Syftet med studien är att skapa kunskap om hur förskollärare beskriver skriftlig dokumentation med fokus på möjliggörandet av barns medgivande och nekande. Frågeställningen i denna studie går på djupet kring förskollärarnas uppfattningar, vilket gör studien kvalitativ. Två gruppintervjuer har genomförts med sammanlagt åtta förskollärare. I intervjuerna uttryckte förskollärarna att de använder sig av olika arbetssätt för att ge barn möjlighet att påverka sitt deltagande i dokumentationspraktiken. Förskollärarnas roll är avgörande och under intervjuerna uttryckte pedagogerna att det finns potential för förbättringsåtgärder inom förskolepedagogiska området för att möjliggöra för barns agentskap. Resultatet visar även att förskollärarna använder skriftlig dokumentation mer än de tror. Den teoretiska utgångspunkten är barndomssociologi och vi har använt oss av begreppet agentskap för att undersöka barnens möjlighet till inflytande och påverkan.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka hur barnen upplever och hanterar sina villkor för att få delaktighet och inflytande i förskolans arbete med pedagogisk dokumentation. Studien äger rum i en förskola som använder sig av en app som pedagogisk dokumentation. Studien tar stöd och inspiration från den kritiska realismen som teoretiskt ramverk, vari Bhaskars (2008) ontologiska ståndpunkt i en transcendental realism har blivit av vikt för att beskriva hur barnen i förskolan blir föremål för en villkorad delaktighet. Med hjälp av Archers (2007) begrepp reflexivt agentskap har uppsatsen kunnat sätta ljus på hur barn i förskolan uppfattar och hanterar sina villkor med appen. Studien har använt sig av fokusgruppsamtal som metod med syfte om att höra barnens egna röster. Med hjälp av tematisk analys belyser studien hur barnens villkor i relation till delaktighet och inflytande i appen utgörs av olika dimensioner, vilka behandlas genom tre huvudteman; ett villkorat agentskap, ett reproducerande agentskap och ett maktöverskridande agentskap. Resultatet visar på att barnen inte ges reella möjligheter till delaktighet samt inflytande i appen mer än när vuxna ger barnen tillträde till den, vilket då främst sker utifrån appen som ett digitalt närvaroverktyg. Några barn vittnar även om en delaktighet i appen som då tar sig i uttryck genom ett maktöverskridande agentskap där barnen på kreativa och strategiska sätt agerar emot rådande strukturer. Vidare visar resultatet på att appen framförallt används som en kommunikationskanal mellan lärare och vårdnadshavare för att marknadsföra den egna förskolan.

In this dissertation, I argue for what I call “practical perspective compatibilism”. According to this thesis, an agent with practical freedom is sufficiently free to be a moral agent and morally responsible for his or her actions. The concept of practical freedom is originally found in the writings of Kant. Kant argued that we can view the world from either a theoretical or a practical perspective. The theoretical perspective is that of causal explanation and prediction, whereas the practical perspective is that of choosing what to do and how to act. We see that we are free when we view things from a practical perspective. Determinism cannot threaten our practical freedom, since from a practical perspective we must choose what to do even if everything ultimately is determined. I argue that practical freedom is sufficient freedom-wise for moral agency and moral responsibility because morality is action-guiding. Right and wrong are concepts to be employed in deliberation and advice. This is a strong reason to regard factors irrelevant to deliberators and advisers as irrelevant when making judgements of right and wrong, and whether somebody had some other kind of freedom than practical freedom is irrelevant to deliberators and advisers. There are also prima facie reasons to regard moral responsibility as tied to rightness and wrongness, so that agents are blameworthy when they did wrong (or subjectively wrong, or what would have been wrong given their state of information and so on) and praiseworthy when they did right (subjectively right and so on). I also show that no classic arguments for incompatibilism about determinism and moral responsibility work when directed against practical perspective compatibilism. Finally, this thesis discusses metaethics in relation to compatibilism. Since competing theories imply the falsity of some respected metaethical positions, metaethical considerations lend further support to practical perspective compatibilism. / I den här avhandlingen argumenterar jag för en tes som jag kallar “praktisk-perspektiv-kompatibilism”. Enligt praktisk-perspektiv-kompatibilism är det så att en agent med praktisk frihet är tillräckligt fri för att vara en moralisk agent och moraliskt ansvarig. Praktisk frihet är ett koncept vi ursprungligen hittar hos Kant. Det används också av en del nutida Kantianer. Kant argumenterade för att vi kan betrakta världen från antingen ett praktiskt eller ett teoretiskt perspektiv. Det teoretiska perspektivet är det vi har när vi gör förutsägelser och hittar kausala förklaringar, medan det praktiska är det vi har när vi väljer och handlar. Vi kan se att vi är fria när vi ser på tillvaron ur det praktiska perspektivet. Determinismen kan inte hota vår praktiska frihet, för vi måste välja våra handlingar oavsett om allting i slutändan är determinerat. I denna avhandling definierar jag praktisk frihet på följande sätt: En agent har minimal praktisk frihet om och endast om han måste välja sina handlingar, och han tror att hans vilja är effektiv när det gäller att realisera de handlingsalternativ han funderat över och väljer mellan. En agent har maximal praktisk frihet om och endast om han har minimal praktisk frihet, hans vilja verkligen är effektiv, han har full information om de alternativ han funderar över, och alla alternativ han inte tänkt på är sådana att hans egna värderingar inte ger honom ett övervägande skäl att välja ett av dessa alternativ snarare än det han faktiskt väljer. Jag argumenterar för att praktisk frihet så definierat är tillräckligt med frihet för moraliskt agentskap och moraliskt ansvar eftersom moralen är handlingsvägledande. Det betyder att rätt och fel är koncept som ska användas i övervägning av olika handlingsalternativ och rådgivning. Tredje-persons-omdömen om ifall någon handlade rätt eller fel måste vara sådana att de hypotetiskt sett skulle kunna fungera som råd; egenskapen att vara rätt eller fel kan inte förändras beroende på om vi ger råd eller bara faller omdömen. Detta är ett starkt skäl för att betrakta faktorer som är irrelevanta för övervägare och rådgivare som irrelevanta när man faller omdömen om rätt och fel, och ifall någon hade en annan sorts frihet än den praktiska är irrelevant för övervägare och rådgivare. Vi har också prima facie skäl att betrakta moraliskt ansvar som knutet till rätt och fel, så att agenter är klandervärda när de gjorde fel (eller subjektivt fel, eller vad som skulle ha varit fel givet den information agenten hade osv) och berömvärda när de gjorde rätt (subjektivt rätt osv). Att det finns prima facie skäl för att betrakta praktisk frihet som tillräckligt för moraliskt ansvar utesluter förstås inte att det finns övervägande skäl för den motsatta ståndpunkten. Jag visar dock att inga klassiska argument för inkompatibilism om determinism och moraliskt ansvar fungerar när man riktar dem mot praktisk-perpsektiv-kompatibilism. Alla sådana argument förutsätter vad som skulle bevisas, nämligen att faktorer som är irrelevanta för övervägare och rådgivare är moraliskt relevanta, och att pålitliga moraliska intuitioner uppstår när vi betraktar agenter från ett teoretiskt snarare än praktiskt perspektiv. Slutligen diskuterar denna avhandling relationen mellan metaetik och kompatibilism. Praktisk-perspektiv-kompatibilism är kompatibel med samtliga metaetiska teorier, medan det finns flera metaetiska teorier som implicerar att inkompatibilismen är falsk, och åtminstone en som implicerar att vissa kompatibilistiska teorier också är falska. Enligt en speciell Kantiansk konstruktivistisk teori så finns det rätt- och felaktiga handlingar och moraliskt ansvar på grund av att det finns praktisk frihet. Om detta är den sanna metaetiska teorin, så följer det att praktisk frihet är tillräckligt för moraliskt agentskap och moraliskt ansvar, och att inte bara inkompatibilism men andra kompatibilistiska teorier också är falska. Beroende på vilken metaetisk teori som är den sanna, kan det alltså vara så att de föregående argumenten är överflödiga för att bevisa praktisk-perspektiv-kompatibilism. Det kan vara så att denna tes helt enkelt följer från den sanna metaetiska teorin.

This study focused on HIV-positive domestic helpers and the constructions of their experiences in their employing families. A literature survey established the primary theoretical assumption for the study that acknowledges the domestic helper as an integral part of the extended family of the employer. The study sought to generate grounded theory through content analysis, qualitative research methods and the constructivist-interpretative paradigm. Semi-structured interviews with open questions were conducted with 14 HIV-positive domestic helpers. Responses captured in audio recordings were transcribed and analysed. The textual data was then analysed and interpreted based on open, axial and selective coding. From this coding process four themes emerged as the ways in which HIV-positive domestic helpers construct their experiences within the families. The results from this study indicate that they construct their experiences around: <ul> <li> the HIV&AIDS diagnosis, </li> <li> their HIV&AIDS status, </li> <li> their emotions and </li> <li> their needs. </li></ul> A particularistic scrutiny of the data and research results indicate that participants experience that visible symptoms of HIV&AIDS may forewarn employers when domestic helpers are HIV-positive. These domestic helpers experience negative attitudes, reduction of job content and retrenchment with concomitant financial repercussions. However, the participants in this study indicated that the attitude of employers' children towards them remain positive after diagnosis. In terms of the way in which they construct their experience around emotion, results indicate that they experience complex emotions including shock, uncertainty, loneliness, unworthiness, guilt, rejection, concern, anger, shamefulness and depression. Yet, they also present high levels of acceptance and spiritual growth. In terms of needs, they indicate the need for HIV-friendly workplaces and medical care. They specifically desire employers to help care for their children when they pass away. A comprehensive appraisal of the research results points towards two key aspects: the lack of agency that is prevalent in this group of participants and the silences that is evident from their narratives. The narratives of the HIV-positive domestic helpers indicate that they easily negate agency of their lives to their employers and concomitantly that the lack of agency hampers their ability to retain a sense of worthiness and responsibility for their lives. The results from this study also ensconce silences in many guises. Silences were reflected: <ul> <li> through semantic values and linguistic nuances,</li> <li> regarding acts or omissions of employers,</li> <li> regarding communications,</li> <li> regarding needs and</li> <li> regarding reduction of job content</li> </ul> In rare instances, the construction of experiences of some participants confirmed the ability of HIV-positive domestic helpers to accept agency of their circumstances. In summary, HIV-positive domestic helpers in this study experienced a lack of agency, they report narratives of silences, but they also reflect elements of healing, growth and spiritual deepening when they construct their experiences of HIV&AIDS in their families of employment. Copyright 2004, University of Pretoria. All rights reserved. The copyright in this work vests in the University of Pretoria. No part of this work may be reproduced or transmitted in any form or by any means, without the prior written permission of the University of Pretoria. Please cite as follows: Barnard, JP 2004, MIV-positiewe huiswerksters se konstruering van hul ervarings van MIV en VIGS binne die werkgewersgesin (Afrikaans), PhD thesis, University of Pretoria, Pretoria, viewed yymmdd < http://upetd.up.ac.za/thesis/available/etd-03112005-080007 / > / Thesis (PhD (Educational Psychology))--University of Pretoria, 2006. / Educational Psychology / unrestricted

Following an actor-centred approach to institutional change, the aim of the study was to explore the process of ‘greenfield organising’ through which unions and collective bargaining structures are established in workplaces where there are none initially. A qualitative theory-oriented single case study, using some principles of the grounded theory, analysed the organising process and negotiations at Foodora in Sweden that resulted in a collective agreement. Besides, a phenomenographic approach was employed to understand participants’ conceptions of an organising success. Riders and union officials of the Transport union were interviewed for both parts of the study. The empirical material of the case study also included a survey conducted by the union, the Transport and Foodora collective agreements, media reports and articles, organisational webpages, social media, and legal acts. The results showed that workforce fragmentation and isolation were obstacles to the riders’ mobilisation but social interactions, through which pre-existing networks were mobilised and new relations were built, were central to the organising process. These bonds facilitated the transformative agency exerted by the riders and the union, which was based on intense involvement, learning and strategy. Thereby, they were able to influence influential factors and to build new social structure through increased union membership and a new collective agreement. These outcomes might be considered emerging components of an organising success, which the participants conceive mainly in terms of high level of union membership, workers’ solidaristic engagement and knowledge of their rights, reaching a collective agreement, working conditions improvement. The main conclusions of the study are, firstly, that a relational approach to social reality is required to understand the mobilisation of actors and the significance of institutional contradictions for them. Secondly, resources mobilisation and strategic capabilities were key dimensions of the agency exerted by actors. Finally, this agency, albeit embedded in constraining structural conditions, was able to some extent to achieve institutional change. / Syftet med studien var att via ett aktörsinriktat tillvägagångssätt utforska så kallad "greenfield-organisering"- det vill säga institutionella förändringar inom vilka fackföreningar och förhandlingsstrukturer etableras på arbetsplatser där det till en början saknas sådana. Inspirerad av grundad teori genomfördes en kvalitativ teoriorienterad single case-studie för att analysera organiseringsprocessen och de fackliga förhandlingarna med Foodora i Sverige och som sedan resulterade i ett kollektivavtal. Därtill användes även fenomenografisk metod för att förstå deltagarnas uppfattningar om en framgångsrik organisering. Cykelbud och Transports fackliga tjänstemän intervjuades för båda delarna av studien. Ytterligare empiriskt material som utforskades i case-studien, var en facklig undersökning, Transports och Foodoras kollektivavtal, mediarapporter och artiklar, organisatoriska webbsidor, sociala medier, samt lagstiftning. Resultaten visade att fragmentering och isolering av arbetsstyrkan var ett hinder för cykelbudens mobilisering, men att sociala interaktioner, genom vilka redan existerande nätverk mobiliserades och nya relationer byggdes, var centrala i organiseringsprocessen. Dessa band underlättade transformativ handling – "agency" – för cykelbuden och facket, som baserades på intensivt engagemang, lärande och strategiskt handlande. Därigenom kunde de påverka viktiga faktorer och bygga upp en ny social struktur genom ökat fackligt medlemskap och ett nytt kollektivavtal. Resultatet kan betraktas som komponenter av en framgångsrik organisering på en arbetsplats, som deltagarna främst tänker på i form av hög facklig anslutning, solidariskt engagemang från arbetare och kunskap om sina rättigheter, vikten av att ha ett kollektivavtal och förbättrade arbetsvillkor. Studiens huvudsakliga slutsatser är, för det första, att det krävs ett relationellt förhållningssätt till den sociala verkligheten för att förstå aktörernas mobilisering och institutionella motsättningar. Den andra slutsatsen är att resursmobilisering och strategiska förmågor var viktiga dimensioner av aktörers handlingar - "agency." Trots att det var inbäddade i begränsande strukturella förhållanden kunde dessa handlingar slutligen i viss utsträckning uppnå institutionell förändring. / Suivant une approche du changement institutionnel centrée sur l'acteur, l'objectif de cette étude était d'explorer le processus d’implantation syndicale à travers lequel des syndicats et structures de négociation collective sont mis en place sur des lieux de travail qui en sont initialement dépourvus. Une étude de cas, qualitative et à finalité théorique, reprenant certains principes de la “grounded theory” - “théorie ancrée”, a eu pour objet d’analyser le processus d'organisation et de négociations à Foodora en Suède ayant abouti à un accord collectif. En outre, une étude phénoménographique a été menée afin de comprendre les conceptions qu’avaient les participant/e/s d'une implantation syndicale réussie. Des entretiens ont été conduits avec des livreurs/se de Foodora et des responsables du syndicat Transport pour les deux volets de l'étude. Le matériau empirique comprend également, pour l'étude de cas, les résultats d’une étude menée par le syndicat, les accords collectifs sectoriel et conclu avec Foodora, des articles et reportages dans les médias, les sites Internet et réseaux sociaux des organisations, ainsi que des textes législatifs. Les résultats de l’étude ont montré que la fragmentation du collectif de travail et l’isolement des livreurs/ses ont été des obstacles à leur mobilisation; a contrario, les interactions sociales, à travers lesquelles des réseaux préexistants ont été mobilisés et de nouvelles relations ont été construites, ont été au cœur du processus d'organisation. Ces liens ont facilité l’action transformatrice des livreurs/ses et du syndicat, basée sur un engagement intense, l’apprentissage et une approche stratégique. Ils ont pu ainsi, d’une part, influencer des facteurs influents dans leur contexte, et d’autre part, mettre en place de nouvelles structures sociales à travers l’élargissement de la base syndicale et la négociation d'un nouvel accord collectif. Ces résultats peuvent être considérés comme des composantes émergentes d'une implantation syndicale réussie, que les participant/e/s conçoivent principalement en termes de niveau élevé de syndicalisation, d’engagement solidaire des travailleurs/ses, de connaissance par celles/ceux-ci de leurs droits, de mise en place d’un accord collectif, et d'amélioration des conditions de travail. L'étude conclut principalement, d'une part, qu'une approche relationnelle de la réalité sociale est nécessaire pour comprendre la mobilisation des acteurs/rices et la signification pour elles/eux des contradictions institutionnelles. D’autre part, la mobilisation des ressources et les capacités stratégiques ont été des dimensions clés de leur agence. Enfin, cette agence bien qu’insérée dans des conditions structurelles contraignantes a pu, dans une certaine mesure, réaliser un changement institutionnel.

The study examines how a small-scale formative intervention and concepts from both activity theory and salutogenic perspective can be used to support teachers' transformative agency and school development work. The research questions have focused on capacity for change, sense of coherence (SOC) and the significance of local conditions for change initiatives.  The theoretical and methodological framework in the study stems from third generation activity theory and salutogenic perspective. The study has a qualitative approach and was conducted through a formative intervention with six teachers, in collaboration with a municipal secondary school. Data have been collected through participant observation, reflection logs and semi-structured interviews, and processed through thematic analysis based on the theoretical standpoints. In addition, the studied school and the intervention group have been analysed as two interacting activity systems. The results show that the prevailing conditions of the individual school greatly affect development initiatives and change processes, as well as the teachers' transformative agency. Furthermore, it appears that emotional aspects and intra- and interpersonal factors have a significant impact on the actions of both teachers and school management. The results also suggest that the SOC concept can be incorporated in formative interventions, both as a facilitating instrument and as a secondary stimulus. / I studien undersöks hur en småskalig formativ intervention och koncept från både aktivitetsteori och salutogent perspektiv kan användas för att stödja lärares transformativa agentskap och skolans utvecklingsarbete. Forskningsfrågorna har fokuserat på förändringskapacitet, känsla av sammanhang (KASAM) och de lokala villkorens betydelse för förändringsinitiativ. Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utgår från tredje generationens aktivitetsteori och salutogent perspektiv. Undersökningen har en kvalitativ ansats och genomfördes inom ramen för en formativ intervention med sex lärare, i samarbete med en kommunal högstadieskola. Data har samlats in via deltagande observation, reflektionsloggar och semistrukturerade intervjuer, och bearbetats genom tematisk analys utifrån de teoretiska utgångspunkterna. Därtill har den studerade verksamheten och interventionsgruppen analyserats som två interagerande aktivitetssystem. Resultatet visar att den enskilda skolans rådande villkor i hög utsträckning påverkar utvecklingsinitiativ och förändringsprocesser, liksom lärarnas transformativa agentskap. Vidare framgår att emotionella aspekter och intra- och interpersonella faktorer har en betydande inverkan både lärarnas och skolledningens agerande. Resultatet tyder också på att KASAM-konceptet kan inkorporeras i formativa interventioner, både som ett möjliggörande instrument och som sekundär stimulus.

Text in English with abstracts in English, Afrikaans and isiXhosa / The collections-based research reported upon in this dissertation focuses on three sites in the Eastern Cape: Huntley Street in Grahamstown, Farmerfield, a nearby Wesleyan mission station, and Fort Double Drift, a British fortification on the Great Fish River. The collection, which is housed in the Albany Museum, derives from Patrice Jeppson’s excavations, completed in the 1980s. Analyses of the excavated glass and metal, augmented by a close reading of tender and shopkeepers’ advertisements in The Graham’s Town Journal, chronicle how merchants, settlers, soldiers, missionaries and local African communities were involved in, and affected by, trade between 1820 and 1860. The study explores aspects of the mercantile economy, consumerism and military provisioning relating to a wide range of imported glass and metal merchandise. The burgeoning trade linked various enterprises, groups and individuals through monetary and social transactions, reflecting the steady incorporation of the Eastern Cape into the British colonial trading network. / Die versamelingsgebaseerde navorsing waaroor in hierdie verhandeling verslag gedoen word, fokus op drie terreine in die Oos-Kaap: Huntley-straat in Grahamstad, Farmerfield, ’n nabygeleë Wesleyaanse sendingstasie, en Fort Dubbeldrif ’n Britse vesting aan die Groot-Visrivier. Die versameling, wat in die Albany-museum gehuisves word, is afkomstig van Patrice Jeppson se opgrawings, wat in die 1980's voltooi is. Ontledings van die opgegraafde glas en metaal, aangevul deur ’n grondige studie van tender- en winkelieradvertensies in The Graham’s Town Journal, boekstaaf hoe handelaars, setlaars, soldate, sendelinge en plaaslike Afrika-gemeenskappe by handel tussen 1820 en 1860 betrokke was, en daardeur beïnvloed is. Die studie verken aspekte van die handelsekonomie, verbruikerisme en militêre bevoorrading met betrekking tot ’n wye verskeidenheid ingevoerde glas- en metaalhandelsware. Die bloeiende handel het verskeie ondernemings, groepe en individue deur monetêre en sosiale transaksies met mekaar verbind, wat die geleidelike opname van die Oos-Kaap in die Britse koloniale handelsnetwerk weerspieël. / Uphando lwezinto eziqokelelweyo ekunikwe ingxelo ngalo kule disetheyishini, lugxile kwiindawo ezintathu eziseMpuma Koloni ezizezi: eHuntley Street eRhini, eFarmerfield, esisitishi seMishini yamaWesile, naseFort Double Drift, eyinqaba yamaBhilitane ekwiGreat Fish River. Le ngqokelela, egcinwe eAlbany Museum, isuka kwizinto ezazigrunjwe nguPatrice Jeppson, grunjo olo olwagqitywa phaya koo1980. Uphononongo lweeglasi neentsimbi ezagronjwayo, oluxhaswa nakukufundwa kweentengiso ezakhutshwayo zeethenda nezoonovenkile kwi-The Graham’s Town Journal, lunika iinkcukacha zeendlela abarhwebi, abemi ababesuka kwamanye amazwe aphesheya kweelwandle, abefundisi ababesuka kwamanye amazwe, amajoni noluntu olumnyama lwaloo mimandla ababebandakanyeka ngayo nebabechatshazelwa ngayo lurhwebo olwaqhubeka phakathi ko-1820 no-1860. Olu phando luvelela imiba yoqoqosho lorhwebo, ukhuselo lwabathengi, nobonelelo lwezinto zomkhosi lwezinto eziliqela zeeglasi nezentsimbi. Olu rhwebo olwaluhlumile lwahlanganisa amashishini ahlukileyo, amaqela kunye nabantu nje abazimeleyo ngokuthi barhwebelane ngeemali nangezinto zentlalo, yaye oku kubonisa ukungeniswa kweMpuma Koloni kuthungelwano lorhwebo lobukoloniya lwamaBhilitane. / Anthropology and Archaeology / M.A. (Archaeology)

As a company is a juristic person it can only act through human agency. A question that arises because of this fact is under what circumstances a company can be held to a contract by a third party where its representative was unauthorised to enter into such contract. There should be a careful weighing and balancing of the interests of the shareholders and the company on the one hand and the contracting third party on the other. It is further important to have legal certainty on the validity and enforceability of contracts concluded by and with companies as the absence of certainty can hamper business dealings with companies which would have an impact on the economy. The common-law principles of agency form the foundation upon which representation within the context of company law takes place. The law of agency has been adapted in the context of company law to satisfy the unique needs that have originated in this regard. One such adaptation is the creation of the Turquand rule by the English courts which rule was taken over by the South African courts. One of the primary reasons for creating the Turquand rule was due to the harsh effect that the common-law doctrine of constructive notice had on third parties dealing with a company. In this study an examination of the current legal position regarding representation of a company in South Africa was undertaken. The history and development of the common-law principles of agency and doctrines that are unique to representation in a company law context are analysed and the relevant sections of the Companies Act 71 of 2008 are discussed. The integration of the common-law principles with the relevant provisions of the Companies Act 71 of 2008 is considered and recommendations are made in respect thereof. In support of the analysis, a comparative study was undertaken of the history and development of this subject matter in England. It was concluded that South African company law, with all its shortcomings and uncertainties is still to be preferred above the position in England. / Aangesien ‘n maatskappy ‘n regspersoon is, kan dit slegs deur middel van natuurlike persone as agente optree. ‘n Vraag wat as gevolg van hierdie feit ontstaan is onder watter omstandighede ‘n maatskappy deur ‘n derde party gebonde gehou kan word aan ‘n kontrak waar die maatskappy se verteenwoordiger nie gemagtig was om die kontrak aan te gaan nie. Daar behoort ‘n versigtige afweging te wees tussen die belange van die maatskappy en sy aandeelhouers aan die een kant en ‘n derde party wat met die maatskappy kontrakteer aan die ander kant. Dit is verder belangrik om regsekerheid te hê oor die geldigheid en afdwingbaarheid van kontrakte wat met maatskappye aangegaan word aangesien die afwesigheid daarvan besigheidsverkeer met maatskappye kan kortwiek wat ‘n impak op die ekonomie tot gevolg sal hê. Die gemeenregtelike beginsels van verteenwoordiging vorm die basis waarop verteenwoordiging binne die konteks van maatskappyereg plaasvind. Verteenwoordigingsreg is aangepas binne die konteks van maatskappye om voorsiening te maak vir die unieke behoeftes wat in hierdie verband ontstaan het. Een sodanige aanpassing is die skepping van die Turquand reël deur die Engelse howe, welke reël deur die Suid-Afrikaanse howe oorgeneem is. Een van die hoofredes vir die skepping van die Turquand reël is die onregverdige uitwerking wat die gemeenregtelike leerstuk van toegerekende kennis op derde partye gehad het wat met ‘n maatskappy onderhandel. ‘n Studie van die huidige regsposisie rakende verteenwoordiging van ‘n maatskappy in Suid-Afrika is hierin gedoen. Die geskiedenis en ontwikkeling van die gemeenregtelike beginsels van verteenwoordiging en leerstukke eie aan verteenwoordiging in die konteks van maatskappyereg is geanaliseer. Die betrokke artikels van die Maatskappywet 71 van 2008 word bespreek. Die integrasie van hierdie gemeenregtelike beginsels met die betrokke bepalings van die Maatskappywet 71 van 2008 is oorweeg en aanbevelings in verband daarmee gemaak. Ter ondersteuning van die analise is ‘n vergelykende studie van die gekiedenis en ontwikkeling van hierdie onderwerp in Engeland onderneem. Daar is tot die slotsom gekom dat die Suid-Afrikaanse maatskappyereg, met al sy tekortkominge en onsekerhede nogsteeds bo die posisie in Engeland te verkies is. / Mercantile Law / LL. M.