The aim of this thesis is threefold. Firstly it will examine what kind of support in academic writing is offered outside classes in higher education in Sweden. Secondly it will investigate what the most valued skills for the personnel working with providing this support are considered to be. Lastly the role of the academic library in connection to these writing support centers will be explored.  The study is conducted through a qualitative survey study with quantitative elements sent to Swedish universities. An inductive approach is taken to the analysis of the data.  The result show, among other things, that all of the answering universities offer this type of academic writing support. It is primarily done through individual support sessions and workshops but a range of other options are often available as well. It is clear that having a pedagogical approach and good language skills are highly valued in a support personnel´s skillset by the respondents. Furthermore the academic libraries were found to take a large part in the academic writing support. They contributed primarily through use of their premises although a number of them also contributed personnel, as well as was in charge of overseeing the writing support services.

In conjunction with the always on-going technology development technical education have been created increasingly. Not least in the biomedical engineering area, which since 2008 has been established in Sweden. Between education and work, it can be assumed that there is a knowledge gap, which means that the workplace needs to supplement the previous studies with internal training. The following work analyses knowledge gaps in newly employed engineers in relation to what skills their working place requires. Furthermore, the study focuses on how the Akademiskas hospitals biomedical engineering department can work with internal training to introduce new employees. The result shows that the knowledge gaps differ greatly among individuals, but the common denominator is mainly applying the knowledge practically and electrical safety. Therefore, to create a flexible educational material to use in internal training of new employees, priority checklists are made which are divided into subject categories. The new employee thus gets the opportunity to practice his knowledge practically as well as theoretically. The theoretical material is created digitally and goes through the subject's underlying theory, demonstration of handling and training material, and the aim is that by letting the new employees go through this, the understanding and motivation of future tasks increases. Hopefully, by repeating the subject theoretical as well as practical the new employee will have a greater shot to process the task in his long-term memory and get a more covering and safer introduction of the workplace. / Universitet och högskolor har som skyldighet att skapa utbildningar baserade på konstnärliga eller vetenskapliga grunder som kan bidra till samhällsnytta. År 2008 skapades den första ingenjörsutbildningen i medicinsk teknik efter ett nära samarbete med industri och sjukhus. Syftet var att efter efterfrågan skapa en utbildning som gav studenterna specialkompetens inom medicin i samband med teknik för dagens alltmer avancerade sjukhusteknik.    Följande arbete utför en så kallad ”gapanalys” på kunskaperna hos en medicinteknisk ingenjörsstudent kontra en medicinteknisk ingenjör i arbetslivet på ett sjukhus. Vidare undersöker studien hur Akademiska sjukhuset kan arbeta med dessa kunskapsglipor vid anställning av exempelvis tidigare studenter för att få kompetenta ingenjörer som bidrar till arbete enligt den medicintekniska avdelningens uppdrag. Rapporten innefattar en förstudie och en studie där resultatet visar att det förekommer en stor variation på kunskapsbristerna mellan studenterna. Slutsatsen som däremot går att dra från studierna är att den stora kunskapsglipan ligger i att många ingenjörer aldrig har fått tillämpa den teoretiska kunskapen praktiskt. Många anser även att avsaknaden av ett elsäkerhetsmässigt tänk är ett stort och relativt utbrett problem. Särskilt med tanke på hur farligt ett sådant fel kan bli i sjukhusmiljö.    I förstudien svarar nio tidigare handledare på sjukhus runtom i landet på en enkät om vad de anser att studenterna som varit där på verksamhetsförlagd utbildning har haft svårt för. Många anser att kunskaperna kan variera mycket beroende på studentens intresse och bakgrund. Förstudien efterföljs av en intervjustudie på Akademiska sjukhuset som även den visar på en stor individuell kunskapsvariation hos studenter över olika ämnen. För att den medicintekniska avdelningen på Akademiska sjukhuset ska kunna skapa kompletterande utbildningar som täcker deras behov på kunskap skapas därför checklistor som även fungerar som en prioriteringsordning på ämnena som gås igenom i nyanställdas utbildning. På så sätt kan individens behov checkas av så väl som verksamhetens.    Prioriteringen görs på tre sätt; vilka kunskapsbrister som är mest framträdande, vad Akademiska sjukhuset anser riskfullt om personen inte har koll på samt vad som behövs för att den nyanställda ska känna sig bekväm på arbetsplatsen. Totalt skapas tre olika checklistor en som bör gås igenom omgående, en efter den nyanställda har fått landa i situationen och en där tillfälle ges för att fördjupa den nyanställdas förståelse och ansvarsområden.    Checklistorna innehåller teoretiska och praktiska moment där det praktiska sker ute på avdelning och det teoretiska materialet skapas i InfoCaption och publiceras i Akademiskas utbildningsportal. Upplägget på det teoretiska materialet som skapas är genomgång med stödjande bilder i PowerPoint för att lätt kunna gå tillbaka i materialet, demonstration av handhavande vilket sker med hjälp av filmer inspelade på avdelningen och slutligen en frågedel för att den nyanställda ska få reflektera över materialet. De olika teoridelarna delas in efter ämnen och efter genomgått ämne är tanken att den nyanställda ska få arbeta med detta praktiskt under övervakning av handledare för att få diskutera materialet och se hur det kan appliceras praktiskt.    Genom detta upplägg introduceras den nyanställda stegvis för framtida arbetsuppgifter, teorin repeteras innan den appliceras praktiskt vilket ökar sannolikheten för att processerna sätter sig i långtidsminnet. För att detta ska kunna implementeras på Akademiska sjukhuset anses däremot att fler studier behöver göras för att få en djupare helhetsbild över situationen. Den insamlade datan i studierna är begränsad och det är osäkerhet att den skulle täcka hela Akademiska sjukhusets medicintekniska avdelnings behov på efterutbildning av nyanställda.

Library management systems (LMS) are a big part of the workday for most librarians. Everything from acquisitions, managing e-resources and circulation work is done through these kinds of systems. Umeå university library implemented a new LMS called Alma back in 2018. They moved from a local system to a more complex and advanced cloud-based system. This study has examined how the system has been received through the lens of the Unified theory of acceptance and use of technology (UTAUT). A survey containing 23 Likert items were answered by librarians at Umeå university’s libraries. The items were grouped under four overhead categories collected from UTAUT: performance expectancy, effort expectancy, social influence and facilitating conditions. Afterwards an analysis was made that examined whether age, gender, experience with the system and most used task in Alma had any influence over certain categories. The study shows that age and gender did not influence performance expectancy, but the most common task did with circulation work as an outlier with more negative scoring. Gender did not influence effort expectancy either, but age did where younger people tended to score lower and the age group 42–49 handing out higher scores. The most used task also influenced this factor but experience with the system did not influence the factor in a major way. Facilitating conditions was influenced by age where the age group in the middle once again scored much higher than the youngest group. Experience with Alma also influenced this factor in the sense that less experienced workers scored lower. Most used task in Alma followed the same pattern as the other factors with circulation tasks scoring lower and administration tasks scoring higher. Social influence did not pass the Cronbach’s alpha that was set at 0.7 and showed overall internal low correlation, therefore it was not included in the analysis.

During the last decades radiotherapy has made major improvements in accuracy and individualization of the treatment techniques. In this project the thickness of a tungsten filter has been optimized using both simulations and experiments in order to further reduce the uncertainty in the dose given to the patient. With the filter, a dosage with less uncertainty can be obtained and less electrons will strike the patient which means less skin damage. In the simulations a program called PENELOPE, has been used which uses Monte Carlo methods for electron and photons transports. The experiment has been done on real Linear Accelerators.

This bachelor’s thesis examines how local governments in Sweden can improve the academic results of students in primary school. The thesis will focus on the impact of implementing trust-based governance in the organization. The thesis will examine two examples in Sweden, Stockholm and Östra Göinge. Since Stockholm is the largest school administration in Sweden the thesis will specifically look at Järvaområdet in the western part of Stockholm. Trust-based governance refers to an organizational form of governance and management. It emphasizes trust, collaboration, as well as a joint decision making between the administration and profession.  The research method used in the study is a mixed approach. The study will combine quantitative data gathering as well as a declaration of the results of students in year 9 over time. By analyzing the characteristic of the management and the correlation to the definition of trust-based governance we can draw conclusions on whether or not it has had an impact on the results.  Furthermore, the study will evaluate certain specific local reforms that have had a positive impact on the students’ results. The interviews aim at giving the researcher a deeper understanding of the school, its challenges, the students as well as the organization as a whole. This can provide a deeper understanding of how trust-based governance can influence the academic results. The study will underline how the organization of local government affects the students’ and their academic results. Those conclusions can later be used to create a blueprint of an effective public administration both when it comes to economic resources as well as the satisfaction of the students, teachers and the public. The results of the study finds that trust-based governance will create an engaging school setting as well as higher results, motivation, satisfaction from the public and overall knowledge acquisition.  The findings can help local Swedish policymakers adapt their policies to further increase the students’ results. By implementing trust-based governance and promoting collaboration in all the levels of local administration they can support academic success within the municipality. Finally, this thesis contributes to further studies of the organization of local government in Sweden. The findings disclose different problems within the administration of local government as well as provide solutions to those problems.  Keywords: local government, Sweden, trust-based governance, academic results, education, educational policies, educational systems, policy implementation, school governance, municipal self-rule. Nyckelord: kommun, Sverige, tillitsbaserad styrning, akademiska resultat, utbildning, utbildningspolicy, utbildningssystem, policyimplementering, skolstyrning, kommunalt självstyre.

Denna studie har genomförts med syftet att redogöra för hur förändringsledare arbetar samt vilka sensemaking-aktiviteter som bedrivs och är återkommande i förändringar gällande IT-implementeringar inom den svenska sjukvården. Studien grundar sig på en fallstudie där det som studeras är förändringsarbetet gällande implementeringen av IT-systemet MetaVision på Akademiska sjukhusets centralintensiv, CIVA. Uppsatsförfattaren har använt sig av metodtriangulering och således samlat in empirisk data från tre olika sorters källor. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med ett urval av informanter baserat på deras profession, samt med projektets förändringsledare och superanvändare. Åtta stycken icke deltagande observationer har genomförts på avdelningen under fem veckors tid. Utöver det har dokument gällande förändringen samlats in. All insamlad data har sammanställts och analyserats. Studien mynnar ut en slutsats som belyser det faktum att förändringsledarens arbete och beteende är betydande för att förändringen ska gå att driva framåt samt att det finns specifika sensemaking-aktiviteter som ledare bör utföra under förändringsprocessens gång. Det går inte att urskilja enskilda aktiviteter som är viktigare än andra, då olika aktiviteter har olika betydelse i olika projektfaser. Detta beror på förändringens karaktär och vilken organisation som studeras. I denna specifika studie presenteras tre övergripande aktiviteter som varit betydande i det studerade projektets inledande uppstartsfas.

Akademiska sjukhuset är en stor, samhällsviktig verksamhet som har under de senaste tio åren genomgått flertalet ny- och ombyggnationer. Sjukhusområdet är beläget på Uppsalaåsen och befinns inom en primär skyddszon, vilket innebär en komplex geologi och krav på aktsamhet av grundvattnet som nyttjas för Uppsalas vattenförsörjning. Marken har visats innehålla stora lerkörtlar och drastiska skiftningar av jordarter, vilket har lett till en sättningsproblematik vid sjukhusområdet. Region Uppsala planerar flertalet ny- och ombyggnationer vid Akademiska sjukhuset och på grund av den komplicerade markbilden önskas en utredning av geotekniken och hydrogeologin vid området. Fokuset i detta examensarbete har legat på sättningsbenägenhet och grundvattnets trycknivåer. Fyra delområden av sjukhusområdet har pekats ut av Region Uppsala för eventuella framtida byggprojekt. Dessa områden är vid parkeringshus T3, produktionsköket, NOP-komplexet samt ny cyklotronbyggnad. Genomförandet av detta examensarbete har delats in i tre delar; kartläggning av jordlagerföljd, sättningsberäkningar utifrån CRS-försök, samt utredning av grundvattnets trycknivå. Jordlagerföljd har tolkats i GeoSuite med hjälp av 474 sonderingar genomförda av konsultföretaget Bjerking. Sonderingarnas samtliga jordskikt interpolerades och illustrerades som nivåkurvor med hjälp av Topocad. För att utreda jordlagerföljden vid de utvalda områdena skapades åtta tvärsnitt utifrån en 3D-modell konstruerad i Civil 3D. De jordlager som studerats är fyllnadsmaterial, lera, friktionsjord, berg samt markyta. Sättningskapacitet och dess tidsförlopp har beräknats utifrån två CRS-försök och max-, min- och medelvärden av grundvattnets trycknivå under sjukhusområdet har beräknats utifrån 20 års dagliga data från en av Uppsala Vattens mätbrunnar i Stadsträdgården.   Resultaten bekräftar åsens komplexa geologi av varierande lermäktigheter under sjukhusområdet. Det är sannolikt att flertalet byggnationer kräver djupgrundläggning, exempelvis vid parkeringshuset T3 och produktionskökets norra del. De erhållna resultaten visar även knappa lerlager vid andra delområden, vilket innebär mindre sättningsbenägenhet och kräver troligtvis endast ytgrundläggning. De sättningsberäkningar som utförts indikerar att parkeringshuset T3 kommer sjunka 20 till 70 cm efter 158 till 213 år utan grundläggning, något som liknar den pågående sättningen vid byggnaden. Grundvattnets trycknivå har under de senaste 20 åren haft ett medelvärde på + 2,3 m (RH2000) och kommer sannolikt inte fluktuera framåt på grund av den rådande vattendomen. Detta innebär att byggnationer inom vissa delar av sjukhusområdet, exempelvis vid produktionsköket, kommer behöva tillstånd inför byggnation inom den primära skyddszonen, vilket Akademiska sjukhuset är beläget i. Resultaten ger en god överblick över hydrogeologin vid Akademiska sjukhuset och indikerar hur de utpekade områdena bör projekteras med avseende på grundläggning för hållbart och ekonomiskt bygge. Det krävs dock mer underlag, bland annat fler sonderingar och CRS-försök, för att få en ökad komplexitet av sjukhusområdet i avseende på jordlagerföljd och sättningsbenägenhet. / Uppsala University Hospital is a large institution of vital societal function and many new buildings have been constructed and others rebuild during the past ten years. The hospital area is located on Uppsalaåsen and within a primary protection zone, i.e. there is a complex geology and requirements for the protection of the groundwater used for Uppsala’s water supply. The ground contains large sections of clay and has drastic changes in soil types. This has resulted in a subsidence problem within the hospital area. Region Uppsala has several plans regarding upcoming constructions at Uppsala University Hospital and due to the complicated soil situation is an investigation of the geotechnics and hydrogeology within the area sought for. The focus of this master thesis is on subsidence capacity and the ground water’s pressure levels. Four zones within the hospital area have been pointed out by Region Uppsala for potential future construction projects. The zones are at the parking garage T3, production kitchen, NOP-complex and new cyclotron building. The master thesis was divided into three parts; locating the soil layer sequence, calculation of subsidence based on CRS tests and study of the ground water’s pressure level. The soil layer sequence was construed in GeoSuite based on 474 probes conducted by the consultant company Bjerking. The probs respective soil layer was interpolated and illustrated as level curves using Topocad. Eight cross-sections were made within the zones of extra interest and the sections were made from a 3D-model created in Civil 3D. The soil layers examined throughout the master thesis were filling material, clay, granular soil, rock and ground surface. The subsidence capacity and its time were calculated based on two CRS trials and max-, min- and average values of the ground water’s pressure levels under the hospital area was computed based on 20 years of daily data retrieved from a measuring well in Stadsträdgården facilitated by Uppsala Vatten. The results confirm the ridge complex geology consisting of varying depths of clay under the hospital area. Several buildings will probably require deep foundations, e.g. the parking garage T3. The results also show areas of shallow layers of clay indicating lower risk of subsidence and hence will require a shallow foundation. The conducted subsidence calculations indicate that the parking garage T3 will sink 20 to 70 cm after 158 to 213 years if no foundation is implemented, which is in line with the current subsidence occurring at the building. The ground water’s pressure level has had an average value of + 2.3 m (RH2000) during the last 20 years and will probably not fluctuate in the future due to the existing decision on water management. Hence, some buildings within certain parts of the hospital area will require permission prior to construction within the primary zone.  The results establish a valuable overview of the hydrogeology at Uppsala University Hospital and give indications regarding how the foundations in the zones of extra interest should be dimensioned sustainable and economically. However, more data is needed, e.g. additional probes and CRS trials, to gain an increased complexity of the hospital area in respect to soil layer sequences and subsidence tendency.

Ett säkert samhälle kräver välplanerade strategier för att uppehålla samhällets tjänster, även i situationer då leveranser och tillhandahållning av resurser kan förhindras – som vid kris och krig. Det är därför viktigt att sjukhus, inte minst sjukhus som går under benämningen krigssjukhus och har extra krav på beredskap, har tillgång till ett överskott av viktiga resurser via tillförlitliga alternativa vägar; redundans. Syftet med projektet som beskrivs i denna rapport var att kartlägga flöden av värme, kyla, elektricitet och vatten på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Detta för att kunna identifiera sårbarheter och beroenden av utomstående faktorer som kan riskera att äventyra sjukhusets funktion. Projektet genomfördes på beställning av Region Uppsala, i samarbete med STUNS Energi.  Med hjälp av mätdata över årsförbrukning av de respektive resurserna gjordes beräkningar över fördelningen till olika användningsområden, i studien kallade poster, inom sjukhuset. Beräkningarna byggde på information (såsom antal och dagsförbrukning) om stora punktlaster för värme, kyla, elektricitet och vatten. För elektriciteten bestämdes vissa poster även utifrån resultat från liknande studier över resursfördelning på sjukhus. För vattenförbrukning gjordes beräkningar med hjälp av antaganden gällande rutiner för vattenförbrukning hos personal och patienter, bland annat baserade på hur stor andel av personalen som bedriver vårdverksamhet och inte. Slutligen beräknades, från givna data, hur ekonomiska resurser fördelade sig mellan de studerade flödena. Resultaten presenterades i form av resursflöden i flödesdiagram och visade att den största andelen kyla gick till processkyla, den största andelen värme gick till komfortvärme, den största andelen el gick till icke-kritisk ventilation, den största andelen vatten gick till handtvätt och att den största kostnaden var för resurser till allmän fastighetsanvändning (exempelvis uppvärmning och belysning). I övrigt gick en mindre andel resurser till olika poster som kan betraktas som kritiska, exempelvis operation och dialys, vilka bör prioriteras i krissituation. Akademiska sjukhuset har pålitliga system för energi- och vattenförsörjning när alla utomstående leveranser fungerar, men då inga reservsystem finns för värme eller kyla kan brister i systemen få negativa konsekvenser för sjukhusets verksamhet. Även vattenförsörjningen saknar redundans på området och är beroende av nödvatten från andra aktörer ifall den kommunala försörjningen skulle brista. Utan Akademiska sjukhusets tillgång till nämnda resurser kan konsekvenserna bli allvarliga, även på samhällsnivå, eftersom vissa av de resurskrävande posterna är livsnödvändiga för de människor som använder dem. Sårbarheten kan minskas med hjälp av återcirkulation av resurser inom sjukhuset och genom planering av resursfördelning till prioriterade poster vid kris.

Idag förväntas gymnasieelever utveckla färdigheter i att skriva akademiska texter och använda ett akademiskt språkbruk. Tidigare forskning har undersökt elevtexter i kursen svenska 3 (SVE), men inte kursen svenska som andraspråk 3 (SVA). Syftet med denna studie är därför att jämföra elevtexter från SVE och SVA för att undersöka likheter och skillnader i elevers akademiska språkbruk. I studien används två innehållsanalyser, en automatisk kvantitativ analys och en manuell kvalitativ analys, för att undersöka lexikal variation och förekomst av akademiska ord från En svensk akademisk ordlista (Ribeck, Jansson & Sköldberg 2014) i elevtexterna. Materialet består av 59 elevtexter som bedömts på C-nivå och skrevs i samband med det nationella provet i kurserna SVA- och SVE 3 våren 2015. Resultatet av studien bekräftar delvis tidigare forskning om att varje elev har ett unikt akademiskt språkbruk. Vidare pekar resultatet på att skillnaden mellan SVE och SVA är minimal, både gällande andel akademiska ord och lexikal variation. Detta påvisar att eleverna har ett akademiskt språkbruk eftersom alla elever oavsett ämne använt akademiska ord i olika utsträckning.

This essay studies the strategic practices of art students, in terms of establishing positions as legitimate artists, within the Swedish higher educational system. Through interviews with six art students, the study explores the opportunities, limitations and definitions of value that agents with different capital compositions experience within the artistic educational field. Through qualitative interviews and cultural analysis, the essay shows examples of how the studied individuals navigate their perceived positions within the artistic field, and with what means they attempt to establish their wanted positions within that field. The study shows that by applying the theoretical framework created by sociologist Pierre Bourdieu, the experiences of the studied individuals relate to a greater system of power distribution, which seemingly governs over means of influence within the artistic field. This system can be found reproduced through educational institutions, such as the Swedish art schools in question. Antagonistic attempts of re-forming this institutionally governed field seem only to be coming from individuals with positions of power in general society, which points to a power structure that obstructs any pretensions on the artistic field coming from agents outside of the artistic or social elite. This essay thereby encourages further study of the arguable freedom attributed to artistic practitioners, in light of the potential creative boundaries established through institutional power.