Att verka som första linjens chef i en vård och omsorgsorganisation är en viktig del i leveransen av välfärdstjänster av god kvalité. Införandet av New public management i offentlig sektor har över tid lett till en ökad centralisering på bekostnad av kärnverksamhetens självstyre. Syftet med uppsatsen är att undersöka första linjens chefers upplevelser av balans i sin yrkesroll samt upplevelser av sin position i en vård och omsorgsorganisation. Genom en hermeneutisk intervjustudie av tio erfarna enhetschefers tankar och upplevelser kring sin arbetsinsats och sin arbetssituation inom en vård och omsorgsorganisation. Intervjustudiens resultat visar att enhetschefer påverkas av en rad olika faktorer såsom hanterandet av olika relationer inom ramen för sitt yrke. / Acting as the first-line manager in a care and nursing organization is an important part of the delivery of good quality welfare services. The introduction of New public management in the public sector has over time led to an increased centralization at the expense of the core business's autonomy. The purpose of the thesis is to describe the first-line managers' perceived work situation in a care and nursing organization. Through a hermeneutic interview study of ten experienced unit managers' thoughts and experiences about their work effort and their work situation within a care and nursing organization. The results of the interview study show that unit managers are affected by a number of different factors, such as the handling of different relationships within the framework of their profession.

I dagens samhälle råder det en stark norm kring att barn ska vara aktiva. Aktivitet tillsammans med krav på prestation eller brist på vila och återhämtning kan leda till stress. Jag har själv upplevt den aktiva normen i förskolan och sett ett behov av att skapa balans mellan aktivitet och vila. Tidigare forskning visar att mindfulness skulle kunna möta det identifierade behovet och har bidragit till arbetets form. Syftet är att genom ett utvecklingsarbete implementera mindfulness i förskolan och att efter fyra veckor undersöka de eventuella effekterna. Utvecklingsarbetet har genomförts i fyra olika barngrupper, på tre olika förskolor, i en stad i Sverige. Mindfulness har där gjorts till en mer eller mindre daglig rutin under fyra veckors tid. Genom en kvalitativ undersökningsmetod med intervjuer, observationer och dagboksanteckningar har jag sökt svar på arbetets frågeställningar: Hur framställer pedagogerna balansen mellan aktivitet och vila före och efter genomfört utvecklingsarbete? Och: Vilka faktorer kan tänkas påverka implementeringen av mindfulness i förskolan? Ett normkritiskt perspektiv har bekräftat att den aktiva och kravfyllda normen är mycket stark. Implementeringen av mindfulness visar sig utmana och förändra den aktiva normen, vilket kommer till uttryck i en känsla av större balans. Mindfulness har även gett upphov till lugnare måltider och en känsla av subjektivt välbefinnande hos barn så väl som pedagoger. Vad som även blivit tydligt är att det finns en mängd olika faktorer och förutsättningar som påverkat genomförandet i de olika verksamheterna. Normer kring ansvar och ledarskap, förhållningssätt och normativa förväntningar på barn har visat sig möjliggöra eller begränsa barnens tillgång till mindfulness. Genom att synliggöra dessa faktorer tror jag det är möjligt att införa mindfulness i förskolan på ett mer medvetet sätt.

Att uppnå balans är en viktig aspekt inom hållbarhetsredovisning, trots detta är det inte ovanligt att företagens hållbarhetsrapporter är i en obalans. Det har visat sig vara en överrepresentation av positiva händelser i dessa rapporter. Tidigare forskning har visat att legitimitetsteori ligger till grund för upprättandet av en hållbarhetsrapport och förklarar varför företag väljer att presentera negativa händelser. Det finns incitament för företag att presentera negativa händelser, då det skapar legitimitet gentemot företagens intressenter. Syftet med denna studie är att undersöka vilken typ av negativa händelser som presenteras och hur företag presenterar negativa händelser. Genom en kvalitativ innehållsanalys sker en branschjämförelse för att identifiera eventuella mönster och skillnader. Det empiriska materialet består av en kvalitativ innehållsanalys som tillämpats på nio företag inom branscherna dagligvaruhandel, IT-och telekom och byggbranschen. Hållbarhetsrapporter från samtliga bolag har analyserats och sedan har all data kodats med hjälp av ett kodningsschema där strategier och kategorier har identifierats. Utformning av kodningsschemat präglades av tidigare forskning och lagtext där tidigare definierade legitimeringsstrategier och kategorier identifierats. Strategierna som identifierats från tidigare forskning var marginalisering, avskiljande, rationalisering, korrigerande åtgärder samt återge fakta. Resultatet påvisar att samtliga strategier framtagna från tidigare forskning kunde identifieras i studiens empiriska material. Där vissa strategier förekom mer frekvent än andra. Det var även möjligt att urskilja mönster inom och mellan branscherna, framför allt inom dagligvaruhandeln fanns ett samförstånd i hur negativa händelser presenteras och vilket område dessa berörde. De typer av negativa händelser som presenterades har även identifierats som småskaliga händelser. / Balance plays a key role in sustainability reporting, despite this it has been shown that there is an overrepresentation of the positive aspects. This indicates an imbalance in sustainability reporting. The legitimacy theory is the foundation in sustainability reporting and explains why companies choose to disclose. It has been shown that incentive to disclose negative aspects exists, because it provides the companies with legitimacy towards stakeholders. The purpose of this study was to examine which type of negative events companies choose to disclose and how companies choose to disclose information concerning negative events. Further the aim was to do an industry comparison, in order to identify patterns and differences. A qualitative content analysis was conducted and applied to nine companies, in the food industry, IT &- telecom and the construction industry. The sustainability reports from all the companies, got analyzed and then coded with the help of a coding scheme. The coding scheme helped identify the companies strategies and categories of the negative events. The coding scheme was conducted with previous research and laws as a base. The results show that all the strategies from earlier research could be identified, and those strategies were marginalization, authorization, indicating facts, rationalizing and corrective action. Some strategies occurred more frequently than others. Some patterns were identified, both within the industries and between the industries. Especially in the food industry, there was a consensus on how the negative events were to be presented and within which area. Further, the result showed that the negative events that were presented, could be identified as insignificant events.

Bakgrund: Virtual Reality (VR) är en teknik som skapar en simulerad miljö där användaren kan uppleva en virtuell värld. Effekten av VR-träning på gång och balansförmågan hos personer med Parkinsons sjukdom (PS) är ännu oklar trots flera systematiska studier. Sammanfattning av befintlig evidens kan ge en överblick samt kartlägga den kliniska nyttan av VR. Syfte: Syftet är att genomföra en översiktsstudie av systematiska litteraturstudier för att utvärdera behandlingseffekten av VR-träning jämfört med traditionell träning på gång- och balansförmåga hos personer med PS. Metod: Systematiska litteraturstudier i databaserna PubMed, CINAHL samt PEDro som publicerats mellan åren 2019-2022 har granskats. Kvalitetsgranskning utfördes med AMSTAR 2 och en narrativ syntes användes för att sammanfatta de rapporterade fynden av gång- och balansförmåga. Utfallsmåtten som använts är statisk och dynamisk balans samt gångparametrar. Resultat: Av totalt 298 systematiska litteraturstudier inkluderades sju studier med 128 randomiserade kontrollerade studier (4736 deltagare) som uppfyllde kriterier. Enligt AMSTAR 2 graderades fyra studier till kritiskt låg kvalitet. I fem av sju systematiska litteraturstudier rapporterades förbättrad statisk balans (MD=1.13-2.69 SMD=0.22-0.26) för gruppen med VR-träning jämfört med kontrollgrupp. I tre av sex studier rapporterades förbättring (MD –1.55 till -2.86) på dynamisk balans. Temporala gångparametrar rapporterade ingen skillnad mellan VR träning och kontrollgrupp. Spatiala gångparametrarna rapporterade blandade resultat. Slutsats: Studierna bedömdes övergripande ha låg metodologisk kvalitet. Resultaten visade att VR-träning kunde förbättra balansförmågan när det gäller statisk balans, men det fanns varierande resultat när det gällde dynamisk balans jämfört med kontrollgrupp. Ingen skillnad rapporterades mellan grupperna gällande temporala gångparametrar. Varierande resultat visades för spatiala gångparametrar. Ytterligare högkvalitativa systematiska översikter eftersträvas för att kunna dra mer tillförlitliga slutsatser. / Background: Virtual Reality (VR) is a technology that creates a simulated environment where the user can experience a virtual world. The effect of VR training on gait and balance ability in people with Parkinson's disease (PS) remain unclear despite several systematic reviews. Summary of existing evidence can provide an overview of the current state of research and facilitate the mapping of the clinical benefit of VR. Aim: The aim is to conduct an overview of systematic reviews on gait and balance ability in people with PD using VR in comparison with traditional training. Method: A systematic search was performed including systematic reviews from PubMed, CINAHL and PEDro and published 2019-2022. Quality assessment was performed using AMSTAR 2.A narrative synthesis was conducted to synthesize the reported findings of gait and balance ability from the systematic reviews. The outcome measures used in this overview was staticand dynamic balance and gait parameters. Results: Of a total of 298 studies, seven systematic reviews with 128 randomized clinical trials (4736 participants) were included. Four studies had critically low quality after quality assessment. Static balance was improved (MD=1.13-2.69 SMD=0.22-0.26) in five of seven reviews with VR training compared to control group. Three of six reviews reported an improvement in dynamic balance (MD –1.55 till -2.86) with VR training. Temporal gait parameters reported no difference between VR training and control group. The spatial gait parameters reported mixed results among the systematic reviews. Conclusions: The included systematic reviews, in general, had low methodological quality. VR training were demonstrated to improve static balance but varied results regarding dynamic balance. Mixed findings were found regarding the spatial and temporal gait parameters. High-quality systematic reviews are warranted to general VR effect on gait and balance.Keyword: Balance, Gait, Overview, Parkinson´s disease, Virtual Reality

Bakgrund: Lateral fotledsstukning är en av de vanligaste traumatiska muskuloskeletala skadorna och av alla som ådrar sig denna skada utvecklar upp till 40 procent något som kallas kronisk ankelinstabilitet. Det är en skadeform som förekommer inom nästan alla idrotter. Typiskt är en kraftig stukning som följs av ytterligare stukningar och instabilitetskänsla. Konsekvenser är ofta nedsatt kraft, balans och prestationsförmåga. Syftet med denna studie var således att undersöka fotledsfunktion med avseende på styrka, balans och funktionella tester hos personer med kronisk ankelinstabilitet. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med tester vid ett tillfälle. Deltagare söktes via idrottsföreningar och distriktsmottagning. Totalt inkluderades 17 personer (10 kvinnor och sju män), med kronisk fotledsinstabilitet, vilka utförde fem tester för att utvärdera balans, styrka och funktionell prestationsförmåga. Testerna utgjordes av enbentstående, isometrisk styrka i inversion och eversion i liggande, samt enbent längdhopp och sidohopp.  Resultat:  Skadad sida var signifikant svagare jämfört med frisk sida i både eversion (75N respektive 92N, p=0,001) och inversion (75N respektive 85N, p=0,002). Deltagarna visade också sämre prestation, på skadad sida jämfört med frisk sida, vid enbentshopp (101cm respektive 107cm, p=0,05) samt i sidohopptestet (antal 30 respektive 39, p<0,001). Balansen var också nedsatt i skadad jämfört med frisk sida (poäng 17 respektive 11, p<0,001). Det fanns en signifikant korrelation mellan styrka i eversion och inversion (r=0,731, p=0,001). Inversion hade, utöver eversion, signifikanta korrelationer med enbentshopp (r=0,517, p=0,033), och med sidohopp (r=0,644, p=0,005). Enbentshopp korrelerade även med sidohopp (r=0,650, p=0,005). Antal sidohopp hade en hög korrelation, (p <0.01), med samtliga övriga parametrar, undantagen balans. Det förelåg ingen korrelation mellan balansen och några av övriga parametrar (p ≥0,600). Konklusion: Den här studien visar att individer med kronisk ankelinstabilitet har sämre funktion i skadad jämfört med frisk fot. Funktionell prestationsförmåga, i form av sidohopp, och balans var de variabler som var mest påverkade. Det faktum att det fanns en 50-procentig skillnad i balans tyder på att utvärdering av balans är av betydelse i denna grupp av patienter och att rehabilitering bör syfta till att förbättra balansförmågan. / Background: Lateral ankle sprain is one of the most common traumatic musculoskeletal injuries, is present in almost all fields of sport, and up to 40 percent of everyone that is injured developes something called chronic ankle instability. A typical description is a severe strain followed by more straines and a sense of instability. Strenght, balance and performance deficits are often seen consequences of the disorder. Objective: The aim of this study was to survey the function concerning strenght, balance and functional ability within this group. Methods: This study was conducted as a cross-sectional study with participants recruited through various sport clubs and at a clinical practice. A total of 17 persons with chronic ankle instability were included (10 women and seven men). The test battery consisted of five tests for assessment of balance, strength and functional performance; Single leg balance, isometric strength in inversion and eversion, single leg hop and side hop test Result: The affected side was signifikantly weaker compared to the non-affected side in both eversion (75N vs. 92N, p=0,001) and inversion (57N vs 85N, p=0,002). The same pattern was seen, with a lesser performance on the affected side in, single leg hop (101cm vs. 107cm p=0,05) and number of sidehops (30 vs. 39, p <0,001). The balance was also lesser in the affected versus non-affected side (17 vs. 11, p <0,001). There were a signifikant correlation between strenght in eversion and inversion (r=0,731, p=0,001). Inversion strenght had also signifikant correlationes with the performance in the single leg hop (r=0,517, p=0,033), and the side hop tests (r=0,644, p=0,005). Single leg hop also correlated with the side hop performance (r=0,650, p=0,005). The performance in the side hop test had high correlation, (p <0.010), with every other parameter except balance which did not correlate with any of the other tests (p ≥0,600).  Conklusion: In this study, strength, balance and functional performance were all impaired at the injured side, compared to the non-injured side. The fact that there was a 50% difference between sides in balance performance suggests that evaluation of balance is of importance in this group of patients and rehabilitation should aim to improve balance.

Bakgrund: Uppmärksamhetsfokus på omgivningen/externt fokus har återkommande visat förbättra motorisk färdighet, inlärning och prestation under flertalet olika motoriska uppgifter i jämförelse med fokus på egna kroppen/internt fokus. Instruktioner som uppmuntrar till internt fokus är mer förekommande vid rehabiliteringen av skador som ruptur av främre korsbandet, däremot har externt fokus visats påverka kinematiska variabler som kan minska risken för återskada. Uppmärksamhetsfokus inverkan på kinematiken under knäböj på vippbräda har dock inte studerats tidigare. Syfte: Syftet var att undersöka om instruktioner som uppmuntrar olika uppmärksamhetsfokus har en inverkan på uförande mätt som rörelseflyt, knästabilitet och balans under ett knäböj på vippbräda samt om det fanns skillnader i utförande mellan personer utan knäskada och personer med främre korsbandsrekonstruktion (ACLr). Metod: Sexton deltagare (11 icke-skadade, 5 ACLr) genomförde sex knäböj på en vippbräda under tre omgångar med instruktioner som uppmuntrade till antingen inget särskilt fokus (neutralt), externt fokus (på vippbrädan) eller internt fokus (på fötterna). Alla knäböj registrerades med ett tredimensionellt kamerasystem. Neutralt fokus utfördes först följt av externt eller internt fokus i randomiserad ordning. Utfallsvariabeln rörelseflyt mättes som avvikelser i knäböjets hastighetskurva, knästabilitet som adduktion/abduktion av underbenet och balans som brädans avvikande lutning i horisontalplan. Resultat: Internt fokus ledde till signifikant mindre knäadduktion (gruppmedian skillnad 1.9°) under flexionsfasen när man slog ihop alla 16 deltagare jämfört med neutralt fokus. Inga andra signifikanta resultat noterades mellan uppmärksamhetsfokus eller mellan grupperna utifrån utfallsvariablerna.   Slutsats: Uppmärksamhetsfokus hade ingen konsekvent inverkan på rörelseflyt, balans och knästabilitet bland våra deltagare. Fler studier med högre deltagarantal vid liknande komplexa uppgifter behövs.

Kandidatuppsats i Företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE78E, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar, Vårterminen 2017.                                                                                                                                   Författare: Hugo Järnland & Ida Sonesson   Handledare: Mathias Karlsson Examinator: Mikael Lundgren   Titel: Det aktivitetsbaserade arbetssättet som Janusansikte - en kvalitativ studie om medarbetares positiva samt negativa upplevelser av det aktivitetsbaserade arbetssättet.   Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse för hur medarbetare upplever och förhåller sig till det aktivitetsbaserade arbetssättet.                                                                                                              Metodik: En kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet är insamlat via åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare som arbetar på ett företag där det aktivitetsbaserade arbetssättet tillämpas.                                                                              Slutsats: Studiens resultat har gett en ökad förståelse för hur medarbetare upplever och förhåller sig till det aktivitetsbaserade arbetssättet. Studien visar att det aktivitetsbaserade arbetssättet är ett komplext område som upplevs olika av olika individer. Resultatet visar även att det finns både positiva och negativa sidor av det aktivitetsbaserade arbetssättet. Sammanfattningsvis kan vi redogöra att medarbetarnas upplevelser av det aktivitetsbaserade arbetssättet kan liknas vid ett Janusansikte då deras upplevelser tydligt skiljer sig från varandra. / Bachelor Thesis in Business Administration III, Organization 15 hp, 2FE78E, Faculty of Economics at Linneaus University in Kalmar, Spring 2017.   Authors: Hugo Järnland & Ida Sonesson   Advisor: Mathias Karlsson   Examinator: Mikael Lundgren   Title: The activity-based working as a Janusface – A qualitative study about employees positive and negative experiences about activity-based working.   Purpose: The study aims to create an understanding regarding employees experiences and how they relate to activity-based working.   Methodology: A qualitative research strategy with an abductive approach. The empirical material is collected through eight semi structured interviews with employees at a company where the activity-based working is implemented.   Conclusion: The study’s result has given an increased understanding of how employees experience and relate to activity-based working. The study shows that activity-based working is a complex area which individuals experience differently. The results also show that there are both positive and negative sides of the activity-based working. In conclusion, we can find that employees experiences of the activity-based working can be seen as a Janusface since their experiences clearly differ from each another.

Today, it seems that informal relationships in the workplace are more important for employees than ever. Furthermore, we have seen a rising interest for staff work, even in small companies. Research has shown that staff work in small companies can be described as ad hoc. However, what influence the informal relationships have on the staff work is a rather unexplored topic. In this study, we wanted create a deeper understanding of how the informal relationships are expressed in a small company and their potential influence on the staff work. To achieve this we conducted a qualitative study with 14 in-depth interviews in a small company with about 30 employees in the south of Sweden. In the beginning of this study we believed that we would find many informal relationships with a high impact on the staff work. The result of this study has shown that informal relationships in a small company can be shallow in their character but still be perceived as good. Moreover, the study has shown that shallow informal relationships can have a similar impact in organizations as earlier research has shown that deeper informal relationships can. The impact that these informal relationships has shown in this study, is interpreted to be engagement, trust and wellbeing. But also negative aspects such as frustration founded in a lack of communication. The informal relationships has also shown an impact on how the staff work is constructed. The informal relationships that are not interpreted as well-functioning has in this study been interpreted to have a negative impact on the ad hoc staff work that the company is conducting. With this study we want to create an awareness around informal relationships and its impact on small companies and their staff work. All this to give small companies good conditions in conducting a beneficial staff work.

Retention is an important aspect of human resource activities, especially for small and medium-sizedenterprises since they lack resources and face unique challenges when compared to larger and more established firms. Retaining key employees will allow firms to preserve their resources, sustain theireffectiveness and productivity, and thereby maintaining a competitive advantage. Despite this importance,it is a research area that is not yet fully understood, and therefore warrants further research.Taking into account the lack of resources in smaller firms, the purpose of this study was therefore toconstruct a theoretical model that can be used to research non-monetary factors and their effect onemployee retention. This was done to further elaborate on the research area. To achieve this, a quantitativestudy was performed, where data was collected from 96 Swedish small and medium-sizedenterprises,which was then used for a linear multiple regression analysis. The result was used to answerthe research question: “To what extent do firm-level, non-monetary factors affect the retention ratio inSwedish SMEs?”The result of this study shows that firm age and autonomy are the two factors which affect retention themost in Swedish SMEs. Older firms benefit from a higher retention rate than younger firms, with thepractical implication that younger firms would benefit from adapting the retention practices and policiesof older firms. The result regarding autonomy contradicts previous research, since the firms in this studywith higher degrees of autonomy face lower retention levels. This could be due to the fact that theoccupational group working at these firms often possesses specific knowledge, skills and abilities, whichmakes them attractive on the external labor market. An increased awareness of this relationship will allowfirms employing these occupational groups to implement preventative measures, in order to retain theiremployees.The effects of work-life balance, training, internal career opportunity, and pay on employee retention werenot statistically significant, indicating that previous research is not applicable to a Swedish context. Inaddition to researching a new context, a new research model based on previous research was developed toexplain to what extent firm-level factors affect employee retention, which can support further researchrelated to the research area. / Att bibehålla personal är en betydelsefull del av ett företags personalaktiviteter. De företag som lyckasbibehålla viktig personal kommer att kunna upprätthålla en konkurrensfördel genom att bevara sinaresurser, sin effektivitet och sin produktivitet. Detta gäller särskilt för små och medelstora företag då destår inför unika utmaningar, samt ofta har en brist på resurser jämfört med större och mer etableradeföretag. Trots denna betydelse är detta ett forskningsområde som inte är utforskat till fullo, varför vidareforskning är berättigad.Med mindre företags brist på resurser i åtanke, var syftet med denna studie att utforma en teoretisk modellsom kan användas för att undersöka icke-monetära faktorer och deras effekt på bibehållandet av personal.Detta för att belysa och utforska forskningsområdet ytterligare. För att uppnå syftet genomfördes enkvantitativ studie, där data samlades in från 96 svenska små och medelstora företag, vilken däreftersammanställdes för att utföra en linjär multipel regressionsanalys. Resultatet användes för att besvaraforskningsfrågan: “I vilken utsträckning påverkar icke-monetära faktorer på företagsnivå bibehållandetav personal i svenska små och medelstora företag?”Resultatet av denna studie visar att företagets ålder samt graden av autonomi är de två faktorer sompåverkar bibehållandet av personal i högst utsträckning i svenska små och medelstora företag. Äldreföretag lyckas bibehålla sin personal i högre utsträckning än yngre företag. De praktiska implikationernaav detta är att yngre firmor skulle gynnas av att tillämpa det agerande och de principer relaterade tillbibehållandet av personal som återfinns hos äldre företag. Studiens resultat visar även att företag med enhögre grad av autonomi bibehåller sin personal i lägre utsträckning, vilket motsäger tidigare forskning.Detta resultat kan bero på att den yrkesgrupp som är anställd hos dessa företag ofta innehar specifikkunskap, kompetens och förmågor, vilket gör dem attraktiva på den externa arbetsmarknaden. En ökadmedvetenhet gällande detta samband gör att företag vars anställda tillhör denna yrkesgrupp kanimplementera förebyggande åtgärder i syfte att bibehålla denna personal.Effekterna av balansen mellan arbets- och privatliv, utbildning, interna karriärmöjligheter och lön var intestatistiskt signifikanta, vilket antyder att tidigare forskning ej är applicerbar på den svenska kontexten.Utöver utforskandet av en ny kontext, utvecklades även en ny forskningsmodell baserad på tidigareforskning, med målsättningen att förtydliga i vilken utsträckning faktorer på företagsnivå påverkarbibehållandet av personal. Denna modell kan understödja vidare forskning relaterad tillforskningsområdet.

Kandidatuppsats, Ekonomprogrammet online, 15 hp, 2FE93E, VT 2017 Ekonomihögskolan - Linnéuniversitetet i Växjö Författare: Tove Sjöstedt, Kristina Johansson och Sandra Aldin Handledare: Yuliya Ponomareva Examinator: Pia Nylinder Titel: Hållbarhetsredovisning - En studie om hur sex klädföretag balanserar positiv och negativ information enligt GRI:s princip balans. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, CSR, GRI, Global Reporting Initiative, Balans, Strategier, Legitimitet. Bakgrund: Hållbarhetsredovisning handlar om redovisning som omfattar miljö, social och ekonomisk påverkan. Klädbranschen är utsatt för mycket press av både media och konsumenter som ställer höga krav när det gäller hållbarhetsfrågor och därför är det viktigt att kommunicera informationen öppet. Som ett stöd för att kunna kommunicera CSR öppet finns det globala ramverket GRI som består av riktlinjer för att få en jämförbar rapportering inom hållbarhetsredovisning. En princip som hör till GRI:s riktlinjer handlar om balans där företag ska redovisa både bra och dåliga resultat. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka innehållet i svenska klädföretags hållbarhetsredovisningar som redovisar enligt GRI:s riktlinjer för att se hur svenska klädföretag redovisar negativ information och förhåller sig till GRI:s princip balans där både positiv och negativ information ska redovisas. Metod: Studien är genomförd i form av en multipel fallstudie. Datainsamlingen består av sekundärdata där sex klädföretags hållbarhetsredovisningar och årsredovisningar har studerats. Slutsats: Studien visar att samtliga klädföretag redovisar både positiv och negativ information i sina rapporter, men det är övervägande positiv information. Det framkom även att klädföretagen använder sig av olika strategier när de presenterar negativ information i sina rapporter vilket gör att informationen ändå kan uppfattas som positiv. / Bachelor thesis, 15 hp, 2FE93E, Spring 2017 School of Business and Economics – Linnaeus University in Växjö Authors: Tove Sjöstedt, Kristina Johansson and Sandra Aldin Tutor: Yuliya Ponomareva Examiner: Pia Nylinder Title: Sustainability Report - A study on how six clothing companies balance positive and negative information according to GRI’s principle balance. Keyword: Sustainability Report, CSR, GRI, Global Reporting Initiative, Balance, Strategies, Legitimacy Background: Sustainability Report is about accounting that includes environmental, social and economic impact. The clothing industry is exposed to heavy pressure from both the media and consumers who have high demands on sustainability issues, and it is therefore important to openly communicate the information. As a support to openly communicate the CSR information, the global GRI framework contains guidelines for obtaining comparable reporting in sustainability reporting. A principle that is part of GRI's guidelines is about balance where companies should report both good and bad results. Purpose: The purpose of this study is to investigate the content of Swedish clothing companies' sustainability reports, which report according to GRI's guidelines to see how Swedish clothing companies report negative information and relate to GRI's principle balance in which both positive and negative information should be reported. Method: The study is conducted in the form of a multiple case study. The data collection consists of secondary data where six clothing companies' sustainability reports and annual reports have been examined. Conclusions: The study shows that all clothing companies report both positive and negative information in their reports, but it is predominantly positive information. It also emerged that clothing companies use different strategies when presenting negative information in their reports, which means that the information still can be perceived as positive.