Detta examensarbete i didaktik har som syfte att genom en systematisk litteraturanalys att undersöka hur förskollärare bör agera för att inkludera tysta, tillbakadragna och oroliga barn i relation till anknytningsteori. Arbetet utgörs av två forskningsfrågor varav den första forskningsfrågan handlar om hur en förskollärare genom att observera ett barns beteende kan uppmärksamma att barnet kan ha ett otryggt anknytningsmönster. Den andra forskningsfrågan handlar om vilka strategier en förskollärare kan använda i sitt förhållningssätt för att skapa förutsättningar för barn som uppvisar ett otryggt anknytningsmönster att uppleva trygghet i förskolan. Genom att söka i databaserna Discovery och Libris har åtta olika publikationer valts för att utgöra arbetets empiri. Empirin läses och kategoriseras i resultatet till fem olika kategorier: Förskollärarens förhållningssätt och kunskap, struktur i verksamheten, kännetecken för otrygghet, stöttning av barn med beteenden som tyder på otrygghet och förskolans samarbete med hemmet. Diskussionen avhandlar de olika författarnas perspektiv på anknytning och slutsatsen är att det råder en samsyn i kännetecken och förhållningssätt till barn som upplevs ha ett otryggt anknytningsmönster.

Syftet med min studie har varit att undersöka hur förskollärare arbetar för att skapa och främja tryggaanknytningsrelationer med barn i förskolan. För att kunna uppnå syftet har jag skapat trefrågeställningar som alla berör olika aspekter av anknytningsrelationer. Dessa är Hur redogörförskollärare anknytningens betydelse för barn i förskolan?, Hur uppfattar förskollärare sina roller somanknytningsperson i förskolan?, samt Hur anser förskollärare att de arbetar med trygga anknytningsrelationermed barn i förskolan?. Som datainsamlingsmetod har jag använt mig av kvalitativa intervjuer.Informanterna bestod av fem förskollärare från två olika förskolor. Utifrån deras utsagor kunde fyrahuvudområden identifieras, nämligen Förskollärarnas uppfattning om anknytningens betydelse för barn iförskolan, Hur förskollärare ser på sina roller som anknytningspersoner i förskolan, Förskollärares arbetssätt vidtrygga anknytningsrelationer i förskolan, samt De svårigheter som förekommer vid relationsarbete med barnenligt förskollärarna. Det som framkommer av resultatet är att förskollärarna anser att de tryggaanknytningsrelationerna har stor betydelse för barnens allsidiga utveckling. Informanternaidentifierar olika problem med skapandet av anknytningsrelationer med barn, och använder sigdärmed av olika arbetssätt, men målet - att ge barnen möjlighet att skapa tryggaanknytningsrelationer med personalen på förskolan - är densamma. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

Bakgrund: På förskolan befinner sig små barn en stor del av sin tid i tidig ålder då deras anknytningsmönster skapas. Således är denna tid viktig för deras anknytning. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en större uppfattning om förskollärares erfarenheter av att arbeta med små barns anknytning i förskolan. Metod: För att kunna behandla syftet har fem öppna halvstrukturerade intervjuer genomförts med fem olika förskollärare från olika förskolor. Empirin har tolkats utifrån John Bowlbys anknytningsteori. Resultat: Studiens resultat visar att förskollärarna har goda kunskaper kring små barns anknytning på förskolan. Förskollärarna kan inte benämna några specifika anknytningsmönster men behärskar att förklara olika anknytningsrelaterade beteenden som barnen uppvisar. Studiens resultat visar också att alla förskollärarna har samma strategier för att skapa förutsättningar för trygga barn på sina avdelningar på förskolan.  Några av de strategier som förskollärarna nämner är lyhördhet, närvaro samt påvisat intresse för barnen. Förskollärarna är medvetna om att trygga vårdnadshavare också ger trygga barn. För att förskollärarna ska vinna vårdnadshavarnas förtroende, och därmed trygghet, har de rekommenderat olika typer av inskolningar som gynnar trygghet, då främst den föräldraaktiva inskolningen. Under denna typ av inskolning har förskollärarna sett goda resultat på barns anknytning. För de vårdnadshavare som är oroliga över sina barn har förskollärarna förklarat att de bland annat sänt bilder och filmer på barnen under dagen som leder till tryggare vårdnadshavare som i sin tur ger trygga barn.

Vägledningsmodeller med dess olika samtalssteg ställer inte enbart krav på vägledarens kunskaper, erfarenheter och färdigheter, utan också på den sökandes psykologiska förutsättningar och förmåga att skapa sig en bild av vilken hjälp som behövs, och kunna känna tillräcklig tillit för att förmedla den. Denna studie problematiserar vägledningsmodeller utifrån grundtanken att alla sökande är olika och handlar om hur den vägledningssökandes anknytningsmönster påverkar dennes förutsättningar för att ta emot hjälp i vägledningssamtalet. Arbetet belyser därigenom individens inre psykologiska villkor och förutsättningar som får betydelse i mötet mellan vägledare och den sökande. Resultatet av denna studie visar på individuella skillnader gällande psykologiska förutsättningar hos den sökande att kunna ta emot hjälp i vägledningens hjälpsituation på grund av individuella skillnader i anknytningsmönster. De med tryggt anknytningsmönster visar sig ha bättre villkor än de övriga anknytningsgrupperna, då det kommer till att uppfylla det som vägledningsmodellers olika steg förutsätter dvs. att kunna definiera sitt hjälpbehov, uttrycka detta, och därmed också kunna få detta tillfredställt. Dessa har också oftare goda förväntningar på mötet, vågar ha förtroende för vägledaren samt kan lättare hantera de frågor om makt och beroende som aktualiseras i en hjälpsituation. De upplever inte heller något större hot mot självkänslan då de söker hjälp, i lika stor utsträckning som de övriga grupperna.

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för samverkan mellan förskollärare och föräldrar vid inskrivning av nyanlända barn till Sverige, med fokus på hur en trygg miljö kan skapas för ett enskilt barn. För denna studie har fem intervjuer genomförts med fem förskollärare som arbetar på fem olika förskolor. Metoden som användes var en kvalitativ metod som sköttes med semistrukturerade intervjufrågor som skulle belysa samarbetet mellan förskollärare och nyanlända barnfamiljer under inskrivningen.  Resultatet av studien visar att det är det enskilda barnets behov som styr förälderns närvaro vid inskrivningen och att det är nödvändigt för barnets säkerhet att det knyter an till en eller flera förskollärare. Vidare visar resultaten att kommunikationssvårigheter till följd av språkbarriär kan orsaka utmaningar vid förskoleinskrivning.

Studiens fokus ligger i att synliggöra vårdnadshavares erfarenheter av inskolning då deras perspektiv inte uppmärksammas i samma utsträckning som pedagogers och barns perspektiv. Det är betydelsefullt att öka kunskapen gällande vårdnadshavares upplevelser av inskolning då inskolning är en stor förändring och en övergångsperiod som sker i deras barns och deras liv. Perspektiv från vårdnadshavare kan dels ge en inblick till andra vårdnadshavare och dels ökad förståelse bland pedagoger i förskolan. Denna studie syftar till att belysa vårdnadshavares erfarenheter av inskolning. Urvalet i studien består av 8 vårdnadshavare som delat upplevelsen av inskolning av sina barn i förskolan. En kvalitativ studie har genomförts, där vårdnadshavarna intervjuats i en semistrukturerade intervjuer. Studien utgår ifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv (Bowlby 2010), samt teorin om anknytningsstilar som utformats av Bowlby och Ainsworth (1967). Begrepp som KASAM (Antonovsky 1987) kommer också att användas i studien. Resultatet visar på hur vårdnadshavares erfarenheter sett ut ur olika aspekter under inskolningen, såsom introduktionen, samspel och kommunikation mellan det olika medverkande i inskolningen. Inför introduktionen fick vårdnadshavarna information om inskolningen på olika sätt, dels via öppethus och dels via informationsbrev. Det fanns en förväntan från vårdnadshavarna att pedagogerna skulle skapa en anknytning till deras barn under inskolningen för att ge trygghet åt barnet. Vårdnadshavarna hade även förväntningar på att förskolepersonalen skulle ha en pedagogisk utbildning. Resultatet visade även att kommunikationen mellan vårdnadshavarna och pedagogerna var betydelsefullt i hur vårdnadshavarna upplevde sitt samspel med pedagogerna. Vidare framkom det att vårdnadshavarna hade olika upplevelser gällande hur närvarande pedagogerna var under inskolningen. Avslutningsvis visar slutsatsen på att inskolning är en invecklad process. Detta då det finns många faktorer som kan haft en påverkan i vårdnadshavarnas upplevelser av inskolning. Pedagogernas utbildningsnivå samt erfarenhet, första mötet med förskolan, kommunikation och samspel mellan det olika parterna, barnets anknytningsmönster och vårdnadshavarnas föräldraidentitet är alla olika faktorer som kan ha en inverkan i vårdnadshavarnas erfarenhet.

<p>Avsikten med denna uppsats är att få en förstålelse för varför barn utvecklar för psykisk ohälsa. Fokus kommer att ligga på familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan fråga som kommer att diskuteras är huruvida barns sociala relationer utanför hemmet påverkar den psykiska hälsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstå vad det är som bidrar till att psykisk ohälsa drabbar barn. För att få en tillförlitlig undersökning använder jag mig av kvantitativa metoder, där jag tagit del av en levnadsnivåundersökning Barn 2000, där 692 barn har fått besvara frågeformulär som visar hur deras psykiska hälsa ser ut. Jag har kompletterat undersökningen med mejl som barn har skrivit in till Bris (Barnens Rätt I Samhället) där barnen med egna ord förklarar varför de mår dåligt. Under studiens gång framkom det att det finns en rad olika anledningar till att barn mår psykiskt dåligt, den främsta anledningen är familjeförhållanden, det vill säga hur anknytningen till föräldrarna ser ut och hur bra barnet kommer överens med båda föräldrarna. Det har även framkommit att negativa relationer kan förvärra ohälsan men att det inte är anledningen till ohälsan. Om barn har bekymmer kan det leda till psykisk ohälsa, men när det sker i samband med familjeförhållanden och sociala relationer. Det vill säga ”negativa” sociala relationer, svåra livssituationer, där barn utsätts för olika former av misshandel i hemmet och/eller utanför hemmet, eller något annat som är psykiskt påfrestande för barn.</p> / <p>The intention with this study is to get greater understanding of why children develop mental illnesses. The focus will be on the situation of the family, both socially and financially. Another issue that will be discussed is wheteher or not children's social relations outside the home, affect their mental illness. I have, through relevant sociological and psychological theories, tried to analyze, question and understand what it is that contributes to the psychic disorder that children are faced with. To get a thrustworthy research, I used quantitative measures. I have taken part of a research of livingstandards (Barn LNU 2000) in which 692 children have answered questionsheets that show how their mental healths are. I have also used e-mails from children who have written to BRIS (Barnens rätt i samhället). They have explained in their own words why they are feeling unhappy. During the study, I discovered a few differerent reasons to why children feel psycologically bad and the number one reason is domestic issues as in the family, that is how their relationship to their parents are and how well the children get along with both their parents. It shows that negative relationships can enhance mental illness but that it is not the reason for it. If children have worries it can lead to menal illness. but only when there is both family issues and socialissues involved. With social issues I mean negative ones such as difficulties in life, both domestic and other kinds of abuse or anyhting else that is psycologically tiring.</p>

Avsikten med denna uppsats är att få en förstålelse för varför barn utvecklar för psykisk ohälsa. Fokus kommer att ligga på familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan fråga som kommer att diskuteras är huruvida barns sociala relationer utanför hemmet påverkar den psykiska hälsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstå vad det är som bidrar till att psykisk ohälsa drabbar barn. För att få en tillförlitlig undersökning använder jag mig av kvantitativa metoder, där jag tagit del av en levnadsnivåundersökning Barn 2000, där 692 barn har fått besvara frågeformulär som visar hur deras psykiska hälsa ser ut. Jag har kompletterat undersökningen med mejl som barn har skrivit in till Bris (Barnens Rätt I Samhället) där barnen med egna ord förklarar varför de mår dåligt. Under studiens gång framkom det att det finns en rad olika anledningar till att barn mår psykiskt dåligt, den främsta anledningen är familjeförhållanden, det vill säga hur anknytningen till föräldrarna ser ut och hur bra barnet kommer överens med båda föräldrarna. Det har även framkommit att negativa relationer kan förvärra ohälsan men att det inte är anledningen till ohälsan. Om barn har bekymmer kan det leda till psykisk ohälsa, men när det sker i samband med familjeförhållanden och sociala relationer. Det vill säga ”negativa” sociala relationer, svåra livssituationer, där barn utsätts för olika former av misshandel i hemmet och/eller utanför hemmet, eller något annat som är psykiskt påfrestande för barn. / The intention with this study is to get greater understanding of why children develop mental illnesses. The focus will be on the situation of the family, both socially and financially. Another issue that will be discussed is wheteher or not children's social relations outside the home, affect their mental illness. I have, through relevant sociological and psychological theories, tried to analyze, question and understand what it is that contributes to the psychic disorder that children are faced with. To get a thrustworthy research, I used quantitative measures. I have taken part of a research of livingstandards (Barn LNU 2000) in which 692 children have answered questionsheets that show how their mental healths are. I have also used e-mails from children who have written to BRIS (Barnens rätt i samhället). They have explained in their own words why they are feeling unhappy. During the study, I discovered a few differerent reasons to why children feel psycologically bad and the number one reason is domestic issues as in the family, that is how their relationship to their parents are and how well the children get along with both their parents. It shows that negative relationships can enhance mental illness but that it is not the reason for it. If children have worries it can lead to menal illness. but only when there is both family issues and socialissues involved. With social issues I mean negative ones such as difficulties in life, both domestic and other kinds of abuse or anyhting else that is psycologically tiring.

The current study objective was to investigate the interrelationship between five attachment styles (need for approval, preoccupation, discomfort with closeness, relationship as secondary, and confidence), perceived social support from family and friends, and symptoms of anxiety and depression. A total of 133 university students at the Department of Psychology in Umeå University filled out a form with a perceived social support from family and friends questionnaire, a scale on symptoms of anxiety and depression, and an attachment style questionnaire. Correlational analysis revealed a significant relationship between (avoidant) attachment style, discomfort with closeness, and low perception of social support from family and friends, and a significant relationship between (secure) attachment style, confidence, and high perception of social support from family. Furthermore, all five attachment styles were significantly related to symptoms of anxiety and depression, e.g., attachment style confidence was related to low reports of symptoms of anxiety and depression, and attachment style preoccupation was related to higher reports of symptoms of anxiety and depression. Results also showed that the relationship between symptoms of anxiety and depression and perceived social support was not significant. Additionally, no mediation of perceived social support from family and friends was found between attachment styles and symptoms of anxiety and depression. It was concluded that individuals with high levels of secure attachment perceive more social support from family and friends than individuals with avoidant attachment style. Moreover, individuals with high levels of insecure and/or avoidant attachment have an increased symptoms of anxiety related to social connection than individuals with high levels of secure attachment. No conclusions could be drawn from no mediation of perceived social support from family and friends on the relationship between attachment style and symptom of anxiety from the current population. Several limitations were discussed. / Syftet med den aktuella studien var att undersöka relationen mellan fem anknytningsmönster (bifallsbehov, relationsfixering, distans, sakorientering, och tillit), uppfattat socialt stöd från familj och vänner, och symtom på ångest och depression. Totalt 133 universitetsstudenter från institutionen för psykologi på Umeå universitet fyllde i ett formulär med en enkät om uppfattat socialt stöd från familj och vänner, en enkät för symtom på ångest och depression, samt en enkät om anknytningsmönster. Korrelationsanalys visade en signifikant relation mellan (undvikande) anknytningsmönster, distans, och låg uppfattning om socialt stöd från familj och vänner, och ett signifikant samband mellan (trygg) anknytningsmönster, tillit, och hög uppfattning om socialt stöd från familj. Dessutom var alla fem anknytningsmönstren relaterade till symtom på ångest och depression, t.ex., anknytningsmönstret, tillit, relaterad   till lägre symtom på ångest och depression, och anknytningsmönstret relationsfixering var relaterade till ökade symtom på ångest och depression. Resultaten visade också att relationen mellan symtom på ångest och depression och uppfattat socialt stöd inte var signifikant. Dessutom fanns ingen mediering genom uppfattat socialt stöd från familj och vänner på relationen mellan anknytningsmönster och symtom på ångest och depression. Slutsatsen var att individer med hög grad av trygg anknytning uppfattar mer socialt stöd från familj och vänner än individer med hög grad av undvikande anknytning. Dessutom att individer med höga nivåer av otrygg och/eller undvikande anknytningsmönster har ökade symtom på ångest relaterade till social förbindelse än individer med hög nivå av trygg anknytningsmönster. Inga slutsatser kunde dras från bristen på mediering genom uppfattat socialt stöd från familj och vänner på relationen mellan anknytningsmönster och symptom på ångest från den nuvarande befolkningen. Flera begränsningar diskuterades.

Syftet med uppsatsen var att undersöka personers erfarenheter och upplevelser av att växa upp med en förälder som har ett missbruk. I vår kvalitativa studie har sex självbiografier analyserats genom en tematisk analysmetod. Resultatet för uppsatsen påvisar att en uppväxt med en förälder med ett substansbruk kan medföra emotionella och praktiska konsekvenser. Vidare visar resultatet att personerna har som barn behövt tillgodose sina behov som till exempel omsorg eller mat. Det som även var gemensamt för barnen var de otrygga förhållandena i hemmet och att de fick agera förälder i hemmet. Det huvudsakliga resultatet presenterar att de anknytningsmönster som framträder hos barn till föräldrar med substansbruk visar på en otrygg anknytningsstil. / The aim of this study was to examine people´s experiences and perceptions of growing up with a parent who has a substance abuse problem. In this qualitative study, six autobiographies were analyzed by a thematic analysis method. The results show that growing up with a parent with substance abuse can have emotional and practical consequences. Further, the results show that as children, the subjects had to provide for thei needs such as care or food. What was also common for the children was the insecure conditions at home and having to act as a parent at home. The main result shows that the attachment patterns that emerge in children of parents with substance use show an insecure attachment style.