Logistik inom byggbranschen genomgår ständigt utveckling. Nya teorier testas och logistiken utvecklas i takt med att byggnadsmaterial och produktionsmetoder förändras. Tidigare studier visar att 30-35 % av ett projekts produktionskostnad består av slöseri som är direkt kopplat till bristfällig logistik. Större maskiner som grävmaskin och hjullastare utnyttjas endast 28 % av arbetstiden till värdeskapande aktiviteter. Arbetsplatstillskottstid (APL-tid) vilket är tiden för väntan, störningar, hinder och avbrott beskrivs ta upp ca 33 % av arbetarnas arbetstid (Josephson & Saukkoriipi, 2005).  Syftet med denna fallstudie är att genom observationer och intervjuer granska logistiken inom anläggningsarbeten. Vidare belysa de problem och ekonomiska förluster som uppstår kopplat till APL-tid samt redovisa förslag på åtgärder för dessa. Detta examensarbete har som avsikt att bidra till utveckling inom området logistik och leverans inom anläggningsarbeten. I studien framgår det att flertalet av de problem som leder till APL-tid uppstår ur bristande kommunikation, obefintligt utnyttjande av tillgängliga logistikverktyg, och personlighetsbaserade faktorer. Resultat visar att ca 45 % av arbetstiden för grävmaskiner och yrkesarbetare i genomsnitt går till APL-tid. Detta innebär ett, i genomsnitt, icke-utnyttjat värde/år på ca 990 000 kr/grävmaskin samt 275 000 kr/yrkesarbetare. Utöver detta visar fallstudien att APL-tid kopplat till leveranser och överskridna raster innebär ett, i genomsnitt, icke-utnyttjat värde/år på ca 197 000 kr för leveranser och ca 19 000 kr/person för överskridna raster.  Sju rekommendationer gavs för att minska kostnader kopplat till APL-tid. Dessa bestod av att utnyttja befintliga verktyg, konkreta exempel på hur kommunikation kan förbättras och förslag på införande av stämpelklocka för att minska andelen överskriden rast. / Logistics in the construction industry is constantly evolving. New theories are tested and logistical solutions are developed as building materials and production methods change. Previous studies show that a large proportion of a worker's labor is spent onnon-valuable activities. Workplace supplement time which includes waiting, interruption, disturbances and obstacles is described as approximately a third of a worker's labor.The purpose of this case study is to review logistics in civil engineering work through observations and interviews on ongoing projects for Skanska AB. Furthermore, highlight the problems and financial losses that are connected to workplace supplement time and present measure proposals for these. This report is intended to contribute to development in the area of logistics and delivery in civil engineering.This case study shows that most of the problems occur due to poor communication, non-existent use of logistics tools and factors based on personality such as attitude and work ethic. The result shows that the average cost spent on workplace supplement time per year in civil engineering is approximately 990 000 sek/excavator, 275 000 sek/professional worker, 197 000 sek/truck and 19 000 sek/worker for the amount of exceeded breaktime.Recommendations to reduce the cost connected to workplace supplement time based on the results were to take advantage of the logistics tools that are available, introduce new ways to improve the communication and install a stamp clock to reduce the amount of exceeded breaktime among workers.

Syftet med följande arbete är att studera hur begreppet hållbar utveckling kommer till uttryck i faktisk undervisning på Handels- och Administrationsprogrammet på en miljöcertifierad gymnasieskola i södra Sverige, detta genom både formell undervisning men också inom ramen för elevens arbetsplatsförlagda utbildning, APL. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se huruvida det fanns samsyn eller diskrepans mellan skolans sätt att ta sig an begreppet hållbar utveckling och den arbetsplatsförlagda utbildning som eleverna kommer i kontakt med inom ramen för sitt yrkesförberedande program. För kunna besvara min frågeställning har jag utgått ifrån tre huvudsakliga områden; dels vilken definition av begreppet hållbar utveckling som intervjupersonerna ger uttryck för, dels hur man arbetar med begreppet inom ramen för sitt uppdrag (som lärare, övrig skolpersonal eller ”coach” på fadderföretagen) samt i vilken mån begreppet behandlas och poängteras i relevanta dokument eller kursböcker. Arbetet ger även en översikt över tidigare forskning om hållbar utveckling och hur detta kan implementeras i pedagogisk verksamhet.Sammanfattningsvis visar resultaten att det på sätt och vis råder en samsyn mellan skolan och företagen i hur man väljer att definiera begreppet och vad man behandlar i undervisningssammanhang i relation till detta. Resultaten visar också att det är med en viss godtycklighet och brist på samsyn som aktörerna definierar och därmed även prioriterar hållbar utveckling och aktiviteter kopplade till begreppet - detta trots att kunskaper om hållbar utveckling är något som poängteras i läroplaner och kursmål och som dessutom spås bli allt viktigare på framtidens arbetsmarknad. / The aim of this thesis is to study how the concept ‘sustainable development’ is reflected in the actual teaching, both formal and within the framework of the students’ practice at various workplaces at the Business- and Administration program at an environmental certified upper secondary high school in southern Sweden. By using qualitative interviews the aim was to detect whether there was discrepancy or consensus between the school’s definition and way of working with the concept ‘sustainable development’ compared to the teaching the students obtain from their professional practice.To be able to answer my research question I have focused on three main areas, namely; what definition of sustainable development that the respondents express, how one works with the concept within the framework of its mission and also to what extent the concept is addressed in relevant documents and textbooks. This thesis also gives an overall view on earlier research on sustainable development and how this can implemented in teaching activities.In summary the results show that there in a way is a consensus between the school’s and the businesses’ way of defining the concept and what is addressed in the teaching in relation to this. However, the results also show that the participants’ way of defining the concept seems to be somewhat arbitrary and with lack of consensus. This leads to an arbitrary prioritization of concept-related issues despite the fact that knowledge about sustainable development is emphasized in curriculums and is predicted to become increasingly important in the future labor market.

Skolinspektionens granskning av arbetsplatsförlagt lärande, APL, visar att denna inte alltid håller måttet. Syftet är att visa hur man kan stärka och utveckla APL inom Hantverksprogrammet/Frisör. Teoridelen visar hur viktigt detta är för elevernas utbildning. Undersökningen handlar om handledarnas syn på utbildningen och APL.Några av de frågeställningar som jag har är1. Hur upplever handledarna APL och sitt uppdrag som handledare?2. Vad vet handledarna om skolan styrdokument och bedömning via matriser?3. Hur ser handledarna på skolans utbildning som helhet?Metoden jag valt för att samla in data är att intervjua fem erfarna handledare för att få veta deras erfarenheter och åsikter om APL och beskriva deras upplevelser om hur det är att ha elever och att vara handledare.Resultatet visar att handledarna upplever sitt uppdrag som positivt men arbetsamt, men också att de har för lite kännedom om eleverna och vad de ska lära sig. De tycker inte att eleverna är tillräckligt motiverade och mogna och att de inte är förberedda för yrkeslivet. Alla handledare tycker att bedömningsdokumenten är krångliga och borde förenklas och göras mer begripliga. Ingen hade gått handledarutbildning inför GY-11. Handledarna poängterar att det utbildas för många frisörer och att det inte finns plats för alla nyutbildade. De menar att det behövs ett närmare samarbete mellan skolan och frisörsalongerna men vet inte hur de ska få tid till det.I diskussionen tar jag upp att handledarnas förväntningar på vad eleverna ska kunna inte stämmer med vad de kan och hur vi ska kunna göra tydligare bedömningsdokument utifrån styrdokumenten. Ett problem är att handledarna är osäkra på vad skolan lär ut och litar till sitt eget yrkeskunnande. Det ger varken jämn kvalitet eller likvärdig bedömning. Sammanfattningsvis har jag kommit fram till tre saker: (1) Hand-ledarutbildningen behöver stärkas och genomföras regelbundet, (2) lärarna bör ha mer tid för APL och (3) styrdokumenten behöver förenklas och förtydligas så att handledarna förstår innehållet vilket leder till en likvärdig utbildning och bedömning.

I Gymnasieskola 2011 föreligger radikal skillnad mellan Skolverkets krav på lärare och dess krav på handledare för arbetsplatsförlagt lärande (APL). Till exempel finns för handledare ingen motsvarighet till kravet om att varje elev ska erbjudas individualiserad undervisning. Detta krav ser inom skolundervisning ut att vara svårt eller omöjligt att uppfylla på grund av det stora antalet elever och ämnen, medan ett närmande av samma mål förefaller intuitivt rimligt och tidsmässigt betydligt enklare att uppnå i en handledarsituation. Dokumentstudier visade att Skolverket ser Mästarlära som grund för lärande under APL och valet av den grunden förklarar skillnaden i kravställandet. Enligt mästarläran sker upptagandet av yrkeskunskaper och yrkeskultur inom, och i samspel med, en yrkesgemenskap, genom till exempel observation och imitation och upptagande av tyst kunskap. Upptagandet i ett socialt sammanhang anses centralt för inlärningen och i fokus på bekostnad av det traditionella förhållandet mästare – elev.Ovanstående utesluter inte uppenbart möjligheten att det vore gynnsamt för APL med en betoning på ett individorienterat bemötande från arbetsplatsen. Sedan publikationen av Gy 2011 har Skolverket manifesterat tilltagande intresse för handledande under APL och 2014 lanserades en webbaserad handledarutbildning. Dess innehåll ger uttryck för önskemål om individuellt hänsynstagande gentemot eleven. I ett försök att nå klarhet om handledares syn på APL och handledarutbildning och om det föreligger förutsättningar för att APL ska kunna fungera enligt Skolverkets intentioner, genomfördes en totalundersökning av APL-platserna i en kommun, genom intervjuer baserade på ”enkät under ledning”. Det visade sig att samtliga APL-platser, i enlighet med mästarläran, använde ett fördelat handledarskap och att det finns utrymme för individuellt hänsynstagande. Intresset för Skolverkets handledarutbildning var tydligt och samtliga förutsättningar för lärande enligt mästarläran föreföll vara på plats. Benägenheten att genomgå Skolverkets handledarutbildning var dock liten, vilket tillskrivs utbildningens längd. En förkortad version av kursen framstår därmed som angelägen.

Systemisk lupus erythematosus (SLE) är en kronisk autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper kroppens egen vävnad och förorsakar inflammation. Den drabbar främst kvinnor i fertil ålder och antalet nya fall av SLE är 2–8 per 100 000 invånare årligen i Sverige. Sjukdomens orsak är okänd men tros bero på ett samspel mellan genetiska faktorer, miljöfaktorer och hormonpåverkan. Ökad risk för hjärtinfarkt och stroke syns hos SLE patienter. Markörer som är förknippade med SLE och kardiovaskulär sjukdom och presenterades i detta arbete är IFN-α2a, vaskulär celladhesionsmolekylen (VCAM-1) och S100A8/A9. Sjukdomen kännetecknas av bildandet av stora mängder autoantikroppar mot proteiner med nukleärt ursprung och dubbelsträngat DNA. Anti-fosfolipidantikroppar (aPL) är autoantikroppar som binder till strukturer på fosfolipider eller till komplex av proteiner och fosfolipider. Antikroppar mot kardiolipin (aCL) och mot β2-glykoprotein (aβ2GP1) är exempel på aPL och förekommer hos 20–30 % av SLE patienterna. En ytterligare aPL är anti-fosfatidylserin/protrombin (aPS/PT). aPL förknippas med högre risk för kardiovaskulär sjukdom. Syftet med arbetet var att mäta koncentrationen av IFN-α2a, VCAM-1, S100A8/A9 och aPL, och därefter analysera hur de förhåller sig till varandra samt förekomst av kardiovaskulär sjukdom. Koncentrationer av nämnda markörer och aPL mättes med olika immunoassays i 199 prover som tagits vid olika tidpunkter från 66 patienter, och korrelation analyserades med icke-parametriska metoder. Resultatet visar förväntade signifikanta korrelationer mellan sjukdomsaktivitet och IFN-α2a, VCAM-1 samt S100A8/A9. Alla undersökta aPL korrelerade med varandra. IgG antikroppar korrelerade bättre än IgM med IFN-α2a, VCAM-1, S100A8/A9 och sjukdomsaktiviteten. IFN-α2a hade en signifikant korrelation med VCAM-1, aCL-IgG och aPS/PT-IgG. VCAM-1 korrelerade däremot med IFN-α2a, aCL-IgG, aβ2GP1-IgG och aPS/PT-IgG. Ingen association mellan kardiovaskulär sjukdom och de undersökta markörerna samt aPL i patienternas första prov kunde påvisas. / Systemic lupus erythematosus (SLE) is a chronical autoimmune disease in which the body’s immune system attacks healthy tissue and causes inflammation. The disease affects mainly women of childbearing age with 2 to 8 new cases per 100 000 inhabitants yearly in Sweden. One main feature of SLE is the expression of autoantibodies specific to autoantigens with nuclear origin. The cause of SLE is unknown but it is thought to involve a combination of genetic factors, environmental factors, and hormonal influence. Risk of myocardial infarction and stroke is increased in SLE. Markers that are associated with SLE and cardiovascular disease and got presented in this paper are IFN-α2a, Vascular cell adhesion molecule-1 (VCAM-1) and the complex S100A8/A9. Antiphospholipid antibodies (aPLs) are a type of antibodies which binds to structures on phospholipids or to complex of proteins and phospholipids. Antibodies against cardiolipin (aCL) and β2-glycoprotein (aβ2GP1) are two aPLs which can be found in 20-30 % of SLE patients. Another example of aPLs is antiphosphatidylserine/prothrombin (aPS/PT). aPLs are associated with higher risk for CVD. The aim of this study was to study mentioned markers and aPLs to acquire better understanding of how they relate to each other and to CVD. The concentrations of these markers and aPLs were measured in 199 different samples which were taken from 66 patients and correlations were analyzed with non-parametric statistical methods. Results have shown as expected significant correlations for the biomarkers IFN-α2a, VCAM-1 and S100A8/A9 with disease activity. All aPLs have shown strong correlation to each other. IgG correlated better than IgM with the different biomarkers and disease activity. IFN-α2a had strong correlation to VCAM-1, aCL-IgG, and aPS/PT-IgG. VCAM-1 on the other hand had significant correlation to IFN-α2a, aCL-IgG, aβ2GP1-IgG and aPS/PT-IgG. No association could be found in this study between CVD and the studied markers, and aPLs in the first sample of each patient.

No description available.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera betydelsen av det arbetsplatsförlagda lärandet för elever på gymnasiesärskolan, och nyttan den har för övergången mellan skola och arbetsliv. Syftet leder fram till följande frågeställningar: Hurpåverkar det arbetsplatsförlagda lärandet elevernas framtida yrkesbana? Hur samordnas och utvärderas elevernas arbetsplatsförlagda lärande? Vilken vägledning och vilket stöd erbjuds eleverna för att gagna det framtida yrkesverksamma livet? För att besvara syftet och frågeställningarna har en kvalitativ metod används. Den består av tretton semistrukturerade intervjuer med lärare, studie- och yrkesvägledare samt före detta elever vid gymnasiesärskolor i två kommuner. Intervjuer har också genomförts med handläggare vid Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, men dessa har endast använts som personlig kontakt. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning samt de teoretiska utgångspunkterna normaliseringsprincipen och careerchipteori. Resultatet visar att arbetsplatsförlagt lärande har stor betydelse för att göra övergången mellan gymnasiessärskolan och arbetslivet så smidig som möjligt. Studien visar dock på svårigheter att hitta lämpliga platser som både möter elevens önskemål och arbetsmarknades efterfrågan. Den arbetsplatsförlagda utbildningen förbereder både elever och arbetsmarknaden och möjliggör i större grad att eleverna förvärvar ett arbete efter avslutade studier. Samverkan mellan skola, arbetsmarknad och övriga externa aktörer har förbättras under de senaste decenniet, vilket också gynnat eleverna. Genom stöd och handledning till både elever och handledare på arbetsmarknaden kan hinder röjas och framgång nås. / The purpose of this study is to describe and analyze the importance of workplace-basedlearning for students in upper secondary school, and the benefits it has for the transition between school and work life. The purpose leads to the following questions: How does workplace-based learning affect the students' future career path? How are the students' workplace-based learning coordinated and evaluated? What guidance and support is offered to students to benefit their future professional life? To answer the purpose and the questions, a qualitative method has been implemented. It consists of ten semi-structured interviews with teachers, study and career counselors and former students at upper secondary schools in two municipalities. Interviews have also beenconducted with officials at the Social Insurance Agency and the Employment Service, but these have only been used as personal contact. The result is analyzed using previous research as well as the theoretical starting points of the normalization principle and career-chip theory. The results show that workplace-based learning is of great importance in making the transition between upper secondary school and working life as smooth as possible. However, the study shows difficulties in finding suitable places that meet the student's wishes and the demand of the labor market. Workplace-based education prepares both students and the labor market, and enables more students to acquire a job after completed studies. Collaboration between schools, the labor market and other external actors has improved over the past decade, which also benefits the students. Through support and supervision for both students and supervisors in the labor market, barriers can be cleared and success achieved.

Made available in DSpace on 2016-06-02T19:29:27Z (GMT). No. of bitstreams: 1 3157.pdf: 1685283 bytes, checksum: 5b0ce4290ca01438b5787e5b0a470517 (MD5) Previous issue date: 2010-05-20 / This study aims to characterize the honey production and the local productive honey arrangement, through the evaluation of the land use, honey production, regional flora and product quality. It also aims to stimulate local process of development, rural protagonist and social inclusion of the agricultural workers from the southeast of Mato Grosso. We have evaluated the production of honey during the period of 1987 to 2007, of the towns engaged in APL of apiculture which is available on the SIDRA System by IBGE. The quantification of the use and the topsoil of the soil were obtained through satellite images. We have used SPRING and ArcGIS software for the date using field information and appropriate terminology. We have identified the most important vegetal species for the production of honey. We have determined ten physic-chemistry parameters and we have evaluated the characteristics of the labeling of the commercialized honey. The town of Cáceres (42%) presents the biggest honey production fallowed by the towns of Comodoro (11%), then Poconé (7%), then Reserva do Cabaçal (7%), then Conquista do Oeste (6%), and Porto Espiridião (6%). The production of honey is not the principal economic activity of the apiculture of this region. Most of them have just one apiary with a small number of beehives and they lack time of experience on this activity. The extraction and benefit of honey is done in manufactured fashion and the commercialization of their honey is done directly to the consumers, in the local retailer market. The level of technology implemented in this activity is low and the farmers have also a low level of professionalization. Natural Vegetation was the predominant class of the use of the soil on the majority of the apiaries. The kinds of vegetal covering were summarized as it follows: Savannas; Ecological Tension; Seasonal Forest; Riparian Formation. Grazing was the only kind of entropic agriculture use. Not Agriculture Entropic Areas were less representative. The classes of the use of soil and the different kinds of vegetal covering printed differences in the richness of plants and in the production of honey of the apiaries. The evaluation of the use of the soil and the vegetal covering of it around the apiaries allows the establishment of the appropriate management and the ways of sustainable uses of the natural resources. The results of physic-chemistry analysis for the samples of honey showed that the median for humidity, redactor and non redactor sugars were among the required patterns by the MAPA. The percentage of insolates solids and the fixed mineral residuals remained over. The Fiehe reaction indicated the presence HMF in others samples. All of the brands evaluated presented some parameters over the maximum limit allowed by the Brazilian legislation, pointing out production problems, as well as collecting and processing of honey. Only two kinds of honey available in the local market, from Cáceres and some other regions, have the sanitary inspection validity. The labeling of the majority of the trades are not in conformity with nowadays legislation, and it ignores the important instrument of identification of origins of honey, which is a guarantee of products with quality and security to the customer. The apiaries represent a way of sustainable use of preserved natural vegetation areas, degradation grazing areas and existing capoeiras, besides, this activity shows itself compatible with some others activities already consolidated in the region of southeast of Mato Grosso. / O estudo teve o objetivo de caracterizar a produção apícola e o arranjo produtivo local de apicultura, por meio da avaliação dos usos da terra, produção de mel, flora regional e qualidade do produto, visando estimular processos locais de desenvolvimento, protagonismo rural e inclusão social de agricultores da região Sudoeste de Mato Grosso. Foi avaliada a produção de mel no período de 1987 a 2007, dos municípios participantes do APL de Apicultura, disponíveis no Sistema SIDRA do IBGE. A quantificação do uso e cobertura da terra foi obtida por imagens de satélite, tratadas nos software SPRING e ArcGIS, utilizando informações de campo e terminologia apropriada. Foram identificadas as espécies vegetais, importantes para a produção do mel. Foram determinados dez parâmetros físico-químicos do mel e avaliado características de rotulagem do mel comercializado. O município de Cáceres (42%) é o maior produtor de mel, seguido por Comodoro (11%), Poconé (7%), Reserva do Cabaçal (7%), Conquista do Oeste (6%) e Porto Esperidião (6%). A apicultura não é a principal atividade econômica dos apicultores da região, a maioria deles tem apenas um apiário, com pequeno número de colméias e possui pouco tempo de experiência na atividade. A extração e beneficiamento do mel são realizados de forma artesanal e a comercialização é feita de forma direta ao consumidor, no mercado varejista local. O nível tecnológico empregado na atividade é baixo e o apicultor tem pouco grau de profissionalização na atividade. A Vegetação Natural foi a classe predominante de uso da terra na maioria dos apiários. Os tipos de cobertura vegetal foram reunidos em: Savanas, Tensão Ecológica, Floresta Estacional e Formações Ripárias. Pastagem foi a única forma de uso Antrópico Agrícola. Áreas Antrópicas Não Agrícola foram pouco representativas. As classes de uso da terra e os tipos de cobertura vegetal do entorno dos apiários imprimiram diferenças na riqueza de plantas e na produção de mel dos apiários. A avaliação do uso e cobertura da terra permite o planejamento e a gestão da apicultura, possibilitando estabelecer manejo apropriado e formas de utilização sustentável dos recursos naturais. Os resultados da análise físico-química das amostras de mel mostraram que as médias para umidade, açúcares redutores e não redutores ficaram dentro dos padrões estabelecidos pelo MAPA. Os percentuais de sólidos insolúveis e resíduos minerais fixos ficaram acima. A reação de Fiehe indicou a presença de HMF em outras amostras. Todas as marcas avaliadas apresentaram algum parâmetro acima do limite máximo permitido pela legislação brasileira, evidenciando problemas na produção, coleta ou processamento do mel. Somente duas marcas de mel disponíveis no mercado local, oriundas de Cáceres e outras regiões, possuem selo de inspeção sanitária. O rótulo da maioria das marcas não está em conformidade à legislação vigente e ignora importante instrumento de identificação da origem do mel, garantia de produtos com qualidade e segurança ao consumidor. A apicultura representa uma forma de uso sustentável de áreas de vegetação natural preservadas, áreas de pastagens degradadas e capoeiras existentes, além disso, a atividade mostra-se ainda compatível com outras atividades já consolidadas na região Sudoeste de Mato Grosso.

Made available in DSpace on 2014-12-17T14:34:41Z (GMT). No. of bitstreams: 1 EstevaniPO_DISSERT.pdf: 1554547 bytes, checksum: 9e51e66979a260b54372a998e0aaae83 (MD5) Previous issue date: 2011-11-17 / This study discuss the issue on Clusters Global, the productive arrangement of fruits melon Mossor?/Bara?na in Rio Grande do Norte, located in the Potiguar semi-arid RN, is entered in the arket international level, the job serch, from the benchmark neo-schumpeterian, strongly condensed and absorbed in Brazil by focusing on Local Productive Arrangements set out by the Reseatch Netwoark on Sistemas Produtivos e Inovativos Locais (REDESIST), understanding the extent to which innovation efforts, and as interactions between the main actors that make up this APL in particular, account for its global insertion. The methodology includes the application of questions to the producers of melon arrangement as well as interviews with the main responsible for the support, promotion and financing. In conclusion, there is a significant interaction between producres and actors of the arrangement, a fact that contributes to the integration into the international market together with the implementation of relevant innovations. Finally, it is pointed out the need for public policies directed to the production of melon because of its relevance to the exports of Rio Grande do Norte / Este estudo discute a tem?tica Arranjos Produtivos Globalizados, precisamente o arranjo produtivo de fruticultura de mel?o de Mossor?/Bara?na, no Rio Grande do Norte que, a despeito de ser de base agr?cola e localizado no semi-?rido potiguar, se inseriu no mercado internacional. O presente trabalho busca, a partir do referencial neo-schumpeteriano, fortemente condensado e assimilado no Brasil por meio do enfoque em Arranjos Produtivos Locais enunciado pela Rede de Pesquisa em Sistemas Produtivos e Inovativos Locais (REDESIST), compreender em que medida os esfor?os de inova??o, bem como as intera??es entre os principais atores que comp?em este APL em espec?fico, respondem por sua inser??o global. A metodologia inclui a aplica??o de question?rios junto aos produtores de mel?o do arranjo, bem como entrevistas com os principais respons?veis pelo apoio, promo??o e financiamento. Como conclus?o, verifica-se uma significativa intera??o entre os produtores e os atores do arranjo, fato este que contribui para a sua inser??o no mercado internacional acompanhada da implementa??o de inova??es relevantes. Por fim, aponta-se para a necessidade pol?ticas p?blicas direcionadas para a produ??o de mel?o, em raz?o de sua relev?ncia para a pauta de exporta??es do Rio Grande do Norte

Thesis (MBA (Business Management))--University of Stellenbosch, 2006. / ENGLISH ABSTRACT: Since packaging materials comprise a substantial percentage, namely 35% of the entire input cost on a fruit farm, the four largest fruit producers in the Western Cape decided in 1988 to erect their own corrugated cardboard plant at Worcester, namely A P L Cartons. The driving force of the company is to minimise the longterm input cost of packaging material in a sustainable manner. Therefore cost effectiveness and competitiveness had to be a distinct characteristic of the company. The company's corporate strategy is aimed at strong growth by means of a best value strategy that adds to the value of clients' products and production processes. Despite a well formulated strategy, it has been found that key targets are not met according to expected standards. While profitability, productivity, cost effectiveness and the workers' moral are on the decline, there is a constant rising in downtime, quality rejections and waste at the plant. The problem is further complicated when one takes into account that the company still succeeds in maintaining its specific growth performances. Yet, this take place at the expense of effectiveness in the plant. A literature study will be conducted to establish the general causes for strategic gaps at companies. Against this background the reasons for the gap between the strategic direction and the company results at A P L Cartons will be identified. A literature study will also be conducted to determine the project management and strategic management approach to goal achievement. This will be developed into a management model for bridging the strategic gap at A P L Cartons. An investigation into companies that have experienced project failures revealed two main causes, namely that such companies: a) Don't have a framework for projects; or b) Don't have a distinct strategic direction. Therefore strategic, as well as project managers must act as facilitators who rely on delegating and co-ordinating in order to create conditions for performance instead of failure. From the study it appeared that the main reasons for strategic gaps at A P L Cartons are the following, namely : a) Although a definite strategic direction has been formulated, the company does not have a proper framework for the implementation of its strategy, projects and initiatives. b) Functional managers do not contribute on a cross-functional basis to the training and development of skills lacking in other departments. c) The development of functional and competitive strategies don't go further merely than their formulation. Therefore they can't support the implementation of corporate strategy. d) Senior management is too intent on operational detail, so much so that a helicopter like vision of a strategic direction and its implementation mostly is lacking. e) There doesn't exist a procedure for the identification, handling and managing of critical issues for strategy implementation. The study suggests two related tools for the handling of critical matters, namely a critical issue management form and a critical issue register. This forms part of a management tool that can be utilised alongside a management model and management framework, especially developed for A P L Cartons to strive for reaching strategic goals. The framework was developed after discovering that both strategy and projects can be managed within the same framework of reference since both share the same origin and substructure. The origin is found in corporate objectives, while a directional value system provides its substructure. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Aangesien pakmateriaal 'n wesenlike gedeelte, naam1ik 35 persent van totale boerdery insetkoste in die vrugtebedryf beslaan, het die vier grootste vrugteprodusente in die Wes-Kaap in 1988 besluit om hul eie riffelkarton vervaardigingsaanleg, naamlik A P L Cartons te Worcester op te rig. Die dryfkrag van die maatskappy is om pakmateriaal insetkoste oor die langtermyn handhaafbaar te minimiseer. Daarom moes kostedoeltreffendheid en mededingendheid 'n onderskeidende kenmerk van die maatskappy wees. Die korporatiewe strategie van die maatskappy is ingestel op versnelde groei by wyse van 'n waarde-strategie wat waardetoevoegend tot kliente se produkte en produksieprosesse is. Ondanks 'n goed geformuleerde strategie, word gevind dat sleuteldoelstellings nie teen verwagte standaarde bereik word nie. Terwyl winsgewendheid, produktiwiteit, kostedoeltreffendheid en werknemermoraal afneem, styg staantye, kwaliteitsafkeurings en afval in die aanleg. Die probleemstelling word verder gekompliseer indien in ag geneem word dat die maatskappy steeds daarin slaag om sy reele groeiprestasie voort te sit. Dit vind egter plaas ten koste van doelmatigheid in die aanleg. Daar sal op 'n literatuurstudie staatgemaak word om die algemene oorsake van strategiese gapings by ondernemings vas te stel. Teen die agtergrond sal die oorsake vir die gaping tussen die strategiese rigting en maatskappyresultate van A P L Cartons identifiseer word. 'n Verdere literatuurstudie sal onderneem word om vas te stel wat onderskeidelik die projekbestuursbenadering en strategiese bestuursbenadering tot doelwitbereiking is. Daaruit sal 'n bestuursmodel vir die oorbrugging van die strategiese gaping by A P L Cartons ontwikkel word. 'n Ondersoek na projekmislukkings by maatskappye identifiseer twee hoof-oorsake daarvoor, naamlik dat sulke maatskappye : a) Nie oor 'n raamwerk vir projekte beskik nie; of b) Nie oor 'n duidelike strategiese rigting beskik nie. Daarom moet strategiese en projekbestuurders optree as fasiliteerders wat staatmaak op delegering en koordinering om die omstandighede te skep vir prestasie pleks van mislukking. Uit die ondersoek is vasgestel dat die hoof-oorsake vir strategiese gapings by A P L Cartons die volgende is, naamlik : a) Alhoewel 'n duidelike strategiese rigting geformuleer is, beskik die maatskappy nie oor 'n raamweek vir die implementering van strategie, projekte en inisiatiewe nie. b) Funksionele bestuurders dra nie kruisfunksioneel by tot die opleiding en ontwikkeling van vaardighede wat in ander departemente ontbreek nie. c) Funksionele en mededingende strategiee word nie verder as die formulering daarvan ontwikkel nie. Gevolglik rugsteun dit nie die korporatiewe strategie tot implementering nie. d) Senior bestuur is te ingegrawe in operasionele detail, sodat 'n helikoptervisie oor strategiese rigting en implementering meestal ontbreek. e) Daar bestaan nie 'n werkswyse vir die identifisering, hantering en bestuur van kritiese kwessies vir strategie-implementering nie. Die ondersoek stel twee instrumente wat met mekaar verband hou voor vir die hantering van kritieke kwessies naamlik 'n kritieke kwessie bestuursvorm en 'n kritieke kwessie register. Dit vorm 'n bestuursinstrument wat saam met 'n bestuursmodel en -raamwerk, wat vir A P L Cartons ontwikkel is, gebruik kan word om strategiese doelwitbereiking na te streef. Die raamwerk is ontwikkel nadat vasgestel is dat strategie en projekte binne dieselfde verwysingsraamwerk bestuur kan word, omdat beide dieselfde oorsprong en onderbou deel. Die oorsprong word gevind by korporatiewe doelstellings, terwyl 'n rigtinggewende waardestelsel die onderbou daarvoor verleen.