Den globala tekniska utvecklingen och framväxten av kunskapssamhället har bidragit till att kunskap och mänskliga färdigheter fått en central betydelse för organisationers framgång. Idag anses anställda därmed som en viktig och central del för att höja den organisatoriska prestationen och för att behålla konkurrensfördelar på arbetsmarknaden. Det är därav av största vikt för organisationer att bibehålla kompetenta anställda. För att bibehålla anställda behöver organisationer få svar på vad som påverkar anställdas vilja att stanna när möjligheter finns för dem att få arbete i andra organisationer. Forskning har påträffat skillnader mellan offentlig och privat sektor såsom ekonomiska resurser, prioriteringar samt faktorer som bidrar till anställdas motivation och arbetstillfredsställelse. Uppsatsens syfte är att undersöka valda påverkansfaktorers inverkan på anställdas vilja att stanna kvar i sin anställning, inom privat och offentlig sektor. Uppsatsen utgår från ett medarbetarperspektiv. För att undersöka detta upprättades en enkät byggt på mätverktygen QPS Nordic, COPSOQ II och Turnover Intention Scale för att undersöka uppsatsens 5 påverkansfaktorer i relation till begreppet frivillig uppsägning. Svar från 41 respondenter från både den privata och den offentliga sektorn har analyserats för att finna svar på uppsatsens syfte. Uppsatsen utgår ifrån ett framtaget analysverktyg i syfte att demonstrera hur uppsatsens begrepp används.  Avsaknad av motivation och arbetstillfredsställelse har visats påverka anställdas beslut till frivillig uppsägning. Uppsatsens påverkansfaktorer: lön och andra motivationsfaktorer, samhörighet, lojalitet, kompetensförsörjning samt arbetets utformning visar tendens att leda till motivation och arbetstillfredsställelse för anställda i båda sektorerna. Däremot tenderar inte alla faktorer att bidra till frivillig uppsägning. Uppsatsens resultat visar tendenser att påverkansfaktorn lojalitet har en stor enskild inverkan på anställdas beslut till frivillig uppsägning. Vidare skiljer sig påverkansfaktorerna åt inom sektorerna. Påverkansfaktorerna i privat sektor utöver lojalitet är samhörighet och kompetensförsörjning och påverkansfaktorer i offentlig sektor utöver lojalitet är arbetets utformning och samhörighet som bidrar till förklarandet av frivillig uppsägning. Påverkansfaktorer rörande gemenskap påvisar stor betydelse i båda sektorerna. I uppsatsen påvisas vikten av att lära känna sin egen organisation vilket styrks av olikheterna som framkommer i resultatet.

Bakgrund: När pandemin bröt ut för ungefär två år sedan drabbades många sektorer ute på arbetsmarknaden hårt. En av de sektorer som drabbades hårdast var vården. Vården har stått inför flertalet utmaningar när antalet patienter och bristen på sjuksköterskor har ökat. Detta har ställt höga krav på samtliga arbetsgivare inom vården att kunna rekrytera ny personal samt viktigast av allt behålla befintlig personal. För att kunna locka ny personal samt behålla befintlig personal krävs det att arbetsgivare finner centrala delar i vad arbetstagare anser vara ett attraktivt arbete. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera sjuksköterskornas uppfattning om vad som gör deras jobb attraktivt inom den kommunala sektorn. Genom att använda “modellen för attraktivt arbete” (Åteg, et al., 2004) är syftet att beskriva och analysera kännetecken som anses vara ett attraktivt arbete för sjuksköterskor inom kommunal sektor. Studien görs inom den kommunala sektorns hemsjukvård Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod. Empiriska data har samlats in som utgår från ett medarbetarperspektiv. Det gjordes totalt åtta semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor inom hemvården i en mindre kommun i Västsverige. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det är flera kännetecken som sjuksköterskorna i föreliggande studie ansåg bidra till attraktivt arbete. Relation med kollegorna, stimulans och variation av arbetsuppgifter är det kännetecken som är mest betydelsefulla när det kommer till attraktivt arbete. Lön är också något som prioriteras däremot väger relationen med kollegor högre. Detta utesluter inte att de andra dimensionerna som studien tar upp är oviktiga men de fyra ovan värderas högst. Relationen med kollegor är viktigt i den mån att sjuksköterskorna har någon att diskutera med och få ny kunskap ifrån. Stimulansen inom arbetet var viktigt och för att uppnå det kunde interna utbildningar bidra till en ökad stimulans. Variation av arbetsuppgifter var också en av de viktigaste dimensionerna och bidrar starkt till det attraktiva arbetet, detta var också något som de administrativa arbetsuppgifterna kunde bidra med genom att minska administrativa arbetet. / Background: When the pandemic broke out about two years ago, many sectors of the labor market were hit hard. One of the sectors hardest hit was healthcare. Healthcare has faced several challenges as the number of patients and the shortage of nurses has increased. This has placed high demands on all employers in healthcare to be able to recruit new staff and most importantly to retain existing staff. In order to be able to attract new staff and retain existing staff, it is required that employers find key elements in what employees consider to be attractive work. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze the perception of nurses regarding their believes on what makes their profession attractive within the municipal (government) sector. By using the “model for attractive work” (Åteg, et al., 2004), the purpose is to describe and analyze characteristics that are considered attractive work for nurses in the municipal sector. The study is conducted in the municipal sector's home health care. Method: The study is based on a qualitative method with a deductive research approach. Empirical data is collected that are based on an employee perspective to give the study an increased credibility. There were a total of eight semi-structured interviews with nurses within the homecare sector in a smaller municipal in the western region of Sweden. Conclusion: The results of the study show that there are several characteristics that the nurses in the present study considered to contribute to attractive work. Relationships with colleagues, stimulation and variety of tasks are the characteristics that are most important when it comes to attractive work. Salary is also something that is prioritized, however, the relationship with colleagues weighs higher. This does not exclude that the other dimensions that the study addresses are unimportant, but the four above are highly valued. The relationship with colleagues is important insofar as the nurses have someone to discuss with and gain new knowledge from. The stimulus within the work was important and to achieve this, internal training could contribute to an increased stimulus. Variety of tasks was also one of the most important dimensions and contributes strongly to the attractive work, this was also something that the administrative tasks could contribute by reducing the administrative work.

The rapid growth of e-commerce and omnichannel retailing is redefining the role of brick-and-mortar stores. To remain competitive, retailers should leverage digital technologies without compromising the presence of frontline workers, to meet customer expectations. The purpose of the study is to address the lack of research investigating the effects of technologies being used by in-store employees and propose a digital approach for physical stores to strengthen their competitiveness. Therefore, this study looks into how smart devices can impact employee satisfaction and employee efficiency. Theory from the fields of Value Creation, Digital Transformation, Organisational Psychology and Management were used in a mono-method qualitative case study. Semi-structured interviews were conducted to collect empirical data. The findings from the study show that smart devices used by in-store employees can positively impact employee satisfaction by improving communication, empowerment, teamwork, and meeting employees' expectations. Smart devices can also improve employee efficiency by enabling employees to deliver higher levels of customer service, store ambience, and productivity, using less resources than before. Further, important conditions required for value creation to take place were identified; a well-functioning infrastructure, technology acceptance, and considering network effects. Future research should conduct quantitative studies investigating to what extent smart devices can impact employee satisfaction and efficiency. To further build on this research, studies could investigate how the use of smart devices impact customer experience and employer branding. Lastly, research should investigate the opportunity smart devices provide for capturing data in an offline environment and how this adds the store's value proposition. / Den snabba utvecklingen av e-handel och omnikanalhandel omdefinierar den fysiska butikens roll. För att bibehålla sin konkurrenskraft bör butiker utnyttja digital teknologi, utan att gå miste om butikspersonalens sociala närvaro, i syfte att möta kundernas förväntningar. Syftet med studien är att bemöta bristen av forskning som undersöker effekterna av att butikspersonalen använder digitala verktyg, och på så vis föreslå ett digitalt tillvägagångssätt för fysiska butiker att stärka sin konkurrenskraft .Därför undersöker denna studie hur smarta enheter kan ha en inverkan på arbetstillfredsställelse och arbetstagarnas effektivitet. Teorier inom områdena för värdeskapande, digital transformation, organisatorisk psykologi och styrning användes i en monometodisk kvalitative fallstudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes i syfte att samla in empiriska data. Resultatet visar på att smarta enheter har en positiv inverkan på arbetstillfredsställelse genom att förbättra kommunikation, handlingskraft, lagarbete, och möta arbetstagarnas förväntningar. Smarta enheter kan även ha en positiv inverkan på arbetstagarnas effektivitet genom att göra det möjligt för butikspersonalen att generera högre nivåer av kundservice, förbättrad butiksmiljö, och produktivitet med mindre resurser än tidigare. Vidare identifierades viktiga förutsättningar för att värdeskapande ska äga rum; välfungerande infrastruktur, teknikacceptans, och ta hänsyn till nätverkseffekter. Framtida studier bör genomföras med kvantitativa metoder i syfte att undersöka till vilken grad arbetstillfredsställelse och effektivitet påverkas. För att bygga vidare på den här studien kan framtida studier undersöka hur smarta enheter påverkar kundupplevelsen och varumärket hos arbetstagare. Slutligen bör framtida studier se till vilka möjligheter smarta enheter erbjuder genom att möjliggöra datainsamling i fysisk miljö samt hur detta påverkar butikernas värdeerbjudande.

Lean is a popular management method used in varying sectors including the welfare sector. There is a lot of research regarding leans efficacy but its effects on job satisfaction is poorly understood. Regarding this effect within the welfare sector there seems to be a complete lack research. The aim of this study was twofold. Firstly, to examine what the current research says about the relationship between lean and job satisfaction. Secondly to explore the operationalization of lean regarding that research. The method chosen was a systematic literature review. In analyzing the results, I used empowerment theory and theories about the operationalization of lean. This study found that the research shows a mixed picture. In general, the research showed a positive correlation between lean and job satisfaction but there are several contradictory findings. The limited amount of research, lacking operationalization and inadequate descriptions about the actual usage of lean means there is little room for drawing conclusions. However there seems to be a consensus regarding participatory work practices and empowerment within lean. Theses can have a positive effect on job satisfaction provided the organization gives enough support to the employees. This study has also attempted to generalize the conclusions about lean and job satisfaction towards the context of social work. From a theoretical perspective there could be a balance in lean where it leads to increased job satisfaction for the social worker. There are however glaring issues with implementing lean within the context of social work and it needs to be studied in more detail in order to draw any real conclusions.

Sammanfattning: Titel: ShoreLink - vägen tillbaka till förtroende: En fallstudie om förtroende och ledarskap inom logistiksektorn. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Therese Käck & Suzanna Svensson Atay Handledare: Emilia Kvarnström Datum: 2024 - maj Syfte: Studiens syfte är att utforska och öka förståelsen för, hur förändringar i ledarskap och insatser för att återskapa förtroende i relationerna mellan ledning och medarbetare på ShoreLink fungerat ur tjänstemännens och medarbetarnas perspektiv. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med ledning och medarbetare på ShoreLink. Insamlad empiri har därefter transkriberats för att sedan tematiskt analyseras. Resultat & slutsats: Studien visar hur ledningen genom fokus på relationer och en öppen, inbjudande kommunikation stärkt förtroendet mellan ledning och medarbetare, vilket kan ses i ett mer positivt arbetsklimat, ökat engagemang och ökad delaktighet hos medarbetarna. Helt återuppbyggt är förtroendet inte då det föreligger problematik gällande brister i arbetsmiljö, problem med avtal och ett felande system för tidrapportering och lön. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till ökad förståelse för hur förändringar i ledarskap påverkar medarbetarna och utvecklandet av förtroende. Likaså visar den vikten av att lösa alla grundläggande faktorer som påverkar medarbetarna för att kunna återställa förtroendet. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning kan innebära utökade kvantitativa studier på samtliga ShoreLinks verksamhetsorter vilket kan öka förståelsen och mångfalden i perspektiven, samt få en utökad förståelse om den problematik, som kan ses i Luleå, återfinns i hela organisationen. Att undersöka skillnader och likheter mellan organisationer och branscher är viktigt för att utveckla riktlinjer som främjar förtroende och en positiv arbetskultur.

Titel: Hybridarbetet: Arbetsplatsen och platsen för arbetet - En kvalitativ studie av medarbetares upplevelser. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Katarina Danielsson och Maja Mettävainio Handledare: Emilia Kvarnström Datum: 2024 – maj Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur medarbetare upplever hybridarbetet. Metod: Examensarbetet präglas av en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter som har erfarenhet av hybridarbete under och efter Covid-19 pandemin. Samtliga intervjuer har transkriberats, kodats induktivt och därefter analyserats tematiskt innan empirin redovisats och diskuterats i uppsatsen. Resultat och slutsats: Tillit, förtroende och flexibilitet är de förutsättningar som krävs för att möjliggöra hybridarbetet, men organisationer och ledare erbjuder inte alltid förutsättningarna. Vidare bör kontroll, motstånd och ogenomtänkta kontorsytor avskaffas då de skapar låg tillfredsställelse. Följaktligen är platsen för arbetet inte längre av lika central betydelse. Vidare är småbarnsföräldrar den arbetsgrupp som mest fördelaktigt använder hybridarbetet. Examensarbetets bidrag: Uppsatsen visar de förutsättningar som efterfrågas av medarbetare samt vilka förutsättningar organisationer erbjuder; och hur det har en inverkan på balans och arbetstillfredsställelsen. Uppsatsen konstaterar även att hybridarbetet är signifikant för småbarnsföräldrar samtidigt som platsen för arbetet numera är mindre relevant. Förslag till fortsatt forskning: Utföra samma studie med kvantitativ metod och större urval för att förtydliga sambandet mellan hybridarbete, arbetstillfredsställelse och Perceived Organizational Support. / Title: Hybrid work: The workplace and the place of work - A qualitative study of employee experiences. Level: Bachelor's degree thesis in the subject of business administration. Author: Katarina Danielsson and Maja Mettävainio Supervisor: Emilia Kvarnström Date: 2024 - May Aim: The aim of the thesis is to create an understanding of how employees experience hybrid work. Method: The thesis is characterized by a qualitative method consisting of semi-structured interviews with eight respondents who have experience of hybrid work during and after the Covid-19 pandemic. All interviews have been transcribed, coded inductively and then analyzed thematically before the empirical evidence is reported and discussed in the thesis. Results and conclusions: Trust and flexibility are the conditions required to enable hybrid work, but organizations and leaders do not always offer the conditions. Control, resistance and ill-conceived office spaces should be abolished as they create low satisfaction. Consequently, the location of the work is no longer of such central importance. Furthermore, parents of young children are the work group that benefits from hybrid work. Contribution of the thesis: The conditions demanded by employees as well as the conditions organizations tend to offer; and how it has an effect on balance and job satisfaction. The essay also states that hybrid work is significant for parents of young children, while the location of the work is of minor importance. Suggestions for future research: Conduct the same study with quantitative method and larger sample to clarify the relationship between hybrid work, job satisfaction and Perceived Organizational Support.

Syftet med denna studie var att ta reda på om personlighetsdragen enligt Big Five kunde predicera intentionen att avsluta pågående anställning (ITL) när det kontrollerades för arbetstillfredsställelse. Studien besvarade även frågan om vilket av personlighetsdragen som korrelerade starkast med ITL. En tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av en webbenkät där deltagarurvalet bestod av 135 gymnasielärare i Sverige som arbetat minst 12 månader på den nuvarande arbetsplatsen. Analysen genomfördes i form av en hierarkisk regressionsanalys. Resultatet för studien visade på att ingen av prediktorernas regressionskoefficient befann sig under den utsatta signifikansnivån och därmed kunde dessa inte predicera intentionen att avsluta pågående anställning. Vänlighet var det personlighetsdrag som korrelerade starkast med ITL hos urvalsgruppen. / The purpose of this study was to investigate whether the Big Five personality traits could predict the intention to leave (ITL) when controlling for job satisfaction. The study also addressed which of the personality traits correlated most strongly with ITL. A cross-sectional study was conducted using a web survey, with a sample of 135 high school teachers in Sweden who had been employed at their current workplace for at least 12 months. The analysis was conducted using hierarchical regression analysis. Thestudy's results showed that none of the predictors' regression coefficients were below the designated significance level, and therefore, they could not predict the intention to leave. Agreeableness was the personality trait that correlated most strongly with ITL in the sample group.

Studiens syfte var att undersöka sambandet mellan personlighetsdragen från femfaktormodellen och graden av självskattad arbetstillfredsställelse. Studien undersökte också om ålder har ett samband med arbetstillfredsställelse. En enkät utformades för att kvantitativt undersöka eventuella samband. Validerade skattningsskalor användes, Ten Item Personality Inventory (TIPI) för personlighetsdrag och Copenhagen Psychosocial Questionnaire’s frågor om arbetstillfredsställelse. Studien omfattas av ett stickprov om 165 deltagare (Mdn=27 år; M=34,08; SD=13,29) varav 133 kvinnor (81%) och 32 män (19%). I analysmomentet i studien genomfördes en Spearman’s korrelationsanalys och en linjär multipel regressionsanalys. Resultatet visade signifikanta samband mellan självskattad arbetstillfredsställelse och emotionell stabilitet, extraversion, vänlighet och ålder. Dessa variabler kan förklara 13,2% av variationen i självskattad arbetstillfredsställelse. / The purpose of the study was to examine the relationship between personality traits from Five Factor-model and the degree of self-assessed job satisfaction. The study also examined whether a relationship between age and job satisfaction exists. A survey was designed to quantitatively identify possible associations. With the use of validated questionnaires, Ten Item Personality Inventory (TIPI) for personality traits and Copenhagen Psychosocial Questionnaire for job satisfaction. The study covers a random sample of 165 participants (Mdn=27 years; M=34.08; SD=13,29) of which 133 women (81%) and 32 men (19%). The results presented significant relationship between self-assessed job satisfaction and emotional stability, extraversion, agreeableness and age. These variables account for 13,2% of the variation in self-assessed job satisfaction.

This thesis explores the implementation aspects of a four-day work week concept without cuts in salary, considering the potential effects on worker health, productivity and overall job satisfaction. Previous research provided essential background information and context to establish a primarily understanding of the topic. The studies that have been conducted confirmed the connection between work arrangements and various aspects of employee well-being and organizational performance. Reduced working hours, according to previous studies, have been associated with improved health and higher job satisfaction that could potentially lead to improvements in job performance and enhance the overall productivity. This study delves into the implications of implementing a four-day work week concept across three distinct organisations: Altitude Meetings, Sandqvist, and Region Östergötland Surgical Care Department. A qualitative approach, utilizing semi-structured interviews with a total of ten employees and managers was adopted to gather insights into the process and outcomes of the implementation. By integrating work-life balance principles and exploring the flexibility in work arrangements, the study examines the perceived outcomes deriving from the implementation of a four-day work week. Navigating the dynamics of this transition, within the participating organisations, contributed to the evaluation of the change using the ADKAR change model and the Human-Technology-Organization (HTO) framework. Each organization had introduced a different form of reduced working time, aiming at enhancing organisational performance with a more stable work-life balance for its employees. The findings suggest that a four-day work week with a full salary was mostly perceived as positive by the participants in this study, particularly in terms of enhanced job satisfaction, improved overall health, and maintained or increased productivity. At the first stages of the implementation, some difficulties were reported by employees to adapt to the change due to challenges in transferring and applying knowledge related to work methods. However, the participant’s enthusiasm and appreciation for the work time reduction contributed to an increased commitment to the change to ensure its success. The implementation enabled employees to experience a more balanced lifestyle between work and free time with additional time for recovery and personal activities that subsequently resulted in a more focused and effective utilization of time during work. The initiative was still in an experimental phase with a trial approach at the time of this research study. The organizations were evaluating the effects of the change to possibly retain it. It is recommended that further studies are conducted under longer periods of time, across different sectors and including less successful implementations, to identify additional potential challenges and refine implementation strategies. / Det här examensarbetet utforskar implementeringsaspekterna av ett koncept med fyra dagars arbetsvecka utan lönesänkningar, med hänsyn till de potentiella effekterna på arbetarnas hälsa, produktivitet och övergripande arbetstillfredsställelse. Tidigare forskning har tillhandhållit viktig bakgrundsinformation och sammanhang för att skapa en primär förståelse av ämnet. De studier som har genomförts har bekräftat sambandet mellan arbetsarrangemang och olika aspekter av medarbetarnas välbefinnande samt organisatoriska prestationer. Minskad arbetstid har, utifrån tidigare studier, visat sig vara är förknippad med förbättrad hälsa och högre arbetstillfredsställelse, vilket potentiellt kan leda till förbättringar i arbetsprestationer och öka den totala produktiviteten. Denna studie fördjupar sig i implikationerna av att implementera ett fyradagarsarbetsvecka koncept i tre olika organisationer: Altitude Meetings, Sandqvist och Region Östergötlands kirurgiska vårdavdelning. Ett kvalitativt tillvägagångssätt, med hjälp av semistrukturerade intervjuer med totalt tio anställda och chefer, antogs för att få insikter om processen och resultaten av implementeringen. Genom att integrera principer för balans mellan arbete och privatliv samt utforska flexibiliteten i arbetsarrangemang, undersöker studien de upplevda resultaten från genomförandet av en fyradagars arbetsvecka. Att navigera i dynamiken i denna övergång, inom de deltagande organisationerna, bidrog till utvärderingen av förändringen med hjälp av ADKAR-förändringsmodellen och ramverket Human-Technology-Organization (HTO). Varje organisation hade infört olika former av minskad arbetstid, i syfte att förbättra organisationens prestationer med en mer stabil balans mellan arbete och privatliv för sina anställda. Fynden tyder på att en fyradagars arbetsvecka med full lön mest uppfattades som positivt av deltagarna i denna studie, särskilt när det gäller ökad arbetstillfredsställelse, förbättrad övergripande hälsa, samt bibehållen eller ökad produktivitet. I de första skeden av implementeringen rapporterades vissa svårigheter av anställda att anpassa sig till förändringen på grund av utmaningar med att överföra och tillämpa kunskap relaterad till arbetssätt. Deltagarens entusiasm och uppskattning för arbetstidsminskningen bidrog dock till ett ökat engagemang för förändringen för att säkerställa dess framgång. Implementeringen möjliggjorde för medarbetarna att uppleva en mer balanserad livsstil mellan arbete och fritid med extra tid för återhämtning och personliga aktiviteter, vilket sedan resulterade i ett mer fokuserat och effektivt utnyttjande av tiden under arbetet. Initiativet var fortfarande i en experimentell fas med en försöksmetod vid tidpunkten för denna forskningsstudie. Organisationerna utvärderade effekterna av förändringen för att eventuellt behålla den. Det rekommenderas att ytterligare studier genomförs under längre tidsperioder, över olika sektorer och inklusive mindre framgångsrika implementeringar, för att identifiera ytterligare potentiella utmaningar och förfina implementeringsstrategier.

Första linjens chefer inom vård- och omsorgssektorn har ett omfattande ansvar, de ansvarar för personal, ekonomi samt utvecklingsansvar. Att undersöka vad som ger dem arbetstillfredsställelse kan ge svar på vad inom organisationen som fungerar och skapar en god arbetsmiljö för första linjens chefer. Karasek och Theorells (1990) teorimodell understryker hur balansen mellan arbetskrav och kontroll på arbetsplatsen påverkar chefernas välmående och deras förmåga att hantera arbetsmiljön. En välbalanserad arbetsmiljö kan främja positiva resultat och skapa förutsättningar för långsiktig arbetstillfredsställelse och produktivitet hos första linjens chefer. Detta arbete presenterar en integrativ litteraturstudie som sammanfattar och analyserar ett brett spektrum av forskning inom området. Databaserna Cinahl Complete och Scopus har använts vid artikelsökning. Tio artiklar mellan åren 2014–2020 ingår, varav sju artiklar med kvalitativ metod och tre artiklar med kvantitativ metod. I resultatet presenteras tre huvudkategorier med tio subkategorier. Huvudkategorierna är följande: Arbetstillfredsställelse - faktorer som respekt, rättvisa och lön hade en positiv påverkan på arbetstillfredsställelse. Även att uppleva samstämmighet mellan privata värderingar och organisationens värderingar var betydande. Organisatoriska förutsättningar för arbetstillfredsställelse - behandlar vikten av administrativt stöd vilket kan generera ett effektivare arbete, minska arbetsbelastningen samt bidra till ett ökat välbefinnande hos första linjens chefer. Faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse – ett flertal faktorer framkom ur artiklarna, som kompetensutveckling och erfarenhet, att uppleva arbetet som meningsfullt och känna stolthet i uppdraget samt att finna en balans mellan arbete och privatliv. Slutsatsen är att första linjens chefer inom vård och omsorg behöver administrativt stöd, socialt nätverk och utbildning för att förbättra arbetsmiljön och ledarskapskompetens, vilket resulterar i arbetstillfredsställelse. / First-line managers in the health and care sector bear extensive responsibilities. They are accountable for personnel, finances, and development. Investigating what provides them with job satisfaction can reveal what aspects of the organization function well and create a good work environment for first-line managers. The theoretical model by Karasek and Theorell (1990) emphasizes how the balance between job demands and control at the workplace affects managers' well-being and their ability to handle the work environment. A well-balanced work environment can promote positive outcomes and create conditions for longterm job satisfaction and productivity among first-line managers. This work presents an integrative literature review that summarizes and analyzes a broad spectrum of research in the field. The databases Cinahl Complete and Scopus were used for article searches. Ten articles from the years 2014–2020 are included, of which seven use qualitative methods and three use quantitative methods. The results are presented in three main categories with ten subcategories. The main categories are as follows: Job satisfaction - factors such as respect, fairness, and salary had a positive impact on job satisfaction. Also, experiencing alignment between personal values and the organization's values was significant. Organizational conditions for job satisfaction - this addresses the importance of administrative support, which can lead to more efficient work, reduced workload, and increased well-being among first-line managers. Factors affecting job satisfaction - several factors emerged from the articles, such as professional development and experience, perceiving the work as meaningful and feeling pride in the task, and finding a balance between work and private life. The conclusion is that first-line managers in health and care need administrative support, a social network, and education to improve the work environment and leadership skills, resulting in job satisfaction.