Dokumentation med hjälp av fotografering eller videofilmning är en vanligt förekommande metod som används i förskolans verksamhet. Detta används i det systematiska kvalitetsarbetet för att säkerställa att verksamheten arbetar efter de lagar och styrdokument som utbildningen vilar på. Samtidigt lever vi i en tid då barn fotograferas och exponeras av vuxna på sociala medier och detta sker även inom förskolan. Enligt barnkonventionen har barn rätt till sitt eget privatliv och enligt förskolans läroplan Lpfö 18 ska barns integritet respekteras även i dokumentationen. Trots det ökade kravet på dokumentation i förskolan saknas barns perspektiv i forskning kring detta ämne. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka barns upplevelser av att bli dokumenterade genom foton.Genom halvstrukturerade intervjuer har 13 barn i förskoleålder fått berätta om sina upplevelser av att bli dokumenterade. I och med att denna studie är inspirerad av fenomenologin har barnens svar analyserats induktivt. Resultatet struktureras under de tre teman som är barns medvetenhet om dokumentation, barns upplevelser om inflytande och delaktighet samt barns upplevelser av att bli fotograferade. Resultatet visar att barnen är väl medvetna om att de blir dokumenterade genom att bli fotograferade av pedagogerna på förskolan men att de inte är fullt så medvetna om vad syftet med dokumentationen är. Resultatet visar även på att det finns en ovilja hos många av barnen att bli fotograferade och att en del av barnen upplever att pedagoger tar kort utan att fråga barnen innan. De barn som upplever att de blir tillfrågade innan de blir fotograferade visar på en mer positiv syn på dokumentationsprocessen och känner sig även trygga att säga nej om de inte vill. Sammanfattningsvis visar resultet i denna studie att de barn som upplever att de harinflytande genom att bli tillfrågade innan de blir föremål för fotografering inte bara har en mer positiv syn på dokumentationsprocessen utan att de även visar ett större intresse för att vara involverade i den.

No description available.

Fysisk beröring och 1–3 åringars kroppsliga integritet är ett ämne som berörs i förskolan dagligen och är därför ett viktigt ämne att sprida ytterligare kunskap om. Studiens syfte har varit att undersöka hur olika förskollärare ser på 1–3 åringars kroppsliga integritet i förskolan, utmaningar de stöter på i arbetet med detta samt hur de tänker att man kan undervisa de yngsta barnen i förskolan i ämnet. För att analysera resultatet har teorierna och de teoretiska begreppen barns perspektiv, barnperspektivet, det kompetenta barnet, vuxna vet bäst samt anknytningsteorin använts. Dessa teorier och teoretiska begrepp har använts för att analysera resultatet ur ett helhetsperspektiv, där likheter eller andra exempel bland informanternas svar valts ut för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Studien är byggd på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av fem förskollärare från fem olika förskolor i södra Sverige. Slutsatsen av denna studie visar att 1–3 åriga barns kroppsliga integritet är en stor del av förskolans vardag och är ett komplext ämne som är viktigt att diskutera i arbetslaget då det kan finnas utmaningar i arbetet med det. Det visar även att yngre barns kroppsliga integritet kan uttryckas på många olika sätt och att alla barn är olika gällande kroppslig integritet. Vidare visar slutsatsen att det är vanligare att undervisa de yngsta barnen i förskolan om kroppslig integritet genom spontan undervisning. Denna studie kan påverka barns kroppsliga integritet i förskolan genom att kunskapen bidrar till att ämnet får större plats i verksamheten där det öppnas upp för diskussioner i arbetslagen, samt en möjlighet att utveckla förskollärarutbildningen till att den berör detta komplexa ämne mer och ger framtida förskollärare en ökad kompetens inom området.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om införandet av GDPR i förskolan i förhållande till uppdraget att dokumentera barns lärande och utveckling med hjälp av fotografering utifrån pedagogers perspektiv, genom att studera vilka möjligheter och begränsningar det kan förstås som att det finns med att dokumentera barns lärande med fotografier efter införandet av GDPR-lagen. Pedagogers uppdrag med dokumentation är mångfacetterat, således har foton blivit en vanligt förekommande metod för att dokumentera barns lärande och utveckling. Vi har identifierat en kunskapslucka gällande införandet av GDPR-lagen i förskolan, då tidigare forskning på digitalisering och pedagogisk dokumentation gjorts innan lagen om GDPR trädde i kraft. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats och empirin har samlats in med hjälp av samtalsintervjuer, där respondenterna fått ett förberedelsematerial tilldelat sig innan intervjun, innehållande texter och fotografier. Datainsamlingsmetoden kan genom samtal med pedagoger om GDPR i förskolan, pedagogisk dokumentation och respekt till barns integritet, leda till en ny förståelse därmed kan det förstås som att en hermeneutisk spiral bildats. För att belysa komplexiteten i problematiken som studeras här har hermeneutiken kombinerats med ramfaktorteori som använts vid analys av resultatet. Resultatet visar våra tolkningar av hur sex pedagoger reflekterar över möjligheter och begränsningar som finns med pedagogisk dokumentation där kameror används med hänsyn till barns integritet samt på vilka sätt lagen om GDPR har införts och vi har identifierat olika ramfaktorer såsom resurser, tid, pedagogers förhållningssätt samt decentralisering. En återkommande reflektion från respondenterna är om hur bilder tas i förskolan och vår tolkning är att pedagogerna är eniga om att de bästa bilderna ur ett GDPR perspektiv men även sett till barnens integritet är de bilder som är tagna på det så kallade `görandet´.

Studiens undersökningsområde är hur arbetet leds och uppfattas av rektorer och förskollärare i arbetetutifrån barns integritet och rättigheter. Detta är relevant då barnkonventionen blivit svensk lag. Syftet äratt förstå förskollärarnas respektive rektorers uppfattningar om barns integritet och rättigheter i förskolanoch hur förskollärare respektive rektorer för arbetet framåt med hänsyn till barns integritet ochrättigheter. Detta leder till forskningsfrågorna: Vad har förskollärare respektive rektorer föruppfattningar om barns integritet och rättigheter i förskolan? Hur uppfattar förskollärare respektiverektorer sitt arbete med att leda arbetet med barns integritet och rättigheter i förskolans verksamhet?Studien utgår från fenomenografisk ansats och förståelse, uppfattningar och erfarenheter är centralabegrepp. Studien grundar sig i intervjuer utav förskollärare och rektorer och intervjusvaren har ställtsmot varandra för att nyansera variationer i uppfattningar, förståelse och erfarenheter. Resultat attberoende på de olika variationer som uttrycks i förskollärares och rektorers uppfattningar har betydelseför hur arbetet leds i verksamheten med barns integritet och rättigheter. Alla medverkande i studienuppfattar att barns integritet och rättigheter är ett viktigt ämne att belysa och arbeta med i förskolansverksamhet.

Abstract The aim of this study is to retrieve knowledge about how teachers in the preschool talk about children’s participation and influence in the work of pedagogical documentation, and what they think about children’s integrity associated whit it. I have used qualitative interview as method, and I have interviewed five teachers from four different preschools. The result from my study shows that the teachers don’t see so much of children’s participations and influence in the work of pedagogical documentation. One contributor to that they think is the less of time. The teachers however, would like to let the children take more part of and have more influence in the documentation. They also believe that documentation cannot be pedagogical until you’ve done something whit it. When it comes to children’s integrity in the pedagogical documentation, the teachers feel like they don’t see to it as much as they should do. The teachers have a clear view on what pedagogical documentation is and how children’s participation and integrity should be in it, but they aren’t there just yet. / Sammanfattning Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap om hur förskollärare tänker om barns delaktighet och inflytande i den pedagogiska dokumentationen, samt hur de tänker om barns integritet i samband med den. Jag har använt mig av en kvalitativ intervjustudie, där jag har intervjuat fem stycken förskollärare från fyra olika förskolor. Resultatet av min studie visar att förskollärarna inte ser så mycket av barns delaktighet och inflytande i dagens dokumentation, en bidragande faktor till det anser de vara bristen på tid. Förskollärarna skulle däremot vilja låta barnen vara mer delaktiga och ha ett större inflytande i dokumentationen, då de anser att en dokumentation inte blir pedagogisk förrän man gjort något med den. När det kommer till barns integritet i den pedagogiska dokumentationen, känner förskollärarna att de inte ser till den lika mycket som de kanske borde. Förskollärarna har en tydlig syn på vad pedagogisk dokumentation är och hur barns delaktighet och integritet i den borde vara, men de är inte riktigt där än.

The purpose of this study is to analyze children’s books that both deal with children who are suffering, and children’s books that aim to prevent child abuse. By conducting a systematic literature study, I have answered my research questions. The results of the study can lead to increased knowledge and understanding of how children’s literature can be helpful when it comes to issues and topics that concern violence against children and children’s integrity. The questions I have answered in this study are how the different family situations are depicted, how the children’s relationships and vulnerability are reflected, and how the vulnerable children react in these books. The scientific articles summarized under previous research cover topics such as touch in preschool, what criteria a children’s book should have to be used for “abuse prevention” purposes, how such literature has changed over time, and what the consequences of lack of competence in adults are. My study supports previous research showing that children’s books are an important part of children’s learning and development, and that they can convey different values, norms, and messages about children’s rights and vulnerability in society. But this genre of books is still too new to see any positive change in the statistics regarding adult violence against children, and if any change would depend on the literature. The work to prevent abuse is not just about reducing the number of children exposed. It can also have a range of positive effects on society as a whole. / Studiens syfte är att analysera barnböcker som dels handlar om barn som farilla, samt barnböcker som har ett anspråk på att förebygga att övergrepp motbarn sker. Genom att göra en systematisk litteraturstudie har jag fått svar påmina frågeställningar. Studiens resultat kan leda till ökad kunskap ochförståelse om hur barnlitteratur kan vara till hjälp, när det kommer till frågoroch ämnen som berör våld mot barn och barns integritet. De frågor jag fåttbesvarade i denna studie är hur de olika familjesituationerna skildras, hurbarnens relationer och utsatthet speglas samt hur de utsatta barnen reagerar idessa böcker. De vetenskapliga artiklarna som sammanfattats under tidigareforskning berör ämnen som beröring i förskolan, vilka kriterier en barnbok börha för att kunna användas i “övergreppsförebyggande” syfte, hur sådanlitteratur har förändrats över tid och vad bristande kompetens hos vuxna får förkonsekvenser. Min studie stödjer tidigare forskning som visar att barnböckerär en viktig del av barns lärande och utveckling, och att de kan förmedla olikavärderingar, normer och budskap om barns rättigheter och utsatthet i samhället.Men denna bokgenere är än så länge för ny, för att se någon positiv förändringi statistiken när det gäller vuxnas våld mot barn, och om eventuell förändingskulle bero på litteraturen. Arbetet med att förebygga övergrepp handlar intebara om att minska antalet barn som utsätts. Det kan också ha en rad positivaeffekter på samhället i stort.