Syftet med denna undersökningen är att synliggöra högstadieelevers upplevelser av formativa och summativa bedömningsformer i skolan. Vi vill även undersöka huruvida deras upplevelser kan påverka deras psykiska hälsa utifrån Banduras (1977; 1982) teori om självskattning. “Psykisk hälsa” i det här arbetet förklaras inte som psykologiska diagnoser utan snarare behandlar arbetet elevers “vardagsstress” och andra aversiva upplevelser som hör till vardagen. Två av frågeställningarna som studien undersöker är: Vilka bedömningsformer uppger elever används inom bildämnet respektive teoretiska ämnen? Hur upplever elever i årskurs 9 olika bedömningsformer? Undersökningen är av kvalitativ karaktär och utgår från semistrukturerade intervjuer för att belysa elevers individuella upplevelser och berättelser om bedömning. Resultatet visar att elever upplever att de använder mest formativa bedömningsformer inom bildämnet, där de även förklarar att de inte erfarar några aversiva upplevelser. I kontrast till detta berättar eleverna att de använder sig främst av summativa bedömningsformer i de teoretiska ämnena, och uppger olika aversiva upplevelser de erfarar inför dessa. Slutsatsen är att eftersom eleverna erfarar aversiva upplevelser kring summativa bedömningsformer, men inte formativa, behöver bildlärare och lärare i teoretiska ämnen samspela mer. Ett förslag är att Skolverket skriver in förtydligande och högre krav på formativ bedömning i de teoretiska ämnena. Lärare i generell aspekt behöver också ta elevernas psykiska hälsa på allvar och kanske fråga sig själva varför eleverna erfarar aversiva upplevelser om bedömningsformer och hur man kan motarbeta detta.

This essay is a study about AI as an assessment aid in arts. The study commences with a literature review about former research about AI and its abilities, with specific focus on assessment and evaluating pictures. The literature review shows both promise and limitations of the use of AI as assessment aid. The theories used in this study are about the process of assessment, the importance of choosing the right assignment and different types of criteria and their benefits and limitations. By performing two semi-structured interviews with two experienced art teachers in southern Sweden an instruction material was created alongside with reference material consisting of student work and how the teachers assessed each drawing. The two teachers assessed each work and an interrater reliability score was calculated. Then an experiment was conducted where AI and one of the teachers assessed 15 drawings. The interrater reliability was again calculated and the process was repeated several times. The result in terms of the interrater reliability was acceptable, however AI assessed the same work with different grades in the attempts. Thus the conclusion is that there still are some limitations of the use of AI as an assessment aid in arts and that further studies with a larger data set ought to be performed.

No description available.

I studien undersöks hur bildlärare kan arbeta med frågor som rör sexualitet, relationer, samt sex- och samlevnad i bildundervisning. Undersökningen rör även hur elever kan stödjas i sin identitet genom normkritisk bildundervisning som tar upp frågor kring sexualitet och relationer. Metoden är kvalitativa och tar avstamp ur djupintervjuer med personer som arbetar med bildundervisning och ämnesintegrerad sex- och samlevnadsundervisning. Resultatet visar att sex- och samlevnadsundervisning är mest effektiv när den är ämnesintegrerad. I bildämnet finns det många olika ingångar och verktyg inom arbetsområdet som bl.a. skapar tillfällen att diskuterar relationer och värderingar, medvetgörandet av normer och stereotyper, samt uttryck och undersökande av den identiteter. Genom att använda sig av olika kreativa läroprocesser och horisontell mediering så kan elever förstå sin egen person och kropp, samt sig själv i relation till andra och till samhället. Detta är en god förutsättning för identitetsskapande och för ett kreativt och välfungerande liv.

Vi lever i ett allt mer digitaliserat samhälle, och digitala verktyg är en naturlig del av människors vardag. Skolverket har inför hösten 2018 ändrat i styrdokumenten för grundskole-, gymnasie- och vuxenutbildningen för att ge elever en större digital kompetens att kunna hantera den nya digitaliseringen. Med anledning av detta har jag velat ta reda på hur bildlärare idag resonerar kring och arbetar med elevernas digitala kompetens. Jag har även velat undersöka elevernas syn på digital kompetens. Frågeställningarna studien sökt svar på är: Hur resonerar fyra olika bildlärare om, och hur arbetar de med, gymnasieelevers digitala kompetens i ämnet bild? Hur kan en grupp gymnasieelever definiera och gestalta digital kompetens? För att få svar på dessa frågeställningar har intervjuer genomförts med fyra olika bildlärare på fyra olika skolor i Stockholmsområdet, och för att fånga elevernas perspektiv har mina egna elever på gymnasiet fått vara med och undersöka genom scenisk gestaltning vad de anser att digital kompetens är för dem och hur de definierar det. De teorier studien lutar sig på innefattar sociokulturell teori och design för lärande. Jag har också inspirerats av Pierre Bourdieus kapitalsteori. Studien visade att lärarna arbetar på olika sätt med elevernas digitala kompetens. De har själva olika grad av kunskaper inom det digitala, och alla lärarna i studien ville gärna kompetensutveckla sig på området. Elevernas kunskaper på området varierade också, men det framgick ett mönster som visade att elever idag är mindre kunniga gällande datorer än tidigare, vilket kunde bero på att de nu alltmer arbetar på telefoner och surfplattor. Det framkom också att det fanns ett visst mått av motstånd till att arbeta digitalt på bildlektionerna, både från lärarhåll och från elevhåll, och att förväntningarna från eleverna ofta låg på att få arbeta analogt med händerna. Vidare visade studien att det informella lärandet är ett tydligt inslag hos både eleverna och lärarna som själva hittar kunskaper via olika kanaler på internet. Elevernas undersökande genom scenisk gestaltning resulterade i ett gestaltat manifest där de proklamerar att digital kompetens är viktigt för dem. Detta framfördes som ett performance under Konstfacks vårutställning den 17 maj 2018.

Syftet med denna uppsats är att få en inblick i vilka faktorer som eleverna själva upplever ha betydelse för deras skolarbete i ämnet bild. Lärarna menar att låg motivation är ett stort problem i dagens skola och många elever upplever mötet med skolan som meningslös eftersom de inte känner sig delaktiga i det som händer i klassrummet. Eftersom forskning visat att all bildning bygger på motivation känns det viktigt för mig att ta reda på hur jag på bästa sätt ska kunna hjälpa mina elever att hitta den motivation och drivkraft som krävs för att klara av skolarbetet. Min studie bygger på en enkätundersökning där 62 elever i årskurs nio har fått svara på frågor om vilka motivationsfaktorer som de anser ha betydelse respektive sakna betydelse för deras motivation när det gäller det skolarbete som är kopplat till bildlektionerna. Enkätfrågorna är framtagna utifrån de faktorer som enligt litteraturstudier och forskningsresultat visat ha betydelse för motivation till skolarbete. Resultatet av undersökningen visar att eleverna först och främst vill känna sig nöjda med sitt arbete och hur de klarat av att genomföra sina uppgifter. På andra plats när det gäller viktiga motivationsfaktorer hamnar lärarens bemötande. Enkätresultaten bekräftade också min föreställning om att många elever ser bildämnet som ett roligt men tyvärr inte så viktigt skolämne. / The aim of this essay is to get an insight into what factors the pupils themselves perceive are important for their school work in the subject image. The teachers mean that motivation is a major problem in today's school and many students experience the meeting with school as meaningless because they do not feel involved in what is happening in the classroom. Since research has shown that all education is based on motivation, it feels important to me to find out how I can best help my students to find the motivation and driving force needed to cope with school work.   My study is based on a questionnaire survey, where 62 students in grade nine have answered questions about the motivational factors that they consider to be important and not relevant to their motivation regarding the school work associated with the image lessons. The survey questions are based on the factors that, according to literature studies and research results, have shown importance for motivation for school work. The results of the survey show that students first and foremost want to feel satisfied with their work and how they managed to fulfill their tasks. Secondly, when it comes to important motivational factors, the teacher's response ends. The survey results also confirmed my idea that many students view the subject matter as a fun but unfortunately not so important subject matter.

Denna undersökning undersöker bildlärares syn på bildämnet på svenska utlandsskolor och svenska skolor i Sverige. Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och använder sig av en narrativ analysmetod och tematisk analys. Undersökningen utgörs av en kvalitativ intervjumetod med fem informanter på svenska utlandsskolor och två informanter på svenska skolor i Sverige som vi valt att kalla för huvudpersoner. Studien visar på en berättelse som inte innehåller så många skillnader mellan våra urvalsgrupper i relation till våra frågeställningar som lyder: (1) Vilka uppfattningar om ämnet bild formulerar bildlärare i svenska skolor utomlands och i Sverige utifrån tre teman: berättande om bildämnets status, berättande om verksamhet och kampen om resurser och berättande om att undervisa i bild? (2) Vilka skillnader och likheter går att identifiera mellan dessa bildlärares uppfattningar? (3) Hur kan man med narrativ teori förstå lärares uppfattningar om bildämnet utifrån status och förutsättningar? Studien kartlägger däremot hur uppfattningar om bildämnets status och förutsättningar ser ut på utlandsskolor i Sverige ur ett berättande-perspektiv och vissa eventuella kopplingar går att göra mellan resurstillgång, undervisningspraktik och uppfattning om ämnets status.

This paper compiles research regarding comics utilised in the visual arts classroom. Our findings are based on numerous research projects demonstrating the positive impact of incorporating comics into the classroom while acknowledging some potential challenges. Some of the history and background of comics will be explored, and we will take you along on our journey through databases full of research and case studies. Furthermore, the studies are sorted in an ascending fashion according to their relevance to this paper. Our goal is to offer insight into the educational potential of comics, drawing from the work of various researchers in the field. The findings show that while some challenges in instruction may occur, comics are a vastly underestimated and overlooked teaching tool in both visual arts and various subjects. The results tell us that comics in the visual arts classroom are filled with opportunities to broaden the bank of knowledge and resources further.

This licentiate thesis focuses on the development of the idea process in art education using digital peer feedback. In the school subject visual art, the visual idea process, e.g., when students sketch their ideas, is an important phase in a project. When an idea takes form, there is the possibility for considering the idea in a new way, for others to study and discuss it, and most importantly, for generating new ideas. By digitally sharing their visual idea process and providing feedback, students can become more aware of their own and others' creative processes. Peer feedback in this thesis leans on two theories. The first is self-regulated learning, meaning that students formulate goals and identify needs (both their own and others’) when learning. In the feedback activity, the student is responsible for their own idea and for the visual feedback given to other students. They also receive valuable input when providing feedback. The second feedback theory is social constructivism and the zone of proximal development, i.e., the difference between what students accomplish in learning with the help of others and what students accomplish by themselves. In this study it is shown (by focusing on the social aspects of peer feedback) that when students help others, they develop their own products far more than they might have done if working individually. On two occasions, I observed and investigated how students (an eighth-grade and sixth-grade class) developed and digitally shared visual ideas supported by digital peer feedback. Thematic analysis was used on data gathered on both occasions (i.e. in both iterations of the study) to identify different types of feedback provided by students. In the first iteration, the feedback was in written form, and through analysis, five themes were created that described different types of peer feedback. In the second iteration, feedback was provided using various visual techniques, and through the analysis, four themes were formed. In each iteration of the study, four categories were created to describe the degree of change between the first and final sketches. The results suggest that using digital tools and peer feedback activities in visual art could help improve students’ abilities to develop ideas. The methodological contribution of this research is its new use of peer feedback using visual feedback. With this form of feedback, students stayed within one medium, using a sign system to communicate visual solutions on the sketches of other students. At the same time, they received practical tips and direct advice that they could immediately apply to their sketches. / Den här licentiatuppsatsen fokuserar på att utveckla idéprocessen i bildundervisning med hjälp av digital kamratfeedback. I skolämnet bild är den visuella idéprocessen, till exempel när elever skissar sina idéer, en viktig fas i ett projekt. När en idé får en form blir det möjligt att betrakta den, för andra att studera och granska, och kanske viktigast av allt, att generera nya idéer. Genom att digitalt dela med sig av sin visuella idéprocess och ge feedback kan elever bli mer medvetna om sina egna och andras kreativa processer. Kamratfeedback, peer feedback, i uppsatsen lutar sig mot två teorier. Den ena är själv-reglerat lärande, vilket innebär att formulera mål och identifiera behov i lärandet. I feedbackaktiviteten är eleven ansvarig för den egna idén och för den feedback som ges till andra elever. Eleverna får också värdefull input när de ger feedback. Den andra teorin är socialkonstruktivism och den proximala utvecklingszonen, dvs. skillnaden mellan vad elever åstadkommer i lärandet med hjälp av andra och vad elever åstadkommer på egen hand. Den här studien (som fokuserar på de sociala aspekterna av kamratfeedback) visar att när elever hjälper andra utvecklar de sin idé mycket mer än vad de skulle ha gjort om de hade arbetat individuellt. I två omgångar undersöktes hur elever i åttonde och sjätte klass utvecklar och digitalt delar visuella idéer med stöd av digital kamratfeedback. Inspiration från tematisk analys användes i båda omgångarna för att identifiera olika typer av feedback från eleverna. I den första användes skriftlig feedback, och genom analysen skapades fem teman som beskrev olika typer av elevernas feedback. I den andra omgången gav eleverna varandra feedback i form av olika visuella tekniker, och i analysarbetet skapades fyra teman. I båda omgångarna bedömdes graden av förändring mellan den första och den sista skissen. Fyra kategorier skapades i varje omgång. Resultaten tyder på att det skulle kunna vara fördelaktigt för elevernas förmåga att utveckla idéer med hjälp av digitala teknologier och kamratfeedback-aktiviteter i bild. Den digitala delningen underlättade för eleverna att dela och granska varandras idéarbeten och feedback. Det metodologiska bidraget från denna licentiatuppsats är att kamratfeedback har använts på ett nytt sätt, visuell feedback. Genom att stanna kvar i ämnets visuella språk och kommunicera feedback visuellt återanvändes föremål och former i den ursprungliga skissen.

This is a study that aims to investigate assessment and communication within visual art education. Both qualitative and quantitative methods are used to analyze how teachers and students perceive assessment, grading and communication. The study is based on empirical methods that consists of a survey that was answered by students in grade 9 and semi-structured interviews with 4 teachers that all teach visual art education. The theoretical starting point is supported by contemporary research about assessment and grading in the Swedish school system, assessment within visual art and the importance of teacher to student communication. The results found, show that the teachers that participated in the study, use similar methods for assessment where they document all processes and results to help for themselves. They also assess the process of learning as much as the result. The key to teacher to student communication is clear instructions and the need for repetition. The students’ perception of teacher instruction communication is that it is often done but less often as clear as the teachers try to make it. Assessment and grading are viewed as fair but the students also perceive that their behavior affects their grade, something that was not brought up by the teachers.