Denna multipla fallstudie behandlar hur kommuner implementerar de bostadssociala målen i sina markanvisningar. Sveriges befolkning växer och fler bostäder behöver byggas för att människor ska ha någonstans att bo. Bristen på bostäder får stora konsekvenser både på individnivå och för samhället i stort när bostadsbristen hämmar samhällsutvecklingen. De som drabbas hårdast av detta är de med låg inkomst, studenter, ungdomar, pensionärer, socialt utsatta och nyanlända. För att skapa rätt förutsättningar för alla invånare i kommunerna ska målen för bostadsförsörjningen beskrivas i bostadspolitiska program och kopplas till översiktsplanerna (SFS 2000:1383). Behovet av att bygga bostäder för låginkomsttagare är stort, bland andra studenter, ungdomar och äldre, kommunerna kan genom sina markanvisningar ställa krav på byggherrarna om att uppföra sådana bostäder. Syftet med detta arbete är att kartlägga hur två kommuner arbetar med markanvisning för att nå de sociala målen i bostadspolitiken och försöka besvara följande frågeställningar: • Hur kommer de bostadssociala målen gällande studenter, ungdomar samt bostäder för äldre och 55+ till uttryck i markanvisningar? • Hur skiljer sig de bostadssociala målen i markanvisningarna mellan Sundbybergs stad och Täby kommun? De i uppsatsen granskade markanvisningarna visar på att det i kommunerna byggs bostäder för den breda allmänheten men även i viss mån riktat mot grupper med lägre inkomster. Studien visar även att olika politisk styrning påverkar bostadsförsörjningen i olika riktning. Samt att vikten av att ha tydliga mål för bostadsförsörjningen leder till att bostadsbyggandet får en tydlig inriktning. Motsatsvis får avsaknaden av mål för bostadsförsörjningen negativa konsekvenser i form av uteblivna bostäder för ungdomar, studenter och äldre och 55+. / This multiple case study deals with how municipalities implement their housing supply objectives in their land allocations. Sweden’s population is growing and more housing needs to be built for people to have somewhere to live. The lack of housing has major consequences both at the individual level and for society at large when housing shortages hamper social and economic development. Those who are most affected by this are those with low incomes, for example adolescents, students and senior citizens. In order to create the right conditions for all residents in the municipalities, the housing supply objective should be described in housing policy programs and linked to the comprehensive plan (SFS 2000:1383). If there is a need to build residences for lower-income citizens, including adolescents, students and senior citizens, municipalities may, through their land allocations, induce the developers to construct such housing. The purpose of this study is to examine how two municipalities in the greater Stockholm region work with their land allocations to reach the objectives of their housing supply objectives and try to answer the following questions: • How will the housing supply objectives be expressed in land allocations regarding students, adolescents and senior citizens and 55+? • How does the housing supply objectives in the land allocation differ between Sundbybergs stad and Täby kommun? Conclusions from the study show that different political views, where basic principles on how to govern a municipality effectively, lead to, among other things, the housing supply objectives in different paths. One path does not favor those with low income, the other tries to do something. Different political views affect housing construction in Sweden, the question has therefore been raised that housing construction should be handled at the national level.

Sverige har en åldrande befolkning och år 2070 kommer en fjärdedel av befolkning att vara över 65 år vilket kommer att sätta press på den svenska välfärden. Utmaningar knutet till en åldrande befolkning är ingenting nytt utan uppmärksammades i Långtidsutredningen från år 2000. Ett led i att minska kostnaderna i den offentliga sektorn är och har varit kvarboendeprincipen som innebär att äldre ska ges möjlighet att bo kvar i bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden utifrån kvarboendeprincipen. Det juridiska ansvaret att säkra tillgången på bostäder för äldre finns hos kommunerna och till deras hjälp: de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen. De kommunala allmännyttiga bostadsbolagen ska enligt lag agera med ett allmännyttigt syfte utifrån affärsmässiga principer. Lagstiftningen som reglerar allmännyttan från 2011 har ifrågasatts av flera forskare avseende om det är möjligt att förena ett allmännyttigt syfte tillsammans med affärsmässiga principer. Syftet med studien är att genom en flerfallsstudie beskriva hur kommunerna och de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen arbetar tillsammans med bostadsförsörjning för äldre. Studien avgränsas till kommunerna Ljusdal och Söderhamn i Gävleborgs län. De utvalda kommunerna har negativ befolkningsutveckling och majoriteten av dess bostadsbestånd består av äganderätter vilket utifrån rådande teoribildning ska medföra svårigheter att tillgodose behovet av bostäder anpassade för äldre. För att svara på frågeställningarna har en kvalitativ innehållsanalys avstyrdokument som bostadsförsörjningsprogram, översiktsplaner ochägardirektiv från kommunerna och de allmännyttiga kommunalabostadsbolagen utförts. Dessutom har tjänstemän från planavdelningarna på derespektive kommunerna och representanter från de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen intervjuats. Studien påvisar att båda de undersökta fallen jobbar med mellanboendeformer främst i form av trygghetsboenden för att klara av utmaningarna kopplat till bostadsförsörjning för äldre. Studiens resultat visar på betydande skillnader när det kommer till relationerna mellan kommunerna och de kommunala bostadsbolag vilket kan ha betydelse för bostadsförsörjningen och bostadsutvecklingen i kommunerna. / The population in Sweden is growing older. One fourth of the population will be over 65 years of age by the year 2070, a development that will set pressure on the Swedish welfare system. One way to reduce the public expenses has been to introduce kvarboendeprincipen, which is that elderly will be given the possibility to live in ordinary homes instead of nursing homes. By law, it is up to municipalities to secure local housing by conducting appropriate policies and guidelines. An important tool has for a long time been municipal housing companies. The municipal housing companies are obligated by Swedish law to act with a public purpose and at the same time to act in a businesslike way. The legislation from 2011 has been questioned by several researchers whether it is possible to combine a public purpose and still act in a businesslike way. The purpose of the study is by a qualitative multi-case study describing how the municipalities alongside the municipality housing companies are working together to provide housing customized for the elderly. The study is delimited to the municipalities: Söderhamn and Ljusdal in the county of Gävleborg. The selected cases have a negative population growth and most of their housing stock consists of property rights, which according to previous studies and research entails difficulties to provide the elderly with customized housing. To answer the research questions a qualitative content analysis of different municipal guiding documents has been performed: like comprehensive plans, housing supply documents and owner directives of the municipal housing companies. Interviews with public servants from the municipality’s city planning offices and representatives from the municipality housing companies have also been made. The study shows that the current housing stock in the analyzed municipalities: Söderhamn and Ljusdal is outdated which constitutes a problem concerning availability. The analyzed cases promote the production of customized housing for elderly in order to secure the housing needs of an aging population. The relationships between the municipalities and the municipal housing companies differ between the two analyzed cases which may affect the supply of customized housing. The results indicate that the provision of housing for the elderly not only can be understood by economic theories regarding supply and demand.

The number of young single-person households is consistently increasing in South Korea, as in Sweden where the most common type of household is the single-person household. Housing is the key to the transition of young adults to adulthood and it can affect their quality of life and economic security throughout their lifetime. However, young people have encountered a similar housing problem in Sweden and South Korea, countries with different social, cultural, and political backgrounds. This study explores the policy implications garnered from Sweden for establishing housing policies for young single-person households in South Korea by investigating the difference between the housing policies in Sweden and South Korea and the rental housing provisions for young single-person households. The policy implications for single-person households in South Korea are, first, increasing the supply of rental housing and easing housing support requirements to provide housing to more young people as an alternative to increasing the universality of housing welfare policies. Second, providing the applicants' with applications and contracts on a single platform through an online integrated housing support system can be expected to improve operational efficiency and provide better convenience to residents. Third, a method of supplying a variety of housing to each region through regional integrated dormitory supply utilizing an integrated system, and satisfying the demands of the housing consumers, can be considered to establish an effective housing policy.

Antalet äldre i Sverige har ökat mest procentuellt sett av alla befolkningsgrupper under senare år, och prognosen är att gruppen äldre kommer att öka ännu mer de kommande decennierna. Åldersdiskriminering av äldre är vanligt förekommande, vilket påverkar deras möjligheter i samhället. Detta i kombination med att det inte finns någon lag som ställer krav på äldresinkludering i kommunala planer gör att äldreperspektivet riskerar att utestängas eller minimeras i planeringskontexten. Den praktiska implementeringen av äldres särskilda behov vad gäller bostäder och service i kommunal planering är svag trots att det är reglerat i ett flertal lagstiftningar. Uppsatsen har därför undersökt äldreperspektivet inom ramen för strategisk fysisk planering genom att undersöka hur bostäder och service riktat mot äldre implementeras i kommunala planer. I uppsatsen har de teoretiska utgångspunkterna blandstad samt WPR använts i kombination med metoderna kvalitativ textanalys samt semistrukturerad gruppintervju. Den kvalitativa textanalysen genomfördes genom att granska fyra kommuners bostadsförsörjningsprogram, dessa valdes ut med bakgrund i tre kriterier, och detta landade i en analys av bostadsförsörjningsprogram för Sundsvalls kommun, Uppsala kommun, Ystads kommun, samtSkövde kommun. Semistrukturerad gruppintervju genomfördes med tre medlemmar ur pensionärsorganisationen SPF Seniorerna Trossö i Karlskrona.  Resultat och analys visar att äldreperspektivet inom bostäder och service förekommer till viss delinom kommunal bostadsförsörjning, och att det därför finns utrymme till förbättringar för att synliggöras ännu mer. I granskade bostadsförsörjningsprogram behandlas bostäder för äldre genomgående, och majoriteten av programmen behandlade även service både friskrivet från bostäder men även i kombination med bostäder. Samtliga program understryker vikten av att uppnå en blandning av boende- och upplåtelseformer samt förtätning och tillvaratagande avbefintliga tekniska system. Majoriteten av kommunerna betonar att tillgänglighet i bostadsbeståndet och i övriga miljöer också är viktigt i samklang med bostäder och service.  Respondenter vid gruppintervjun bekräftar också att äldreperspektivet förekommer och framhävs inom den fysiska planeringen, och att det har blivit bättre på senare år. Det betonades dock att det finns förbättringspotential genom mer inkludering som exempelvis remissinstans vid framtagandet av kommunala planer, samt att förbättra samverkan mellan kommun och medborgare. Respondenterna betonade också problemet med tillgänglighet i både bostadsbeståndet samt i offentliga miljöer, och att detta kan förbättras och åtgärdas.  I slutsatser poängteras det att det är fem begrepp som utgör viktiga pusselbitar för att främja för ett äldreperspektiv inom den kommunala bostadsförsörjningen, dessa är: närhet, tillgänglighet, variation, inkludering och samverkan. Sammanfattningsvis finns det ett äldreperspektiv inom den kommunala bostadsförsörjningen specifikt för de fyra bostadsförsörjningsprogram som analyserats samt för de respondenter som intervjuats

Dagens bostadsmarknad är omfattande och påverkar alla på olika vis. Syftet med uppsatsen är att belysa unga vuxnas upplevelser på bostadsmarknaden samt studera hur dessa problem skulle kunna bemötas med tänkbara lösningar. För att studera detta har en kvalitativ ansats antagits med semistrukturerade intervjuer med unga vuxna och tjänstepersoner som arbetar med frågan på daglig basis. I uppsatsen kan det konstateras att det finns brist på bostäder som matchar unga vuxnas behov. Detta har resulterat i att unga vuxna tvingas bo kvar i boendesituationer som fått dem att må dåligt både fysiskt och psykiskt. Denna otillgänglighet på goda bostäder tyder på att det förekommer en orättvisa och ett utanförskap där unga vuxna inte får ta del av bostäder på samma villkor som andra samhällsgrupper. I syfte att bemöta detta har ett antal olika lösningsåtgärder presenterats som omfattar både kortsiktiga- och långsiktiga lösningar. / Today's housing market is extensive and affects everyone in various ways. The purpose of the essay is to shed light on young adults' experiences in the housing market and to study how these problems could be addressed with possible solutions. To study this, a qualitative approach has been adopted with semi-structured interviews with young adults and officials who work with the issue on a daily basis. In the essay, it can be stated that there is a lack of housing that matches the needs of young adults. This has resulted in young adults being forced to stay in housing situations that made them feel unwell both physically and psychologically. This unavailability of good housing indicates that there is an injustice and exclusion where young adults are restricted from getting access to housing, on the same conditions as other social groups. In order to address this, a number of different solution measures have been presented both in short- and long-term perspectives.

Boendeojämlikheter har ökat i Sverige sedan 90-talet. Detta faktum ställer krav på svenska kommuner att hantera den negativa utvecklingen och arbeta med en hållbar bostadsförsörjning. Kommunala policydokument i form av bostadsförsörjningsplaner och riktlinjer för markanvisning är verktyg för kommuner att ställa sociala krav vid byggande och planering av bostäder. Det saknas uppgifter om i vilken utsträckning kommuner ställer sociala krav vid markanvisning i syfte att främja en hållbar bostadsförsörjning och skapa social rättvisa.  Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera i vilken utsträckning kommuner inom Region Stockholm ställer krav på social hållbarhet i kommunernas riktlinjer för markanvisning och bostadsförsörjningsprogram samt granska samband mellan hur höga och låga medianinkomster påverkar sociala krav i policydokument. Empirin består av 26 kommuners riktlinjer för markanvisning och bostadsförsörjningsprogram som bearbetas genom innehållsanalys med utgångspunkt i Fainsteins teori om rumslig och social rättvisa. Genom att studera Region Stockholms kommuner har studien uppmärksammat att sociala krav i många fall är bristfälligt hos kommuner / Increased housing inequalities in Sweden have been on the rise since the 1990s. This fact places demands on Swedish municipalities to address the negative development and work towards sustainable housing provision. Municipal policy documents in the form of housing supply plans and guidelines for land allocation serve as tools for municipalities to impose social demands in the construction and planning of housing. There is a lack of information regarding the extent to which municipalities impose social demands during land allocation with the aim of promoting sustainable housing provision and creating social justice. The purpose of this thesis is to examine and analyze the extent to which municipalities within the Stockholm Region impose demands for social sustainability in their guidelines for land allocation and housing supply programs, as well as to investigate the correlation between how high and low median income influence social demands in policy documents. The empirical data consists of guidelines for land allocation and housing supply programs from 26 municipalities, which are analyzed through content analysis based on Fainstein's theory of spatial and social justice. By studying the municipalities in the Stockholm Region, the study has brought attention to the inadequate presence of social demands in many cases.

Den här uppsatsen avhandlar ”populariteten” hos de vanliga hyresbostäder i Uppsalahems ägo per 2010-12-31 som förmedlades med kontraktsformen tillsvidarekontrakt under de fem åren 2006 till och med 2010. De ”popularitetsmätningar” som utförts inom ramarna för uppsatsens undersökning, baseras på ett faktiskt aktivt agerande, i aggregerad form, av de aktivt bostadssökande individerna i bolagets bostadskö under perioden, i förhållande till ovan nämnda bostäder. Den för författaren initialt tillgängliga variabeln avseende det undersökta agerandet är antalet intresseanmälningar, alltså intressefrekvensen, för var och en av de vanliga hyresbostäder som under perioden utbjudits för förmedling, enligt normalt förfarande, via Uppsalahems ordinarie publiceringskanal på bolagets webbplats. Ingen direkt redovisning av dessa intressefrekvenser sker dock. Istället fokuseras den relativa intressefördelningen samt den inverkan på bostädernas ”popularitet” som tycks ha följt av dessas egenskaper. Den relativa intressefördelningen redovisas utifrån de förmedlade bostädernas klasstillhörighet för var och en av dessa egenskapsvariabler, medan graden av inverkan undersöks för varje egenskap med kontroll för de övriga. Egenskapernas absoluta bakomliggande variabelvärden var antingen direkt eller indirekt observerbara för de bostadssökande då dessa gjorde intresseanmälningarna. De aktuella egenskaperna valdes på basis av att de enligt författaren är jämförbara, kvantifierbara och i någon mening möjliga att ha en objektiv uppfattning om. De klassindelade egenskapsvariablerna utgör undersökningens oberoende variabler, det vill säga de som ska förklara variationerna i utfall i undersökningens beroende variabel; relativ intressefördelning/”popularitet”. Egenskapsvariablerna speglar bostädernas klassindelade avstånd till innerstaden, grund- och relativhyra, storlek samt typ. Klasstillhörigheterna för de förmedlade bostäderna är i sin tur härledda utifrån varje bostads förhållande, för egenskapsvariablerna, till preciserade bakomliggande bostadsbestånd. Dessa utgörs av ett sammanlagt bestånd innehållande bolagets bostäder, som i sin tur består av fem underliggande (typ-)delbestånd om 1-5 rum, utifrån bostädernas rumsantal exklusive kök. På ovan beskrivna sätt används alltså de förmedlade bostädernas relativa förhållande till bolagets övriga bostäder inom respektive typbestånd för att tillskriva dem dess egenskaper. Även förmedlingarna delas in i sex kategorier; en för samtliga förmedlingar och fem kategorier efter bostadstyp, utifrån medianantalet intresseanmälningar för varje enskild kategori, dels för att varje kategori då får en ”populär” och en ”mindre populär” hälft, och dels utifrån tanken att skillnader i ”populariteten” mellan de olika förmedlingskategorierna är intressanta att utröna.Utifrån upplägget visas, i författarens mening, på åtminstone någon dimension av dessa bostäders ”popularitet” i de bostadssökandes ögon, och hur dessas ”popularitet” skiljde sig åt.De mer centrala resultaten av undersökningen är, för det första, att bostäder med färre antal rum i större utsträckning var ”populära”. Undersökningen av egenskapernas inverkan visar överlag på en betydande sådan ifrån främst variablerna avstånd till innerstaden respektive grundhyra, då de andra egenskaperna kontrolleras för. Övriga variablers påvisade inverkan överskuggas dock närmast av den mycket stora inverkan på sannolikheten att en förmedlad bostad var ”populär” vilken uppvisas beroende på dennas avstånd till innerstaden. Utifrån resultaten för samtliga förmedlingar skulle en i alla avseenden ”populär” bostad ha få rum, ligga nära innerstaden, ha en låg grundhyra och medellåg relativhyra samt en liten boyta.