Syfte med uppsatsen är att ta reda på om ungdomar efter diskussioner kring politiska och samhälleliga frågor påverkar varandras åsikter och blir mer lika. Studien baseras på enkätsvar från gymnasieelever som följts från årskurs ett i gymnasiet till årskurs två från tre skolor i Örebro. Totalt deltog 1688 elever i denna longitudinella studie. Multipel regressionsanalys visade att ungdomarna påverkar varandra men deras åsikter blev inte mer lika varandra över tid och att det fanns en svag skillnad mellan könen. Diskussionen tar upp hur dessa resultat skiljer sig ifrån befintliga studier på området och indikerar att "politik" är ett abstrakt ämne som vid diskussion skiljer sig från andra diskussionsämnen.

No description available.

Min slutsats vilken jag lägger fram i avsnitt 5 är att kollektiv mycket väl kan vara autonoma agenter. Jag kommer även kortfattat att utveckla ett resonemang kring skillnader i kollektivs och människors moral. Skillnaden kan anses vara en förutsättning för att kollektivet ska kunna uppnå fullständig autonomi eftersom antropocentrisk moral i ett kollektiv kräver mänsklig påverkan.

Undersökningar som utförts av PISA (Programme for International Student Assessment) och PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) de senaste 20 åren visar att svenska barns attityder till läsning blivit mer negativ och att de läser mindre än tidigare. Denna negativa trend i barns läsning syns även i resultat från andra OECD-länder och det har gett upphov till internationell forskning på området. I denna kunskapsöversikt presenteras internationell forskning från tio studier vilka lyfter olika faktorer som påverkar barns läsning och läslust. Syftet med kunskapsöversikten är att belysa faktorer som har betydelse för barns läslust och läsengagemang och avgränsas till att undersöka faktorer inom skolans verksamhet. Frågeställningen som varit utgångspunkt i denna kunskapsöversikt är följande: Vilka faktorer har betydelse för att elever ska uppleva läsengagemang och läslust? De tio forskningsartiklar som utgör grunden för kunskapsöversikten är genomförda i OECD-länder som alla deltar i PISA och PIRLS undersökningar. Artiklarna valdes ut i en systematisk sökprocess och har sedan noga granskats och tematiserats. Resultaten från forskningsartiklarna synliggör ett antal centrala faktorer som kan ha stor betydelse för barns läsengagemang och läslust. Dessa faktorer rör: tillgänglighet till böcker, lärarens roll, elevers agentskap, läsning som social praktik och läsmiljöer. Vår slutsats visar att lärare har stor möjlighet att påverka alla dessa faktorer och har där med en väsentlig roll i främjandet av barns läslust och läsengagemang.

Uppsatsens fokus ligger inte på att definiera eller värdera sexarbete, utan snarare på att utforska mångfalden och komplexiteten i transpersoners erfarenheter av att sälja sexuella tjänster. Hur upplever och beskriver transpersoner med erfarenheter av sex mot ersättning sin situation i Sverige och hur möjliggörs/begränsas deras berättelser av dominerande diskurser kring sexarbete? Studien är baserad på intervjuer med sex transpersoner som på olika sätt har erfarenheter av sexarbete och en genealogisk metod har använts. Den handlar inte om att söka efter en sanning om sexarbetets verklighet och vara, utan att genom intervjupersonernas berättelser undersöka hur de skapar mening i sina erfarenheter av sexarbete och hur diskurser möjliggörs, samspelar och producerar nya sanningar.Forskningen kring transpersoner med erfarenheter av sexarbete i en svensk kontext är väldigt begränsad och det är som att sexarbetesdiskursen är förbehållen framför allt ciskvinnor och binära konstruktioner om antingen makt eller maktlöshet, frivillighet eller tvång osv. Respondenternas narrativ innehöll berättelser om både makt och motstånd, erfarenheter av både utsatthet och agentskap och både fördelar och nackdelar med sexarbetet. I berättelserna framkom att det tycks finnas en ständigt närvarande dominerande historia att förhålla sig till och utgå ifrån. Det kan på ett sätt vara begränsande, men möjliggörandet ligger i hur intervjupersonerna etablerar nya sanningar och diskurser genom att utmana och göra om dessa berättelser med sig själva som huvudpersoner. Genom att aktivt ta beslutet att börja och fortsätta sälja sexuella tjänster konstruerar de genom narrativen mening i sina erfarenheter och skapar nya berättelser om transpersoner i sexarbete. / This study is not primarily about defining sex work, but rather to explore the multiplicity and complexity of transgenderists’ sex work experience. How do transgender sex workers describe their situation in Sweden, and how are their narratives and experiences enabled/constrained by dominant discourses on sex work?This master’s thesis constitutes interviews with six transgender sex workers and used genealogy as a method to analyse the narratives. It is not about recognizing one truth about sex work, but rather to explore how the participants through their narratives construct their identities and make sense of their experiences of sex work. Prior research concerning transgender sex workers has, in a Swedish context, been limited and the discourse about sex work seems to be reserved especially ciswomen containing binary constructions of either power or resistance, agency or structure. The participants narratives were stories of both power and resistance, experiences of both coercion and free will and of both pros and cons of sex work. Their stories contained complex, contradictive and multiple meanings of sex work but were all expressed in relation to dominant discourses on sex work. Their narratives are enabled by challenging and retelling dominant stories of sex work and in that sense constructing new truths and discourses with themselves as central characters

The construct of self-regulation has been well researched, however, no comprehensive approach is available for promoting self-regulation as a strength operating in an integrated process, and, furthermore, current research gives limited consideration regarding the role of creativity in the self-regulation process. The objective of this study was to explore the relation between self-regulation and creativity, and to promote self-regulation as a psychological strength by means of a creativity programme in the field of painting in a group of individuals. Self-regulation is described in the literature as a skill that is acquired through an interaction of neurological and environmental factors that enables a person to intentionally accept agency of his or her actions. Creative self-regulation is conceptualised as the ability to generate original, novel and appropriate behaviour while constantly adjusting and adapting behaviour with a view to attain goals and promoting psychological well-being. A qualitative, interpretative design was used in the initial empirical inquiry to explore the subjective experience of 14 established painters in terms of their creativity as a self-regulatory process during the practice of their art. Data was obtained from a questionnaire specifically designed for this study. Thematic data analysis supported the findings of the literature regarding the crucial similarities between self-regulation and creativity, and particular themes concerning the self-regulatory aspects of creativity, such as intrinsic motivation, self-efficacy, self-control, and mindfulness were identified. Additionally, creativity appeared to strongly favour assimilation, which was ascribed to perseverance and a strong identification with goals. Based on the findings of the first two phases of the study, a painting programme was developed with a view to promote self- regulation as an adaptive life skill through the facilitation of creativity. Relevant guidelines for effective programme development have been incorporated into this programme. In the subsequent empirical study the painting programme was assessed, by means of a mixed experimental control group consisting of 18 patients in a private psychiatric clinic. Pre- and post-testing were conducted by means of the Basic Psychological Needs Scale (General) (BPNS-Gen); the 14 item Freiburg Mindfulness Inventory (FMI), as well as the Shortened Self Regulation Questionnaire (SSRQ) to determine whether any improvement in self-regulation occurred within the group. Quantitative data provided information on differences within and between the experimental and control groups, while an additional qualitative method was used for examining the progress of the experimental group during the course of the programme. The results indicated that the programme brought about a significant positive change in self-regulation among the experimental group. Certain self-regulation factors, especially mindfulness, but also autonomy, decision-making, and self-evaluation appeared to have improved to a practically significant degree, whilst perseverance showed a lesser improvement of medium effect. This study therefore concluded that creativity appears to equip a person with specific skills that play a crucial role in the facilitation of self- regulation in all the phases of goal-directed behaviour. The limitations of this study were discussed and recommendations for further research and practical implementation were made. / Thesis (PhD (Psychology))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2013.

The construct of self-regulation has been well researched, however, no comprehensive approach is available for promoting self-regulation as a strength operating in an integrated process, and, furthermore, current research gives limited consideration regarding the role of creativity in the self-regulation process. The objective of this study was to explore the relation between self-regulation and creativity, and to promote self-regulation as a psychological strength by means of a creativity programme in the field of painting in a group of individuals. Self-regulation is described in the literature as a skill that is acquired through an interaction of neurological and environmental factors that enables a person to intentionally accept agency of his or her actions. Creative self-regulation is conceptualised as the ability to generate original, novel and appropriate behaviour while constantly adjusting and adapting behaviour with a view to attain goals and promoting psychological well-being. A qualitative, interpretative design was used in the initial empirical inquiry to explore the subjective experience of 14 established painters in terms of their creativity as a self-regulatory process during the practice of their art. Data was obtained from a questionnaire specifically designed for this study. Thematic data analysis supported the findings of the literature regarding the crucial similarities between self-regulation and creativity, and particular themes concerning the self-regulatory aspects of creativity, such as intrinsic motivation, self-efficacy, self-control, and mindfulness were identified. Additionally, creativity appeared to strongly favour assimilation, which was ascribed to perseverance and a strong identification with goals. Based on the findings of the first two phases of the study, a painting programme was developed with a view to promote self- regulation as an adaptive life skill through the facilitation of creativity. Relevant guidelines for effective programme development have been incorporated into this programme. In the subsequent empirical study the painting programme was assessed, by means of a mixed experimental control group consisting of 18 patients in a private psychiatric clinic. Pre- and post-testing were conducted by means of the Basic Psychological Needs Scale (General) (BPNS-Gen); the 14 item Freiburg Mindfulness Inventory (FMI), as well as the Shortened Self Regulation Questionnaire (SSRQ) to determine whether any improvement in self-regulation occurred within the group. Quantitative data provided information on differences within and between the experimental and control groups, while an additional qualitative method was used for examining the progress of the experimental group during the course of the programme. The results indicated that the programme brought about a significant positive change in self-regulation among the experimental group. Certain self-regulation factors, especially mindfulness, but also autonomy, decision-making, and self-evaluation appeared to have improved to a practically significant degree, whilst perseverance showed a lesser improvement of medium effect. This study therefore concluded that creativity appears to equip a person with specific skills that play a crucial role in the facilitation of self- regulation in all the phases of goal-directed behaviour. The limitations of this study were discussed and recommendations for further research and practical implementation were made. / Thesis (PhD (Psychology))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2013.

Studiens syfte är att beskriva och förklara strategier och förutsättningar för första linjens chef inom kommunal äldreomsorg för att möta verksamhetens kompetensförsörjningsbehov på kort och lång sikt. Studien avser att besvara syftet utifrån följande frågeställningar. Hur förhåller sig cheferna till sitt uppdrag att bemanna verksamhet med ändamålsenlig kompetens vid rätt tidpunkt och i relation till rådande institutionell struktur? Vilka kompetensförsörjningsstrategier har cheferna? Vilka förutsättningar är möjliggörande respektive hindrande för cheferna att hantera kompetensförsörjnings­utmaningen på längre sikt? Med sikte på år 2035 beskrivs äldreomsorgen vara den arbetsmarknadssektor som i jämförelse med andra, kommer ha störst behov av nyrekryterad kompetens (SCB, 2017). Kraven på chefer inom offentlig sektor är stora och uppdraget har blivit alltmer komplext.  Uppdraget ställer krav på såväl egen handlingskraft som anpassning till organisatoriska strukturer och styrmodeller. Den institutionella struktur som kommunal äldreomsorg är organiserad inom och komplexiteten i chefsuppdraget blev vägledande i studiens val av teoretisk referensram. Institutionell teori och teorin om analytisk dualism är utgångspunkterna för studiens analys av samspelet mellan struktur och agentskap samt dess påverkan på chefers förutsättningar att möta verksamhetens kompetensförsörjningsbehov på kort och lång sikt. Studien genomfördes med kvalitativ metod och empirin baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom äldreomsorgen i två kommuner. Med första linjens chef avses den chefsfunktion som har ansvar att leda medarbetare och verksamhet som är närmast kunden. Inom äldreomsorg benämns funktionen ofta enhetschef eller sektionschef. Studien konstaterar att cheferna i hög grad har egna strategier för att attrahera, behålla och utveckla kompetens för att möta verksamhetens kompetensförsörjningsbehov. Strategierna hanteras i huvudsak inom det handlingsutrymme som chefsuppdraget själv förfogar över. Studien fångar inte upp tecken på samspel mellan cheferna och kommunövergripande kompetens­försörjnings­strategier. I chefernas samspel med vissa styrande processer, till exempel för bemanning och rekrytering, visar studien att processen inte utgår från de verksamhetsbehov som första linjens chef ger uttryck för. Studien drar slutsatsen att första linjens chefer upplever sig delvis separerade från den formella strukturen i kommunen (isärkoppling). Studien konstaterar att ökade inslag av tillitsbaserad styrning kan ge gynnsamma förutsättningar för ett proaktivt agerande i en isärkopplad struktur. Som kontrast identifierar studien en stark formmässig likhet mellan äldreomsorgsverksamheter oavsett kommun­tillhörighet (isomorfism). Medveten styrning utifrån denna likhet kan utveckla samordning mellan aktörer inom äldreomsorg i syfte att forma gemensamma strategier att möta kompetensförsörjningsutmaningen på längre sikt.

Syftet med studien är att skapa kunskap kring vilka normer som styr montessoripedagogers uppfattningar på barns agentskap, hur barn får makt och delaktighet över sitt lärande, samt hur miljö och material utformas för att gynna barns lärande och utveckling i montessoriförskolor. Forskningsfrågorna i studien är: Vilken betydelse ger montessoripedagoger inom montessoriförskolor utformningen av den pedagogiska miljön för barns utveckling och lärande? Hur uppfattar montessoripedagoger barns möjlighet till delaktighet i den pedagogiska miljön i montessoriförskolor? Studien genomfördes med individintervjuer med sex montessoripedagoger, som har stor kunskap om montessoripedagogiken. Efter analys av empirin kunde två tydliga teman utskiljas: Miljön strukturerar lärande och utveckling och Frihet att välja inom givna ramar. Resultatet i studien bidrog till att urskilja tydliga strukturer som råder på fyra olika montessoriförskolor gällande inomhusmiljöns utformning och hur barn blir delaktiga.

This scientific essay examines the practical actions of preschool educators during democracy teaching sessions with a group of children ages three to five in a communal preschool in southern Sweden. The aims of democracy teaching in the Swedish preschool curriculum are complex and can be interpreted in multiple ways. The curriculum aims go beyond teaching knowledge and democratic skills to the children – the educators are also expected to affect the children’s feelings and ideas of values. With the educators’ actions as a starting point, this thesis aims to examine how the educators’ professional judgement, their handling of emotions and how they counter children’s agency, have effects on the democracy teaching sessions. The aim of this scientific study is to identify how the educators practically steer, manoeuvre and counter everything that occurs in the teaching session, with the objective of reaching the democracy goals of the preschool curriculum.  The essay starts with two short stories where challenging situations within the democratic teaching in preschools are displayed. The study is based on three observations and one interview with the two educators who took part in the observations, all took place in autumn 2020 and spring 2021. The empirical material of the study is analysed through the theoretical perspectives on authority and rearing by Hannah Arendt and the theoretical perspectives on emotions, freedom and agency by Sara Ahmed. The results of the study highlight the complexity of the practical skills of preschool educators where their abilities of professional judgements and their goal aiming strategies are weaved together. The educators’ practical skills to create positive feelings surrounding the teaching session creates a sense of community and have positive effects on learning. But the positive joint feelings can also be used against others who are considered outside of the group, which can lead to potential conflicts. This study shows that the educators’ practical skills of teaching and their ability of professional judgement plays a crucial role for the possibility to reach the democracy aims in the curriculum. Remaining difficulties in the democracy teaching can be connected to the challenge to counter the children’s experiences of an unequal society and the task to balance transmittance of democratic rules and values and at the same time promote children’s agency.