The main purpose of this Master’s thesis is to investigate how the transfer from academic studies into professional life is experienced in retrospect by professional librarians. The aim is also to examine in which context the studies in library- and information science in Sweden has been formed. To attain the purpose of the thesis four main questions is being asked: In which context has LIS-studies from the period 1993-2007 been formed? Which competence does the professional librarian consider to be the most fundamental in professional life? Does the professional librarian experience that the knowledge attained from LIS-studies is sufficient for the actual tasks? Which are the differences between tasks at different types of libraries? The study is performed through a questionnaire survey in which 94 professional librarians express their experiences of their LIS-studies in retrospect. The previous research brought up in the thesis is divided into four major themes: the transfer from academic studies into professional life, the librarian’s competence, the librarian’s competence from the employer’s view and present research. The theoretical framework revolves around the concepts of competence, knowledge and qualifications and is used as a tool to discuss the results of the survey. The results show that information competence is considered the most fundamental competence, as well as knowledge organization and pedagogy. Several respondents consider the education too theoretical and lacking practical elements, whereas a smaller group are against practice during studies. A predominantly large part of the respondents consider their competence sufficient. / Uppsatsnivå: D

Uppsatsens syfte är att undersöka hur nyexaminerade bibliotekarier och journalister upplever sin kompetens i yrkespraktiken i förhållande till utbildningsinnehållet. Utifrån analys och kodning har teman som pedagogik och teknik urskilts som kompetensbehov bland bibliotekarier och journalister i deras yrkespraktik. Bland annat upplever bibliotekarier och journalister att de vill ha mer praktiska inslag i utbildningsinnehållet och tona ner det akademiska. Före detta studenter inom biblioteks- och informationsvetenskap vill ha mer pedagogisk kunskap och lära sig mer om bemötande samt att mer fokus på litteraturkunskap hade varit nyttigt i yrkeslivet. Före detta studenter inom journalistik önskar mer kunskap inom webbjournalistik som sociala medier, men också en större grund inom rättsjournalistik, samt bättre förståelse om branschen och vilka förutsättningar och arbetsformer som existerar.

No description available.

No description available.

Studien syftade till att undersöka hur lärare vid Försvarshögskolan operationaliserade professionsbegreppet i officersutbildningen, och hur de centrala elementen i samtalet bland dem påverkade officersprofessionen och dess utveckling. Utifrån en kvalitativ ansats med ett induktivt angreppssätt, intervjuades elva lärare vid Försvarshögskolan. Resultaten visade att det centrala samtalet utgjordes av vetenskaplighet, men att officerare och akademiker varierade i uppfattning omkring hur mycket vetenskapligheten skulle prägla officersutbildningen. Officerarna önskade att officersutbildningen skulle ha militär beprövad erfarenhet som utgångspunkt, och att det vetenskapliga perspektivet skulle stödja denna i utbildningen. Akademikerna å sin sida uppfattade inte att de skulle utbilda en yrkeskår, utan att de skulle hålla vetenskaplig utbildning för en profession, vilket de menar är lärosätets uppgift. Först när dessa två synsätt förenas kommer officersutbildningen, och i förlängningen officersprofessionen, att fullt ut gagnas av akademiseringen. Officerarnas förhållningssätt till det vetenskapliga innehållet i utbildningen kan dock verka menligt på förutsättningarna att utveckla en erfarenhetsbaserad yrkeskår till en vetenskapligt grundad profession.

Syftet med denna uppsats är att undersöka karaktäristika och vad som påverkar den högre officersutbildningen och ställa detta mot ett urval av krav på kunskap och färdigheter som finns i moderna krig.  Den tematiska analysen har genomförts på vetenskaplig litteratur, Försvarsmaktens och Försvarshögskolans styrdokument kring den högre officersutbildningen. Kraven på officeren i dagens konflikter har utgjort ett ramverk och utgått från aktuell forskning kopplat mot kunskapsteori och fronetisk kunskap. Uppsatsen huvudsakliga resultat påvisar en fragmenteringsprocess som utgår från professionen, Försvarsmakten och Försvarshögskolan. I kombination med att vetenskapen kring nya tekniska system och dess implementeringar på slagfältet ligger efter, riskeras att utbildningen i vissa avseenden blir för teoretisk och inte relevant mot krav från professionen. Det moderna slagfältet ställer nya krav på officeren som ska fatta beslut kring våldsanvändande vilket utgör grunden i professionen. Utökade krav på kunskap, omdöme samt erfarenhet utmanar gällande syn på officeren och dennes förmågor i Försvarsmakten och utbildningen på Försvarshögskolan.

Between the Promise of Specificity and the Demand for Evidence – A study of knowledge and the approach to knowledge in socially oriented non-profit, private and public sector organizations In the social work field it is possible to identify two parallel processes in time. On the one hand a qualitative developmental process―even towards a form of standardization―where central concepts are academisation, professionalization, scientifically produced knowledge, expertise and evidence based methods. Simultaneously, there is a drive to create the conditions for increased diversity, where hopes are especially being pinned on the non-profit sector. In spite of representations and expectations concerning the non-profit sector and its so-called specificity, however, much of existing research lacks a comparative perspective, i.e., studies where non-profit organizations are related to comparable activities in the private and public sector. The aim of the study―with special focus on issues concerning evidence based knowledge in social work―is to compare and analyse whether and in that case how employee conceptions differ between the sectors, and whether and in what way non-profit employees and their activities can be said to fulfil the expectations of contributing to increased diversity. Data is from a questionnaire directed to about 1300 social work employees. The results show a greater interest in research and more marked efforts at professionalization in the public sector, while above all in the non-profit sector there was skepticism about science paired with reservations about work carried out in a professional way. In the non-profit, but also in the private sector, issues of ethics, views of humanity and values were paid greater attention. Also stressed here was the importance of creating relationships, the unique human encounter, genuine commitment, and human kindness. However, there was significant uniformity across all sectors in the use of methods, where three dominated: solution focused measures, network support/therapy, and psychosocial work.

The purpose of this study was to study changes in the social work education programs, regarding the topics and themes, in Sweden from three different periods. The study is based on content analyses of education syllabies, and have analysed the results through a knowledge och professional theoretical concept. The key findings of the study were that practical and theoretical knowledge is increasingly integrated in social work programs. There is a requirement to integrate theoretical knowledge into practical skills, whether it is direct application or a critical approach. The relationship between theoretical and practical knowledge has thus been strengthened in social work programs, which means that social workers have strengthen their position as profession, in accordance with the concept of professionalism. In addition, social workers need to integrate different aspects into their intervetion assessments. This can mean that the scope of action has increased as they have several sources to use today, such as legislation, science, ethical considerations and own experiences. The uptake of these multiple perspectives in the performance of social work can also indicate the strengthening of the social workers`position as profession because knowledge systems of professions are abstract according to the concept of professionalism. / Syftet med studien var att utifrån en kvalitativ innehållsanaly av utbildnings- och kursplaner, och utifrån ett kunskaps- och teoretiskt perspektiv, studera förändringar i kunskapsprofilen inom socionomutbildningen i Sverige. De centrala resultaten i studien var att praktisk och teoretisk kunskap integreras alltmer i socionomutbildningen. Inom de flesta ämnen som studeras under utbildningen är kravet på att integrera dessa kunskaper i praktiken, vare sig det handlar om tillämpning eller ett kritiskt förhållningssätt. Förhållandet mellan teoretisk och praktisk kunskap har därmed förstärks inom socionomutbildningen, vilket innebär att socionomer stärker sin profession i enlighet med professionsbegreppet. Dessutom behöver socionomstudenter integrera olika aspekter i sina åtgärdsbedömningar. Det kan både innebära att handlingsutrymmet har ökat i och med att de har flera källor att utgå ifrån idag såsom lagstiftning, vetenskaplig fakta, etiska överväganden och egna erfarenheter. I övrigt kan anammandet av flera perspektiv i utförandet av socialt arbete också tyda på en abstraheringsoprocess av kunskapssysemet, och därmed förstärkning av socionomprofessionen. Detta eftersom kunskapssystem är abstrakta enligt professionsbegreppet.

This thesis is treating how Swedish liberal adult education research (folkbildningsforskning) has emerged and consolidated. The concepts of doxa, consecration, capital and field of Pierre Bourdieu are used to reconstruct liberal adult education research as a social field. The empirical material consists of texts and documents, structured chronologically between the years of 1954-2007. Central questions are: In which way can liberal adult education research be reconstructed as a field? How does it emerge? Which are the central values (doxa) that hold the field together and going, and where are the boundaries of the field? Who are the central agents of the field? How do they achieve recognition, and on which grounds? Which are the arenas that work as concecrating instances? The study indicates that the area establishes common concepts and references. A gradual expansion occurs. This involves increased opportunities, but also involves competition. Four different phases can be reconstructed as central: the emergence (1954-1979), the expansion (1980-1989), the institutionalisation (1990-1999) and the consolidation (2000-2007). Research summaries as well as organizations of special interests are contributing to the glow of the area. A number of strong positions are established as are a number of pretenders. These relate, in different ways, to the area and to broader perspectives and settings. The area is successfully handling and employing different kinds of challenges and opportunities. This is considered a sign of relative strength of the reconstructed field of liberal adult education research. / Avhandlingen handlar om hur svensk forskning om folkbildning vuxit fram och konsoliderats. Med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp doxa, konsekration, kapital och fält rekonstrueras folkbildningsforskning som ett fält. Det empiriska materialet består av texter och dokument. Detta struktureras längs en tidsaxel, mellan 1954-2007. Centrala frågor är: Hur kan folkbildningsforskningen som fält rekonstrueras? Hur sker dess framväxt? Vilka är de centrala värden (doxa) som håller samman och bär upp fältet och var går dess gränser? Vilka är agenterna på fältet? Hur når de erkännande och på vilka grunder sker det? Vilka är de arenor som fungerar som instanser för erkännande?Studien visar att området etablerar gemensamma begrepp och referenser. En successiv expansion sker. Detta innebär ökade möjligheter, men också större konkurrens. Fyra olika skeden kan rekonstrueras som centrala: framväxten(1954-1979), expansionen (1980-1989), institutionaliseringen (1990-1999) och konsolideringen(2000-2007). Kunskapsöversikter, liksom intresseorganisationer, bidrar till områdets formering. Ett antal starka positioner uppstår, liksom pretenderande grupper. Dessa knyter, på olika sätt, an till området, men också till bredare perspektiv och kontexter. Att området förmår hantera, och införliva, utmaningar av olika slag, tyder på en relativ styrka.

Utbildningen av officerare är omdiskuterad och har kanske alltid varit det. Men de senaste årens förändringar av officersutbildningen och akademisering av yrket samt ändrade befälsstrukturer i Försvarsmakten (FM) har återigen satt fart på diskussionen. Det handlar bland annat om FM får den officer som man behöver för att kunna bygga starka krigsförband och om officeren har de kvalifikationer som detta kräver? Men vad är officersyrket för något och vad är det egentligen FM vill ha? Studien undersöker just det, vad en officer är och vilka egenskaper som en officer förväntas att ha med sig in i yrket.  Utbildningen vid Försvarshögskolan (FHS) Officersprogrammet (OP) är det som skall leda till en officer med rätt kvalifikationer och egenskaper vilket leder till den andra delen av studien, där bilden av vad en officer är jämförs med de examensmål som programmet har. Dessa examensmål framgår av förordningen för FHS och med de 17 examensmålen examinerade så skall kadetten vara klar att påbörja sitt yrke som officer. Frågan är om den förutsättningen verkligen finns?   För att kunna göra denna jämförelse har studien, genom intervjuer, tagit fram en modell av en officer från det unika med officersprofessionen, våldsmonopolet, via antagningskrav för utbildningen till egenskaper som officeren måste ha och roller som officeren utövar. Modellen har två portalparagrafer som är att betrakta som en sammanställning, vilka studien anser är nödvändiga för att hantera de mest allvarliga frågor som i förlängningen kan innebära beslut om liv eller död.  Portalparagraferna är mångsidighet och en väl utvecklad inre kompass.   I jämförelsen mellan modellen och examensmålen har studien funnit att examensmålen är avmilitariserade och har en teoretisk slagsida. Den väpnande striden har kommit i skymundan och officerares ansvar för det statliga våldsmonopolet inte finnsmed. De tydliggör inte heller en del av de egenskaper och kvalifikationer, som studien har visat, är nödvändiga för att officeren som ledare ska kunna hantera yrkesprofessionen och axla det ansvar detta kräver. Det gör att kadetten inte fullt ut får den möjlighet att bli den officer som FM behöver.   Studien visar bland annat att examensmålen bör ses över och kanske även till del skrivas om. / The training of military officers is well debated and has always been. But the recent years' changes in officer training and the academisation of the profession and also changed command structures in the Swedish Armed Forces (SAF) have once again set the stage for discussion. Among other things, it is about SAF getting the officer they need to build strong units and whether the officer has the qualifications that this requires? But what is the profession as an officer and what does the SAF really wants? The study examines just that, what is a military officer and what qualities an officer is expected to bring into the profession.  The education at the Swedish National Defense University (SDU) and the military officers’ program (OP) is the education, which should lead to a profession as an officer with the right qualifications and characteristics. This leads to the second part of the study, where the image of an officer is compared to the exam objectives for the program. These exam objectives are stated in the ordinance for SDU, and with the 17 exam objectives examined; the cadet should be ready to begin his profession as an officer. The question is whether this condition really exists?  In order to make this comparison, the study, through interviews, has developed a model of an officer from the unique with the profession, the monopoly of violence, via admission requirements for the education, to characteristics that the officer must have and roles that the officer exercises. The model has two portal paragraphs that are a compilation of the model, which the study considers necessary to deal with the most serious issues that may ultimately involve decisions on life or death.   The portal paragraphs are versatility and a well-developed inner moral guidance.  In the comparison between the model and the exam objectives, the study found that the objectives are demilitarized and have a theoretical approach. The armed battle is overshadowed and the officers' responsibility for the state monopoly of violence is not included. Nor do they clarify some of the characteristics and qualifications that the study has shown are necessary for the officer to be able to manage the profession as a leader and shoulder the responsibility this requires. This means that the cadet does not fully get the opportunity to become the officer that SAF needs.  The study shows, among other things, that the exam objectives should be reviewed and perhaps even partly rewritten.