Det finns inte mycket forskning kring hur ett nytt redovisningssystem börjar i en organisation. Forskning kring hållbarhet och hållbarhetsredovisning har bidragit till en nyfikenhet att studera det tidiga skedet av ett eventuellt nytt system för redovisning av hållbarhet. Detta har bidragit till ett ökat intresse av att studera nätverk och relationer mellan aktörer där vi ställer oss i mitten av handlingarna i en organisation för att möjligtvis ta del av det tidiga skedet. Syftet med denna studie är att studera hur hållbarhetsredovisningen konstrueras, med konstrueras menar vi hur ett nytt hållbarhetsredovisningssystem möjligtvis kan tas fram.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med anställda som arbetar med sociala och miljömässiga frågor i Borås Stad. Studien har en fallstudiedesign med ett snöbollsurval. Totalt har vi intervjuat åtta anställda i kommunen varav fyra tjänstemän och fyra politiker. I empirin och analysen har vi arbetat utifrån en induktiv ansats med ett etnografiskt perspektiv. Vi har skapat egna kategorier med inspiration från Actor-network theory som metodteori. Vi har analyserat empirin utifrån metodteorin och strukturerat upp det empiriska materialet i syfte att tydliggöra våra observationer under kategorierna involverade aktörer, aktörers intressen, konflikter och hinder samt översättning.Vi har observerat att kommunen befinner sig i processen av att möjligtvis utveckla ett nytt system för redovisning av hållbarhet. Kommunen behöver fokusera på att integrera de tre hållbarhetsdimensionerna med varandra samt hur kommunen ska beräkna sociala och miljömässiga effekter uttryckta i ekonomiska termer. Studien visar på att den finansiella redovisningen har en betydande roll i kommunen och att förändringsarbete inte är förespråkat. För att bryta gamla arbetsmönster och tankesätt bör kommunen uppmärksamma sin situation och identifiera problem. Studien pekar på verkligheten där vi uppmärksammar kommunens situation. Sammantaget drar vi slutsatsen att kommunen bör bilda ett nätverk. När ett nätverk bildas integrerar aktörer med varandra där de blir aktörer i ett nätverk och får värde genom interaktion, därmed kan komplexiteten i organisationen reduceras. Bildandet av ett nätverk kan möjligtvis bidra till rekonstruktion av kommunens system för redovisning av hållbarhet. / There is not much research on how a new accounting system begins in an organization. Scientific research concerning sustainability and corporate sustainability reports has contributed to a curiosity of studying the early stages of a new possible sustainability accounting system. This has contributed to an increased interest in studying networks and relationships between actors by putting ourselves in the middle of the actions in an organization to possibly take part of the early stages. The purpose of this study is to study how corporate sustainability reports are constructed, with construction we mean how a new sustainability accounting system may be developed.We have conducted qualitative interviews with employees who work with social and environmental issues in Borås municipality. The study applies a case study design and a snowball selection. In total, we have interviewed eight employees in the municipality, four of whom are officials and four are politicians. During the empirics and analysis, we have applied an inductive approach with an ethnographic perspective. We have created our own categories with inspiration from Actor-network theory as method theory. We have analyzed the empirics based on the method theory and structured the empirics in order to clarify our observations under the categories involved actors, actors interests, conflicts and obstacles as well as translation.We have observed that the municipality is in the process of possibly developing a new sustainability accounting system. The municipality need to focus more on integrating the three dimensions of sustainability with each other and also how the municipality is to calculate social and environmental effects expressed in economic terms. The study shows that the financial accounting has a significant role in the municipality and that change is not advocated. To break old work patterns and ways of thinking the municipality should pay attention to its situation and identify problems. The study points towards the reality where we focus on the situation of the municipality. Altogether, we conclude that the municipality should create a network. When a network is created actors integrates with each other as they become actors in a network and gain value through interaction, thus reducing the complexity of the organization. The creation of a network may possibly contribute to a reconstruction of the municipality's sustainability accounting system.This paper is written in Swedish.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare på mellanstadiet förhåller sig till historisk tid. Fokus var de undersökta lärarnas utsagor om hur de resonerar kring sin egen och sina elevers förståelse för historisk tid samt om lärarnas resonemang kring användandet av artefakter i undervisningen. Det är fem medverkande lärare i studien med olika erfarenheter i att undervisa i skolämnet historia. Lärarna har intervjuats och därefter har jag analyserat deras redogörelser utifrån Joel Rudnerts fyra beståndsdelar: sekvens, berättare, aktör och kanon. I undersökningen har det konstaterats utifrån lärarnas narrativa mönster om hur de resonerar kring sin undervisning att beståndsdelen sekvens är mycket framträdande. Förutom lärarnas intervjuer baseras detta arbete på tidigare forskning om barn och ungdomars förståelse för historisk tid. Joel Rudnert och Nanny Hartsmar är två framträdande forskare i syftet om att förstå hur barn och ungdomar ser på historisk tid. En av slutsatserna blev utifrån det att tidsuppfattning och historiemedvetande är sammanlänkande, samt att förståelsen för då-, nu- och framtid är en utvecklingsprocess. Mitt syfte med detta arbete är att öka kunskapen om hur elever på mellanstadiet uppfattar historisk tid och hur vi kan arbeta med begreppet i historieundervisningen. / The purpose of this dissertation is to investigate how middle school teachers relate to historical time. The focus was on the teachers´ statements about how they reason about their own and their students´ understanding of historical time, as well as the teachers reasoning about the use of artifacts in the education. There are five participating teachers in the study with different experiences in teaching of the school subject history. The teachers have been interviewed and then I have analyzed their statements based on Joel Rudnert's four components: sequence, narrator, actor and canon. In the study, it has been established from the teachers' narrative pattern of how they reason about their teaching that the component “sequence” is very prominent. Definitions of sequence can appear in different ways, such as a large narrative or year mark on a timeline. In addition to the teachers 'interviews, this work is based on past research on children and adolescents' understanding of historical time. Joel Rudnert and Nanny Hartsmar are two prominent researchers with the aim of understanding how children and young people see history. One of the conclusions was based on the fact that time perception and historical consciousness are interconnected, and that understanding of the past, now and future is a developmental process. Scientist are also debating about if the children needs to have the understanding about their own personal time before they can handle historical time. In this study, historical time will not be defined based on the period when the written sources emerged. Instead the study will focus on the aspects of time that are a result of history. My aim with this work is to increase knowledge about how middle school students perceive historical time and how we as teachers can work with this in our teaching of history.

The purpose of this study is to empirically investigate the occurrence of Step 1 measures ofthe “four step principle” and the role of Strategic Choice of Measures (SCM) as it pertains tothe development of a sustainable transport system. The “four step principle” has been a partof Swedish transport planning for the last two decades with the purpose of modernising it. Byimplementing SCM the “four step principle” was supposed to take a central role in planning.SCM was supposed to offer an earlier and more open process to make strategic, nationaltransport planning more efficient and enable new perspectives in the process. However, newperspectives are few and far between and it is questionable how sustainable the measuressuggested in SCM processes actually are. The step-wise examination of the “four stepprinciple” seldom leads to suggestions where Step 1 measures are a considerable part, andit is even unclear what Step 1 actually is. Going beyond the SCM process it is questionable ifthe Measure data bank (Åtgärdsbanken), where all SCM-recommended measures aresupposed to be registered, works as a data and knowledge management database.This thesis steps in at that point.The goal of this report is to explain what Step 1 actuallyrepresents, how this is expressed in the SCM methodology and what the output of the SCMprocess is. By text analysis of documents from 150 SCM processes with possible Step 1measures an examination is made of what Step 1 represents and how Swedish TransportAdministration and other participants in SCM processes reach the measures suggested.What kind of so called primary Step 1 measures that are generated in the SCM process isalso within the scope of this report. In addition a more detailed investigation of patterns isperformed for SCM processes that generate primary Step 1 measures, pertaining to thedelimitation and actor setup in SCM:s. This is done in order to answer questions surroundingthe process of generating measures in SCM is concerned, and also to attempt to answer thecriticism that has been brought forth concerning the SCM process.The main conclusion of this report is that there are clear flaws in the SCM process. Theseshortcomings and flaws include difficulties in classifying measures, that particularly Step 1measures are packaged without individual effect evaluation, and that the process at largelacks the “rethink” perspective which the SCM process aims at. Looking at the primary Step1 measures generated, they are characterised as having a time scope connected to otherplanning processes, a limited, local geographical expanse, and as being multi-modal. Theresearch shows a contrast in that certain primary Step 1 measures occur at particulargeographical delimitations. Two common conditions for the generation of primary Step 1measures are the exclusion of Step 4 in the generation of measures, and packeting of Step1 measures for ease of handling. When investigating the SCM process the criticism that isbrought forth towards it shows signs of being legitimate. At the same time it is clear the theMeasure data bank does not function correctly as a data and knowledge management bankand improvements are needed for it to serve its intended purpose.Keywords: “four step principle”, Strategic Choice of Measures, sustainable transport,transport planning, Measure data bank, actor, Step 1, Primary Step 1 measure, instrument.

This master’s thesis investigates generative AI-art through the lens of actor network theory. By focusing on the role of images in datasets as a material that effects both AI-models and artworks, the decisively non-human agencies generative AI-models can be said to possess, and the traces and associations that generative AI-models imbue artworks with, this thesis aims to investigate art that has been created with GAN-models as well as contemporary text-to-image diffusion-models, by way of similar premises. Forgoing common discussions and questions regarding the status of AI-art as art that inundate many a reasoning regarding this topic, this thesis instead investigates the use of generative AI to make images and art with an understanding of it as a multifaceted practice that can be observed and experienced in a variety of ways.  General topics such as the way images are used to train AI-models, the blurry connections between trained images and generated images, the way AI-models can be used and interacted with by using prompts as well as different kinds of interfaces and AI-Image-generators, are investigated, followed by the analysis of a number of artworks for which generative AI has been used. Throughout this study generative AI-art emerges as a both novel and oftentimes contested artform that is defined by direct and indirect connection to other media, a varied understanding of what it is that the artificial intelligence appears to do, and a use of the AI-artwork as a means to comment the mediums emerging characteristics.

Up until today, nearly all Swedish regions have decided to set up an EU office in Brussels. However, earlier research on the subject shows that there are big differences concerning what the regions are trying to achieve with their EU office. The aim for this study was therefore to analyse Swedish subnational actors’ EU work within three different arenas and dimensions: at the Brussel arena (upload), at home ground (download) and lastly, the coordination between these two arenas (crossload). To achieve this, an extensively material on the subject was gathered by interviewing key persons from both Brussels and the subnational actors’ home organizations. In order to analyse the material, the theoretical framework multi-level governance was put into practice. The theoretical framework offered a definition on how the regions interact within the EU, and it also provided the framework for the analyses.  The study was able to unpack three Swedish subnational actors’ EU approaches and their different forms of organization regarding their work with EU. In addition, the study could for each explored arena set up a collection of criteria’s that Swedish subnational actors must achieve in order to succeed with their strategic work with EU. Those criteria’s, with numerous important subheadings, were categorised as effectiveness, legitimacy, and strategical selection.

I Europa kan omkring 20 miljoner människor vara exponerade för dricksvatten som innehåller evighetskemikalien PFAS. Tidigare har försök att begränsa enskilda PFAS-ämnen endast resulterat i att det förbjudna ämnet i fråga har bytts ut till ett annat PFAS-ämne. Den europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) har utfärdat rapporten Annex XV Restriction Report, Per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) där två förslag om hur begränsningen av PFAS-ämnena kan utformas har introducerats. Rapporten presenterar möjligheten att utfärda ett generellt förbud av alla PFAS-ämnen. Om beslutet om en generell begränsning fattas i den Europeiska unionen (EU) kan det bli ett av de största förbuden någonsin mot kemiska ämnen i Europa. Arbetets syfte är att utreda huruvida de presenterade förslagen för hur PFAS ska begränsas i begränsningsrapporten är ändamålsenligt utformade utifrån konceptet av effektorienterad lagstiftning. Begränsningsförslagen analyseras med hjälp av miljörättsvetenskaplig metod och ställs i relation till begreppet hållbar utveckling. Att undersöka om begränsningsförslagen är ändamålsenligt utformade är särskilt intressant, eftersom ett beslut som begränsar PFAS-användningen enligt de presenterade förslagen skulle påverka såväl EU:s ekonomi som ekologi. Om ett juridiskt beslut fattas, måste det vara väl avvägt och nå önskad effekt, särskilt när det påverkar hela EU. I uppsatsen utreds vidare vilket begränsningsförslag som bäst tillgodoser behovet av god dricksvattenkvalitet och människors hälsa, samt hurbegränsningsförslagen förhåller sig till en hållbar utveckling. Efter en analys av begränsningsrapporten dras slutsatsen att båda begränsningsförslagen är ändamålsenligt utformade utifrån effektorienterad lagstiftning. Begränsningsförslagen är utformade så att de riktar begränsningar mot aktörer (människor) för att motverka att deras agerande har negativ inverkan på reaktörer (naturen och miljön). Begränsningsförslagen är dock olika orienterade. Begränsningsförslag två är mer aktörsorienterat än begränsningsförslag ett, eftersom begränsningsförslag två tar en större hänsyn till industrisektorns intressen. Båda begränsningsförslagen har ändå en starkt reaktörsfokuserad karaktär, eftersom de hindrar PFAS-användning från att förorena miljön. Ohållbar miljöpåverkan till följd av användning av PFAS kan motiveras i vissa fall, om det tillgodoser allmänna intressen eller är nödvändigt av lagtekniska skäl. Vidare dras slutsatsen att det begränsningsförslag som bäst tillgodoser behovet av goddricksvattenkvalitet är begränsningsförslag ett. Behovet av god hälsa bör kunna tillgodoses bäst genom begränsningsförslag ett för den största gruppen människor, eftersom detbegränsningsförslaget inte tillåter några undantag från PFAS-förbudet. Ett begränsningsförslagsom inte tillåter undantag möjliggör för en mindre mängd PFAS-exponering. Den gruppmänniskor i EU som är i behov av PFAS i medicinskt syfte kan dock dra nytta av att begränsningsförslag två tillåter användningsspecifika undantag. Avslutningsvis dras slutsatsen att båda begränsnignsförslagen leder till en reduktion av PFAS-utsläpp samt PFAS-exponering och är således hållbara utifrån ekologisk hållbarhet. Utifrån ekonomisk hållbarhet bör begränsningsförslag två vara mest gynnsamt, eftersom det är mest troligt att tillåta en hanterbar omställning för de olika industrisektorerna. Utifrån sociala aspekter av hållbarhet såsom hälsa, välbefinnande och privatekonomi, bör begränsningsförslagett vara det mest gynnsamma begränsningsalternativet. Detta trots att begränsningsförslag två tillåter medicinsk användning av PFAS samt tar en större hänsyn till industrisektorns ekonomi,vilket påverkar enskildas privatekonomi.

With the introduction of RIS and PACS technologies in clinical radiology, the field has become increasingly technology dependent. The quality assurance in radiology have however yet to catch on. With many quality assurance programs mainly focusing on the clinical side of radiology whilst little attention is paid to the technical aspects. This thesis serves to change that, by investigating quality assurance of radiology equipment in the workflow of hospital physicists and biomedical engineers at Södersjukhuset emergency hospital. To improve said workflows, process modelling and multi-actor system analysis was utilized in combination with the on-site inventory system Medusa. In order to model the workflows, the process modelling technique flowchart was used. To add additional information into the flowcharts, multi-actor system analysis was employed. This was done for the workflow of both scheduled and unscheduled maintenance of radiology equipment. Initially resulting in a pair of pre-study models which modelled the after the existing workflows. From said pair of pre-study models, both redundancies and main objectives for improvement were deduced. This in combination with an extensive semistructured literature review, led to a list of requirements. Two pairs of improved models were then created with the list of requirements in mind. All the models were then evaluated, including the pair of pre-study models, in workshops held with hospital physicists, biomedical engineers and respective leadership staff. These workshops contained both an open discussion and a questionnaire, asking the participants to rate the alignment of the models with the different requirements in the list. Based on the results from the workshops, one of the proposed pairs of improved models were then chosen as the final solution of an improved workflow. A workflow in which redundancies were reduced, traceability capabilities added in form of digital storage, and alignment with legislative demands from SSM assured. A step in the digitalization of Södersjukhuset. Utilizing digital technology to improve quality assurance in the workflow of radiology equipment. / I samband med introduktionen av RIS och PACS teknologi i klinisk radiologi, så har fältet blivit mer teknikdrivet. Kvalitetledning av radiologisk utrustning har däremot inte förändrats. Då de flesta kvalitetslednings program har primärt fokus på den kliniska sidan av radiologi och förbiser de tekniska aspekterna. Detta examensarbete försöker bemöta detta, genom att utreda kvalitetsledningen av radiologisk utrustning hos arbetsflödena av sjukhusfysiker och medicintekniska ingenjörer på Södersjukhuset. För att förbättra arbetsflödena, så användes processmodellering och analys av multi-aktörsystem i kombination med det lokala inventariesystemet Medusa. För att skapa en modell av arbetsflödet så användes processmodelleringstekniken flowchart. För att lägga till ytterligare information i flödena så utfördes en multi-aktörsystem analys. Detta utfördes för både förebyggande- och avhjälpande underhåll av radiologisk utrustning. Vilket resulterade i ett par av förstudiemodeller som modellerade det nuvarande arbetsflödet. Baserat på detta par av förstudiemodeller, så kunde både överflödigheter och huvudsakliga förbättringsmål härledas. Detta i kombination med en semistrukturerad litteraturundersökning, ledde till en lista med krav på modellerna. Sedan så skapades två par av modeller som förslag till förbättrat arbetsflöde, baserat på listan med krav. För att utvärdera alla modeller, inklusive förstudiemodellerna, så hölls workshops med sjukhusfysiker, medicintekniska ingenjörer och respektive chefspersonal. Dessa workshops innehöll både en öppen diskussion och ett formulär, som bad deltagarna att utvärdera de olika paren av modeller gentemot de olika kraven som hade formulerats i listan. Baserat på resultaten från dessa workshops, så valdes en av de två förslagna paren av modeller för förbättrat arbetsflöde, som en slutgiltig lösning. Ett arbetsflöde där överflödigheter har motarbetats, spårbarhet förbättrats med hjälp av digital lagring, och sammanstämning med regulatoriska krav från SSM har säkerställts. Ett steg i digitaliseringen av Södersjukhuset, genom att utnyttja digital teknik för att förbättra kvalitetledningen av radiologisk utrustning.

Course: Degree project in Supply Chain Management, Master of science within business and economics, 30 credits Title: To secure limited material for smaller enterprises - A case study on KG ListAuthors: Oskar Olsen & Axel StrandbergSupervisor: Åsa GustavssonExaminator: Peter Berling Background: In an increasingly competitive business market, the sourcing process needs to be optimized to gain advantages over competitors. Companies using limited resources suffer from not being able to secure material in different ways. Being a small enterprise also gives additional negative consequential effects. To be able to decrease the effects, working methods with solutions and key performance indicators need to be found. Smaller enterprises in the wood industry have been identified as actors suffering from the consequential effects. Purpose: The purpose of the paper is to identify negative consequential effects experienced by smaller enterprises regarding the securing of limited resources. In addition, the aim is to describe a working method with solutions and associated key performance indicators to counteract the consequential effects regarding the securing of limited resources. Research questions: RQ1: What consequences do smaller enterprises experience when securing limited material?RQ2: What solutions and key performance indicators can be applied to counteract identified consequential effects when securing limited material for smaller enterprises?Method: The paper uses a deductive approach while applying a qualitative research method with elements of quantitative data. The primary empirical data was collected by unstructured and semistructured interviews, observations and the in-depth method focus-group interviews. Results: The study shows multiple consequential effects of not being able to secure limited resources as a smaller enterprise. The three major findings were: uncertainty in supply, decreased purchasing power due to being a smaller enterprise in the industry, and being forced to import materials. The study finds working methods with solutions and associated key performance indicators to counteract each effect. With supply chain resilience the effects of uncertainty in supply decreases. The purchasing power could increase by developing supplier relationships or increase the purchase price. By outsourcing a part of or the whole production process the effects of being forced to import could be counteracted. The key performance indicators for each solution needs to be developed individually for every company and should focus on critical moments related to the consequential effects.   Keywords: Limited resources, smaller enterprises, securing resources, consequential effects, solutions, key performance indicators, KPI, sourcingprocess, purchasing power, resilience, supply chain, supplier relationships, outsourcing, supplier pool, the wood industry, oak, oak log