With the aim of contributing one aspect to the international relations enterprise of understanding the grounds for security policy action, this essay makes a theoretical exploration of the basis for security strategy-making on the political level, with the aid of a multidisciplinary framework for analysis (combining research on strategy, narratives and role theory). Developing the concept of strategic actor by assessing its constitution through aspects of strategic theory (e.g. theories of action), role enactment, and strategic narratives, enables the study to construct an analytical tool which can be utilized to assess the strategic reasoning of actors within international relations. This analytical tool is tested for relevance by being employed to empirically analyse public security strategies of states and intergovernmental organizations as presumed strategic actors. Empirical analysis guided by the framework for analysis is conducted vis-à-vis a selection of security strategies (a.k.a. strategic concepts) between 2000 and 2010, of state-actors: the Russian Federation, the United States, the United Kingdom, and IGO-actors: the European Union and NATO. The essay increases the understanding of strategic actors’ strategy-making in general and security strategy-making in particular. The findings augment the understanding of the complex choices facing political units if they aim to credibly cast themselves as a strategic actor – at least regarding the aspect of reasoning strategically – as well as shedding some more light on the particular policy material that security strategies represents.

The aim of this study is to explore what happens when the Swedish disability policy (LSS) is translated into practice. The study focuses on the organizing that takes place at a local, municipal level. It uses a qualitative approach with a mix of qualitative methods and is actively involving practitioners in the co-­‐ production of empirical data. Drawing on Actor-­‐network theory (ANT) as a conceptual framework, the analysis focuses on how actors and actants are assembled in networks. A detailed map is developed, comprising relations, formations and tensions that emerges from the efforts of translating policy into practice, Results identify the function of front-­‐line managers as a central and overloaded hub. It shows how unforeseen, unintended and undesirable effects arise as a result of both planned action programs and recurrent, not anticipated events. An ongoing professionalization, is described as a result of internal organizational conditions, rather than policy implementation or the self-­‐ interest of professions. The study illustrates the complexity and challenges of welfare organizations and the results can be used for further organizational studies as well as serve as a roadmap for organizational development within disability services.

The use of standards has become widespread in the field of digital archiving. The most notable of these is the Open Archival Information System (OAIS) model. In the development and usage of such standards both researchers and practitioners have been similarly focused on the technical dimension of standards, prioritizing efficiency, and cost-effectiveness. Less attention has been paid to study the implementation of standards from a social perspective. Based on the reflexive methodology, suggested by Mats Alvesson and Kaj Sköldberg, and adopting an actor-network theory (ANT) approach, this study attempted to understand the role played by a technological artifact such as the OAIS standard in the specific context of a Swedish e-archive known as R7e-arkiv. Understanding the social in terms of association and focusing on key ANT concepts such as actors, mediators, intermediaries, network and translation the study found that the role played by the OAIS, was that of a silent intermediary until recent developments in the e-archive made it acquire the momentary role of mediator, giving it the capabilities of acting upon the actor-network. The discussion outlines different conceptions of standards through ANT approaches. Among these, the view of the OAIS as a black box and the understanding of compliancy as performativity could serve as interesting starting points for further inquiries concerning the use of standards in digital archiving. / Användandet av standarder har blivit allt vanligare inom digital arkivhantering. En framstående standard är Open Archival Information System (OAIS) Model. Vad det gäller utveckling och användning av sådana standarder har tonvikten, både för yrkesverksamma arkivarier och forskare, legat på standardens tekniska dimension. Effektivitet och kostnadseffektivitet har varit det viktigaste. Lite uppmärksamhet har däremot ägnats åt hur standarder implementerats från ett socialt perspektiv. Denna uppsats har med utgångspunkt i reflexiv metod av Mats Alvesson och Kaj Sköldberg, samt aktör-nätverksteori undersökt vilken roll en teknologisk artefakt som OAIS spelar för det svenska e-arkivet R7e-arkiv. Genom att förstå det sociala i termer av associationer och med hjälp av aktör-nätverksteoretiska begrepp som aktör, medlare, mellanhand, nätverk och översättningar fann undersökningen att OAIS sedan R7e-arkivs grundande har haft rollen av en tyst mellanhand. Senare utvecklingar och förändringar i e-arkivet har dock lett till standarden att uppta rollen av medlare, vilket gett den möjligheten att agera och göra skillnad på aktör-nätverket. Uppsatsens diskussion erbjuder alternativa sätt att förstå standarder utifrån ett ANT-perspektiv. Bland dessa perspektiv framstår två som möjliga utgångspunkter för vidare forskning: OAIS förstått som svart låda samt följsamhet av standarder förstått i termer av performativitet.

During the past decade policies and strategies for social sustainability have been developed in order to draw attention to the issue of redistribution of resources in the city and the creation of environments for everyone, and to “enhance social sustainability” is a common policy objective in contemporary Swedish urban planning. It is, however, not clear or predictable what social strategies actually deliver in terms of tangible results. On the one hand, the introduction of the concept has encouraged a debate around equality and democracy in urban areas. On the other hand, in a context of an entrepreneurially oriented urban development, the concept seems to legitimise actions “in the name of sustainability”, that do not necessarily have any redistributive effects. The aim of this project has been to explore how social sustainability as a policy objective is framed and realised in contemporary Swedish municipal urban planning, and what difficulties might occur in the implementation of social strategies. The purpose has been answered through the following research questions: How is the concept of social sustainability incorporated and operationalised within the sphere of urban planning and city administration? What kind of obstacles and goal conflicts that obstruct implementation do the actors involved experience? In order to carry out the aim and answer the research questions a case study has been realised in the municipality of Huddinge. Two different qualitative methods have been used. Analysis of policy documents has demonstrated how the concept of social sustainability is defined in the municipality and what goals and strategies are set up in order to reach there. Semi-structured interviews with planning actors in the municipal organisation have created an understanding of how the public servants handle the issue in their everyday practice and what kind of obstacles they encounter. The theoretical framework consists of two components. Theoretical reasoning around the concept of social sustainability sheds light on what possibilities as well as contradictive and conflictual aspects the concept entails. The approach of Actor Network Theory has allowed an understanding of the municipal organisation as an assemblage of different human and non-human actors involved in the task of making Huddinge socially sustainable. Furthermore, it has encouraged an open-ended inquiry emerging from the interviewees' own perspectives, preventing an understanding limited to explanations anticipated beforehand. The most important results show that the social sustainability work in Huddinge consists of ambitious objectives but that the efforts are performed in a loosely connected network of heterogeneous actors where the work is rather fragmented and many efforts are dependent on individuals. Artefacts in terms of, for example, check-lists play an important role in order to allow all planners to function as agents of change. Implementation difficulties has shown to be wider than usually indicated, and are mainly related to lack of political prioritisation among objectives, lack of routines and knowledge, preconceptions and lack of representation among planners, lack of possibilities to influence market conditions as well as the prioritisation of economic aspects over social issues. In order to facilitate implementation a number of suggestions are being made, including the promotion of a political debate around social objectives and the meaning of social sustainability, to increase resources for the development of routines and an increased knowledge base in order to stabilise the network, and to find means to limit the influence of private actors. It is also concluded that social sustainability has to be prioritised and that goal conflicts with the economic dimension has to be handled in order to produce substantial change. / Under det senaste decenniet har strategier för social hållbarhet utvecklats för att uppmärksamma frågan om urban resursfördelning och skapandet av miljöer för alla, och att ”stärka social hållbarhet” är ett vanligt policymål i dagens svenska stadsplanering. Det är dock inte varken självklart eller förutsägbart vad sociala strategier faktiskt leder till för konkreta resultat. Å ena sidan har introducerande av begreppet social hållbarhet uppmuntrat till debatt kring jämlikhets- och demokratifrågor. Å andra sidan, i en kontext av en entreprenöriellt orienterad stadsutveckling, verkar begreppet kunna legitimera åtgärder ”i hållbarhetens namn”, som inte har någon egentlig omfördelande effekt. Syftet med studien har varit att utforska hur social hållbarhet som ett policymål inramas och förverkligas i nutida svensk stadsplanering, samt vilka svårigheter som kan uppstå i implementeringen av sociala strategier. Syftet har besvarats genom följande forskningsfrågor: Hur är begreppet social hållbarhet införlivat och operationaliserat inom området stadsplanering och kommunal förvaltning? Vilka svårigheter och målkonflikter som försvårar implementering upplevs av involverade aktörer? En fallstudie i Huddinge kommun har utförts för att uppfylla syftet och svara på forskningsfrågorna. Två olika kvalitativa metoder har använts. Analys av policydokument har visat hur konceptet social hållbarhet definieras i kommunen samt vilka mål och strategier som har satts upp för att nå dit. Semistrukturerade intervjuer har skapat en förståelse för hur tjänstepersonerna i den kommunala organisationen hanterar frågan i deras vardagspraktik och vilka typer av svårigheter de upplever. Studiens teoretiska ramverk består av två delar. Ett teoretiskt resonemang kring begreppet social hållbarhet tydliggör vilka möjligheter samt vilka motsägelsefulla och konfliktuella aspekter begreppet bär på. Angreppssättet aktör-nätverksteori har möjliggjort en förståelse av den kommunala organisationen som en samling av olika mänskliga och icke-mänskliga aktörer involverade i uppgiften att göra Huddinge socialt hållbart. Dessutom har det uppmuntrat en förutsättningslös undersökning utifrån intervjupersonernas egna perspektiv, vilket har förhindrat en förståelse begränsad till på förhand antagna förklaringar. De viktigaste resultaten visar att arbetet för social hållbarhet i Huddinge består av ambitiösa målsättningar, men att ansträngningar utförs i ett löst sammansatt nätverk av heterogena aktörer där arbetet är relativt splittrat och många insatser är individberoende. Artefakter i form av exempelvis checklistor spelar en betydande roll i att tillåta alla planerare att fungera som förändringsagenter. Implementeringssvårigheter har visat sig vara bredare än vad som vanligtvis föreslås, och beror främst på brist på politisk prioritering bland målsättningar, brist på rutiner och kunskap, fördomar och brist på representation i planerarkåren, brist på verktyg att påverka marknadsvillkor samt prioritering av ekonomiska aspekter framför sociala frågor. Ett antal förslag för att underlätta implementering ges, vilka innefattar att stimulera en politisk debatt runt sociala målsättningar och betydelsen av begreppet social hållbarhet, att satsa ökade resurser på att utveckla rutiner och en utökad kunskapsbas med syftet att stabilisera nätverket, samt att hitta sätt att begränsa privata aktörers inflytande. Slutsatsen har även dragits att social hållbarhet måste prioriteras samt att målkonflikter med den ekonomiska dimensionen behöver hanteras för att någon betydande förändring ska kunna ske.

En samhällsutveckling som enbart fokuserar på staden går emot de nationella visionerna och således har planeringen även kommit att behandla landsbygdens utveckling med varierande motiv. Landsbygden har sedan tidigare beskrivits som en rural idyll vilket varit en bevarande värd miljö och betydande resurs för staden men är nu en plats för utveckling. Inom planeringen råder ett hållbarhetsideal som ämnas uppfyllas genom tillämpning av urbana normer som därmed styr samhällets utveckling och där det rurala tillskrivs motsatta värden i en stad-landsbygdsdikotomi. Genom att utveckla landsbygden enligt urbana normer och samtidigt bevara dess rurala idyll uppdagas ett problem i hur dessa båda miljöer och funktioner ska sammanfogas eller om landsbygden ersätts. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur det som definieras som landsbygd kan bestå genom en sådan utveckling. För att göra detta är utgångspunkten vad som utgör landsbygd och vidare hur etableringen av landsbygd består. Landsbygden som fenomen undersöks utifrån en aktör-nätversteori (ANT) där perspektivet på hur världen utformas förstås genom dess beståndsdelar och det relationella sambandet mellan dessa. Detta blir studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkt där landsbygden analyseras som ett nätverk av ageranden som definierar den. I ANT utgörs världen av ständiga processer där människor och icke-människor agerar. Hur fenomen blir bestående genom dessa processer beror således på hur stabila nätverken är genom dessa föränderliga processer. Därför presenteras resiliens som ett andra teoretiskt perspektiv som belyser hur fenomen kan hantera endogena och exogena, positiva och negativa störningar. Denna undersökning har utförts med ett förutsättningslöst förhållningssätt som ANT förespråkar för att beskriva världen så som den är och inte förklara hur den är. Resultatet har blivit en analys inom vilket konstruktionen av landsbygdsnätverket presenteras. Data för nätverket har erhållits genom etnografiska metoder där nätverkets beståndsdelar och de ageranden som sammankopplar dem förnummits genom direktobservation, dokumentstudier och samtalsintervju. Slutsatserna visar på att landsbygden varit bestående genom samhällets förändring tack vare dess förmåga att utvecklas och anpassas efter rådande förutsättningar. De ageranden som sker i samband med landsbygdsnätverket både upprätthåller det som ett bestående fenomen och formar det. Landsbygd utgörs således av mer än det som framkommer i stad-landsbygds dikotomin och bör därför ses definieras utifrån rådande system och förutsättningar. Trots landsbygdens resiliens kan den inte vara bestående genom störningar orsakade av politik och planering som omkullkastar hela dess funktionella och strukturella sammansättning utan att utvecklas till ett jämviktsläge där den inte längredefinieras som landsbygd. Detta innebär att dess förutsättningar för att utvecklas och hantera störningar bör tas i beaktning om den ska formas eller på andra sätt påverkas av planering.

Mot bakgrund av samhällsdebatten kring skjutningar, vem som utför och drabbas av dessa och var de sker, har jag i min studie velat undersöka vilka diskurser som reproduceras i polisens pressmeddelanden om pilotprojektet Sluta skjut. Min studie har gjorts utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. I och med att media spelar en avgörande roll i formandet av allmänna attityder hoppas jag kunna bidra till en medvetenhet om pressmeddelandets roll i medieproduktionen. Framför allt hoppas jag öka kunskapen om hur språket i allmänhet och benämningar i synnerhet påverkar vem som inkluderas respektive exkluderas ur ett sammanhang. Med diskurshistoriska analysverktyg har jag analyserat de 16 pressmeddelanden publicerade av polisen om Sluta skjut. Pressmeddelandena publicerades på webbsidan polisen.se mellan oktober 2018 och oktober 2021. Resultatet ger en tydlig bild av hur pressmeddelandena bidrar till en distansering mellan olika sociala aktörer. Vi ser hur avsändaren (Sluta skjut och dess myndigheter) benämns som vi. Samtidigt benämns de som projektet riktas till (de som antas ansvariga för våldet) för de eller dem. De sistnämnda beskrivs också i omfattande utsträckning med adjektiv som kriminella eller våldsamma. Detta samtidigt som avsändaren snarare beskrivs med hjälp av aktiva verb. På detta sätt skapas två olika identiteter.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i aktör-nätverksteori undersöka relationerna genom vilka de forskningstexter (som används i kompetensutvecklingsinsatsen Läslyftet) tillsammans med andra aktörer producerar översättningsprocesser med förmågan att förändra och påverka pedagogernas sätt att tänka och prata om det vardagliga arbetet med läsning i förskolan. Tidigare studier om hur forskning och vetenskaplig kunskap används i utbildningspraktiker efterfrågar ytterligare kunskap som begreppsliggör forskningsanvändning i praktiken. Med utgångspunkt i aktör-nätverksteori undersöks i föreliggande studie i vilka relationer som forskningstexter och forskningsbaserade begrepp tillsammans med andra aktörer producerar en skillnad för pedagogers tankar och utsagor om det praktiska förskolearbetet. Genom observationer av planerings- och utvärderingsmöten samt en fokusgruppsintervju av och med deltagande pedagoger undersöks de relationer som upprättas mellan olika aktörer i praktiker inom Läslyftet. En spårande analys genomförs för att undersöka vilka relationer som upprättas och förändrar och påverkar varandra. Genom att följa fyra olika spår i det empiriska materialet synliggör studien att forskningstexterna deltar i relationer med andra aktörer så som specifika begrepp, barnböcker och dokumentationer som producerar översättningsprocesser som förändrar hur pedagogerna pratar om sin praktik. De huvudsakliga resultaten av studien visar att texternas (i egenskap av forskning) aktörskap uppstår och är beroende av de idéer, tankar och ord som pedagogerna uttrycker och som också förändras i sina sammankopplingar med varandra och andra aktörer. Resultatet synliggör ett nätverk som uppstår i och genom dessa relationer med förmågan att producera kraft och ge effekter för pedagogernas förändrade tal om förskolans praktik / The aim of this study is to examine the relations through which the research texts (used in Läslyftet) together with other actors produce translation processes with the ability to change and affect the educator’s way to think and talk about the everyday work of reading in preschool. Previous studies on how research and scientific knowledge is applied in educational practices inquire for additional knowledge that conceptualizes research used in practice. Based on actor-network theory this study examines the relations that research texts and research-based concept together with other actors produce a difference for educator’s thoughts and statements about the practical preschool work. Through observations of planning and evaluation meetings along with a focus group interview of participating educators, the study examines the relations established between different actors in practices within Läslyftet. A tracking analysis was performed to examine the relations established and transform and affect each other. By following four different traces in the empirical material, the study makes visible that the research texts participate in relations with other actors such as specific concepts, children books and documentations which produces translation processes that changes how the educators talks about their practice. The main results of the study show that the texts (in the capacity of research) ability to act occurs and is dependent on the ideas, thoughts and words that the educators express and that also changes in their interconnections with each other and other actors. The result highlights a network that is emerging in and through these relations with the ability to produce a force and give effects for the educators´ changed talk about preschool practice

This essay presents how a newly created non-binary folk costume named Bäckadräkten will  change and challenge traditions regarding Swedish folk costumes from the eighteenth century.  Bäckadräktens background as a tool to invent a new type of non-binary folk costume is presented. Different parts of Bäckadräktens clothing as a non-binary dress is compared to traditional folk costumes regarding male and female dressing as a mean of status concerning marriage and age.  Traditionally folk costumes usually derive from a specific region in contrast to Bäckadräkten with its background from the queer or non-binary community. Bäckadräkten can be used in different ways, colours and materials. It can be seen as a new type of folk costume for everyone who wants one and can be used in full scale or just as a part combined with other types of dresses. The founder of Bäckadräkten is the artist Fredy Clue and they want it to be a folk costume for everyone, not only non-binary or queer.       The analysis regarding Bäckadräkten is made by using ANT Action Network Theory and Queer Theory and focus on non-binary. The view of Bäckadräkten as a rhizome with a big and growing connected network is discussed. Seven people has been interviewed about their view regarding both folk costumes and Bäckadräkten.

Reinforcement learning (RL) is one of the three main areas in machine learning (ML) with a solid theoretical background and progress. Generally, RL can provide solutions to many real- world applications, such as self-driving cars and protein folding. A class of RL problems with an infinite number of actions from each state has recently received significant attention, namely infinite action space RL problems. There are several standard algorithms for RL problems, and depending on the nature of the problem, one should choose a proper RL algorithm which can be a challenging task. To compare RL algorithms, we carefully implement them on different tasks and store the relevant results. To have a fair comparison, we tune the algorithms and iteratively test and update them beforehand. This study compares four different RL algorithms. Our results show that the RL algorithms that store the steps of their path, or have a model for the environment, have the highest rate of convergence. By updating the value of every step of the path after a reward, instead of only looking backward a single step, the algorithms find a solution faster and more often. Having a model to help the algorithm plan ahead also contributed to faster and more stable learning. RL algorithms that use a deep neural network for evaluation are the least stable. Our results can provide a good basis for selecting appropriate algorithms for infinite action space RL problems. It can be built upon, simplifying the development of improvements for researchers on the RL algorithms that exist today. / Förstärkningsinlärning är ett av de tre huvudområdena inom maskininlärning med en stark teoretisk bakgrund och stor utveckling. I allmänhet kan förstärkningsinlärning tillhandahålla lösningar för många applikationer som används i praktiken, såsom självkörande bilar och proteinveckning. En klass av förstärkningsinlärningsproblem med oändligt antal handlingar från varje tillstånd har nyligen fått betydande uppmärksamhet, nämligen förstärkningsinlärningsproblem med oändliga handlingsrum. Det finns flera standardalgoritmer för förstärkningsinlärningsproblem och en utmanande uppgift blir därför att välja en passande förstärkningsinlärningsalgoritm beroende på problemets natur. För att jämföra algoritmerna implementerar vi dem noggrant på olika uppgifter och lagrar relevanta resultat. För att få en rättvis jämförelse justerar vi och testar algoritmerna iterativt och uppdaterar dem i förväg. Denna studie jämför fyra olika förstärkningsinlärningsalgoritmer. Våra resultat visar att de algoritmer som lagrar varje steg under vägen, eller har en modell för miljön, har den högsta konvergensgraden. Genom att uppdatera värdet för varje steg på vägen efter en belöning, istället för att bara se bakåt ett steg, hittar algoritmerna en lösning snabbare och oftare. Att ha en modell för att hjälpa algoritmen att planera sina handlingar bidrar också till snabbare och mer stabilt lärande. Förstärkningsinlärningsalgoritmer som använder ett djupt neuralt nätverk för evaluering är minst stabila. Våra resultat kan ge en bra grund för att välja lämpliga algoritmer för förstärkningsinlärningsproblem med oändliga handlingsrum. Det här kan byggas vidare på, vilket förenklar utvecklingen av förbättringar för forskare på de förstärkningsinlärningsalgoritmer som finns idag.

Denna studie undersöker elevers förklaringar i det nationella provet 2014. Provet skall tas i särskilt beaktning och därmed är det viktigt att förstå hur elever förklarar historiska skeenden vid provtillfället. Syftet med studien är att undersöka elevers uttryck av historiska förklaringar när de resonerar om orsaker till Förintelsen, Gulag och slavhandeln över Atlanten. Frågeställningarna utgår från elevers hantering av tankebegrepp och de mönster som återfinns i deras förklaringar. För studien användes en kvalitativ metod där 53 katalogiserade prov som bedömts med A analyserades. Resultatet delades upp i två grupper: Elevers hantering av kausalitet samt elevers hantering av aktör och struktur. Materialet inhämtades från arkivet vid Malmö Universitet, som på uppdrag av Skolverket utvecklar och utvärderar det nationella provet i historia. Resultatet visar att elever uttrycker komplexa förklaringar utifrån kausalitet och ett implicit förklarande av aktör och struktur. Därutöver visade resultatet att elever lägger stor vikt vid aktörers intentioner i sina framställningar av historia. Studien visar också att komplexiteten i förklaringarna skiljer sig mellan de olika frågorna, möjligtvis då de har olika platser i historiekulturen. Därutöver är en av studiens slutsatser att lärare i sin undervisning måste vara medvetna om hur de förklarar historiska skeenden. Studien visar ett behov av mer forskning kring hur lärare undervisar om svårhanterliga historiska skeenden och hur marginaliserade grupper framställs av lärare.