Syftet med studien var att skapa insikt och förståelse kring hur chefer arbetar hälsofrämjandeför att öka medarbetarnas välmående då ohälsa på arbetsplatsen har negativa konsekvenserför både organisationer och samhället (ISM, 2022a). Metoden som användes var en kvalitativstudie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Åtta intervjuergenomfördes där kriteriet för deltagande var en chefsposition. Det transkriberade materialetbearbetades med hjälp av en tematisk analys där en kombination av en induktiv samt deduktivansats skapade tre huvudkategorier: beskrivning av hälsofrämjande arbete, hälsofrämjandestrategier samt chefers förutsättningar. Slutsatsen var att chefer är nyckelpersoner iorganisationernas hälsofrämjande arbete där cheferna visade sig stå bakom vad och hurmycket hälsofrämjande arbete som genomfördes utöver det systematiska arbetsmiljöarbetet,där många chefer implementerade egna strategier för att främja medarbetarnas hälsa. Dechefer som använde tillgängliga resurser visade på ett högre eget välmående med bättreförutsättningar att driva organisationens hälsofrämjande arbete än de chefer som inteutnyttjade tillgängliga resurser. Denna studie visar även på att chefers kunskap om hälsa ochvälmående, eget intresse samt engagemang är faktorer som har en positiv påverkan påimplementering och hållbarheten av hälsofrämjande initiativ.

Ce mémoire porte sur l’effet médiateur du sentiment d’urgence temporelle du chef d’équipe et du sentiment d’urgence de l’équipe entre la durée du mandat du chef d’équipe et la sécurité psychologique de l’équipe. L’effet médiateur est évalué en deux temps. Le premier est d’évaluer si un chef d’équipe en poste depuis longtemps ressentira plus ou moins d’urgence temporelle et si cette dernière aura un effet sur la sécurité psychologique de l’équipe. Le deuxième est d’évaluer si un chef d’équipe en poste depuis moins longtemps aura un effet sur l’urgence temporelle ressentie par son équipe et si cette dernière affectera la sécurité psychologique de l’équipe. Les données ayant permis cette étude ont été recueillies auprès de 1 027 vendeurs d'une entreprise de services financiers au moyen de sondages répondus de manière volontaire et confidentielle. Les résultats indiquent que la durée du mandat du chef d’équipe n’a pas d’effet direct sur la sécurité psychologique de l’équipe. Toutefois, l’effet médiateur de l’urgence temporelle du chef d’équipe et de l’équipe est confirmé. Les résultats indiquent qu’un chef d’équipe en poste depuis longtemps ressent une urgence temporelle plus grande, ce qui nuit à la sécurité psychologique de l’équipe. Les résultats montrent également qu’une équipe qui a un nouveau chef d’équipe en poste ressent une plus grande urgence temporelle, ce qui favorise la sécurité psychologique de l’équipe. Ce mémoire met donc en lumière l’importance de l’urgence temporelle du chef d’équipe et de l’équipe comme antécédent de la sécurité psychologique au sein de l’équipe ainsi que la durée du mandat du chef d’équipe. / This master’s thesis focuses on the mediating effect of the team leader's time urgency and the team's time urgency between team leader's time tenure and the team’s psychological safety. The mediating effect is assessed in two ways. The first is to assess whether a team leader with a longer time tenure will feel more or less time urgency and whether this will have a positive or negative effect on the team’s psychological safety. The second is to assess whether a team leader with a shorter team tenure will influence the time urgency felt by its team and whether the latter will have a positive or negative effect on the team’s psychological safety. The data for this study was collected from 1,027 salespeople at a financial services company through surveys that were completed voluntarily and confidentially. The results indicate that the leader’s time tenure has no direct effect on the team’s psychological safety. However, the mediating effect of the team leader’s time urgency and the team’s time urgency is confirmed. The results indicate that team leader with longer time tenure experiences greater time urgency, which has a negative effect on the team’s psychological safety. The results also show that a team that has a team leader with a shorter time tenure feels greater time urgency, which has a positive effect on the team’s psychological safety. This master’s thesis therefore highlights the importance of the team leader’s time urgency and the team’s time urgency as an antecedent of psychological safety within the team as well as the duration of the team leader's mandate.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ forskningsmetod söka förståelse för och försöka fånga upplevelser av hur det är att leda det mindre företaget utan HR-avdelning. Studien har haft för avsikt att undersöka hur bland annat bristen på HR-stöd kan upplevas för den relativt ensamma ledaren. Utgångspunkt har tagits utifrån ledarrollen. Runt denna har teorier inhämtats som på något sätt kan knytas till upplevelser i ledningspositionen, från ledningsmodeller till grundläggande socialpsykologiska aspekter. Sex intervjuer har genomförts med fyra män och två kvinnor på högsta chefsnivå inom respektive företag. Varje respondent har olika erfarenheter och utbildningar och representerar vitt skilda branscher. Intervjuerna har spelats in och sedan noggrant transkriberats till text för bearbetning och analys. Analys har genomförts inledningsvis utifrån Grundad teori, där all teori och förförståelse bortsetts ifrån i möjligaste mån för att kategorisera texterna i två steg, i en typ av tematisering. Därefter har intervjusvar kopplats ihop med det teoretiska ramverket och befintlig forskning, och sedan tolkats utifrån detta. Studiens slutsatser pekar på många likheter i upplevelser på de olika företagen. Många utmaningar delas av samtliga och detsamma gäller belöningar. I enstaka fall skiljer de sig åt av olika skäl. Resultaten indikerar att arbetet med människor upplevs som det mest utmanande och krävande, men även som något av det mest positiva. Men det finns orosmoln av lite olika slag beroende på verksamhetssektor. Det finns också stöd utifrån att inhämta för ledaren genom lite olika strategier, enligt respondenterna i studien. Ledarskapet i det mindre företaget utan HR, kan tidvis som studiens titel indikerar upplevas som ensamt. Men behöver inte vara det hela tiden. / The purpose of this study is to, through a qualitative research method, seek an understanding of and try to capture experiences of what it is like to lead the smaller business without an HR department. The study intended to investigate how, among other things, the lack of HR support can be experienced for the relatively solitary leader. The starting point has been taken based on the leadership role. Around this, theories have been gathered that can in some way be linked to experiences in the management position, from management models to basic social psychological aspects. Six interviews have been conducted with four men and two women at the highest management level within each company. Each respondent has different experiences and educations and represents widely different industries. The interviews have been recorded and then carefully transcribed into text for processing and analysis. Analysis has initially been carried out on the basis of Grounded theory, where all theory and pre-understanding is set aside as much as possible in order to categorize the texts in two steps, in a type of thematization. Interview responses have then been connected with the theoretical framework and existing research, and then interpreted based on this. The study's conclusions point to many similarities in experiences at the various businesses. Many challenges are shared by all and the same goes for rewards. In some cases, they differ for various reasons. The results indicate that working with people is experienced as the most challenging and demanding, but also as one of the most positive. But there are clouds of concern of slightly different kinds depending on the business sector. There is also support based on obtaining for the leader through slightly different strategies, according to the respondents in the study. Leadership in the smaller company without HR, as the title of the study indicates, can sometimes be experienced as lonely. But it doesn't have to be all the time.

I och med den digitalisering som skett i samtliga delar av vår vardag, har nya möjligheter skapats som tidigare inte varit möjliga. Främst kan detta ses i den aktivitet vi lägger ner mest tid på, vårt arbete. Genom utveckling av digitala kommunikationsverktyg och utvecklingen av en digital arbetsmiljö, finns idag möjligheten att arbeta på distans. Denna fördel medför dock en rad utmaningar för chefer som nu behöver leda personal som cheferna inte träffar dagligen på samma sätt som man gjort tidigare. Även att den digitala kommunikationen gör det svårare för chefer att hantera de mjuka värdena i ledarskapet, exempelvis se hur personalen mår. Syf- tet med denna studie var därför att undersöka upplevelsen av att leda på distans, vilka utma- ningar cheferna står inför, hur de hanterar de mjuka värdena samt vilka egenskaper och ledar- skapsstil som kan vara till din fördel när det kommer till att leda på distans. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie, där data samlades in genom semistrukturerade inter- vjuer. Intervjuerna genomfördes med verksamhetschefer inom ett svenskt bolag som är en av de ledande aktörerna i sin bransch. Studien visade att cheferna står inför utmaningar som de inte tidigare stått inför och att de därför blivit tvungna att skapa strategier för att hantera dessa. Kommunikation och relationsbyggande var de största utmaningarna där tydlighet och feedback var delar i kommunikationen som upplevdes vara speciellt utmanande på distans. Tillit och tydlighet med förväntningar upplevdes utmanande i ett distansledarskap. Det fanns även fördelar med distansledarskapet, där systematiken och strukturen förbättrades samt att man enklare kunde genomföra administrativa arbetsuppgifter utan att bli störd. Slutsatsen för studien visade att chefer på distans främsta utmaningar är de mjuka värdena i ledarskapet. Ef- tersom området har begränsat med forskning bör därför detta vara ett framtida fokusområde i forskning kring ledarskap.

Genom HR-transformationen har HR-chefers möjlighet till inverkan i verksamheters ledningsgrupper ökat. Det här genom att de har gått från att arbeta operativt till att nu mera arbeta med en mer strategisk inriktning likt övriga avdelningar. I linje med tidigare forskning uppmärksammas det hur HR-chefer i och med en mer strategisk roll, har givits ökad möjlighettill inflytande och legitimitet i verksamheter. Tidigare forskning belyser även vikten av att ha en HR-chef med i verksamhetens ledningsgrupp, däremot behöver individen bakom rollen motivera varför hens område är lika viktigt som övrigas är. Det här bidrar till att möjligheten till inflytande och legitimitet för HR-chefer fortfarande är begränsad och inte alltid helt självklar. I HR-området är rollens inflytande och legitimitet stort, däremot är det begränsat i frågor utöver det egna området. I studiens teoretiska referensramar framhävs nyinstitutionell teori med legitimitet, särkoppling och isomorfism. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod med en semistrukturerad intervju som den främsta datainsamlingsmetoden. Resultatet av intervjuerna påvisar hur rollen och dessinflytande såväl som legitimitet går mot en positiv förändring då fokuset i ledningsgruppen härleds till medarbetarna som resurs. Studiens slutsats visar på att HRBP är en nödvändigfunktion i ledningsgruppen på grund av dess kunskap om personal, arbetsgivarvarumärke och organisation. Utfallet av intervjuerna visar dock att det fortfarande finns en kunskapslucka till vad HR-cheferna bidrar med för verksamhetens legitimitet. Slutsatsen påvisar även att HRBP än idag blir begränsade vad det gäller dess legitimitet i förhållande till övriga medlemmar i ledningsgruppen.

Införandet av New Public Management i den offentliga sektorn har för första linjens chefer,benämnda som enhetschefer i denna studie, inneburit en ökad byråkrati och minskad kunskap inom hantering av olika arbetsuppgifter. Detta bland annat inom arbetet kopplat till personalärenden. På så sätt ökar värdet av ett gott samarbete och en god relation med HR-avdelningen och dess HR-partners. Studiens syfte avser att skapa förståelse kring enhetschefers upplevelse av relationen till sin HR-partner och vilka faktorer som ligger till grund för en högkvalitativ arbetsrelation. Studien ämnar att ta reda på vilka kriterier enhetschefer anser bör finnas i en högkvalitativ arbetsrelation samt på vilket sätt relationen mellan enhetschefer och deras HR-partners kan definieras som en högkvalitativ arbetsrelation. Alternativt vad som behöver utvecklas för att relationen skall definieras som en högkvalitativ relation. Genom en kvalitativ metod intervjuades enhetschefer inom en offentlig verksamhet. Semi-struktureradeintervjuer användes för att undersöka deras upplevelser av relationen till deras HR-partners. Genom en tematisk analys kunde ett resultat presenteras. Resultat visade att relationen idag ärgod, men är inte av en högkvalitativ karaktär. Relationen innehåller ömsesidig respekt ochempati som ger psykologisk trygghet till medlemmarna i den men det finns hinder för utvecklingen av relationen. Det handlar om att fylla ett behov för ett individ- och verksamhetsanpassat arbete som i dag saknas i relationen. Då relationer är dynamiska och en uppfattning om vad god kvalité innebär är individuellt kan relationer lätt få fel förutsättningar för att fungera. Genom att arbeta mot en tydligare målbild för vad arbetet skall bidra till samt vad relationen betyder för de olika parterna kan en högkvalitativ relation lättare uppnås. / The introduction of New Public Management in the public sector has meant increased bureaucracy and reduced knowledge in handling various tasks for first-line managers referred to as unit managers in this study. This, among other things, in work linked to personnel matters. In this way, the value of good collaboration and a good relationship with the HR department and its HR partners increases. The purpose of the study is to create an understanding of unit managers' experience of the relationship with their HR partner and the factors that form the basis for a high-quality working relationship. The study aims to find out what criteria unit managers believe should exist in a high-quality working relationship and in what way the relationship between unit managers and their HR partners can be defined as a high-quality working relationship. Alternatively, what needs to be developed for the relationship to be defined as a high-quality relationship. Through a qualitative method, unit managers in thepublic sector were interviewed. Semi-structured interviews were used to examine their experiences of the relationship with their HR partners. Through a thematic analysis, a result could be presented. Results showed that the relationship today is good, but is not of high-quality nature. The relationship contains mutual respect and empathy that gives psychological security to its member. There are obstacles to the development of the relationship that is about filling a need for individual and business-adapted work that is currently lacking in the relationship. As relationships are dynamic and perception of what good quality means is individual, relationships can easily have the wrong conditions to function. By working towards a clearer goal picture for what the work is to contribute to and what the relationship means for the various parties, a high-quality relationship can be more easily achieved.

The middle manager as an occupation resides in the center of an organization's hierarchical structure and is therefore, due to the position's organizational circumstances, a representative of the organization in which he or she operates. The last two years have been marked by the ongoing covid-19 pandemic and have affected both individuals and organizations worldwide. The extent to which different organizations have been affected by the pandemic is an area that has not yet been explored to any great extent. This is the main subject of this study, and for this purpose middle managers serve as organizational representatives. The purpose of this study is to further explore how individuals in middle management positions have experienced their organizations regarding covid-19 and how this relates to experiences in other organizations.                      A semi-structured interview study has been conducted with a total of 5 middle managers participating. The theory used to analyze the interviews is organizational theory with focus on formal and informal organizational structure. According to the statements made by the middle managers who participated in the study, one of the main findings has been that there has been a greater need for social support in organizations that primarily work with human interactions, such as education and care, during the pandemic, than organizations that mainly work with production. Several explanations for this are proposed, such as differences in formal structure, funding and leadership. The findings of this study contributes to deepening the understanding of how different organizations have been affected by the pandemic and what motives have guided the middle managers in the light of the changes brought about by the pandemic.

Bakgrund: Organisationer står ständigt inför nya utmaningar där anpassning är absolut nödvändig för att inte bli föråldrade eller slås ut på marknaden. I denna dynamiska process spelar både ledarskapet och medarbetarna en avgörande roll, det är dock en utmaning att genomföra hållbara förändringar. Därför är det relevant att studera ledarskapets roll för både förändringsprocesser samt ur ett psykosocialt arbetsmiljö-perspektiv. Detta eftersom ledarskapet ses spela en avgörande roll för organisationens framgång, men också dess misslyckanden. Studier av detta slag är därför viktiga för en ökad förståelse samt bidra till samhällets utveckling och välfärd. Syfte: Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse för hur chefers ledarskap kan främja hållbara förändringar samtidigt som hänsyn tas till medarbetarnas välbefinnande. Fokus låg på att undersöka samband mellan ledarskapets roll, förändringsprocesser och medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö utifrån medarbetarnas perspektiv. Studien tog även sikte på att utforska hur förändringar och chefers ledarskap kan relateras till transformativt ledarskap och Kotters 8-stegsmodell.Metod: Studien använde en mixed method-ansats (QUAN + qual) där data samlades in via en webbaserad enkät. Deltagarna valdes ut genom bekvämlighetsurval och riktades mot medarbetarna inom en socialförvaltning. Studien antar en socialkonstruktivistisk ståndpunkt då den betraktar sociala fenomen som skapas och återskapas i den dynamiska processen mellan chefer och medarbetare. För dataanalys användes Cronbachs alfa (α), Spearmans rho (ρ), Pearsons r, determinationskoefficienten r² samt tematisk analys.Resultat och slutsats: Studien visade att det fanns starka signifikanta positiva samband mellan ledarskap, inflytande i förändringsprocesser och psykosocial arbetsmiljö (p &lt;0,001). Ledarskap förklarade en betydande del av variabiliteten i inflytande över förändringsprocesser och psykosocial arbetsmiljö. Resultaten visade särskild tyngdpunkt på kommunikation, delaktighet och stöd som betydande aspekter för ett väl fungerande ledarskap. Detta främjar medarbetarnas engagemang, hållbara förändringar, den psykosociala arbetsmiljön samt medarbetarnas välbefinnande positivt. Studien stödjer därmed tidigare forskning och understryker vikten av ett väl fungerande ledarskap. Begränsningar och implikation: Studiens begränsningar inkluderade ett smalare fokus på teorier och medarbetarnas perspektiv inom en specifik kontext, vilket kan påverka generaliserbarheten. Studien syftar till att bidra till förståelsen inom det arbets-pedagogiska fältet i relation till det viktiga samspelet som sker mellan medarbetare och chefer. / Background: Organizations constantly face new challenges where adaptation is absolutely necessary to avoid becoming outdated or eliminated. In this dynamic process, both leadership and employees play a crucial role, but implementing sustainable changes can be difficult. Therefore, it is relevant to study the role of leadership in both change processes and from a psychosocial work environment perspective. This is because leadership is seen as playing a crucial role in an organization's success, but also its failures. Studies of this kind are therefore important for increasing understanding and contributing to society's development and welfare. Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how leadership can promote sustainable changes while considering employee well-being. The focus was on examining the relationships between the role of leadership, change processes, and employees' psychosocial work environment from the perspective of the employees. The study also aimed to explore how changes and leaders' leadership can be related to transformative leadership and Kotter's 8-step model.Method: The study used a mixed method approach (QUAN + qual) where data was collected through a web-based survey. The participants were selected through convenience sampling and targeted towards employees within a social welfare department. The study assumes a social constructivist standpoint as it considers social phenomena created and recreated in the dynamic process between managers and employees. For data analysis, Cronbach's alpha (α), Spearman's rho (ρ), Pearson's r, and determination coefficient r² were used, as well as thematic analysis.Results and conclusion: The study showed that there were strong significant positive correlations between leadership, influence in change processes, and psychosocial work environment (p &lt;0.001). Leadership explained a significant part of the variability in influence over change processes and psychosocial work environment. The results showed a particular emphasis on communication, participation, and support as significant aspects of effective leadership. This promotes employee engagement, sustainable changes, psychosocial work environment, and employees' well-being positively. The study supports previous research and emphasizes the importance of effective leadership.Limitations and implications: The limitations of the study included a narrower focus on theories and employee perspectives within a specific context, which may affect generalizability. The study aims to contribute to understanding within the field of work pedagogy in relation to the important interaction that occurs between employees and managers. / <p>PE207G. Examinationsdatum 2023-06-08.</p>

Författare: Lizette Janesten Titel: “En beskrivning av kunskapsläget om riskbedömning av organisatorisk och social arbetsmiljö. En intervjustudie med första linjens chefer verksamma på akutmottagningar inom hälso- och sjukvården”. Kurs: Examensarbete i Arbetshälsovetenskap, masternivå, 30 högskolepoäng Lärosäte: Högskolan i Gävle Problemformulering: Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ökar risken för ohälsa och sjukskrivning hos arbetstagare, vilket i sin tur leder till ökade kostnader för verksamheten och samhället i stort. Statistik visar att den främsta orsaken till sjukskrivning inom yrkesgrupper som arbetar i hälso- och sjukvården är psykisk ohälsa och stressreaktioner. Forskning visar dessutom att det finns brister i chefers kunskaper om psykisk ohälsa och dess riskfaktorer men också bristande kunskaper om systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta motiverar studiens syfte att kartlägga första linjens chefers kunskaper och erfarenheter om just organisatorisk och social arbetsmiljö och hur den kan riskbedömas på olika sätt men också för att säkerställa att arbetstagarna arbetar i en arbetsmiljö som förebygger riskerna att drabbas av ohälsa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter första linjens chefer verksamma på akutmottagningar inom hälso- och sjukvården har om riskbedömning av organisatorisk och social arbetsmiljö. Metod: För studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. För att samla in information utfördes tio semistrukturerade intervjuer med chefer som arbetar på en akutmottagning på olika sjukhus i Sverige. För att analysera intervjuerna gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analys av resultat resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Resultatet visade att det fanns en varierad kunskap och förståelse för vad riskbedömning av organisatorisk och social arbetsmiljö innebär. Många av deltagarna saknade möjligheten att vidareutbildas i ämnet. Samtliga deltagare upplevde dock ett bra stöd från sin chef i arbetsmiljöarbetet. Rutinerna för att utföra riskbedömningar såg annorlunda ut mellan deltagarna men den gemensamma faktorn var att de främst utfördes inför planerade förändringar i verksamheten eller när det redan hade hänt något.  Slutsats: Resultatet visar att det finns brister i teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter hos första linjens chefer på akutmottagningar om vad organisatorisk och social arbetsmiljö är och hur den riskbedöms. Det finns ett ökat behov av mer utbildning och praktisk övning hur de olika delarna inom organisatorisk och social arbetsmiljö kan riskbedömas med hjälp av olika verktyg. / Author: Lizette Janesten Title: “A description about the knowledge regarding risk assessment of organizational and social work environments. An interview study with first line managers working at emergency departments in the health care sector”. Course: Master thesis in Occupational Health Sciences, 30 credits University: University of Gävle Aim: The aim of the study is to investigate what theoretical knowledge and practical experience first-line managers working at emergency departments in the health care sector have about risk assessment of organizational and social work environments. Method: A qualitative method was used in this study with an inductive approach. To collect information ten semi-structured interviews were conducted on managers who work at an emergency department in different hospitals in Sweden. The interviews were then analyzed through a qualitative content analysis. Findings: Analysis of results resulted in three main categories and eight subcategories. The result showed that there was a varied knowledge and understanding of what risk assessment of the organizational and social work environment entails. Many of the participants lacked the opportunity to continue their education in this area. However, all participants experienced good support from their manager to handle the work environment. The routines for carrying out risk assessments looked different between the participants, but the common factor was that they were mainly carried out before planned changes in the business or when something had already happened. Conclusion: The results show that there are deficiencies in theoretical knowledge and practical experience among first-line managers in emergency departments about what organizational and social work environment is and how it can be risk assessed. There is an increased need for more training and practical practice in how the different parts of the organizational and social work environment can be risk assessed using different tools.

I Sverige finns ett gemensamt mål att bedriva en god och lika vård på lika villkor för alla. Vård- och omsorgssektorn står inför stora framtida utmaningar utifrån kompetensförsörjningen för att kunna bedriva en god vård. För att attrahera och behålla arbetskraft är det av stor vikt att prioritera arbetsmiljöarbetet och stärka ledarskapet. Organisationens syn på ledarskap påverkar vilka chefer som rekryteras och förutsättningarna för hur ledarskap skapas och utvecklas. Förstalinje chefer inom vård och omsorg har komplexa uppdrag i jämförelse med chefer inom andra branscher med tanke på storlek på arbetsgrupper, uppdragsbeskrivning, ekonomiska utmaningar och sämre organisatoriskt stöd. Organisationerna inom vård- och omsorg har färdigställd värdegrund som en del av marknadsföringsfilosofi och från ledning önskad organisationskultur, medan arbetsplatser har utvecklat egna kulturer och normer vilket leder till att förstalinje chefer hamnar i svår position då dem ska balansera mellan dessa kulturer. Tidigare forskning har påvisat att hållbart ledarskap har stor vikt för både organisationen, arbetsplatsen och förstalinjens chefer. Syftet med studien var att med fokus på vård och omsorg, undersöka huruvida det ömsesidiga förhållandet mellan ledarskap, psykologisk trygghet, mångfald organisationskultur och arbetsplatskultur främjar ett hållbart ledarskap. Metoden som använts är kvalitativ metod, där sex förstalinje chefer från olika delar av vård- och omsorg intervjuats då målet var att undersöka deras upplevelser och erfarenheter för att få en ökad förståelse hur organisationskultur och arbetsplatskultur påverkar och påverkas av ledarskapet. Intervjuerna har analyserats och sammanfattats utifrån följande kategorier: organisationskultur, arbetsplatskultur, psykologisk trygghet samt ledarskap och hållbart ledarskap. Resultatet har påvisat en betydlig skillnad mellan organisationskulturen och arbetsplatskulturen samt deras påverkan på förstalinje chefer och dennes ledarskap. Vidare, har det påvisat att förstalinje chefer upplever att ledarskapet blir mindre hållbart utifrån organisationskultur, medan mer hållbart utifrån arbetsplatskultur. Förstalinje chefer arbetar i hög grad att implementera en hållbar arbetsplatskultur där de poängterar vikten av ett närvarande och tillitsbaserat ledarskap. / In Sweden, there is a collective goal of providing high-quality and equitable care on equal terms for all. The health and social care sector faces significant future challenges in the area of competence maintenance in order to be able to provide high-quality care. To attract and retain a workforce, it is of great importance to prioritize work environment management and strengthen leadership. An organization’s perspective on leadership impacts which managers are recruited and the conditions for how leadership is created and developed. Taking into consideration the size of work groups, mission statement, economic challenges and comparatively weak organizational support, first line managers within health and social care have complex assignments in comparison with managers in other sectors. Organizations within the health and social care sector have finalized values as a part of their marketing philosophy and the organizational culture desired by leadership, while workplaces have developed their own cultures and norms, which leads to first line managers being placed in the difficult position of balancing between these cultures. Previous research has demonstrated that sustainable leadership is of great importance for organizations, workplaces, and first line managers.    The purpose of this study was to, with a focus on health and social care, investigate to what extent the reciprocal relationship between leadership, psychological security, diverse organizational cultures and work cultures promotes sustainable leadership.   The method of this study is a qualitative one, based on interviews conducted with six first line managers from different areas within the health and social care sector, with the goal of investigating their experiences in order to gain an increased understanding of how organizational culture and workplace culture affect and are affected by leadership. We have analyzed and summarized these interviews in relation to the following categories: organizational culture, workplace culture, psychological security, leadership and sustainable leadership.   The results demonstrate a significant distinction between organizational culture and workplace culture, as well as their impact on first line managers and their leadership. Furthermore, they demonstrate that first line managers feel that leadership becomes less sustainable in relation to organizational culture, but more sustainable in relation to workplace culture. First line managers work extensively with the implementation of sustainable workplace cultures, where they stress the importance of a present and trustbased leadership.