Syftet med denna studie var att undersöka barns uppfattningar om sitt eget inflytande i förskolans verksamhet. För att få svar på vårt syfte utgick vi från två frågeställningar som var: Vad uttrycker barnen möjliggör deras inflytande i förskolan? Samt: Vad uttrycker barnen begränsar deras inflytande i förskolan? Studien är gjord utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sammanlagt nio barn från två olika förskolor. Vår förhoppning med studien var att presentera en liten del av hur barn betraktar världen i förskolan och grunden i problemområdet var barns syn på sin tillvaro och på sitt eget inflytande i verksamheten. Det barnen uttryckte som möjligheter för inflytande resulterade i des-sa fyra kategorier: Leken, deras födelsedag, påverka pedagogers val samt pedagogers frånvaro blir barns infly-tande. Aspekter som kunde begränsa barnens inflytande landade i dessa fyra kategorier: Rutinbundna situationer, regler, önskan om att ha inflytande samt pedagogerna bestämmer. Vi har förstått det som att leken i förskolan kan vara central för barns inflytande, då vi tolkat att barnen främst i leken uppfattar sig ha inflytande. Begränsningarna för barns inflytande har en stor plats i resultatet, då vi kunde förstå att barnen hade mycket att säga om vad som kan sätta gränser för deras inflytande i förskolan. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

Denna studie syftar till att undersöka hur förskolans fysiska miljö är utformad utifrån de yngsta barnen och vilka material barnen har tillgång till. Fokus har legat på att genom observationer kartlägga miljöer och material på fyra förskolor i en mellanstor stad i Sverige. Studien utfördes som en kvalitativ observationsstudie under november 2018. Av de förskolor som medverkade var både kommunala och privata huvudmän representerade. Det fanns också en variation på hur barngrupperna såg ut på de olika förskolorna. Vår studie gick ut på att observera vilket material och vilka miljöer 1- till 3-åringar hade tillgång till. Studien bygger på tidigare forskning om barns inflytande och förskolans miljöer, samt teorier om barnperspektiv/barns perspektiv och barns platser/platser för barn. Med dessa begrepp gjordes analyser utifrån det material vi samlat in under våra observationer. I resultatet framgår en detaljerad beskrivning av de olika förskolornas miljöer och material. Våra slutsatser utifrån denna studie är att de yngsta barnen riskerar att inte ha tillgång till material och miljöer i förskolan, och att detta begränsar barnens inflytande. Utifrån vår studie rekommenderar vi att vidare forskning fokuserar på vuxenintervjuer och vidare observationer (med och utan barn).

Att vistas utomhus är en stor del av förskolans vardag, därför blir utomhusmiljön och dess syfte viktig att synliggöra. Genom en kvalitativ studie med intervjuer som metod, avser denna studie att synliggöra sex stycken förskollärares uppfattningar om utomhusmiljöns möjligheter och hinder. Med dessa uppfattningar syftar studien till att ta reda på hur förskollärare motiverar utomhusvistelse i förskolan samt om uppfattningarna kan framstå på olika sätt beroende på förskolans lokalisering. Genom intervjuer synliggörs sex stycken förskollärares uppfattningar. Därefter har datamaterialet bearbetats för att synliggöra likheter, skillnader och mönster för att få en bild av hur möjligheter och hinder samt hur handlingserbjudanden och barnperspektiv kan komma till uttryck i utomhusmiljön. I resultatet framgår hur utomhusvistelsen är av vikt oavsett förskolans lokalisering. Möjligheter och hinder uppfattas olika av de deltagande förskollärarna, men som resultatet visar så handlar det i synnerhet om deras förhållningssätt, snarare än förskolans lokalisering. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

The aim of this thesis is to investigate new knowledge about how children search for library material and which strategies they use, and if the latest research gives any answers whether we should adapt systems and services or teach information seeking in a better way. In this thesis knowledge is understood as research publications but also results from projects in library practise, and studies concerning children 6 to 18 years old are included. The method used is a knowledge survey. We have gathered and evaluated documentation from different sources like citation and reference databases within the field of library and information science. The result implicates that there are, both in old and new documentation, three main search strategies children use in their search for information in a library context; they browse, they search in library catalogues and they use some sort of reference service. There is however no clear paradigm amongst researchers of the best way to help children find what they seek. What can be seen is that a method appreciated by many researchers today, is to engage the children themselves in the development of services and systems. To have an interdisciplinary approach is also valuable, and many things can be learned from disciplines other than library and information science when it comes to knowledge about children and their search behaviour and needs. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this Master´s thesis is to examine howchildren’s needs, based on the Convention on the Rights ofthe Child, are provided for by the librarians when they havethe opportunity to create new libraries. We also examine ifchildren have been involved in the process and in that case towhat extent.Our theoretical perspective is based on MarianneAndersson’s and Dorte Skot-Hansen’s model of the fourdifferent functions the library can have for their users. Inorder to illustrate the degree of children’s involvement weuse Roger Hart’s model of participation.The thesis is based on qualitative interviews with seveninformants working at six different libraries.As a result of the thesis we can see that priority have beengiven to the function concerning how to find your way in thelibrary as a user. The informants also wanted to have alibrary that appeals to the children by offering possibilities toplay and be creative. The thesis shows that the informantsare of the opinion that it is an important issue to let thechildren participate in the process. Despite this the childrenhas in practice not been particularly involved. / Program: Bibliotekarie

Denna essä kommer att behandla ett dilemma i vilket jag befinner mig i en situation där tre barn med olika behov behöver min hjälp varpå jag behöver prioritera vem jag ska hjälpa först. Det faktum att denna situation uppstått samt att jag står själv inför detta är aspekter som föreligger på en högre organisatorisk nivå än den jag kan påverka. Hur bör jag som pedagog agera i en situation som denna där prioriteringar av olika barns behov ställs emot varandra? Hur ser skolans resursfördelning ut och hur påverkas barnen av att inte få det stöd de är i behov av? Vilket ansvar bär organisationen för uppkomsten av situationer likt dessa? I denna essä reflekteras det över vilka faktorer som ligger till grund för att situationer likt dessa uppstår. Vidare kommer situationen i sin helhet att analyseras utifrån ett barnperspektiv för att se vilken påverkan detta har på barnen och slutligen kommer min roll som fritidspedagog att belysas. Denna reflektion och analys kommer bland annat att styrkas av ett hermeneutiskt arbetssätt, teorier om praktisk kunskap och etiska aspekter. Även organisationskulturen kommer att ses över.

Syftet är att skapa kunskap om förskollärares uppfattningar om vilans pedagogiska syfte samt om vilans allmänna betydelse för barn. Konkret innebär detta vilans pedagogiska syfte i förskolan beskrivet ur ett barnperspektiv. Studien är genomförd med två kvalitativa gruppintervjuer. Datainsamlingen är analyserad genom tematisk analys där empirin har lästs igenom flera gånger, sedan har empirin färgkodats och därigenom skapades studien centrala teman:  barns behov av vila, barns självbestämmande i sin vilostund, kommunikationens betydelse, skapa en samsyn med vårdnadshavarna och barngruppens storlek begränsar. Resultatet visar att förskollärare saknar tydliga riktlinjer samt tillräckligt med reflektionstid med arbetslagen angående hur vilan ska genomföras för att tillgodose varje barns behov av vila. Det uppstår olika begränsningar som går emot vad som verkar vara barnens behov av vila så som önskemål från vårdnadshavare, arbetslagets kommunikation och barngruppernas storlek gentemot antalet pedagoger. Samtliga förskollärare anser att barnets bästa bör vara det viktigaste men att brist på tid, kompetensutveckling samt tydliga riktlinjer i styrdokument leder till att arbetet för barnets bästa gällande barns vila blir drabbande.

<p>Intervjustudien i denna c-uppsats omfattar tre kvalitativa gruppintervjuer med elever som går i låg- mellan- och högstadiet på två olika skolor. Syftet med denna c-uppsats har varit att synliggöra elevernas tankar kring vad som kännetecknar en bra lärare. En kort historisk tillbakablick över lärarrollen tillför förståelse för hur den sett ut genom tiderna. Litteraturgenomgången behandlar olika delar av lärarrollen. I den teoretiska ansatsen tittar vi på hur olika teoretiker ser på barnperspektiv samt ett kort avsnitt om sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att enligt eleverna finns det många olika egenskaper som utgör en bra lärare. Ett viktigt delresultat som handlar om stress tog eleverna själva upp. Detta fick oss att fundera vidare hur detta kan vara relevant när vi pratade om bra lärare. I analysen och diskussionen har vi bland annat problematiserat hur komplext läraryrket är med den sociala delen samtidigt som läraren ska vara en duktig ämneslärare.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några barn upplever insatsen kontaktfamilj, hur några socialsekreterare anser att biståndet kontaktfamilj ter sig ur barnens perspektiv samt via intervjuerna av socialsekreterarna och aktstudier undersöka hur barnens perspektiv tas tillvara i handläggningen kring kontaktfamiljsärenden.</p><p>Studiens frågeställningar fokuserar på hur det är för barn att vara i en kontaktfamilj. Ytterligare frågeställningar är hur barnens perspektiv tas tillvara i möten och handläggning i beslut gällande kontaktfamilj.</p><p>Jag har använt mig av en kvalitativ metod, där jag intervjuat tolv barn, nio socialsekreterare i barn- och familjegrupp och gått igenom 25 akter. De teoretiska utgångspunkterna är det utvecklingsekologiska perspektivet, salutogena teorier, teorier om samtal med barn och familjemönster.</p><p>Resultaten visar att barnen till stor del är positiva till insatsen kontaktfamilj och att de genom kontaktfamiljerna får möta positiva och välfungerande vuxenförebilder och att socialsekreterarna tror att det är positivt för barnen att vara i en kontaktfamilj. I intervjuerna med barnen framskymtar förståelse inför föräldrarnas situation och barnens svårigheter att påverka sin vistelse i kontaktfamiljen. I intervjuerna och akterna framkommer att barnens perspektiv inte alltid blir synligt. Intervjuerna med socialsekreterarna visar att rollen som socialsekreterare innebär att göra en sammanvägning mellan de olika perspektiven kring barnet; barnets egen uppfattning, familjens och övriga nätverkets synpunkter, samhällets krav och vad lagen ger möjlighet till.</p>

<p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka om och i så fall hur elever påverkas emotionellt av den gruppindelning som bland annat sker inom klassrummets ram. Syftet var också att undersöka detta ur ett barn – och maktperspektiv. Ambitionen var därmed att barns egna tankar och värderingar skulle komma fram, men även att lärarnas syfte och strävan med gruppindelningar skulle synliggöras för att på så sätt få inblick i den maktrelation som uppstår i interaktionen mellan lärare och elever. För att uppnå detta syfte intervjuade vi tre lärare på tre olika skolor, och två grupper med fyra elever var från respektive lärares klass. Intervjuerna bearbetades och sammanfattades för att vidare analyseras med hjälp av vald litteratur som stöd för våra tankar. Analysen gjordes med utgångspunkt från våra frågeställningar. Då ett fåtal undersökningar gjorts ur barns perspektiv med fokus utifrån deras emotioner, var det svårt att finna relevant litteratur till studien. Resultatet visade att elevernas möjlighet att påverka i valet av arbetskamrat är ringa, förutom om läraren anser att elevens önskan är befogad. Vad som menas med befogad är till exempel om en elev anser sig besvärad av en kamrats ovilja att arbeta och därmed vill byta arbetskamrat, eller om läraren har vetskap om elevernas förmåga att arbeta flitigt tillsammans. Det är i miljön utanför klassrummet, i matsal och på gymnastiken som eleverna har möjlighet att vara med och påverka och känna delaktighet i indelningen av grupper. Hur påverkas elevers emotioner av detta? De upplevde missnöje över att det egna valet av kamrat bejakades så sällan av läraren, och kände glädje då det bekräftades. Trygghet och samspel är viktiga samarbetskomponenter enligt eleverna, och eleverna visade sig ha kännedom över lärarens syfte med gruppindelningar och vad dessa kan tänkas grunda sig på. Fick eleverna själva välja vem eller vilka de skulle arbeta med i större sammanhang, skulle med sannolikhet någon eller några elever bli utanför. Detta visade sig vara ett svar som elever och lärare var överens om i undersökningen.</p>