This thesis deals with the evaluation of changes in properties of an antifreeze heat transfer fluid based on polyols used in real solar thermal system. Emphasis is placed on the use of substances with low impact on the environment.

Studiens syfte är att främst undersöka hur man arbetar med läsinlärning utifrån ett andraspråksperspektiv i årskurs 1–3 men även hur olika ramfaktorer och organisatoriska faktorer påverkar det arbetet. Studien är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer har använts för att informanterna ska kunna delge sina tankar och åsikter kring de olika frågorna som intervjuguiden omfattar. Det ger även möjlighet till följdfrågor på det informanterna delger. Informanterna är åtta till antalet och representerar sex olika skolor i Mellansverige. Informanterna representerar även olika yrkesgrupper såsom klasslärare (fyra), specialpedagog (en), lärare i svenska som andraspråk (två) och rektor (en) och detta val baseras på att få fram olika perspektiv. Studiens resultat visar på många likheter i använda arbetssätt när det kommer till läsinlärning i ett andraspråksperspektiv och arbetssätten kan kopplas till det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet. Resultatet visar även på att ramfaktorer och organisatoriska faktorer påverkar undervisningen i olika utsträckning beroende på de förutsättningar som finns på respektive skola. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>

Genom denna studie ville vi få en bild över hur lärobokspaketet Boken om NO 1–3 (Persson, 2013a; 2013b; 2014a; 2014b) framställer naturvetenskapens karaktär utifrån sju olika aspekter. Studien syftar även till att undersöka om aspekterna framställs explicit eller implicit i lärobokspaketet. För att genomföra studien utfördes en kvalitativ innehållsanalys där fem kapitel ur lärobokspaketet slumpmässigt valdes ut och analyserades. Studien tar teoretisk ansats i Norman G. Ledermans (Lederman et al., 2002) sju aspekter som syftar till att definiera naturvetenskapens karaktär inom en utbildningskontext. Hur eleverna tar till sig innehållet av naturvetenskapens karaktär grundas i om aspekterna ligger underförstådda i ämnesinnehållet eller om eleverna utför uppgifter som tillåter ett explicit reflekterande över aspekterna. Resultatet av vår studie visar att samtliga av Ledermans (Lederman et al., 2002) sju aspekter synliggörs i lärobokspaketet och att författaren lägger störst vikt vid tre av dem. Samtliga av de identifierade aspekterna förekom implicit, men där endast två av aspekterna hade explicita inslag. Studiens slutsats visar att de aspekterna som var vanligt förekommande överensstämmer med de mål som kursplanerna för både låg- och mellanstadiet återger för naturvetenskapens karaktär. Att aspekternas till huvudsaklig del har en implicit prägling förutsätter att eleverna på ett undermedvetet sätt inhämtar kunskaper om naturvetenskapen som verksamhet. Författaren av lärobokspaketet ger även eleverna vid ett par tillfällen möjlighet att på ett explicit och reflekterande plan förstå den naturvetenskapliga verksamheten.

Denna explorativa studies syfte är att undersöka förekomst och former av interkulturellt perspektiv i två tryckta läromedel i historia för årskurs 1-3. Frågeställningen är utöver förekomsten och formerna, att undersöka huruvida en potential i detta perspektiv – att bidra till att ge eleverna en mångsidig historieförståelse – utnyttjas. Studien lutar sig mot etablerad teoribildning inom interkulturella perspektiv på historieundervisning, men undersöker de obeforskade yngsta årskurserna. Övrig relaterad forskning redogörs för översiktligt. Kvalitativ textanalys används som metod, med en analysmodell inspirerad av textanalysmetoden och av den forskning som gjorts i Sverige om historieundervisning relaterat till interkulturellt perspektiv. Modellen består av dimensioner som representerar olika formerav interkulturella perspektiv. I resultaten som redovisas framgår att en begränsad förekomst av interkulturellt perspektiv finns i båda läromedlen, och att innehållet även till något större del består i vad som definierats som perspektivets motsats. Resultaten är därmed motsägelsefulla, och potentialen hos perspektivet i att bidra till en mångsidig historieförståelse kan sägas både utnyttjas och inte utnyttjas.

Detta är en undersökning av en symbolisk tolkning av oxen och åsnan i kristna födelseikoner (och andra framställningar). Denna symboliska tradition har ett ytterst begränsat vetenskapligt belägg i samtiden och utgår särskilt från kyrkofädernas tolkningar. Denna undersökning bidrar med en insikt i en levande ikonografisk praxis där symboliken i djuren visar sig spela en roll för att reflektera en särskild teologi. Materialet består av ett antal föreläsningar av den kanadensiske ortodoxa ikonmålaren Jonathan Pageau. Undersökningen bygger på de religionsvetenskapliga begreppen religiöst seende och religiös visuell kultur som grundar sig i en forskningstradition som Marie Fahlén redogör för. De bägge begreppen kompletterar varandra genom att de skapar en dualitet i förståelsen för religiös konst genom att knyta samman tolkningen och hermeneutiken framför bilden med kontexten och teologin bakom bilden. Materialet analyseras med en ideologianalys som strukturerar materialet i två analysmodeller som syftar till att spegla de teoretiska begreppens dualitet; idealtyper och dimensioner. Pageaus religiösa seende struktureras i idealtyper för oxe och åsna baserat på vad djuren associeras med i materialet. Den visuella kultur som Pageau uttrycker i materialet beskrivs i relation till de religionsvetenskapliga dimensionerna rättfärdiggörelse och frälsningslära som också är tänkta att följa dualiteten i de teoretiska begreppen; synen på andra och synen på den egna läran. Baserat på denna beskrivning kategoriseras Pageaus tolkning till den av Paul Knitters fyra religionsteologiska modeller han mest relaterar till. Undersökningen visar att oxen och åsnan är ett inslag i födelseikonen som för Pageau stärker tolkningen av inkarnationen som inte bara ett möte mellan himmel och jord, utan också en världslig försoning, ett ”coming together”. Oxen som sinnebilden av ett rent djur förknippar han bland annat med enhet och kategorisering, universalitet och principer. Åsnan som sinnebilden av ett orent djur förknippar han bland annat med förening och sammanblandning, partikularitet och förändring. Snarare än en historisk händelse menar han att det symboliserar en ontologisk ordning eller en ”evig händelse” som finns i allt. Analysen visar att Pageaus syn på rättfärdiggörelse och hans frälsningslära karaktäriseras av en balans mellan det universella och partikulära i synen på Guds kärlek. Undersökningen visar att Pageaus tolkning kan kategoriseras under uppfyllelseteologi.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad högläsning kan ha för betydelse för elevers läsförståelse enligt några lärare i grundskolans tidigare år samt ta reda på hur lärarna arbetar med högläsning i sin undervisning. I Studien intervjuas sju lärare som alla undervisar i svenska och undervisar i årskurs 1–3. Forskningsfrågorna som besvaras i studien är: Vilken betydelse kan högläsning ha för elevers läsförståelse enligt några lärare i grundskolans tidiga årskurser? och Hur beskriver några lärare sitt arbete med högläsning i grundskolans tidiga år? Resultatet av studien visar att lärarna är positiva till högläsning och anser att det är viktigt med läsförståelse inom alla ämnen i skolan.    Det framkommer att lärarna arbetar på liknande sätt med högläsning där förklaring av ord och begrepp samt frågor kring texten är i fokus. Att lärare har liknande arbetssätt och syn på vad som är viktigt för elevers läsförståelse anser jag som positivt eftersom skolan ska erbjuda alla elever en likvärdig utbildning oberoende av vilken plats du bor på. Lärarna önskar dock att högläsningen fick mer plats i undervisningen för att kunna utgå från varje elevens kunskaper i arbetet med läsförståelse. / The purpose of the study is to contribute with knowledge of what reading aloud can mean for pupils reading comprehension according to some teachers in the early years of primary school and to find out how teachers work with reading aloud in their teaching. The study contains seven interviews with teachers who all teach Swedish in grades 1–3. The questions the research answer is: What significance can reading aloud have for pupils reading comprehension according to some teachers in the early years of primary school? and How do some teachers describe their work with reading aloud in the early years of primary school? The results of the study show that teachers are positive about reading aloud and believe that reading comprehension is important in all subjects in school. It appears that the teachers work in a similar way with reading aloud where the explanation of words and concepts as well as questions about the text are in focus. That teachers have similar working methods and views on what is important for pupils reading comprehension I consider positive because the school should offer all pupils an equal education regardless of where you live. However, the teachers wish that reading aloud was given more space in the teaching in order to be able to start from each pupils knowledge in the work with reading comprehension.

Denmark and Norway have more explicit syllabuses for English as a Foreign Language and more time allocated to EFL than Sweden. If measures have been taken to improve the syllabus and to increase time for EFL in these countries, do these measures need to be taken in Sweden too? This study aims to explore time allocation and the use of Content and Language Integrated Learning approaches in the primary school years 1-3 in Sweden. 114 teachers participated in this study through a web-based questionnaire. The findings show that teachers experience time constraints associated with EFL, and a third of the respondents state that they compensate for the time constraints associated with EFL through CLIL approaches. However, whether or not CLIL is indeed present in primary school years 1-3 is difficult to decide, due to the lack of a common frame of reference for CLIL in Sweden and in primary schools, as well as the contextual variables that affect and shape EFL and CLIL. Little, if any, research into the effects of CLIL in years 1-3 in Sweden has been carried out, so this study might help to highlight possible areas of interest for future research and prompt further exploration of the field.

Denna studie omfattar dels hur lärare beskriver sitt arbete med elevanpassningar i SO- undervisningen, men även hur lärare upplever arbetet med elevanpassningarna. Syftet är att visa hur lärare kan arbeta för att anpassa sin SO-undervisning utifrån ett heterogent klassrum men också att visa hur lärare känner inför detta uppdrag och hur förändringar i läraryrket kan ha påverkat dessa känslor. Studien synliggör lågstadielärares upplevelser av hur man kan arbeta med anpassningar i SO-undervisningen, dels ur Gardners (1983) teori om multipla intelligenser. Men även hur lärarna upplever detta arbete ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Då empirin som ligger till grund för studien behandlar lärares upplevelser av fenomenet anpassningar så bär även studien på ett fenomenologiskt perspektiv. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod för att kunna besvara frågeställningarna och dessa har utförts med hjälp av fem lärare som arbetar i åk 1-3 med SO-undervisning på tre olika grundskolor. De intervjuade lärarna har alla olika lång erfarenhet av läraryrket. Studiens resultat och analys grundar sig på den empiri som samlats in under intervjuerna. Slutsatsen som dras i studien är att lärare arbetar med tydliggörande pedagogik och varierande undervisning för att anpassa SO-undervisningen i förhållande till elevernas behov i ett heterogent klassrum. En annan slutsats är att lärare upplever att de inte räcker till i förhållande till tiden de har att tillgå för arbetet vilket visar sig ha kopplingar till läraryrkets förändring och fråga om deprofessionalisering. Då forskning visar att flera lärare upplever en stress inför arbetet med anpassningar så är denna studie av relevans för läraryrket. Detta eftersom studien dels lyfter lärares upplevelser av fenomenet men också orsakerna som ligger bakom upplevelserna av arbetet med anpassningar, med hänsyn till det omfattande arbetet som medförs.

In this dissertation, I explore to address the problem of the identity of Paul’s interlocutor(s) in Rom 1–3 and the subsequent issue of whether Paul only includes non-Jewish Gentiles as recipients of his gospel teaching. In order to deal with the research question in a linguistically informed manner, I draw from Systemic Functional Linguistics and use two related notions of cohesive chains and grammatical metaphor (nominalization). By applying both methods to the text, I identify twenty-three active cohesive chains and five most important instances of nominalization in the text. Based on the linguistic data elicited solely by examining the interaction patterns among the chains and by explicating the various textual effects that nominalization brings about, I conclude that the linguistic evidence points to the possibility that the interlocutor is an ethnically Jewish man and Paul thus does not exclude his fellow Jews from his presentation of the gospel in Rom 1–3.

Syftet med den här studien var att få reda på vilka möjligheter det finns att integreramatematikämnet med idrottsämnet. För att uppnå det så formulerades en övergripandefrågeställning med fyra delfrågor, detta gjordes med stöd i teorierna pragmatismen och detsociokulturella perspektivet. För att svara på forskningsfrågorna så planerades och genomfördesfyra intervjuer med lärare som alla har någon erfarenhet av att integrera matematikämnet medidrottsämnet. Inför intervjuerna så gjordes förberedelser genom att läsa och skriva om tidigareforskning om idrott/rörelse blandat med matematik. Även forskning om omkringliggande temansåsom allmän ämnesintegrering och betydelsen av rörelse och fysisk aktivitet för elever och förinlärning. Intervjuerna genomfördes via video och de fyra lärarna delade med sig av sinaerfarenheter, uppfattningar och tankar kring arbetssättet integration mellan matematikämnet ochidrottsämnet. Resultaten visar på att det finns goda möjligheter att jobba med ämnesintegrationmellan matematikämnet och idrottsämnet. Bland annat presenteras en mängdlektionsbeskrivningar och arbetsmoment som lärarna delat med sig av. Det presenteras ävenvilka uppfattningar och erfarenheter som lärarna har kring att arbeta med att integreramatematikämnet och idrottsämnet. Slutligen förs en diskussion där resultaten sammankopplasmed den tidigare forskningen och den teoretiska bakgrunden.