Spridningen av Covid-19 har påverkat människor i många avseenden varav ett är i arbetslivet då distansarbete blivit det nya normala för att hålla smittspridningen i schack. Arbetsmiljön har stor påverkan på individens arbetstillfredsställelse och allmänna välmående, där även ledares beteenden kan ha stor inverkan. Dagsaktuella studier visar en generell försämring av anställdas välmående under pandemin. Samtidigt som annan forskning menar att flexibla arbetsarrangemang som distansarbete kan reducera stress och utbrändhet. Revisionsbranschen har länge präglats av stress, utbrändhet, hög arbetsbelastning och konkurrens. Vidare är forskningen kring revisorers välmående begränsad. Därav ämnar detta examensarbete undersöka hur revisorers psykosociala arbetsmiljö påverkas av distansarbete som arbetsform samt vilken betydelse ledarbeteende har för revisorers arbetssituation. Metoden är av kvalitativ karaktär med inslag av kvantitativ genom en enkät med delvis öppna frågor för att kunna hantera ett något större urval med till viss grad djupare svar. Studien tyder på att distansarbete påverkar revisorers psykosociala arbetsmiljö genom flera faktorer såsom bland annat social interaktion, relationer och tydlighet, där personliga preferenser verkar spela en avgörande roll. Trots att många verkar upplevt negativa effekter av arbetsformen tyder resultatet på att flertalet kan tänka sig fortsätta arbeta på distans. Sammantaget visar denna studie att flertalet faktorer kan ha inverkan på revisorers psykosociala arbetsmiljö och att de kan upplevas på olika sätt. Vidare lyfts flertalet uppgifts- och relationsorienterade ledaregenskaper som enligt empirin anses vara relevant att ta i beaktning vid distansarbete. Därigenom tyder studien på att ledares beteenden kan ha påverkan på revisorernas välmående. / As a result of the COVID-19 pandemic, many people now find themselves in a position where they must adapt to a new way of work. As an effort to stop the virus from spreading, many businesses opt to let their employees telework from home. The work environment has a vast impact on individuals' job satisfaction and general wellbeing, which also can be affected by leaders' behavior. Recent studies show a negative trend in general wellbeing amongst teleworkers, while other studies suggest that flexible work arrangements as teleworking can reduce stress and burn-out. The audit industry has a history of struggles with stress, burn-out, high workloads and high competition. The research in this particular field is limited, which is why this paper aim to study how auditors' psychosocial work environment is impacted by telework, as well as what significance leader behavior has for the situation. The method used is of qualitative nature with quantitative elements through a survey with partially open-ended questions, to be able to handle a large number of slightly deeper answers. The study suggests that telework affects the auditors' psychosocial work environment through several factors such as social interaction, relationships, and clarity where it seems that personal preferences play an important role. Although many seem to have experienced negative effects from telework, the study shows that a majority can imagine continuing teleworking. Furthermore, several task- and relationship-oriented leadership qualities are highlighted as relevant to take into consideration in relation to telework. As a result, the study suggests that leader behaviors may affect the auditors' wellbeing. Overall, this study shows that several factors can have an impact on auditors' psychosocial work environment and that they can be experienced in different ways.

Att börja sin karriär som revisorsassistent på revisionsbyrå är eftertraktat hos många nyexaminerade studenter. De stora revisionsbyråerna i Sverige anställer årligen många nyexaminerade studenter till juniora roller så som revisorsassistent. Att anställa revisorsassistenter har därför visat sig vara enkelt men att behålla revisorsassistenter en längre period har visat sig mer problematiskt. Detta leder till att det finns en erkänt hög personalomsättning inom yrket vilket innebär att revisionsbyråerna behöver arbeta med att behålla medarbetare på byrån. Med hänsyn till problematiken är syftet med denna studie således att skapa förståelse för det arbete revisionsbyråerna vidtar för att behålla medarbetare och vad revisorsassistenterna anser betydande för att stanna inom byrån samt det förväntningsgap som finns däremellan. För att uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågorna genomfördes en dokumentstudie som studerade års- och hållbarhetsredovisningar hos två av de största revisionsbyråerna i Sverige, detta för att skapa förståelse hur de arbetar med att behålla medarbetare. Utöver dokumentstudien genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med nuvarande samt tidigare revisiorsassistenter för att skapa förståelse för vad som är viktigt för att stanna på byrån utifrån deras perspektiv. Studiens viktigaste slutsatser är att förväntningsgapet mellan vad revisionsbyråerna arbetar med och vad revisiorsassistenterna efterfrågar till största del består av avsaknad av balans mellan privat-och arbetsliv som går hand i hand med den kultur som råder följt av mer verklighetstrogna förväntningar och i minst utsträckning utbildning och karriär. Utöver det kan studien även dra slutsatser kring varför det identifierade förväntningsgapet återfinns. Det studien har funnit är att det finns olika utgångspunkter till varför det återfinns en hög personalomsättning inom professionen mellan revisionsbyråer och revisorsassistenter. Detta leder till olika syn kring hur arbetet med att behålla medarbetare ska utformas. Utöver detta återfinns också skilda intressen mellan grupperna så som vinstintresse, resultat och balans i livet. / Starting your career as an audit associate at an auditing firm is sought after by many newly graduated students. The large auditing firms in Sweden annually employs many newly graduated students for junior roles such as audit associates. Hiring audit associates has therefore proved to be easy but retaining audit associates for a longer period has proved to be more problematic. This leads to a recognized high employee turnover in the profession, which means that the auditing firms need to work on retaining employees at the firm. Regarding the difficulties, the purpose of this study is thus to create an understanding of the work that the audit firms do to retain employees and what the audit associates consider significant for staying within the firm and the expectation gap that exists between them. In order to fulfill the purpose of this study and answer the research questions, a document study was conducted. Annual - and sustainability reports at two of the largest auditing firms in Sweden was studied, in order to create an understanding of how they work to retain employees. In addition to the document study, eight semi-structured interviews were conducted with current and former audit associates to create an understanding from their perspective and what they think is important to stay at the agency. The study's most important conclusions are that the expectation gap between what audit firms work with and what audit associates demand largely consists of work-life balance that goes hand in hand with a high-performing culture followed by more realistic expectations and to a lesser extent education and career. In addition, the study can also draw conclusions about why the identified expectation gap exists. The study has found that there is a different starting point to why there is a high employee turnover in the profession between auditing firms and auditing associates. This leads to different views on how the work of retaining employees should be constructed. In addition to this, there are also different interests between the groups, such as profit interest, results and work- life balance.

Sammanfattning Titel: En kvantitativ studie om balans mellan arbete och privatliv i relation till självmedkänsla, utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Sara Tosterud Lundin och Cornelia Widmark Handledare: Dr Jonas Kågström Datum: 2023 - juni Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur balansen mellan arbete och privatliv ser ut för anställda inom finanssektorn i kontrast till mer traditionella vårdyrken, samt vilken betydelse balansen har på organisatorisk nivå. Därtill ämnar studien undersöka hur faktorerna självmedkänsla, utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention förhåller sig tillbalans mellan arbete och privatliv. Metod: Kvantitativ metod av deduktiv art där det empiriska materialet samlats in med hjälpav två digitala enkäter som skickades ut till 7 104 bankanställda respektive publicerades somett inlägg i en Facebook-grupp för 22 600 socionomer. Totalt resulterade enkäterna i 531 svar som kunde användas. Den empiriskt insamlade datan har analyserats i statistikprogrammet JASP genom deskriptiva-, korrelations- och nätverksanalyser samt ett t-test. Resultat & slutsats: Studien visar att bankanställdas balans mellan arbete och privatliv är god, dock bör organisationerna ha en medvetenhet om att frågan om balans är komplex då det finns många faktorer som kan påverka nivån av balans. Samtliga av studiens hypoteser bekräftades, vilket var i enlighet med tidigare forskning. Bland annat visade studiens resultat att balans mellan arbete och privatliv har ett positivt samband med självmedkänsla och arbetstillfredsställelse, samt ett negativt samband med utbrändhet och uppsägningsintention. Utöver studiens hypoteser framkom två nya korrelationer. Dessa korrelationer visar att en högre självmedkänsla härleder en högre arbetstillfredsställelse och en lägre uppsägningsintention. Examensarbetets bidrag: Bidraget är ökad kunskap kring hur dessa fem ämnesområden påverkar varandra i en svensk kontext avseende finansbranschen. Detta då tidigare studier inom dessa ämnesområden framförallt är riktade till populationer inom sjuk- och hälsovården. Studien har även påvisat ytterligare två direkta samband mellan två ämnesområden: självmedkänsla och arbetstillfredsställelse samt självmedkänsla och uppsägningsintention. Förslag till fortsatt forskning: 1. Genomföra en liknande generaliserbar studie avseende finansbranschen; 2. Undersöka hur det ser ut för dem som varit utbrända men sedan kommer tillbaka till jobbet; 3. Undersöka om svaren skiljer sig mellan olika roller inom yrket; 4. Kombinera enkätundersökningen med intervjuer för att undersöka ämnet mer på djupet genom direkta interaktioner. Nyckelord: Balans mellan arbete och privatliv, självmedkänsla, utbrändhet, arbetstillfredsställelse, uppsägningsintention, finanssektorn, vårdyrken, bankanställda, socionomer / Abstract Title: A quantitative study of work-life balance in relation to self-compassion, burnout, jobsatisfaction, and turnover intention Level: Bachelor’s thesis in business administration Authors: Sara Tosterud Lundin and Cornelia Widmark Supervisor: Dr Jonas KågströmDate: 2023 - juni Aim: The aim of this study is to examine the work-life balance of employees in the finance sector compared to more traditional healthcare professions, and the balance impact at organizational level. Additionally, the study aims to investigate the relationships between self-compassion, burnout, job satisfaction and turnover intention with work-life balance. Method: A deductive quantitative approach was employed, and the empirical data was collected through two digital surveys distributed to 7 104 bank employees and posted in a Facebook group comprising 22 600 social workers. A total of 531 usable responses were obtained. The empirically collected data was analyzed in the statistics program JASP, employing descriptive, correlational, network, and t-test analyses. Results & conclusions: The study demonstrates that the work-life balance of bank employees is satisfactory; however, organizations should be aware that the issue of balance is complex, as there are numerous factors that can influence the level of balance. All of the study'shypotheses were confirmed, which aligns with previous research. Among other factors, the study's findings indicate that work-life balance is positively related to self-compassion and job satisfaction, while being negatively associated with burnout and turnover intention. In addition to the study's hypotheses, two new correlations emerged. These correlations reveal that higher levels of self-compassion are linked to increased job satisfaction and reduced turnover intention. Contribution of the thesis: This thesis contributes to increased understanding of how these five research areas interrelate within the Swedish context, specifically in the finance industry. Previous studies have primarily focused on populations within the healthcare sector. Furthermore, the study identified two direct relationships between two research areas: self-compassion and job satisfaction as well as self-compassion and turnover intention. Suggestions for future research: 1. Conduct a similar generalizable study regarding the financial industry; 2. Examine the experiences of individuals who have experienced burnout but returned to work; 3. Explore potential differences in responses among different job roles within the profession; 4. Combine the survey method with interviews to delve deeper into thetopic through direct interactions. Key words: Work-life balance, self-compassion, burnout, job satisfaction, turnover intention, finance sector, healthcare professions, bank employees, social workers.

Swedish elderly care stands before vast employee related challenges in a future with an aging population that will require welfare. By studying what makes working in elder care attractive and what can be done to strengthen its’ attractiveness, tools can be made to attract employees to the occupation and thereby secure the future needs. This qualitative study has investigated employees' experiences of attractive work in a municipal home care service. Through two focus groups based on a model for attractive work, six employees' experiences of what makes their work attractive in a municipal home care organization have been identified. The results show these are social contact and relationships with colleagues, helping others, having varied tasks and care recipients, present and understanding leadership, and problem-solving in work. Improvement points such as increased salaries, more flexible schedules, raising the status of the home care profession, improving employees' ability to show appreciation for each other, and expanding employees' autonomy in their work have also been identified as ways to enhance the attractiveness of the work according to respondents. The study was inspired by hermeneutic-oriented empirical phenomenology, where respondents' experiences of the phenomenon of attractive work are central, but pre-understanding is used to gain a deeper understanding of these experiences and put them in a broader context. Using the model for attractive work, respondents' experiences have been compared to the model and previous research in the field, where similarities and differences have been identified and discussed. / Svensk äldreomsorg står inför stora personalrelaterade utmaningar i en framtid med en åldrande befolkning som kommer behöva välfärd. Genom att undersöka vad som gör hemtjänstarbetet attraktivt och vad som kan göra arbetet attraktivare kan verktyg skapas för att locka fler medarbetare till hemtjänsten och därigenom säkra framtidens behov. Denna kvalitativa studie har undersökt medarbetares upplevelser av attraktivt arbete i en kommunal hemtjänstverksamhet. Genom två fokusgrupper som kommer ifrån en modell för attraktivt arbete har vad sex medarbetarna upplever som attraktivt med sitt arbete hos en kommunal hemtjänstorganisation identifierats. Resultatet visar att dessa är den sociala kontakten och relationen till kollegorna, att hjälpa andra, ha varierande arbetsuppgifter och brukare, veta vad som ska göras, ett närvarande och förstående ledarskap samt att få lösa problem i arbetet. Förbättringsområden som höjda löner, luftigare scheman, att höja hemtjänstyrkets status, att medarbetarna blir bättre på att visa varandra uppskattning samt en utökad handlingsfrihet i arbetet för medarbetarna har också identifierats som respondenterna menade kan stärka arbetets attraktivitet. Studien har inspirerats av en hermeneutisk orienterad empirisk fenomenologi där respondenternas upplevelser av fenomenet attraktivt arbete står i centrum men förförståelse används för att få en djupare förståelse för dessa upplevelser och sätta dem i en större kontext. Med hjälp av modellen för attraktivt arbete har respondenternas upplevelser jämförts med nämnda modell samt tidigare forskning inom fältet för att identifiera och diskutera likheter och skillnader.

Introduktion: Studien undersöker en arbetsplats i Försvarsmakten och hur arbetsplatsens utformning påverkar den psykosociala arbetsmiljön genom trivsel och arbetstillfredsställelse. Kontorsmiljön kan delas in i områden som fysisk utformning av ytor, belysning och rumsindelning samt psykosocial indelning som arbetsbelastning och störningar. Tidigare forskning visar att kontor som är små till medelstora öppna kontorslandskap, med fyra till nio respektive tio till 24 personer, har lägst upplevd hälsa och arbetstillfredsställelse medan arbetstagare med eget kontor av celltyp upplevde högst upplevd hälsa och arbets­tillfredsställelse. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen av trivsel och arbetstillfredsställelse på en arbetsplats med öppet kontorslandskap. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med fyra respondenter. Resultat: Arbetstillfredsställelsen kan minska genom avbrott i arbetet orsakat av störningar. Trivsel och välbefinnande kan gynnas av en positiv arbetskultur som kan finnas på de arbetsplatser där medarbetare känner en stark samhörighet och kamratskap. Respondenterna trivs på arbetsplatsen tack vare att man uppskattar kollegorna och har goda relationer till dem. Diskussion/Slutsats: Omgivande ljud, rörelser och sociala interaktioner kan innebära avbrott i arbetet och avsaknaden av möjligheten att ha ostörd tid för arbete skapar frustration och minskad arbetstillfredsställelse. Motivationen är uttalat hög hos respondenterna vilket kan tyda på god trivsel. Genom att främja relationer och positiv arbetskultur och genom att skapa meningsfulla arbetsuppgifter kan motivation främjas på arbetsplatsen.Sammanhållningen inom det närmaste arbetslaget lyfts särskilt fram att vara den faktor som uppväger mycket av arbetsplatsens utmaningar. / Introduction: The study examines a workplace in the Swedish Armed Forces and how the design of the workplace affects the psychosocial environment through well-being and job satisfaction. The office environment is divided into the physical design of surfaces, lighting and room division, and psychosocial division such as workload and disturbances. Previous research shows that offices that are small to medium-sized open office landscapes, with four to nine people and ten to 24 people, respectively, have the lowest perceived health and job satisfaction, while workers with their own cell-type offices experienced the highest perceived health and job satisfaction. Aim: The aim was to investigate the experience of well-being and job satisfaction in a workplace with an open office landscape. Method: Qualitative semi-structured interview study with four respondents. Result: Job satisfaction can decrease through interruptions in work caused by disturbances. Well-being can benefit from a positive work culture that can exist in workplaces where employees feel a strong sense of belonging and camaraderie. The respondents enjoy the workplace thanks to valuing colleagues and having good relationships with them. Discussion/Conclusions: Ambient sounds, movements and social interactions can mean interruptions in work and the lack of the possibility of having undisturbed time for work creates frustration and reduced job satisfaction. The motivation is noticeably high among the respondents, which may indicate good well-being. By fostering relationships and positive work culture by creating meaningful tasks, motivation can be enhanced in the workplace. The cohesion within the immediate work team is particularly highlighted as the factor that outweighs many of the workplace's challenges.

Den framtida personal- och kompetensförsörjningen inom IT-branschen står inför utmaningar. Föreliggande studie hade som syfte att undersöka om kvinnor och män upplevde olika organisatoriska och psykosociala arbetsvillkor (såsom upplevd organisatorisk rättvisa, arbetsrelaterad stress och arbetstillfredsställelse) inom IT-branschen. Studien har haft som utgångspunkt i att undersöka om den uttalade könssegregeringen inom IT-branschen kan påverka hur kvinnor och män upplever variationer i arbetsvillkor. De arbetsvillkor som studien har belyst är Krav-kontroll-stödmodellen och organisatorisk rättvisa. Resultaten från urvalsgruppen (N=47, varav 20 var kvinnor) visade att det inte förelåg några könsskillnader. Däremot erhölls positiva samband mellan arbetstillfredsställelse, organisatorisk rättvisa, arbetskrav och arbetsrelaterad stress. Studien utgick från en kvantitativ ansats med digital enkätstudie som metod. Resultaten baserades på upplevelser från anställda inom totalt tio olika organisationer verksamma inom IT-branschen. Chi-tvåtest, t-test för oberoende mätningar och korrelationer har använts för att analysera datan.

Att uppnå motivation bland medarbetare kräver tålamod och öppenhet från en organisation. Lyckas detta arbete blir det många fördelar för organisationen. Motivation och arbetstillfredsställelse är de två mest utforskade ämnena inom organisationsstudier. Kunskap om motivation bland medarbetare är betydelsefullt, eftersom det påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Människor i en organisation är olika, har olika behov och motiveras av olika saker, vilket även påverkar arbetstillfredsställelsen. Att arbeta med att öka motivationen bland medarbetare är ett viktigt men också ett komplext arbete. Detta arbete kan försvåras i stora statliga organisationer inom rättsväsendet, eftersom medarbetare inom rättsväsendet har ett viktigt samhällsuppdrag samtidigt som risken att utsättas för hot eller hot om våld är mer framträdande än i andra yrkesgrupper. Syfte med denna studie har varit att bidra med kunskap om hur motivation påverkar medarbetares arbetstillfredsställelse inom Kriminalvården. Studien bygger på en kvalitativ metod där 15 semistrukturerade intervjuer genomförts med kriminalvårdare som arbetar klientnära på ett säkerhetshäkte. Empirin har analyserats utifrån en teoretisk analysmodell som grundar sig på Herzbergs tvåfaktorsteori och Self-determination teorin. I det empiriska materialet har det framkommit några motivationsfaktorer som inte går att förklara utifrån Herzbergs tvåfaktorsteori eller Self-determination teorin. Dessa faktorer är utmaningar, mellanmänskliga relationer, trygghet och säkerhet, samhällsnytta och lön. Studiens slutsatser indikerar på att det finns flera motivationsfaktorer som är av betydelse för kriminalvårdares arbetstillfredsställelse. De mest framträdande är erkännande och bekräftelse, tillhörighet, utveckling, trygghet och säkerhet samt mellanmänskliga relationer. Avslutningsvis lyfter respondenterna systematisk återkoppling som ett viktigt verktyg för motivation och arbetstillfredsställelse. / To achieve employee motivation requires patience and openness from an organization. If this work is successful, there will be many benefits for the organization. Motivation and job satisfaction are two of the most researched topics in organizational studies. Knowledge about employee motivation is important because it affects employee job satisfaction. People in an organization are different, have different needs and are motivated by different things, which also affects job satisfaction. Working to increase motivation among employees is an important but also a complex process. This work can be made more difficult in large governmental organizations in the judicial system, as employees in the judicial system have an important social mission, while the risk of being exposed to threats or threats of violence is more prominent than in other occupational groups. The purpose of this study has been to contribute knowledge about how motivation affects employees' job satisfaction in the Swedish Prison and Probation Service. The study is based on a qualitative method where 15 semi-structured interviews were conducted with correctional officers who work close to clients at a security jail. The empirical data has been analyzed by a theoretical analysis model based on Herzberg's two-factor theory and Self-determination theory. The empirical material has revealed some motivational factors that cannot be explained by Herzberg's two-factor theory or the Self-determination theory. These factors are challenges, interpersonal relationships, safety and security, social benefit and salary. The study's conclusions indicate that there are several motivational factors that are important for correctional officer’s job satisfaction. These are acknowledgment and confirmation, belonging, development, safety and security, as well as interpersonal relationships. Finally, respondents highlight systematic feedback as an important tool for motivation and job satisfaction.

Arbete inom den idéburna sektorn bedrivs utifrån andra mål än ekonomiska, mål som ofta delas av de anställda. Syftet med följande studie är att undersöka vilken roll dessa mål spelar för de anställdas motivation, och i synnerhet vilken kompenserande roll de kan utgöra för eventuella svagheter i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Då avsikten är att undersöka olika aspekter av de anställdas egna upplevelser, lämpade sig en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med ett urval bestående av sex personer jämt fördelade mellan två idéburna organisationer. De två valda organisationerna skiljer sig i viss mån åt gällande såväl organisationsstruktur som målgrupp, de har dock även gemensamma drag vilket synliggörs i det empiriska materialet. Det teoretiska ramverk som används ämnar undersöka relationen mellan de anställda och strukturen de verkar i, faktorer som leder till arbetstillfredsställelse samt hur krav och resurser påverkar upplevd motivation kontra belastning. Analysen visade på vikten av såväl struktur i arbetet som frihet i utförande, det egna engagemangets roll som drivkraft och betydelsen av ett utvecklande och stöttande socialt sammanhang. Slutsatsen som dras är att den personliga ideologin och engagemanget för organisationens sakfråga många gånger är avgörande för de anställda, och att brister främst i den sociala arbetsmiljön är den vanligast förekommande anledningen till bristande lojalitet mot organisationen. Även närvaron av en chef som leder och fördelar arbetet framstår som viktigt i båda organisationerna. / Work within the nonprofit sector is driven by goals other than economic ones, often shared bythe employees. The purpose of this study is to examine the role these goals play in employee motivation, particularly the compensatory role they may have for potential weaknesses in the organizational and social work environment. As the intention is to explore various aspects of employees' own experiences, a qualitative approach was deemed suitable. The empirical material consists of semi-structured interviews with six individuals, evenly distributed between two nonprofit organizations. While the two selected organizations differ to some extent in both organizational structure and target group, they also share common features, as evidenced in the empirical material. The theoretical framework used had the purpose of examining the relationship between employees and the structure they operate in, factors leading to job satisfaction, and how demands and resources affect perceived motivation versus strain. The analysis highlighted the importance of both structure in work and freedom in execution, the role of personal commitment as a driving force, and the significance of a supportive and developmental social context. The conclusion drawn is that personal ideology and commitment to the organization's cause are often crucial for employees, and deficiencies primarily in thesocial work environment are the most common reason for lacking organizational commitment. The presence of a leader guiding and allocating work is also deemed significant in both organizations.

Aim: This study aimed to address an important gap in the current state of the literature on adverse childhood experiences and work-related outcomes in adulthood. The research investigates whether childhood adversity is associated with job satisfaction and tenure in adulthood and explores potential mediating factors underlying the association. Method: Utilizing a cross-sectional design, this research draws upon data from the UK Biobank, a large population-based cohort study. The study sample comprised 12,391 participants with an average age of 54.72 years (SD = 5.95), and 52.38% of participants were females, and 90.37% were white. Furthermore, 25.91% had experienced at least one adversity while 1.59% had experienced three or more. Results: Using logistic and gamma regression models adjusted for age, sex, education, and household income, the results confirmed the hypotheses that early adversity is negatively associated with both job satisfaction and tenure in a dose-response fashion. Moreover, neuroticism, social support, avoidant coping, perception of life meaningfulness, and health satisfaction were identified as potential underlying mechanisms. Only neuroticism and social support did not mediate the relationship between adverse childhood experiences and tenure. Conclusion: The findings of this study emphasize the long-term relationships between childhood adversity and work-related outcomes in adulthood and highlights the importance of trauma- informed workplaces to support individuals that has a history of childhood adversity. / Syfte: Denna studie syftade till att undersöka en viktig lucka i den nuvarande forskningen gällande traumatiska barndomsupplevelser och utfall i arbetslivet. De forskningsfrågor som formar denna studie fokuserar på hur barndomstrauman påverkar arbetstillfredsställelse samt anställningstid och huruvida det finns några medierande mekanismer. Metod: Studien använde sig av en tvärsnittsdesign med data från UK Biobank som är en populationsbaserad kohortstudie. Medelåldern för urvalet (12,391 deltagare) i studien var 54,72 år (SD = 5,95), 52,38% av deltagarna var kvinnor, och 90,37% var vita. Dessutom hade 25,91% upplevt minst en traumatisk upplevelse medan endast 1,59% hade upplevt tre eller fler. Resultat: Det användes bland annat en logistisk och gamma regressionsmodell justerade för ålder, kön, utbildning och hushållsinkomst för att bekräfta hypoteserna om att tidiga barndomstrauman är negativt förknippade med arbetstillfredsställelse och anställningstid likt ett dos-responsförhållande. Dessutom visade sig neuroticism, socialt stöd, undvikande coping, uppfattning om livets meningsfullhet och hälsotillfredsställelse ha ett signifikant samband som underliggande mekanismer. Neuroticism och socialt stöd medierade däremot inte förhållandet mellan traumatiska barndomsupplevelser och anställningstid. Med anledning av detta blev hypoteserna om dessa medierande mekanismerna endast delvis bekräftade. Slutsats: Studiens resultat belyser den negativa inverkan barndomstrauman har på arbetsrelaterade utfall samt betonar vikten av att utforma arbetsplatser med ett traumamedvetet bemötande för att stödja individer som har en historia av traumatiska upplevelser.

Syftet med studien är dels att få en ökad förståelse över hur generation Z upplever sin arbetsmiljö inom telefonrådgivande yrken, dels att få en ökad kunskap om vilka utmaningar i arbetsmiljön som kan leda till sjukfrånvaro. Studien genomfördes i samarbete med en stor privat organisation i Sverige. Utifrån ett Human Resources (HR) perspektiv ser vi ett behov av att få en ökad förståelse för medarbetarens perspektiv för att främja en hälsosam arbetsmiljö för generation Z inom telefonrådgivande yrken. Studiens syfte har en kvalitativ ansats och den forskningsdata som presenteras består av semistrukturerade intervjuer med respondenter från generation Z, individer födda mellan åren 1995 och 2010. Den tematiska analysen genererade fyra teman: Stödjande funktioner för att må bra på arbetsplatsen, upplevelser av telefonrådgivning som yrke, utmaningar på arbetsplatsen, och sjukfrånvarokultur. Resultatet i studien visar att upplevelsen av det kollegiala stödet är avgörande för att må bra på arbetsplatsen. Utmaningarna återfinns i svåra samtal och ökade känslomässiga krav inom telefonrådgivande yrken hos generation Z i vår studie. Resultatet bidrar med en bekräftelse på kunskap som redan fanns utifrån de utmaningar på arbetsplatsen som kan leda till sjukfrånvaro. Resultatet visar på att generation Z:s önskemål inte är unika, utan snarare framstår som en önskelista som alla medarbetare har. För att få en ökad kunskap om vad som främjar en god och hälsosam arbetsmiljö för generations Z behöver framtida studier dels innehålla flera respondenter, dels jämföra medarbetarnas upplevelser och chefernas erfarenheter. / The aim of the study is partly to gain an increased understanding of how generation Z experiences their work environment within telephone counseling professions, and partly to gain an increased knowledge of which challenges in the work environment can lead to sick leave. The study was carried out in collaboration with a large private organisation in Sweden. From a Human Resources (HR) perspective, we see the need to gain an increased understanding of the employee's perspective to promote a healthy work environment for generation Z within telephone counseling professions. The purpose of the study has a qualitative approach and the research data presented consists of semi-structured interviews with respondents from generation Z, individuals born between the years 1995 and 2010. The thematic analysis generated four themes: Supportive functions for well-being in the workplace, experiences of telephone counseling as a profession, challenges in the workplace, and sickness absence culture. The results of the study show that the experience of collegial support is crucial for feeling good at work. The challenges are found in difficult conversations and increased emotional demands in telephone counseling professions among generation Z in our study. The result contributes with a confirmation of knowledge that already existed based on the challenges in the workplace that can lead to sick leave. The results show that generation Z: s wishes are not unique, but rather appear as a wish list that all employees have. To gain an in-depth knowledge of what promotes a good and healthy work environment for generation Z, future studies need to include several respondents, and to compare the employees' and the managers' experiences.