Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur några utbildade montessorilärare ser på lek i montessoripedagogiken. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har deltagarna delat med sig av sina tankar om lekens betydelse och deras roll i leken inom montessoriförskolan. Resultatet visar att det finns olika syn på vad som är lek i en montessoriförskola, och ett mer enhälligt resultat när det gäller montessorilärarens roll i leken. De roller som deltagarna lyfter är observatör och passiv roll, vägvisare, aktivt närvarande och stöttepelare samt miljön som ordinarie pedagog. För att förstå mitt resultat har jag använt mig av aktör-nätverksteorin som teoretisk utgångspunkt, då den relaterar bra till resultatet av intervjuerna. / The purpose of the study is to contribute with knowledge of how some educated Montessori teachers perceive play in Montessori pedagogy. Through qualitative semi structured interviews the participants have shared their thoughts about the meaning of play and their role in children´s play in Montessori preschool. The results show that the teachers have different views of the role of play in Montessori, and a more unanimous view regarding the role of the Montessori teacher. The roles that the participants raise are observer and passive role, guide, active present and supporter as well as the environment as a regular teacher. To understand my result, I have been inspired by the actor-network theory as a starting point, as it relates to the results of the interviews.

Denna uppsats kommer analysera sex olika rapporter som tillhör en rapportserie framtagen av Statens institut för byggnadsforskning för att förklara den kunskapsbildning som låg till grund för 1960-talets bostadsbyggande. Uppsatsen kommer att utgå från en kvalitativ innehållsanalytisk metod för att analysera rapporternas innehåll, detta eftersom det är utsagorna från både enkäter och intervjuer som låg till grund för det fortsatta kunskapsbyggandet under rapporternas uppkomst. Undersökningen i uppsatsen kommer att fokusera på hur forskningen bedrevs för att få fram relevant information som skulle leda till en vidare utveckling av bostaden som sådan. De teoretiska ansatserna som kommer att appliceras för att sätta studien i ett större forskningssammanhang är Habermas offentlighetsteori. Analysen försöker visa att man inom det offentliga sökte svar inom hemmets privata sfär för vidare kunskapsbyggande och att det fanns en diskrepans i vissa avseenden med vad man trodde och antog från Statens institut för byggnadsforskning och vad hushållen sedan egentligen ansåg vara viktigt för att trivas i sin bostad. Men man tog samtidigt från statens sida till sig den nya informationen som blev grunden till kunskapsbildningen och utvecklade bostäder och områden utefter rapporternas faktiska resultat överlag.

Syftet med denna studie är att analysera och diskutera på vilket sätt förskollärares förhållningssätt påverkar arbetet med digitala verktyg och hur förskollärare på förskolan tar till vara på varje barns kompetens. Detta gör vi för att få en uppfattning av hur förskollärare använder sig av barnens förkunskaper kring digitala verktyg i en förskolekontext. Undersökningen görs med hjälp av kvalitativa intervjuer av förskollärare på fyra olika förskolor i två kommuner. Vi analyserade och kategoriserade utifrån empirin och temat “den digitaliserade undervisningens organisation” växte fram.  Utifrån den analys vi gjort ur ett posthumanist och sociokulturellt perspektiv har vi upptäckt flera aktörer som alla påverkar arbetet med de digitala verktygen på förskolorna. Det är inte bara verktygen i sig som påverkar utan pedagogerna, barnen och ledningsstrukturen på förskolorna som alla är med att bidrar och påverkar arbetet med digitala verktyg. Pedagogernas kunskap och deras syn på barnen som digitalt kunniga är bland annat de vi diskuterar utifrån vår analys. Ur vår empiri såg vi också en skillnad kring användandet av de digitala verktygen beroende på kön och hur man efterfrågade de digitala verktygen.     Utvecklingen kring digitala verktyg och digitaliseringen i förskolan förändras hela tiden, adekvat utbildning förra året är inte samma utbildning som är aktuell idag. Hur gör förskollärare för att vara uppdaterad och kunna utmana barnen utifrån barnens förutsättningar.

Syftet med studien är att synliggöra materialitetens betydelse för katederns tillblivelse och aktörskap i ett bildklassrum. Frågeställningarna utgår från ett aktörnätverksperspektiv (ANT) där alla ting - mänskliga som materiella - likställs under begreppet aktörer. Frågorna är: Vilka är de betydelsebärande aktörerna i katederns tillblivelse? Hur skapar aktörerna katedern? Vad gör katedern med lärandemiljön? Med observation som metod i kombination med visuell dokumentation samlades material in från tre olika bildsalar på lika många skolor där sammantaget sex lektioner observerades. Resultatet visar tillblivelsen av nio katedrar, avlastande och flexibla såväl som pragmatiska. Dessa katedrar påverkar i sin tur lärandemiljöer vilket problematiseras och diskuteras i relation till kunskapssyn, normer och makt.

The aim of this thesis has been to look into tenants' experiences of the sheared spaces in their residential area and what effect these experiences have on their feelings for the place with an emphasis on well-being and safety. It has also examined tenants' actions as to how and why they are acting to improve the shared spaces. The thesis has used a qualitative method by conducting in-depth interviews with eight tenants in four different residential areas in the urban area of Uppsala and used a thematic analysis to construe the empirical material. The result shows that the physical and social environment both influence the experience while personal resources and the activities tenants take part in, in the residential area, also shapes the experience. Place attachment and time, the knowledge of how long they plan to live there, affects how active a tenant is in improving the shared spaces. In conclusion, the physical environment shapes and creates a ground for activities and the social environment to improve, and personal resources will always influence a person's experience of space. While place attachment can be seen as a reason for actions or not in the residential area.

Denna studie undersöker hur urbana ekosystemtjänster integreras i den svenska samhällsbyggnadsprocessen med anledning av deras alltmer betydande värden för staden och dess invånare. Dagens utmaningar med framför allt globala klimatförändringar och folksjukdomar är centrala frågor som stadsplaneringen behöver hantera då bland annat översvämningar, extremtemperaturer och ohälsa är problem som visar sig i den urbana miljön. För att minska, men även hindra, en negativ utveckling av stadens utmaningar pekas urbana ekosystemtjänster ut som en av flera avgörande aspekter för att skapa förutsättningar för framtidens hållbara städer. Trots ekosystemtjänsternas unika funktioner som såväl bidrar till vår välfärd som till kvalitativa livsmiljöer visar forskning att dagens städer inte sällan präglas av en avsaknad av ekosystemtjänster. Syftet med studien är därför att undersöka hur mål och strategier för att integrera urbana ekosystemtjänster översätts genom samhällsbyggnadsprocessens olika skeden för att slutligen landa i praktisk handling. För att undersöka denna process har en tvåfallstudie utformats där Örebro och Jönköpings kommun utgör arbetets studieobjekt. Studien undersöker vidare, genom det teoretiska perspektivet Aktör-nätverksteori (ANT), hur relationerna mellan samhällsbyggnadsprocessens olika skeden påverkar integreringen av ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Undersökningen grundar sig därför i ett perspektiv på världen som utgår ifrån att såväl mänskliga som icke-mänskliga objekt, så kallade aktörer, har en avgörande roll för hur olika handlingar ter sig. Av den anledningen är det därför viktigt att förstå vilka aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen som har möjlighet att påverka ekosystemtjänsternas plats i planeringen men även att förstå förbindelserna dem emellan. Empirin utgörs således av strategiska styrdokument, likt kommunernas översiktsplaner och grönplaner, men även detaljplaner samt intervjuer med planerare från olika skeden i samhällsbyggnadsprocessen. Resultatet av studiens empiri påvisar betydelsefulla likheter mellan de två fallen som framför allt visar att övergripande styrdokument, likt översiktsplaner, tydligt uttrycker ekosystemtjänsternas betydelse för kommunernas framtida utveckling. Studien visar däremot att planeraren inte sällan har en bristfällig kunskap gällande dessa frågor, vilket visar sig genom att intentionerna att integrera ekosystemtjänster går förlorade i detaljplanen. Enligt studiens resultat visar sig även detaljplanen brista i sina möjligheter att genom plankartan säkerställa ekosystemtjänsterna i den fysiska miljön, vilket grundar sig i vilka planbestämmelser som har stöd i plan- och bygglagen (PBL). Inte sällan uttrycks heller andra intressen, likt förtätning och ekonomisk vinning, som mer prioriterade frågor, vilket många gånger leder till att ekosystemtjänster istället bortprioriteras. För att åstadkomma en planering där ekosystemtjänster integreras genom hela samhällsbyggnadsprocessen visar studiens slutsats att relationerna mellan de studerade aktörerna därför måste stärkas samt att detaljplanens möjligheter att säkerställa ekosystemtjänster behöver utvecklas.

Syftet med arbetet är att fördjupa våra kunskaper om hur lärare i F-3 bemötermuslimska elever för att inkludera alla då detta kan upplevas problematiskt. Föratt besvara våra forskningsfrågor har vi valt att arbeta med sex styckenkvalitativa intervjuer. Resultatet visar att värdegrundsarbetet är det centrala föratt bemöta muslimska elever. Slutsatsen är att lärare i F-3 arbetar varierat ochhar värdegrunden central i all undervisning likväl som utanför klassrummet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka komplexiteten i hur pedagogrollen uttrycks ute på förskolegården. Vi har utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv sett förskolegården som en scen och pedagogerna som aktörer vilka spelar olika roller i sin yrkesutövning. Pedagogernas medvetenhet kring vilka roller de intar är av betydelse för barnens utevistelse på förskolegården. Vi utgår i vår studie från att det är en växelverkan mellan händelser och pedagogernas synsätt som avgör vilka roller som pedagogerna intar. Vi har genom observationer tittat på vilka interaktioner pedagogerna är delaktiga i. Resultatet visar att de fem pedagogerna på de fem olika förskolegårdarna var delaktiga i många interaktioner varav övervägande andel var tillsammans med barn. För att beskriva karaktären av interaktionerna mellan pedagoger och barn har vi tolkat dem utifrån Baes analytiska interaktionsverktyg. Vi använde oss av Goffmans ramanalytiska perspektiv för att definiera och kategorisera interaktionerna inom olika ramar, vilka namngavs av oss. Dessa ramar använde vi sedan för att koppla de olika interaktionerna till pedagogens roller vilka även dessa namngavs av oss. Vår definition av pedagogens roller var: omsorgsgivare, organisatör, informatör, observatör, gränssättare, säkerhetsvakt, lekkamrat, undervisare och privat person. Det vi såg i resultatet var att övervägande andel av interaktionerna kunde kategoriseras inom omsorgsramen och några få inom undervisningsramen. Enligt Goffmans ramanalytiska perspektiv kan alla situationer tolkas inom olika ramar, därmed kan pedagogerna inta olika roller i samma situation.

Detta examensarbete är en studie i hur samlingen iscensätts och skapas av de som deltar i den. Syftet är att utforska hur olika aktörer skapar samlingen utifrån hur dessa tar plats i samlingen. Fokus ligger på att finna de aktörer som formar samlingen, vilken betydelse förskollärarens roll har och hur hen framträder för att nå fram till sitt planerade syfte, samt om det finns gemensamma regler och på vilket sätt dessa upprätthålls. För att studera detta har jag utgått från Latours Actor -network- theory och dess tanke om att alla sociala grupperingar är skapade som ett nätverk av kopplingar där olika aktörer både mänskliga och ting agerar. Jag har även använt Goffmans teori om det sociala samspelet liknande en scen där människor spelar olika roller och agerar genom att föra sig på olika sätt. Här har även begreppen ritual, sårbarhet och frame varit viktiga verktyg. Som huvudsakligt material till studien har jag använt mig av ett antal observationer av samlingar på en förskola i Sverige. Studien har visat att samlingen i förskolan skapas av ett brett nät av aktörer i form av både förskollärare, barn och material som tillsammans skapar samlingen och dess form. Detta gör att varje samling skapar sitt eget unika nät, beroende av vilka som tar plats. Många samlingar har ritualiserade inslag så som sånger, rörelser och regler, men det finns även många sårbarheter i en samling där alla skall följa samma ramar. Desto tydligare ramarna uttrycks desto starkare blir dem, dock finns sårbarheten där och hotar eftersom ingen aktör är så stark att inte en annan kan ta över handlingen. Det är denna balansgång som förskolläraren ska hantera, men genom en skicklighet i att använda dramaturgin, inramningen och att tro på sin egen förmåga skapar hen förutsättningar för en trygg samling.

Syftet med studien har varit att undersöka hur förskollärare använder utemiljön i sin dagliga verksamhet samt hur deras upplevelser av förskolors utemiljö och dess material bidrar till barns utveckling och lek. Studien behandlar förskolor inom Stockholms län, där några ligger i förorter och några i innerstaden. Studiens genomförande är baserat på en kvalitativ intervju som metod för att få reda på sju förskollärares erfarenheter och upplevelser kring barns vistelse på förskolegården och i utemiljö. Resultatet av studien grundar sig på en posthumanistisk ansats där samband och slutsatser visat på att även om gårdarnas storlek och utformning varierar stort så nyttjas de i relativt likvärdig omfattning rent tidsmässigt. Studiens resultat tyder på en medvetenhet hos pedagogerna om hur miljö och material besitter agens och är viktiga aktörer som bidrar till barns utveckling och subjektskapande.