Denna undersökning söker svar på hur sju lärare i årskurserna 1–3 använder lärandeteorier i språkutvecklande arbete med nyanlända elever. Nyutexaminerade lärare behöver verktyg att använda i språkutvecklande arbete med nyanlända, eftersom ämnet svenska som andraspråk ofta saknas i lärarutbildningarna. Frågan är om de kan använda de teoretiska kunskaper de förvärvat under utbildningen och omsätta till fungerande undervisningspraktik. Vidare studeras om lärare väljer en teoretisk utgångspunkt och sedan följer den, eller om de väljer delar av olika lärandeteorier och kombinerar dessa. En viktig del av undersökningen är att följa hur lärarna arbetar praktiskt utifrån teorier om lärande och vilka metoder de använder som är utvecklade ur dessa. Undersökningen är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer av sju lärare vid två skolor. Analysen av det insamlade materialet har utförts genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att den lärandeteori som är vanligast förkommande i språkutvecklande arbete med nyanlända elever i de intervjuade lärarnas undervisning är det sociokulturella perspektivet med Vygotskij som huvudperson. Denna lärandeteori har varit en viktig del vid utvecklandet av genrepedagogiken som också används i hög grad, framför allt genom cirkelmodellen. Ett annat delresultat som framkom tydligt var vikten av att undersöka och ta tillvara de nyanlända elevernas erfarenheter samt nödvändigheten av modersmålsundervisning och studiehandledning. Det kollegiala och kompetensutvecklande lärandet tas upp av alla de intervjuade lärarna och det visar sig vara en viktig del i det språkutvecklande arbetet med nyanlända elever.

Surfplattan är ett verktyg som ligger i tiden, både i hemmet och i skolan, ett verktyg som dominerar i de lägre årskurserna. Forskning visar att digitala verktyg i matematikundervisningen kan påverka lärandet positivt. Därför är det intressant att surfplattan får minst utrymme som pedagogiskt verktyg i ämnet matematik jämfört med resterande skolämnen. Utifrån denna problematik tar studien avstamp, i syfte att undersöka lärares erfarenheter och uppfattningar angående surfplattan som pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen. Urvalet består av verksamma lärare i åk 1–3 eftersom de använder surfplattor kontinuerligt i matematikundervisningen. Genom kvalitativ metod och semistrukturerad intervjuteknik har åtta lärare berättat på vilket sätt de använder surfplattor, vilket matematiskt innehåll som behandlas samt några för- och nackdelar de erfarit i samband med surfplattan som digitalt verktyg i ämnet matematik. Empirin är analyserad utifrån en fenomenografisk ansats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Surfplattan som pedagogiskt verktyg förknippas med begreppet mediering inom sociokulturell teori för att vidare tolka och diskutera studiens resultat. Resultatet belyser att surfplattan används som ett extra stöd, kompletterande verktyg och redskap för dokumentation i matematikundervisningen. I resultatet framkommer även att surfplattan används som ett individuellt verktyg av elever. Lärarna upplever att surfplattan har möjlighet att motivera elever, effektivisera och variera undervisningen. Samtidigt beskrivs att surfplattan har begränsade möjligheter och innebär tidskrävande förarbete för läraren. / Tablets are tools which are used recently both at home and at school, and they have become dominating tools in teaching mathematics in primary schools. Researches show that digital tools are influencing mathematical teaching and learning processes positively. However, digital tools are the least used when it comes assisting mathematical teachings as we compare them with other subjects. That is why this study surfaced to investigate teachers' experiences and perceptions of the tablet as an educational tool in mathematical teachings. Hence, the data selection was made based on how frequently the tablets are used in teaching mathematics. Eight teachers who continuously use tablets as a tool in teaching mathematics from grade 1 to 3 have been interviewed. Through the qualitative method and semi- structured interviewing techniques the following data were gathered: what the eight teachers explained, how they used tablets, which mathematical content was being processed, what possibilities and limitations they experienced in connection with the tablets.Empirics is analyzed based on a phenomenological approach from a socio-cultural perspective. As an educational tool is the tablet associated with the concept of mediation in sociocultural theory to further interpret and discuss the results of the study. The result illustrates that tablets, in educating mathematics, have become additional supports, supplementary tools and even they have become tools for documentation. The result also portrays that the tablets are becoming an individuals’ tools.

Les amphidinols sont une nouvelle classe de molécules naturelles de type polycétide dont l’amphidinol-3 est la seule molécule possédant sa structure entièrement établie. L’amphidinol-3 exhibe les meilleures activités biologiques de cette famille, principalement antifongique ethémolytique. La synthèse du fragment C17-C30 a été le premier objectif de ces travaux de thèse. Cette synthèse est basée sur l’utilisation du para-tolylsulfoxyde comme auxiliaire de chiralité et d’un bromoallylsilane comme corps central. Tous les centres asymétriques sont contrôlés avec de très hauts rapports diastéréomériques à l’exception de la configuration du méthyle en C23. La non-maîtrise de ce centre, ainsi que des difficultés probables de couplage nous ont obligés à repenser notre stratégie. Suite au changement rétrosynthétique, la synthèse du fragment C13-C29 a été réalisée. L’étape clef de cette voie synthétique est alors le couplage entre l’anion lithié d’un dérivé de 1,3-dithiane avec un aldéhyde α-branché. Après de nombreux ajustements de groupements protecteurs, le fragment C13-C29 est obtenu avec tous ses centres asymétriques maîtrisés. / Amphidinols are a new class of polyketide extracted from dinoflagellates and exhib promising biological activities, such as antifungal and hemolytic. The amphidinol-3 is the only amphidinol possessing its fully elucidated structure and is the most biologically potent.The C17-C30 fragment is the first goal of our research. The synthesis is based on sulfoxide as chiral auxiliary and on a bromoallylsilane as bifunctionnal central core. All stereogenic centers are fully controlled with high diastereomeric ratios except the one bearing a methyl in C23 position. The lack of selectivity during the hydrogenation affording the C23 stereogenic center and plausible failures of fragment couplings force us to explore a new retrosynthesis. Our second goal is the synthesis of C13-C29 fragment. The new strategy is based on a coupling between a 1,3-dithiane derivative and an α-branched aldehyde. After protecting group optimization, the C13-C29 fragment is synthetized with all its stereogenic centers fully controlled.

Matteläxor är ett ämne som det pratas mycket om men det finns inga speciella regler kring matteläxor i skolan utan det är upp till varje enskild skola och lärare att bestämma om lärarna ska ge eleverna matteläxa eller inte. Jag har i denna studie undersökt fenomenet matematikläxor i årskurs F-3. Studien syfte var att undersöka varför lärare använder matteläxor och om läxorna är individanpassade och hur använder informationen de får veta av en gjord matteläxa. För att få empiri har det använts en kvalitativ metod, där samtligas elever i en årskurs 1, 2, och 3 fått svara på en enkät om matteläxor sedan har jag intervjuat 18 av dessa elever i årskurs 1-3. För att samla empiri för att få lärares uppfattning har jag intervjuat en lärare som arbetar i årskurs ett, en lärare i årskurs två samt en lärare i årskurs tre. Detta har sedan bearbetas och jämförts för att besvara mina forskningsfrågor som är: Hur definierar lärarna ordet läxa? Varför tror eleverna att de får matteläxa? Hur känner eleverna för att ha matteläxa? Följs läxan upp? Matteläxans syfte utifrån lärarnas perspektiv? Jobbar lärarna med individuella läxor till eleverna och hur bedöms läxorna?  Alla elever och lärare var utvalda från samma skola för att jag skulle kunna jämföra lärarens och eleverna svar. Skiljer det sig mellan lärarens och elevernas tankar kring matteläxan?  Resultatet av studien blev att: Lärarna har ett syfte med varför de har läxa men att det kan bli tydligare för eleverna för att vissa inte visste varför de har matteläxa förutom att träna på matte och bli bättre. Lärarna och eleverna har olika åsikter kring om matteläxan följs upp eller inte och här kan lärarna bli bättre på att förtydliga syftet med läxan och hur den följs upp så att läraren och eleven har samma syn på matteläxan. Eleverna gillar att ha läxa och det är inte många som tycker den är svår och det hör ihop med att de flesta lärarna i studien vill att läxan ska eleverna kunna göra själva och på så vis blir inte läxan individuell.

Läromedelsgranskingen som förr var obligatorisk är nu helt avskaffad och lärare får inta rollen som läromedelsgranskare själva. Tiden som lärare lägger på granskning av läroböcker är dock relativt begränsad. Därför kan läromedelsanalyser av aktuella läroböcker bidra till att lärare får insikt i vad böckerna har att erbjuda. Denna studie syftar till att synliggöra de fyra SO-ämnenas utrymme, hur deras syften kommer till uttryck samt hur djupgående ämnesområden behandlas i SO-läroböcker för årskurs 1-3. För att besvara våra frågor har vi genomfört en jämförande läromedelsanalys av läroböcker i de samhällsorienterande ämnena för lågstadiet. Studien har synliggjort att historieämnet tilldelas störst utrymme i SO- läroböcker och att läroböckerna behandlar innehållsområden med olika mycket djup.Resultatet visar även att geografiämnet får minst utrymme i böckerna och att de sammanfattande punkterna i syftet, ur kursplanen för geografi, behandlas i olika stor utsträckning.

Att använda lek i undervisningen är något som diskuteras allt mer i skolans värld i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 tillämpar lek som metod i engelskundervisningen men också varför lärare tycker att leken är betydelsefull i undervisningen. Som forskningsmetod har en kvalitativ metod i form av intervju genomförts och studien bygger på åtta intervjuer med lärare som alla är verksamma lärare i ämnet engelska för årskurs 1-3. Studiens utgångspunkt ligger i det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att de intervjuade lärarna anser att lek som undervisningsmetod är viktig för att bidra till att hjälpa eleverna utveckla sitt språkbruk och för att bli motiverade att använda det engelska språket. Lärarna använder sig av varierande lekfulla undervisningsformer för att stimulera eleverna i deras språkutveckling. Ur lärarnas synvinkel tillägnar sig eleverna nya kunskaper när det sker på ett lustfyllt sätt och lärarna är positiva till att använda lek i undervisningen. Resultatet visar även att det finns negativa aspekter gällande användandet av lek i engelskundervisningen. Slutsatser som dras är att en tillämpning av lek i språkundervisningen skapar möjligheter för alla elever i undervisningen och därigenom lättare att möta eleverna på deras nivå. Ämnen för fortsatt forskning kunde vara att ta reda på hur eleverna ser på lek som undervisningsform samt om olika lekfulla verktyg kan resultera i att klasskillnader uppstår i skolan. / <p>Engelska</p>

Abstract Breast cancer is the most common cancer affecting the female population of the Western world. It is a heterogeneous disease entity that encompasses tumors with remarkably different forms of behaviour, and it is therefore vital to distinguish patients with good and poor prognoses. The classical prognostic and predictive factors for breast cancer serve as tools for clinical oncologists when planning treatment, but the growing awareness of breast cancer biology is bringing about a need for novel prognostic and predictive biomarkers. This thesis examines the prognostic significance of hypoxia response and cell cycle regulators in ductal breast cancer and in triple-negative breast cancer (negative for hormone receptors and human epidermal growth factor receptor 2), concluding that PHD2 and PHD3 are associated with a good prognosis, while the role of PHD1 is controversial, as it is associated with proliferation in ductal breast cancer but with node-negative status in triple-negative breast cancer. In our experiments HIF-1&#945; redeemed its role as a marker of an adverse prognosis, whereas the role of HIF-2&#945; appeared to be the opposite. Our data suggest that PHDs can have other targets than the HIF-&#945;s, and that triple-negative breast tumors express more HIF-1&#945; and less HIF-2&#945; and PHD3 than those with a good prognosis. Furthermore, we identified cyclin D1 as a biomarker with independent prognostic significance in ductal breast cancer, being associated with good prognostic factors and a better outcome, whereas the opposite was seen in triple-negative breast cancer. CDK4 was associated with high proliferation in triple-negative breast cancer. In addition, high levels of p16 correlated with increased survival in breast cancer patients independently of receptor status. / Tiivistelmä Rintasyöpä on naisten yleisin syöpä läntisessä maailmassa. Rintasyöpä on heterogeeninen tautiryhmä, jossa kasvaimet vaihtelevat biologiselta käyttäytymiseltään huomattavasti. Tästä syystä on tärkeää erottaa hyvä- ja huonoennusteiset potilaat. Syöpälääkärit käyttävät klassisia ennustetekijöitä hoitopäätöksiä tehdessään, mutta lisääntynyt tieto rintasyövän biologiasta on saanut aikaan tarpeen löytää uusia ennustetekijöitä. Tässä väitöskirjatyössä tutkimme hypoksiavasteen ja solusyklin säätelijöiden ennusteellisuutta duktaalisessa rintasyövässä sekä kolmoisnegatiivisessa (ei ilmennä hormonireseptoreita eikä epidermaalikasvutekijäreseptoria) rintasyövässä. PHD2 ja PHD3:n vahva ilmentyminen liittyi parempaan ennusteeseen, mutta PHD1:n esiintymisen vaikutus oli ristiriitainen. PHD1:n ilmentyminen liittyi lisääntyneeseen solujakautumiseen duktaalisessa rintasyövässä, mutta kolmoisnegatiivisessa rintasyövässä sen esiintyminen liittyi vähentyneeseen imusolmukemetastasointiin. Tutkimuksessamme HIF-1&#945; osoittautui huonon ennusteen merkiksi. Sitä vastoin HIF-2&#945;:n ilmentymisen vaikutus näytti liittyvän parempaan ennusteeseen. Tuloksemme osoittavat, että PHD-entsyymeillä on mahdollisesti muitakin kohteita kuin HIF-&#945;:t. Osoitimme myös, että HIF-1&#945;:n ilmentyminen on yleisempää ja HIF-2&#945;:n sekä PHD3:n ilmentyminen vähäisempää kolmoisnegatiivisessa kuin duktaalisessa rintasyövässä. Lisäksi totesimme, että sykliini D1 on itsenäinen ennustetekijä liittyen parempaan ennusteeseen duktaalisessa rintasyövässä. Huomioitavaa on kuitenkin, että kolmoisnegatiivisessa rintasyövän alaryhmässä sykliini D1:n esiintyminen oli huonon ennusteen merkki. CDK4 osoittautui voimakkaan proliferaation merkiksi kolmoisnegatiivisessa rintasyövässä. Lisäksi osoitimme, että p16:n ilmentyminen liittyy parempaan ennusteeseen sekä duktaalisessa rintasyövässä että kolmoisnegatiivisessa rintasyövässä.

Syftet med studien är att få kunskaper om hur lärare arbetar med berättande text utifrån kooperativt lärande. I studien undersöks vilka likheter och/eller skill-nader som går att se be-roende på om lärare är utbildade inom kooperativt lärande eller om de bara är mer inspirerade av det kooperativa arbetssättet. Hur lärarna använder kooperativa grundprinciper under lektioner med berättade text ligger till grund för studien. Studien tar även reda på vilka strategier lärarna använder vid arbetet med berättande text.  För att undersöka hur grundprinciper och strategier tillämpas, används observationer av lek-tioner samt en enkät med öppna frågor till lärarna. En enkät till eleverna gör att elevernas upplevelser av olika arbetssätt tillvaratas. Genom observationer och enkäter har studien både kvantitativa och kvalitativa data som har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys och sedan jämförts.  Resultatet visar att det finns skillnader i hur grundprinciperna används beroende på om lärare är utbildade eller inspirerade av kooperativt lärande. Grundprincipen positivt ömsesidigt beroende saknas i de klasser där lärarna är inspirerade av kooperativt lärande vilket får till följd att samar-betet inte alltid fungerade i klasserna och att eleverna inte använde varandra som lärande-resurser. Samtliga lektioner har haft en elevaktiv helklassundervisning där även lärarna haft en aktiv handledningsroll. Vid arbete med berättande text använde samtliga lärare strategier som har stöd i tidigare forskning för läs- och skrivförståelse. Analysen av elevernas enkät-svar visade ett tydligt mönster beroende på om deras lärare är utbildade inom kooperativt lärande eller inspirerade av metoden. Analysen av lärarnas enkätsvar visade att samtliga lärare har samma syn på undervisning i stort, oavsett om de har utbildning inom kooperativt lärande eller bara är inspirerade metoden. Samtliga lärare lyfter att kooperativt lärande bidrar till att höja elevernas delaktighet och stödjande interaktion i arbetet med berättande text.

Den här studien syftar till att undersöka vilka entreprenöriella förmågor lärare anser att elever får möjlighet att utveckla genom problemlösningsaktiviteter i matematik. Frågan är relevant eftersom entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom all undervisning enligt Lgr11 (Skolverket, 2019). Tidigare forskning visar att matematik är ett av de ämnen där lärare ser störst svårighet med att få in det entreprenöriella lärandet och det har visat sig att det är vanligt att problemlösning fortfarande sker utifrån läroböcker under enskilt, tyst elevarbete utan utmanande uppgifter enligt Skolinspektionen (2009, s. 9). Detta gynnar varken matematiska eller entreprenöriella förmågor hos elever. För att besvara studiens syfte undersöks hur lärare beskriver att lektioner under problemlösning ser ut, hur problemlösningsuppgifterna som elever möter är utformade och vilken roll läraren anser att de har under problemlösningslektioner genom semistrukturerade lärarintervjuer i årskurs 1–3. Mitt teoretiska perspektiv innehåller två delar där synen på lärande bygger på en kombination av Deweys och Vygotskys pedagogik och mitt teoretiska ramverk är uppbyggt utifrån tidigare forskning angående problemlösning och entreprenöriella förmågor i ämnet matematik. Resultatet av lärarintervjuerna visar att undervisningen oftast sker utifrån läroböcker i matematik med gemensamma genomgångar där lösningsmetoder avslöjas i inledningen av lektionen. Enligt tidigare forskning (Palmér, 2016, s. 31) hotar detta att hämma elevers kreativitet och motivation att hitta egna lösningsvägar och kan leda till att elever tror att det bara finns en rätt väg till lösningen. / <p>Matematik</p>

Syftet med studien är att bidra med kunskap om teknikundervisningens praktiska moment i grundskolans årskurs 1–3 samt att undersöka vad lärarna i åk 1–3 har för attityd till sådan typ av undervisning. Som datainsamlingsmetod har intervjuer genomförts. All datainsamling har följt GDPR, och Karlstads universitets riktlinjer. Alla lärare som deltagit i studien har skrivit under en samtyckesblankett. Respondenternas svar analyserades sedan med hjälp av en fenomenografisk analysmodell och har i resultatet delats in i fem olika kategorier. Resultatet av studien visar att teknikundervisningens praktiska moment, samt lärarnas attityd till sådan undervisning, påverkas mycket av olika ramfaktorer. Lärarna anser att det bland annat krävs mycket tid, gott om utrymme ochgod materialtillgång för att genomföra teknikundervisningens praktiska moment i åk 1–3.