Studiens syfte var att beskriva hur Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) används av lärare i den anpassade skolan för att främja elevers arbete med ämnesinnehåll, språkutveckling och kognition. Studien utgick från det sociokulturella perspektivet. En kvalitativ intervjustudie genomfördes och data analyserades i en tematisk analys. Urvalet bestod av åtta lärare i den anpassade skolan. Resultatet visade att lärare använder AKK i stor utsträckning för att möjliggöra arbete med ämnesinnehåll. Användandet av AKK gynnade elevernas språkutveckling och kognition, då lärarna möjliggjorde arbete i den proximala utvecklingszonen. Både empirisk och teoretisk generalisering låg till grund för arbetet med ämnesinnehåll, och vi fann exempel på lärare som arbetade liknade en learning activity. Lärarna önskade utveckla arbetet med att tolka elevernas deltagande i ämnesarbetet, samt att få mer stöd i form av färdigutvecklade lektionsstrukturer. Eleverna utmanades att fördjupa sitt kunnande vilket också kan gynna dem i ett samhällsperspektiv på lång sikt. Resultatet av studien kan användas av lärare i det didaktiska planeringsarbetet. / The aim of the study was to describe how Alternative and Augmentative Communication (AAC) is used by teachers in special schools to promote students' work with subject content, language development and cognition. The study was based on the sociocultural perspective. A qualitative interview study was conducted and the data was analyzed in a thematic analysis. The sample consisted of eight teachers in special schools. The results showed that teachers use AAC to a large extent to enable work with subject content. The use of AAC benefited the students' language development and cognition, as the teachers enabled work in the zone of proximal development. Both empirical and theoretical generalization was the basis for the work with subject content, and we found examples of teachers whose work was similar to a learning activity. The teachers also wanted to develop the interpretation of the students' participation in the subject work, as well as to receive more support in the form of fully developed lesson structures. The students were challenged to deepen their knowledge, which can also have long term societal benefits for students. The results of the study can be used by teachers in didactic planning work.

Många barn behöver alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) för att tillgodogöra sig undervisningen i förskolan. AKK kan därmed bidra till undervisningen av kemi, speciellt undervisning för de allra yngsta barnen. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur förskollärare kommunicerar kemi med barn i åldern 1–3 år i förskolans undervisning, med fokus på AKK. Semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare har genomförts. För att studera fenomenet AKK som didaktiskt verktyg i kemiundervisning har vi använt oss av en fenomenografisk ansats. För att beskriva lärande och undervisning i resultatet har vi arbetat utifrån det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att AKK skulle kunna användas som hjälpmedel i kemiundervisning med barn 1–3 år, men än så länge saknas rutiner för att använda dessa metoder i undervisningen. Förskollärare ger exempel på en variation av sätt att undervisa i ämnet kemi i förskolan. Bland annat tar de upp planerade experiment och hur de kan konkretisera kemi i barnens vardag. Vidare lyfter förskollärarna att det krävs ett fungerande arbetslag och ämnesspecifikt material för att skapa intresseväckande undervisning i kemi för de yngsta barnen. Begränsningar som framkommer är bland annat bristande ämneskunskaper och sviktande självkänsla. AKK beskrivs gynna alla barn och är ett av de viktigaste redskapen att använda i undervisningen. Samtidigt framkommer organisatoriska begränsningar som att det är tidskrävande att förbereda AKK material samt att det saknas rutiner för att bibehålla en kontinuitet i verksamheten. Sammanfattningsvis visar studien både på en vilja och ett behov av att arbeta aktivt med AKK i kemiundervisningen. / Many children require augmentative and alternative communication (AAC) to benefit from the education in pre-school. Thereby AAC can contribute to teaching chemistry, especially to the youngest children. The aim of this study is to bring more knowledge on how pre-school teachers communicate chemistry to children aged 1–3 years, focusing on AAC. Semistructured interviews with ten pre-school teachers were conducted. In order to study AAC as a didactic tool in chemistry education a phenomenographic approach was used. The result has been analysed from a sociocultural perspective as a means to describe learning and teaching.  The study results show that AAC could be a helpful tool in chemistry education for children aged 1–3 years, but so far routines to use these methods in the education is missing. Pre-school teachers describe a number of ways to teach chemistry in pre-school, for example by preparing experiments in advance and integrating chemistry in the children’s everyday life. Furthermore, pre-school teachers mean that a functioning work team and subject specific materials are required to arouse the interest of chemistry in the youngest children. Among other things, insufficient subject-specific knowledge and failing self-esteem are described as limitations. AAC is reported as beneficial for all children and is one of the most important educational tools. At the same time, organisational constraints such as the time-consuming work of preparing AAC material and the lack of routine procedures to maintain educational and working continuity are described. In summary, the study shows both the willingness and the necessity of actively working with AAC in chemistry education.

This thesis provides insight into state-of-the-art Modular Multilevel Converters (MMC) for medium and high voltage applications. Modular Multilevel Converters have increased in interest in many industrial applications, as they offer the following advantages: modularity, scalability, reliability, distributed location of capacitors, etc. In this study, the modeling, control and design considerations of modular based multilevel converters, with an emphasis on the reliability of the converter, is carried out. Both modular multilevel converters with half-bridge and full-bridge sub-modules are evaluated in order to provide a complete analysis of the converter. From among the family of modular based hybrid multilevel converters, the newly released Alternate Arm Converter (AAC) is considered for further assessment in this study. Thus, the modular multilevel converter with half-bridge and full-bridge power cells and the Alternate Arm Converter as a commercialized hybrid structure of this family are the main areas of study in this thesis. Finally, the DC fault analysis as one of the main issues related to conventional VSC converters is assessed for Modular Multilevel Converters (MMC) and the DC fault ride-through capability and DC fault current blocking ability is illustrated in both the Modular Multilevel Converter with Full-Bridge (FB) power cells and in the Alternate Arm Converter (AAC). Accordingly, the DC fault control scheme employed in the converter and the operation of the converter under the fault control scheme are explained. The main contributions of this study are as follows: The new D-Q model for the MMC is proposed for use in the design of the inner and outer loop control. The extended control scheme from the modular multilevel converter is employed to control the Alternate Arm Converters. A practical reliability-oriented sub-module capacitor bank design is described based on different reliability modeling tools. A Zero Current Switching (ZCS) scheme of the Alternate Arm Converter is presented in order to reduce the switching losses of the Director Switches (DS) and, accordingly, to implement the ZCS, a design procedure for the Arm inductor in the AAC is proposed. The capacitor voltage waveform is extracted analytically in different load power factors and the waveforms are verified by simulation results. A reliability-oriented switching frequency analysis for the modular multilevel converters is carried out to evaluate the effect of the switching frequency on the MMC's operation. For the latter, a DC fault analysis for the MMC with Full-Bridge (FB) power cells and the AAC is performed and a DC fault control scheme is employed to provide the capacitor voltage control and DC fault current limit, and is illustrated herein. / Master of Science

Denna studie fokuserar på utvecklingen av en interaktiv chatbot för att underlätta valet av kommunikationsenheter för personer med alternativa och kompletterande kommunikationsbehov (AKK). Genom att integrera MIRO för att skapa beslutsträd och Flowchart AI för att konstruera chatbotar möjliggörs en strukturerad process för visualisering och implementering av innehåll på en webbplattform. Beslutsträdet, konstruerat i MIRO, identifierar och strukturerar olika komponenter som är nödvändiga för att skapa en skräddarsydd enhet för varje individ inom AKK-kategorin. Flowchart AI används för att utveckla en interaktiv chatbot som vägleder valet av enhet, mjukvara och tillbehör baserat på användarens specifika behov och preferenser. Studien inkluderar även prototyper av e-postmeddelanden för att förse användarna med en sammanfattning av rekommendationerna. Slutresultatet av detta arbete innebär framgångsrik utveckling av en interaktiv chatbot som guidar användare genom valet av lämpliga Tobii Dynavox-produkter, skräddarsytt efter deras individuella behov. Genom att erbjuda användarna en mer effektiv och riktad rekommendationsprocess sparar arbetet både tid och resurser för såväl användare som professionella, som logopeder. Projektet bidrar till förbättrad tillgång till information och vägledning inom detta område, vilket främjar ökad tillgänglighet och effektivitet inom alternativa och kompletterande kommunikationslösningar. Vidare har projektet främjat kunskapsutvecklingen inom området genom att utveckla ett interaktivt program för medicinteknisk utrustning. Ur ett bredare samhällsperspektiv har arbetet också bidragit till ökad tillgänglighet och effektivitet inom alternativ och kompletterande kommunikation, vilket kan förbättra livskvaliteten för personer som behöver dessa lösningar. Arbetet har minskat risken för felaktiga val och ökat användarnas förmåga att kommunicera effektivt och självständigt. / This study focuses on the development of an interactive chatbot to facilitate the selection of communication devices for individuals with alternative and augmentative communication (AAC) needs. By integrating MIRO for creating decision trees and Flowchart AI for constructing the chatbot, a structured process for visualizing and implementing content on a web platform is enabled.  The decision tree, constructed in MIRO, identifies and organizes various components necessary to create a customized device for each individual within the AAC category. Flowchart AI is utilized to develop an interactive chatbot that guides users through the selection of device, software, and accessories based on their specific needs and preferences. The study also includes prototypes of email notifications to provide users with a summary of recommendations. The culmination of this work results in the successful development of an interactive chatbot that guides users through the selection of suitable Tobii Dynavox products tailored to their individual needs. By offering users a more efficient and targeted recommendation process, the work saves time and resources for both users and professionals, such as speech therapist. The project contributes to improved access to information and guidance in this area, promoting increased accessibility and efficiency in alternative and augmentative communication solutions. Furthermore, the project has promoted knowledge development in the field by creating an interactive program for medical equipment. From a broader societal perspective, the work has also contributed to increased accessibility and efficiency in alternative and augmentative communication, potentially enhancing the quality of life for individuals in need of these solutions. The work has reduced the risk of erroneous choices and enhanced users' ability to communicate effectively and independently.

Huvudsyftet med studien har varit att utvärdera hur en fem timmar lång kommunikationsutbildning riktad till sjukgymnaster på habilitering påverkar sjukgymnasternas kommunikativa stil i interaktion med barn/ungdomar som på grund av cerebral pares saknar tal. Utbildningen utformades som en inlärningsmodell i åtta delmoment (åttastegsmodellen). I utbildningen och studien ingick sex habiliteringssjukgymnaster som interagerade med var sitt barn/ungdom som till följd av cerebral pares kommunicerar med alternativt och kompletterande kommunikation (AKK) i form av kommunikationskartor. Interaktionen videofilmades vid tre separata tillfällen: en inspelning före utbildning, en inom två veckor efter utbildningen samt en sista filmning tre månader efter avslutad utbildning. Analys av videomaterialet gjordes med hjälp av en kombination av kvantitativ och kvalitativ analysmetod. Analysformuläret KOMMUNIKATIV användes för att analysera sjukgymnasternas kommunikation och kompletterades med en mer detaljerad kvalitativ samtalsanalys (Conversation Analysis, CA) där interaktionen mellan individerna analyserades. Utöver detta besvarade sjukgymnasterna en enkät. Utbildningens utformning baserades på tidigare forskning i form av av miljömodifierande strategier, responsiv kommunikationsstil samt AKK-modell i form av att pekprata. Resultatet av KOMMUNIKATIV påvisade en statistiskt signifikant förändring av sjukgymnasternas kommunikativa beteende efter avslutad utbildning. Det fanns även en fortsatt mätbar, men inte statistiskt signifikant, förändring mellan andra och tredje mättillfället. Sjukgymnasterna möjliggjorde, efter utbildning, att barnen/ungdomen i större utsträckning kunde kommunicera med sin kommunikationskarta. De pekpratade i större utsträckning och var mer lyhörda för barnets/ungdomens kommunikation. Endast en av tio kommunikativa förmågor som analyseras i KOMMUNIKATIV försämrades: sjukgymnastens förmåga att förtydliga sig. Samtalsanalysen bekräftade den kvantitativa analysen på flera sätt och visade att barnet/ungdomen efter utbildning anpassade sig till sjukgymnasternas förändrade beteende och uttryckte sig i längre fraser. Interaktionsmönstret ändrades från att före utbildning vara mer styrt av sjukgymnasten till att barnet/ungdomen efter utbildning kunde införa nya ämnen och delta i reparerande sekvenser. Samtalsanalysen visade även hur sjukgymnasterna ändrade sin användning av en engagerad röstkvalitet. Före kursen användes den i flera olika kontexter, inklusive problematiska kommunikativa kontexter där den snarare förvärrade problemen. Efter kursen varierade sjukgymnasterna sina strategier för att lösa olika typer av problematiska situationer, och undvek därmed i högre grad kommunikativa problem. Åttastegsmodellen som provades i genomförandet av kursen var framgångsrik på två olika sätt. Dels medgav den att varje deltagare fick en individuell målsättning baserad på en förmätning, och dels medförde modellen ett aktivt lärande vilket bidrog till att befästa den nya kunskapen. En slutsats av utvärderingen är att en interventionsutbildning enligt åttastegsmodellen med fördel kan användas för att lära ut kommunikativa strategier till habiliteringspersonal. / The main purpose of this study was to examine how a five hour communication course given to physiotherapists working at a habilitation center changes their communication when interacting with non-speaking children and teenagers with cerebral palsy. An instructional model for teaching learning strategies in eight steps was tested. Six physiotherapists took part of a five hour communication course on three occasions. The course contained receptive communication, environmental arrangements and aided language stimulation as suggested by previous research. Interaction between physiotherapist and child/teenager communicating with a communication board was videotaped just before the course, within two weeks after the course and also three month later. The course was analyzed using a combination of quantitative and qualitative methods. KOMMUNIKATIV is a quantitative method measuring ten communication abilities of the physiotherapists. Conversation Analysis (CA) was used as a detailed qualitative complementary analysis to KOMMUNIKATIV in order to examine the interaction between physiotherapist and child/teenager. Results from KOMMUNIKATIV showed a statistically significant change within two weeks after the course. Continued changes were measured between the second and the third point of measure but that change was not statistically significant. These results strongly indicate that the physiotherapists adopted a more receptive communication style after the course. They made it possible for the child/teenager to communicate with the communication board and they increased the number of AAC-modeling. One aspect, the physiotherapists’ ability to simplify the communication, declined from the first to the second and third point of measure. The child´s/teenager´s communication adapted in some ways to the changed communicational behavior of the physiotherapists. After the course, the child/teenager used longer phrases and started to make repairs. The detailed interaction analysis verified the change in communicative behavior in several ways. One significant change was the way the physiotherapists used an engaged voice quality to encourage the child/teenager to respond to requests for action. Before the course this voice quality was used in many different contexts, including communicatively problematic contexts, where it increased the problems. After the course the physiotherapists used a more varied set of strategies to solve problematic situations, thereby avoiding communicative problems. The instructional model for teaching communicative strategies in eight steps that was used in the study was successful in two ways. Firstly, the model provides the possibility to set individual goals for each member based on preassessments. Secondly, this model enables active learning which seem to consolidate the new ability. A conclusion from the evaluation of the eight step model is that it can be used for teaching communicative strategies to professionals.

ABSTRACT Background: A language is an individual tool for stimulating and organizing concepts and thinking. Through a language, the individual is also given opportunities to understand the outside world and himself. Not having access to a functional language and means to communicate results in a potential loss of opportunities for development and limitations in all aspects of life. For individuals with language-, speech- and communication difficulties, there are Augmentative and Alternative Communication (AAC). AAC is a collective term for various tools and methods that aim to improve and facilitate communication and interaction between the individual and the persons surrounding them. One type of AAC is Pragmatic Organized Dynamic Display (PODD). Aim: This study aims to investigate what happens during interaction with PODD in conversations between two people using the methodology of Conversation Analysis (CA). Method: A qualitative case study was conducted during a day at a training school where an AAC user ("Adam") and his communication partner ("Elin) interacted with PODD in different everyday activities. The observation was documented with two video cameras. Result: The recorded material totaled three hours. From this amount of video material, a couple of sequences were selected for analysis. The analysis of the material shows that the interaction with PODD is built up sequentially through cooperation between the participants. Participants used different approaches to initiate, maintain and terminate communicative projects with PODD. The analysis also shows that PODD was used to perform various social actions within several different activity types. The results also indicate that it is the partner’s ability to pay attention to, interpret, support and guide the AAC user's communicative initiative, which gives the AAC user the opportunity to participate in the joint communicative projects. / SAMMANFATTNING Bakgrund: Ett språk är ett individuellt redskap för att stimulera och organisera begrepp och tänkande. Genom språket ges individen också möjligheter att förstå omvärlden och sig själv. Att inte ha tillgång till ett funktionellt språk och kommunikationssätt innebär att individen riskerar att gå miste om många utvecklingsmöjligheter och bli starkt begränsad i livets samtliga aspekter. För individer med språk, tal och kommunikationssvårigheter finns Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK). AKK är ett samlingsbegrepp för olika redskap och metoder som avser att förbättra och underlätta kommunikation och interaktion mellan individen och personerna i dennes omgivning. En form av AKK är Pragmatisk Organiserad Dynamisk Display (PODD). Syfte: Denna studie syftar till att med metodologin för Conversation Analysis (CA) undersöka vad som sker i interaktion med PODD under samtal mellan två personer. Metod: En kvalitativ fallstudie som genomfördes under en dag på en träningsskola då en AKK-användare (”Adam”) och hans kommunikationspartner (”Elin) interagerade med PODD i vardagliga aktiviteter. Observationen dokumenterades med två videokameror. Resultat: Det inspelade materialet uppgick till totalt tre timmar. Utifrån denna mängd valdes ett par sekvenser ut för analys. Analysen av materialet visar att interaktionen med PODD byggs upp sekventiellt genom ömsesidigt samarbete mellan deltagarna. Deltagarna använde sig av olika tillvägagångssätt för att initiera, upprätthålla och avsluta kommunikativa projekt med PODD. Analysen visar även att PODD användes för att utföra olika sociala handlingar inom flera olika aktivitetstyper. Resultaten tyder också på att det är kommunikationspartnerns förmåga att uppmärksamma, tolka, stötta och vägleda AKK-användarens kommunikativa initiativ som ger AKK-användaren möjlighet att delta i det gemensamma kommunikativa projektet.

Manual signs are an augmentative and alternative communication mode which enables and facilitates communication for persons with impairments in speech, language and hearing. There are different ways of teaching signs to persons with intellectual disabilities. One of them is milieu teaching, which is a method where the teaching takes place in natural settings. This method has proven to give good results in generalization and maintenance. Teaching signs to staff in groups has been shown to be effective. The purpose of the present study was to investigate whether sign intervention affected the number of signs and the number of different signs, used by two persons with Down’s syndrome and eleven staff on a day center. The study was carried out as a single-subject design. A sign intervention was conducted at the day center with the two participants with Down’s syndrome. They were educated individually with a procedure inspired by milieu teaching. When the intervention with the two participants was terminated, the staff was educated in a group format. The number of signs and the number of different signs used by the two participants with Down’s syndrome and the staff were registered. The sign intervention with the two participants led to an increased use of signs for one of them and the sign intervention with the staff led to an increased use of signs for the staff together with one of the participants. The main reason for why the sign intervention was effective for one of the two participants with Down’s syndrome and for one group of staff, but not for the other participant or the other group of staff, seems to be that the participants use of signs had an impact on each other. One of the participants with Down’s syndrome and one group of staff seems to have had a positive impact on each others use of signs. The intervention also seems to have been too short and therefore has not given effect for all of the participants.

This master thesis deals with issues of development of applications for augmentative and alternative communication (AAC) in environment of special education for mentally challenged pupils with communication disorders. Thesis presents issues of development contemporary applications and follows on design principles of Computer therapy project, which compliance during the design and implementation should prevent the current issues. The aim of the thesis is creation of application for AAC of YES/NO type and i-CT framework - framework simplifying creation of similar apps for described environment. Both apps works on iOS and Android systems and were tested in an environment of people with mental disabilities.

無線寬頻網路（Mobile Internet Broadband Network）的出現對於無線通訊產業、傳播媒體產業與影音內容產業產生了相當程度的影響，而數位化的科技發展更帶來通訊、傳播及平面媒體產業融合的可能性，無線寬頻影音串流（Mobile Internet Video Streaming）是一架構在此無線通訊媒體匯流後的新產物，透過觀察和分析它的演進發展，可以說明和解釋網路新媒體匯流造成傳統影音產業價值鏈的改變。 吾人將以無線通訊之影音播放技術之演進與發展，以及相對最先發生變化之影音產業經營環境，產生之影響，做產業價值鏈分析研究，進而了解產業經營環境之改變，新的價值創造流程及技術平台的關聯性。並藉由日本NTT DOCOMO之經驗，及對其供應商之觀察，了解台灣產業發展之可能趨勢，及策略建議藍圖。 本研究採P.W. Bane、S.P. Bradley & D.J. Collis (1998)三人提出之寬頻產業五層模式作為分析工具。五層模式分為內容(content)、包裝(package)、傳輸網路(transmission)、操作(manipulation) 及終端設備(terminal)五層架構。主要目的為以整體網路頻寬及技術演進的觀點進行分析五層間價值消長之關係，及整體網路之價值之改變。 我們發現在新的技術導入既有影音市場，由於網路之雙向特性，會產生網路效應及網路外部性，這些地方將產生新的價值所在，而擁有網路外部性的影音操作平台可獲得較高的價值。完整而消費者導向的影音操作平台，將首先累積產業之價值所在，影音操作平台的擁有者將成為產業的領導者，最終將成為標準的制定者。 影音內容的價值獲得來自網路外部性是經由更多人與內容來源(內容提供者)互動，造成下一次消費或其他使用者的外部性以及生產外部性，這樣的外部性是由虛擬連結產生．價值聚集於內容包裝層。 無線寬頻影音操作平台是服務成功的關鍵，有效的整合價值鏈及應用是必須在產業發展前完成，而完整的影音操作平台包含：內容製作壓縮平台、串流平台、訊息平台、及手機之用戶播放平台。 我們發現，新的技術導入市場，需要事先將價值鏈重新定義，整合出可行之新的商業模式，再依據新的價值鏈，新的服務流程去整合新的操作平台，投入服務後，由於是消費者導向的服務設計，可以降低消費者對新科技及新服務的學習門檻及進入障礙，而獲得市場認同。 / “Unlimited boundary & Ubiquitous content” Because of the improving the bandwidth & compression technology of mobile Internet, there are a very extremely industrial convergency in communication, broadcasting, & video audio content industry. There are several new technology including streaming, MPEG, multi media message, 3G which push the whole world going to a new Ubiquitous environment & totally change the old value chain of video audio industry, but we still have no ideal where it should go & what will happen next. We will try to research the technical evolution of video broadcasting which really influence our movie, TV industry. It will change the customer behavior of watching TV, or going to the movie. We especially want to find out where is the new value in the mobile Internet multi media industry. We will use the 5 liars analysis model of broadband industry (P.W. Bane、S.P. Bradley & D.J. Collis (1998))as our basic methodology to find out how the three vertical industries became a new 5 horizontal industries, which are content, package, transmission, manipulation, & terminal. We also want to know how they work internally & externally. We find that the video audio manipulation platform will become the key solution for this value chain, because of its network externality & network effect. The content providers also very important to provide the quality of contents to service the end customers. How to consolidate a new valuable services process & user friendly interface is the big issue here for whom will invest a large of money to creat the new mobile internet portal & new audio vedio manipulation platform. They must think not only the user interface of handset, but also the mechanism of profit sharing between these different providers who never work together in the history.

Personer med afasi lider ofta av sina språkliga svårigheter och upplever dem som ett allvarligt problem. När förmågan till effektiv kommunikation genom talat språk inte räcker till kan ett Alternativt och Kompletterande Kommunikationssätt (AKK) behövas. Det möjliggör att personen, förutom med tal, kommunicerar med till exempel bilder, gester eller tecken. Proceduren att välja ett passande AKK är komplicerad och det händer att ett hjälpmedel som inte passar individens behov sätts in av logoped, eller att ett hjälpmedel inte sätts in alls. För att utveckla och förbättra möjligheten att avgöra om och i så fall vilket hjälpmedel som bör användas har Lasker och Garrett utvecklat bedömningsverktyget The Multimodal Communication Screening Test for persons with Aphasia (MCST-A). Denna studies huvudsyfte var att översätta MCST-A till svenska. Studien delades upp i tre delar; 1) översättning och anpassning av MCST-A till svenska, 2) prövning av översättningen på personer utan afasi samt 3) en första testning på personer med måttlig till grav kronisk afasi där deras resultat på MCST-A jämfördes med en skattning av deras förmåga att kommunicera med AKK i vardagen. Översättningen och anpassningen ledde till en fungerande version på svenska. Resultatet från testningen på personer med afasi går i linje med tidigare forskning, där resultatet på MCST-A speglar personers skattade förmåga att kommunicera med AKK i vardagen. MCST-A kan således vara ett användbart instrument för att avgöra om och på vilken nivå ett hjälpmedel kan användas av en person med afasi. Det är dock inte möjligt att dra en generaliserbar slutsats utifrån denna studies resultat då urvalet var begränsat. / Individuals with aphasia often suffer from their language difficulties and experience them as a serious problem. When the ability to communicate effectively through spoken language is insufficient, an Augmentative and Alternative Communication (AAC) may be required. This allows the person, in addition to speech, to communicate with for example pictures, gestures or body language. The procedure for choosing a suitable AAC is complicated, sometimes an aid that doesn’t suit the needs of the individual is provided by speech-language pathologists and sometimes an aid isn’t provided at all. In order to develop and improve the ability to determine if and what aids should be used, Garrett and Lasker developed the assessment tool The Multimodal Communication Screening Test for Individuals with Aphasia (MCST-A). The main purpose of this study was to translate MCST-A into Swedish. The study was divided into three parts; 1) translation and adaptation of MCST-A to Swedish, 2) testing the translation on persons without aphasia, and 3) a first test on persons with moderate to severe chronic aphasia, where their results on MCST-A were compared with an estimate of their ability to communicate with AAC in daily life. The translation and adaptation led to a working version in Swedish. The results from the persons with aphasia is in line with previous research, where the results on MCST-A reflects the estimated ability to communicate with AAC in their daily lives. Thus, MCST-A can be a useful tool to determine whether if and on what level aids can be used by a person with aphasia. However, it’s not possible to draw a generalizable conclusion based on the results of this study as the sample was small.