Denna uppsats undersöker hur elever upplever införandet av kooperativa strukturer i undervisningen, hur det påverkar deras talutrymme, delaktighet och arbetsglädje, eftersom eleverna på den skola jag ville undersöka inte kände att de upplevde arbetsglädje eller delaktighet i den mån skolledning och lärare önskade. De upplevde inte heller att de var aktiva och fick prata och berätta så mycket som de ville om ämnet på lektionerna. Jag ville se om införandet av kooperativa strukturer kunde påverka detta åt det positiva hållet. Syftet med den här magisteruppsatsen var således att undersöka hur införandet av kooperativt lärande påverkade talutrymmet, delaktigheten och arbetsglädjen för eleverna i år 4–6. För att undersöka uppsatsens syfte använde jag mig både av enkäter och intervjuer i min studie och den är alltså genomförd med mixed methods. Enkäterna utfördes vid två tillfällen; ett innan implementeringen av kooperativt lärande och ett efter cirka fyra månader. Efter de båda enkättillfällena genomfördes fyra semistrukturerade gruppintervjuer. Enkäterna analyserades med hjälp av t-tester och intervjuerna genom tematisk analys. Enkätsvaren visade inte några statistiskt säkerställda skillnader (vare sig positiva eller negativa) efter att kooperativa strukturer införts i undervisningen. I intervjuerna framkom det att eleverna i studien upplevde både arbetsglädje, delaktighet och att de hade ett stort talutrymme i klassrummen, men de uttryckte inte att de upplevde att det hade ökat i och med införandet av kooperativt lärande. Jag lyfter i min diskussionsdel fram tankar kring varför det blev så.

Vid tidigare gjorda studier har fokus riktats på personalomsättningen i revisionsbranschens största byråer vilket visat på en hög omsättning över tid. Tidigare forskning har undersökt huruvida revisorer lämnat byrån för en annan byrå eller för en annan bransch.   Syftet med den här studien är att få en fördjupad och nyanserad bild varför revisorn väljer att arbeta på en mindre revisionsbyrå. Frågeställningen är därför varför auktoriserade revisorer söker sig till små revisionsbyråer och vad som får revisorn att stanna kvar på den mindre byrån. Studien bygger på att försöka finna de faktorer som avgör att revisorn söker sig till den lilla byrån men också vad som gör att revisorn väljer att stanna kvar på den lilla byrån. Genomgång av tidigare litteratur inom forskningsområdet gällande revisionsprofessionen har genererat följande begrepp och termer; arbetsglädje och tillfredställelse, organisationskultur och motivation. De aktuella begreppen omsluts därefter av underfaktorer, som mynnar ut i studiens undersökningsmodell. För att kunna utforska och sammanställa modellen har en kvalitativ datainsamlingsmetod, i form av intervjuer genomförts.   Resultatet tyder på att flera faktorer inverkar vid val av byrå och har betydelse för att revisorn ska stanna kvar på den lilla revisionsbyrån. Vi kan också påvisa att några av faktorerna som belysts i tidigare litteratur inte bekräftas i vår studie och därmed ifrågasätts. Slutsatsen som kan dras av följande studie är att vissa faktorer som undersökningsmodellen resulterat i är av mer signifikant betydelse för val av den lilla revisionsbyrån varav de tydligast framträdande anledningarna är jämnare arbetsbelastning, bättre relationer på arbetsplatsen och en bättre balans mellan privat- och arbetsliv.

Med tanke på den växande andelen äldre i vårt samhälle, är äldreomsorgensverksamhet utan tvivel ett område som inom en snar framtid kommer att krävaalltmer utav samhällsresurserna – resurser som inte kommer att vara så lätta attskjuta till. För att på bästa sätt fördela de resurser som finns och inte minst för attge våra äldre en god omvårdnad med välförtjänt guldkant på livets höst, kommerdet att krävas nya organisationslösningar på många av de vårdboenden som taremot de äldre. Vi har fått möjligheten att utvärdera en ny organisationsmodell föransvarsfördelning och styrning i en äldreomsorgsverksamhet, som sätter fokus påhur personalen arbetar och samverkar, samt hur ledarskapet bör användas.Modellens grundkriterier är information, tillvaratagande av personalens kunskapoch kompetens samt tydlighet och trygghet. Studien syftar till att undersöka ochutvärdera den nya organisationsmodellen för styrning och ansvarsfördelning på enäldreomsorgsverksamhet, för att bl a urskilja framgångsfaktorer ochutvecklingsmöjligheter. Vi har också genomfört en målutvärdering. Metoden harvarit både kvantitativ, genom en enkät till samtlig personal, och kvalitativ, då vigenomfört 9 st intervjuer med ett urval av personalen. Vi har i vår analys utgåttfrån personalens upplevelser. Resultatet visar att modellen har uppfyllt sina måloch att framgångsfaktorerna i förändringsprocessen varit ledarskapets karaktär, personalens förändringsbenägenhet samt det hierarkiska och horisontellanytänkandet i modellen. / The best job in the world - an evaluation of a model in geriatric care.

Socialtjänstens individ- och familjeomsorg är drabbad av en hög personalomsättning därenheterna som arbetar med barn och unga är särskilt utsatta. Syftet med studien var därför attfinna de positiva faktorer som motiverar socialsekreterare till att faktiskt stanna kvar påarbetsplatsen samt vad som gör arbetet hållbart och attraktivt. För att göra detta avgränsadesurvalet till att enbart innefatta socialsekreterare som arbetat tre år eller mer på sina arbetsplatser.Kriteriet bottnade sig i ett försök att finna studiedeltagare som, baserat på att de stannat kvar itjänsten minst tre år eller mer, förväntades kunna beskriva positiva faktorer till att de valt attstanna kvar. Genomförandet av studien bestod av kvalitativa intervjuer med femsocialsekreterare inom olika kommuner. Vårt material bearbetades sedan genom en tematiskanalys med avstamp i Herzbergs tvåfaktorsteori, professionsteori samt tidigare forskning.Resultatet visade att de faktorer socialsekreterarna kunde beskriva var gruppdynamiken och arbetsgruppens betydelse, ett nära arbete med chef och ledning och glädjen till arbetet medmålgruppen. Socialsekreterarna redogjorde för tryggheten i en stöttande och tillgängligarbetsgrupp, chefer och ledning som stöttar och lägger stor vikt vid handledning och utbildning, samt ett variationsrikt och nära arbete med målgruppen. I resultatet utpekades även lön ochstatus för professionen som förbättringsområden. Slutsatserna som därefter kunde dras var attutifrån de svar vi fått av intervjudeltagarna gällande positiva faktorer som får dem att stannakvar på sina tjänster, är den främsta och avgörande omständigheten den betydelsearbetsgruppen har för arbetet. Också att problemet med den höga personalomsättningen måsteangripas ur ett helhetsperspektiv för att bibehålla befintlig personal samt i rekryteringsarbetetmed ny personal.

<p>The purpose of this thesis is to study what motivational factors motivates the staff in the public elderly care and to investigate how the staff ranks the different motivational factors and if the rankings differ depending on gender, age, education, type of employment, time of employment, employer, income and ethnic background. The thesis is based on a questionnaire study with a total of 97 participants. The questionnaire was constructed with the help of prior similar studies conducted in the USA and Malaysia over a sixty-year time period. These studies are then used to analyze the results. The participants in our thesis were given ten motivational factors to rank according to what they believed motivated them the most.  The results showed that the participants rank <em>“good wages” </em>as the highest motivational factor for work motivation and <em>“possibility to advance to a higher position”</em> as the least motivating factor. The theoretical base is the <em>Two-factor theory</em> of motivation by Herzberg. We concluded from the results of our research that the participants were dissatisfied with their work situation as their hygiene factors were not contented according to the two-factor theory.          </p>

<p>Uppsatsen analyserade vad som kan ge arbetsglädje samt utvärderade effekter på upplevd hälsa, gott liv och arbetsglädje av de ergonomiska åtgärder som vidtagits på ett större livsmedelsföretag. Ergonomi här definierat ur ett helhetsperspektiv: Människan är en komplex varelse och hon granskades i den kontext som arbetet och arbetsorganisationen utgjorde. Frågeställningen utvärderas i termer av målbildens nyckelord. Målbild är:</p><p>”Vi bidrar till ett lönsamt Alexander genom meningsfullt arbete där alla medarbetare känner glädje och trivsel samt bibehåller god hälsa. Här utvecklas vi som individer i ett öppet ochärligt arbetsklimat.”</p><p>Den undersökta gruppen bestod av maskinoperatörer och deras ledning, arbetsledare, produktionschef och platschef. De metoder som användes var enkät och intervju. Maskinoperatörerna besvarade enkäten med besvärsfrågor, inställning till livet och hälsansamt personliga mått för BMI-beräkning. En korrelationsmatris beräknades för att analysera hur variablerna som beskrev arbetsglädje samvarierade. Resultatet visade ingen markant förändring av vare sig hälsa, besvär eller arbetsglädje. Besvärsnivåerna var genomgående höga till mycket höga. Behovet av sjukskrivning pga. besvären hade ökat. Många var överviktiga.Sju personer, operatörer samt personer från ledningen på företaget, intervjuades djupare angående sina attityder till arbetsglädje. Här fann vi stora likheter i hur de ansåg attarbetsglädje främjas samt sin egen roll i detta. De korrelationer som uppmättes ger ytterligare stöd för vad andra studier visat: Demokratiska processer, information och utvecklingsmöjligheter ger ökat engagemang och högre grad av arbetsglädje. Signifikanta samband mellan stöd från arbetsledningen och upplevelse av god hälsa och ett bra liv var ytterligare ett fynd. En möjlig förklaring till bristen av påverkan av de ergonomiska förändringarna är en alltför kort studietid.</p>

The purpose of this thesis is to study what motivational factors motivates the staff in the public elderly care and to investigate how the staff ranks the different motivational factors and if the rankings differ depending on gender, age, education, type of employment, time of employment, employer, income and ethnic background. The thesis is based on a questionnaire study with a total of 97 participants. The questionnaire was constructed with the help of prior similar studies conducted in the USA and Malaysia over a sixty-year time period. These studies are then used to analyze the results. The participants in our thesis were given ten motivational factors to rank according to what they believed motivated them the most.  The results showed that the participants rank “good wages” as the highest motivational factor for work motivation and “possibility to advance to a higher position” as the least motivating factor. The theoretical base is the Two-factor theory of motivation by Herzberg. We concluded from the results of our research that the participants were dissatisfied with their work situation as their hygiene factors were not contented according to the two-factor theory.

Uppsatsen analyserade vad som kan ge arbetsglädje samt utvärderade effekter på upplevd hälsa, gott liv och arbetsglädje av de ergonomiska åtgärder som vidtagits på ett större livsmedelsföretag. Ergonomi här definierat ur ett helhetsperspektiv: Människan är en komplex varelse och hon granskades i den kontext som arbetet och arbetsorganisationen utgjorde. Frågeställningen utvärderas i termer av målbildens nyckelord. Målbild är: ”Vi bidrar till ett lönsamt Alexander genom meningsfullt arbete där alla medarbetare känner glädje och trivsel samt bibehåller god hälsa. Här utvecklas vi som individer i ett öppet ochärligt arbetsklimat.” Den undersökta gruppen bestod av maskinoperatörer och deras ledning, arbetsledare, produktionschef och platschef. De metoder som användes var enkät och intervju. Maskinoperatörerna besvarade enkäten med besvärsfrågor, inställning till livet och hälsansamt personliga mått för BMI-beräkning. En korrelationsmatris beräknades för att analysera hur variablerna som beskrev arbetsglädje samvarierade. Resultatet visade ingen markant förändring av vare sig hälsa, besvär eller arbetsglädje. Besvärsnivåerna var genomgående höga till mycket höga. Behovet av sjukskrivning pga. besvären hade ökat. Många var överviktiga.Sju personer, operatörer samt personer från ledningen på företaget, intervjuades djupare angående sina attityder till arbetsglädje. Här fann vi stora likheter i hur de ansåg attarbetsglädje främjas samt sin egen roll i detta. De korrelationer som uppmättes ger ytterligare stöd för vad andra studier visat: Demokratiska processer, information och utvecklingsmöjligheter ger ökat engagemang och högre grad av arbetsglädje. Signifikanta samband mellan stöd från arbetsledningen och upplevelse av god hälsa och ett bra liv var ytterligare ett fynd. En möjlig förklaring till bristen av påverkan av de ergonomiska förändringarna är en alltför kort studietid.

This empirical study aims to determine whether Linnaeus University's formation in 2010 and subsequent reorganization has affected the employees' perceived motivation and job satisfaction. A combined approach was used in which both quantitative and qualitative questions were asked in the survey form. 101 survey responses is the basis for the analysis and these have been associated with SDT-theory in order to draw further conclusions. The study shows that among the respondents, there is a frustration that is possibly related to the two organizational changes. They feel that they have lost confidence in management as a result of not being part of decision making. The study also conveys a very fragmented picture, members of the organization perceive that they have very different possibilities to peform well, participate and have clear goals to work towards.

Bakgrund: Det är fastställt i tidigare studier att sjuksköterskans arbetsglädje direkt påverkar omvårdnadsnivån och att det är flera faktorer som påverkar dennes arbetsglädje. Forskning saknas beträffande vad som ger specialistutbildade anestesisjuksköterskor arbetsglädje. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad som skapar och hur anestesisjuksköterskor ser på arbetsglädje. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design där datainsamlingen genomfördes via åtta semistrukturerade intervjuer, dataanalysen genomfördes genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Åtta områden relevanta för anestesisjuksköterskans arbetsglädje presenteras; psykosocial arbetsmiljö, fysisk arbetsmiljö, god omvårdnad, kompetensutveckling, ledning, självständighet, arbetstider och personalomsättning. Ett nionde område, lön, utreddes men visade sig inte vara direkt kopplat till arbetsglädje Slutsats: Arbetsglädje visade sig vara en viktig faktor för att anestesisjuksköterskan ska trivas med sitt arbete. Det är därför viktigt att arbeta med dessa områden som ger arbetsglädje från flera håll för att underlätta anestesisjuksköterskans arbetsglädje. / Background: It has been established in earlier studies that the nurse's job satisfaction directly affects the level of nursing and that there are several factors that affect nurse’s job satisfaction. There is no research on what gives specialist educated nurse anaesthetist job satisfaction. Aim: The purpose of the study was to describe what creates and how nurse anaesthetist look at job satisfaction. Method: The study was conducted using qualitative design. The data was collected thru eight semi-structured interviews, data analysis is conducted through qualitative content analysis. Results: Eight areas relevant for nurse anesthetists was presented; psychosocial work environment, physical work environment, nursing care, skill development, management, independence, working hours and employee turnover. A ninth area, salary, was also investigated but was not found to be directly related to work satisfaction. Conclusion: Job satisfaction is an important factor for the anesthetist nurses to enjoy their work. It is therefore important to work with these areas that provide job satisfaction from several directions to facilitate the job satisfaction of the anesthetist nurse.