Bakgrund: Att vårdas på sjukhus kan vara en traumatisk upplevelse där inte enbart sjukdom orsakar lidande utan även den främmande fysiska vårdmiljön. När ett barn drabbas av sjukdom drabbas hela familjen vilket gör att föräldrarnas hälsa och upplevelser spelar stor roll för barnets återhämtning. Barn som själva varit patienter upplever att tillgång till familjen är en viktig faktor som stärker den egna hälsan. Det är därför viktigt att skapa en fysisk vårdmiljö som främjar en familjecentrerad vård, där föräldrarollen kan upprätthållas och föräldrarna kan bli en del av vårdteamet.  Syfte: Att belysa upplevelsen av den fysiska vårdmiljön hos familjer med sjuka barn som vårdas under långvarig sjukhusvård. Metod: Litteraturöversiktens resultat bygger på 15 vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklar utfördes systematiskt genom att använda specifikt utformade sökord i databaserna PubMed samt Cinahl. Utvalda artiklar analyserades sedan i en artikelmatris och innehållet kondenserades ner till teman där likheter och skillnader identifierades.  Resultat: I analysprocessen växte ett huvudtema fram; en främmande miljö. Detta huvudtema fick i sin tur fem underteman; medicinsk apparatur på gott och ont, avsaknad av avskildhet, tillfällig frihet från sjukhusmiljön, ljud, belysning och temperatur samt bekvämlighet. Slutsats: Familjers upplevelser av den fysiska vårdmiljön har en direkt påverkan på såväl familjers hälsa som den familjecentrerande vården. Vidare kan anpassningar i den fysiska vårdmiljön både minska vårdlidande och främja föräldrars delaktighet. Sjuksköterskan har även en viktig uppgift i att informera och instruera föräldrar om den fysiska vårdmiljön för främja den familjecentrerade vården. / Background: Being treated at a hospital can be a traumatic experience in which not only sickness causes care suffering but also the foreign physical health care environment. When a child suffers from illness, the whole family is affected, which means that the parents' health and experiences play a major role in the child's recovery. Children who have been patients themselves feel that access to their family is an important factor that strengthens both the child's health and the experience of being cared for in hospitals. It is therefore important to maintain a family-centered care that enables an environment in which the parental role can be maintained and where parents become part of the care team. Aim: To illustrate families of hospitalized children experiences of the physical health care environment.  Method: The results of the literature review are based on 15 research articles. The search for articles was carried out systematically using specifically designed search words in the PubMed and Cinahl databases. Selected articles were then analyzed in an article matrix and the content condensed to themes where similarities and differences were identified and presented.  Results: In the analysis process, a main theme emerged: a foreign environment. Which consisted of five sub-themes medical equipment for good and bad, lack of privacy, temporary freedom from the hospital environment, sound, lighting and temperature and uncomfortable interior. Conclusion: Families 'experiences of the physical health care environment have a direct impact on families' health as well as on family-centered care. The nursing profession needs more knowledge about how care suffering can be alleviated through adaptation of the physical care environment. Registered nurses have an important task to inform and instruct parents with hospitalized children about the physical health care environment.

Bakgrund. För att tillgodose ett tryggt patientomhändertagande krävs god kommunikation mellan olika vårdande yrkesgrupper. Vägen dit är full av utmaningar. När kommunikationen brister är det oftast på grund av oförståelse av respektive roller mellan yrkesgrupper och störningar i miljön där kommunikationen utförs. För ett väl fungerande samarbete mellan personal på ambulans och räddningstjänst är god kommunikation av högsta vikt.  Syfte. Syftet med studien var att undersöka erfarenheten sjuksköterskor inom ambulansverksamheten har av kommunikation med räddningstjänstpersonal under samverkan.  Metod. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes med elva sjuksköterskor verksamma i södra delen av Sverige. Genom användandet av Critical Incident Technique togs sjuksköterskornas erfarenhet och hanteringen av specifika händelser i samband med kommunikation med räddningstjänstpersonal fram. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat. Två huvudteman framkom i resultatet: Kännetecken på god kommunikation under samverkan och kännetecken på bristande kommunikation under samverkan. Skapandet av huvudteman gjordes utifrån åtta teman som formades utifrån deltagarnas beskrivningar av de Kritiska Incidenterna och deras hantering och beteende kring dessa incidenter. Slutsats. Det finns fördelar när ambulanspersonal och räddningstjänstpersonal arbetar på samma station. Fördelen med att känna varandra till namn ökar även förståelsen för varandras arbete och samverkan blir lättare. En väl fungerande kommunikation bidrar till ett effektivt teamarbete. I samband med större händelser ökar risken att kommunikationen fallerar. Det kan möjligtvis påverka patientomhändertagande. Att ha gemensamma utbildningsdagar där de olika yrkesgrupperna lär sig av varandra rekommenderas. Då det även tycks saknas forskning på området rekommenderas det. / Background. To provide safe care for patients, good communication between different professional caring groups is essential. Lack of communication is usually due to misunderstanding of the respective roles between involved professionals and disturbances in the environment where the communication is carried out. For a well-functioning collaboration between personnel in the ambulance and rescue services, good communication is of utmost importance.  Purpose. The purpose of the study was to investigate the experience nurses in the ambulance service have of communication with the rescue service during collaboration.  Method. A qualitative interview study with an inductive approach with eleven nurses active in the southern part of Sweden was conducted. By using the Critical Incident Technique, the nurses' experience and the handling of specific incidents related to communication with the emergency services were defined. The interviews were analyzed through a qualitative content analysis with the aim of creating categories and themes of the experiences. Results. Two main themes emerged: Characteristics of good communication during collaboration and characteristics of lack of communication during collaboration. The two main themes contained eight themes based on the participants' descriptions of the Critical Incidents and their handling and behavior around these incidents.  Conclusion. There are benefits when ambulance personnel and emergency services personnel work at the same station. The advantage of knowing each other by name also increases the understanding of each other's work and collaboration becomes easier. A well-functioning communication contributes to effective teamwork. In connection with major events, the risk of failure during communication increases. This may affect patient care. It is recommended to have joint practice where the different professional groups learn from each other. Further research in the field is recommended.

Bakgrund: Transpersoner lider i högre utsträckning av psykisk ohälsa i jämförelse med övrig befolkning. I enlighet med lagar och konventioner har alla människor rätt till jämlik och adekvat vård. Sjuksköterskor behöver bred kompetens för att kunna ge hälsofrämjande och likvärdig vård. Trots det upplevs svårigheter att behandla transpersoner på grund av otillräcklig utbildning och kunskap. Syfte: Syftet var att beskriva transpersoners upplevelser av mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier; att bli felkönad, människa inte vara transperson, betydelsen av kunskap eller okunskap hos vårdpersonal och vårdmiljöns betydelse. Transpersoner upplevde att deras könsidentitet var dominerande i mötet med vårdpersonal oavsett sökorsak. Upplevelsen av att inte få adekvat vård eller bemötande på grund av kompetensbrist var också tydlig. Sammanfattning: Bemötande har stor betydelse för hur transpersoner upplever sin vård. Positiva upplevelser av mötet med vårdpersonal var trygghetsingivande och stärkande medan negativa upplevelser var diskriminerande och icke hälsofrämjande. En ytterligare påverkande faktor var vårdmiljön. / Background: Transgender people suffer to a greater extent from mental illness in comparison to the rest of the population. In accordance with laws and conventions, everyone has the right to equal and adequate care. Nurses need broad competence to be able to provide health-promting and equivalent care. Despite that, difficulties are experienced in treating transgender people due to insufficient education and knowledge. Aim: The aim was to describe transgender persons experiences of healthcare encounters. Method: A litterature review based on twelve original qualitative scientific articles. The litterature search was carried out in the databases Cinahl Complete and PubMed. Results: Four categories emerged in the results; to be misgendered, human not just a transgender person, the importance of knowledge or lack of knowledge of healthcare staff and the importance of the healtcare environment. Transgender people felt that their gender identity was dominant in the encounter with healthcare professionals, regardless of the reason for seeking health care. The experience of not receiving adequate care or treatment due to lack of knowledge was also clear. Summary: The healthcare encounter has a great significance for how transgender people experience their care. Positive experiences of the encounter with healthcare personnel were reassuring and empowering, while negative experiences were discriminatory and did not promote transgender persons health. An additional factor that influenced the impression was the health care enviroment.

Drygt 25 procent av alla barn som vårdas inom slutenvård i Sverige vårdas på vuxenavdelning. Orsakerna till detta varierar och kan bero på distans, platsbrist eller behov av specifik kompetens och vård. Likande anledningar kan ses i USA där över 70 % barn vårdas på en vuxenavdelning när de är i behov av sjukhusvård. Barnets delaktighet i sin egen behandling är en viktig aspekt vid vård på sjukhus. Barnets utvecklingsfaser bör tas i beaktning och deras åsikter respekteras för att kunna bedriva en trygg och patientsäker vård. Vårdnadshavarens närvaro ökar även trygghetskänslan för barnet. Syftet med denna integrativa litteraturöversikt var att granska tidigare forskning kring barns erfarenheter av att vårdas på en vuxenavdelning. Sökning i fem databaser genererade sju artiklar som har analyserats systematiskt utifrån en induktiv metod med innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. I resultatet framkom två huvudkategorier som visade sig vara problematiska: Betydelsen av delaktighet i vården och Den vårdande miljöns betydelse. För att främja hållbar utveckling för barn krävs att personalen som vårdar dem har rätt kunskap och kompetens. En väl anpassad och trygg vårdmiljö med adekvat information utifrån barnets kunskapsnivå kan generera en känsla av säkrare vård och en förståelse av sin omgivning. Det finns ännu ingen forskning i Sverige om hur barn upplever vård på en vuxenavdelning, vilket kan driva vården framåt för en sannolikt bättre vårdupplevelse utifrån barnperspektivet. / Just over 25 percent of children receiving inpatient care in Sweden end up in units for adults. Some of the reasons are due to lack of space on children’s units, distance and the need for specific competencies and care. Similar reasons can be seen in the USA where over 70% of children are cared for in an adult ward when they need hospital care. A child’s active participation in their own care is an important aspect of care at hospital. Children’s developmental stages should be considered, and their opinions respected in order to provide a safe environment and care. The parents’ and guardians’ presence will also increase the child’s feeling of safety. The purpose of this integrative literature review is to examine previous research studies on children’s experiences when receiving care at an adult unit. The search of five databases generated seven articles that were systematically analyzed based on the inductive method with content analysis according to Elo and Kyngäs. The results brought about two main categories that were identified as problematic: The importance of participation in care and The importance of the caring environment. To promote sustainable developmental care for children it is required that hospital personnel have age-appropriate knowledge and competence of treatment. A well-adapted and safe treatment environment with adequate knowledge based on the child’s level of knowledge could generate a safer feeling and understanding of the current situation. Children should not receive treatment at an adult unit but when unavoidable, research must be the driving force behind child centered care. In Sweden there is still no research based on children’s experiences receiving treatment at an adult medical unit. Further research is necessary for better care and understanding a child’s perspective.

Bakgrund: Vårdmiljöer sägs kunna bidra till att lindra såväl lidande som möjliggöra välbefinnande för patienter vid livets slut, och det privata hemmet kan möjliggöra livskvalitet och är föredragen vårdplats för döende och död i samhället. Arbetet som sjuksköterska i hemmet vid livets slut involverar att möta patienter och familjemedlemmar i deras egen miljö, vilket beskrivs som utmanande men också som positiva erfarenheter beroende på klinisk organisation och sjuksköterskans ansvarsområde. Ytterligare erfarenhetsbaserad omvårdnadsforskning om denna vårdmiljö är eftersträvansvärd. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors, som arbetar i specialiserad palliativ hemsjukvård, erfarenheter av det privata hemmet som vårdmiljö vid livets slut. Metod: Den här studien har kvalitativ design, guidad av forskningsapproachen tolkande beskrivning. Deltagarproducerade fotografier användes som utgångspunkt vid tio individuella intervjuer med sjuksköterskor inom specialiserad palliativ hemsjukvård. Resultat: Datanalysen resulterade i fyra teman; Komma till ett unikt privat hem förberedd på att anpassa interaktioner och handlingar beroende på miljön; Stödja patienter och familjemedlemmar att balansera egenvård, oberoende och säkerhet; Guida patienter och familjemedlemmar inför och igenom förändringar i hemmiljön för att stödja vård vid livets slut; Använda bilfärden mellan hemmen till reflektion, återhämtning och förberedelse. Diskussion och slutsats: Resultatet i denna svenskspråkiga uppsats diskuterades utifrån Liaschenkos teorier; som framhåller att omvårdnadsansvaret i hemmet innebär att bevara och skydda patientens möjlighet till autonomi och självbestämmande i deras naturligt subjektiva miljö, som påverkas av sjukdom och sjukvård. Resultatet genomsyras av sjuksköterskornas strävan att uppnå detta, något som beskrivs kräva specifik kompetens, men också innebär en rad utmaningar och ibland risker för det egna välbefinnandet. Då resultatet samtidigt antyder hemmet som plats med dubbla syften, dels som en privat plats vid livet slut och en arbetsplats. Omvårdnadsarbetet involverar en rad anpassningar i interaktion med vårdmiljön och personerna som bor där, och ett tillitsfullt samarbete mellan sjuksköterska, patient och/eller familjemedlem beskrivs möjliggöra en optimal och delad vårdmiljö vid livets slut. / Background: Care environments are shown to be a contributing factor for alleviate suffering and enhance wellbeing for dying patients, and private homes is found to benefit life quality and is a preferred place death and dying in society. Working in home care at end-of life involves meeting patients and family members in their own environment, entailing challenges and feasibilities depending on clinical organization and nursing role. Further experiential nursing research about this care environment at end-of-life is desirable. Aim: Exploring palliative care nurse’s experiences of the private home as an end-of-life-care environment. Method: The design of this study was qualitative, guided by the interpretive description approach. We used participant-produced photographs with follow-up interviews with ten nurses working in specialised palliative home care. Findings: Four themes were constructed; Entering the unique private home prepared to adjust interactions and actions depending on the environment, Supporting patients and family members to balance between self-care, independency and security, Guiding patients and family members towards and through environmental changes to support end of life care at home and Using the time driving between homes to reflect, recover and prepare. Discussion and conclusions: The findings in this Swedish written essay was discussed by using Liaschenkos theories; displaying that the nursing role in this care settings involves keeping and protecting the patients autonomy and self-determination in their own natural subjective home, which is affected by disease and health care. This findings clearly demonstrate the nurses strive for this, requiring specific competence, but also impair several challenges and sometimes risks for their own wellbeing. Thus, the private home is suggested being a space with dual purposes; an exclusive place for death and dying and a working environment. This involves a variety of adjustments in interactions with the environment and the persons living there, facilitated by a confident cooperation between the nurse, patient and/or family members for an optimal and shared care environment in end-of-life. / Plats och rum för vård i livets slutskede

Abstract The purpose of this study was to describe intensive care unit patients’ nursing environment from patients’ point of view as well as patients’ memories of intensive care. There is also a description of the psychological quality of life three and six months after intensive care and a description of intensive care aftercare from patients’, relatives’, nurses’ and physicians’ point of view. The study was conducted with patients, relatives, nurses and physicians in a university hospital emergency intensive care unit. Mixed qualitative and quantitative methods were used in this study. The material on nursing environment and memories of ICU was explored by observing patients who were in ICU (n = 4, 96 hours of taped material) and by measuring noise (dB) and lighting (lx). The patients were also interviewed twice after ICU treatment. Psychological quality of life was studied by a quality of life instrument (n = 216, RAND-36). The experiences of ICU aftercare clinic were studied by observation and by interviewing patients (n = 10), relatives (n = 8), physicians (n = 2) and nurses (n = 2). The qualitative material was analysed by inductive and deductive content analysis; the quantitative material was analysed statistically. The ICU patients’ nursing environment consists of physical, social and symbolic environment. It also involves a lot of contacts with many different people in a noisy environment. There is very little difference between day and night in terms of activities. The ICU patients did not have a long continuous resting time during the day. After three and six months, 48.1% and 47.7% of the patients, respectively, had memories from the ICU. 23.7% of the patients had memories of relatives, nurses and physicians; 30.5% suffered from delusions, nightmares and panic disorders. When asked again after three months, 7.1% of the patients suffered from these symptoms. The patients who were treated in ICU had a lower psychological quality of life than age- and sex-matched Finnish population; this was especially emphasized in patients who suffered from delusions. The ICU aftercare clinic helps patients and relatives in the recovery process and provides important knowledge to intensive care unit specialists about patients’ recovery and the effects of ICU treatment. The ICU patients’ nursing environments is made up of components which the patients cannot influence and which can be difficult for them to understand. The staff can influence components of many ICU patients’ nursing environment that advance or impair their psychological recovery. These components include calming down the patients’ environment, respecting the patients’ day and night rhythm, patient-centred care planning and information to the patient that is correctly timed and appropriately formulated. This study produced new knowledge that helps to develop the quality of treatment of patients in intensive care unit or in intensive care aftercare. / Tiivistelmä Tutkimuksen tarkoituksena oli kuvailla tehohoitopotilaan hoitoympäristöä sekä selvittää potilaan kokemuksia tehohoidosta. Lisäksi kuvailtiin tehohoidossa olleiden potilaiden psyykkistä elämänlaatua kolmen ja kuuden kuukauden jälkeen tehohoidosta sekä tehohoidon jälkiseurantapoliklinikan toimintaa potilaiden, omaisten, hoitajien ja lääkärien näkökulmasta. Tutkimuksessa yhdistettiin laadullista ja määrällistä tutkimusta. Hoitoympäristön ja tehohoitokokemusten tutkimiseksi aineisto kerättiin havainnoimalla tehohoidossa olevia potilaita (n = 4, 96 tuntia videoitua materiaalia) sekä mittaamalla melun ja valon voimakkuutta. Lisäksi heitä haastateltiin kaksi kertaa tehohoidon jälkeen. Psyykkistä toipumista tutkittiin elämänlaatumittarilla (n = 216, RAND-36-mittari,). Kokemuksia jälkiseurantapoliklinikalta tutkittiin haastelemalla ja havainnoimalla potilaita (n = 10), heidän omaisiaan (n = 7), poliklinikan lääkäreitä (n = 2) ja sairaanhoitajia (n = 2). Laadulliset aineistot analysoitiin induktiivisella ja deduktiivisella sisällön analyysillä. Määrällinen aineisto analysoitiin tilastollisesti. Tehohoitopotilaan hoitoympäristö muodostuu fyysisestä, psyykkisestä ja symbolisesta ympäristöstä. Potilaan hoitoympäristöön liittyy useita kontakteja useiden eri ihmisten kanssa meluisessa ympäristössä. Päivän ja yön välillä ei ole suurta eroa toiminnoissa. Potilailla ei ole pitkiä yhtenäisiä lepoaikoja vuorokauden aikana. Kolmen kuukauden jälkeen 48,1 %:lla ja kuuden kuukauden jälkeen 47,7 %:lla potilaista oli muistikuvia tehohoidosta. 23,7 %:lla potilaista oli muistikuvia läheisistä, hoitajista ja lääkäreistä. 30,5 % potilaista kärsi harhoista, painajaisista ja paniikkikohtauksista. Kysyttäessä uudelleen kuuden kuukauden kuluttua 7,1 % vastasi kärsineensä näistä oireista. Tehohoidossa olleilla potilailla oli matalampi psyykkinen elämänlaatu kuin ikä- ja sukupuolivakioidulla suomalaisella vertailuväestöllä. Erityisesti tämä korostui harhoista kärsineillä potilailla. Tehohoidon jälkiseurantapoliklinikka auttaa potilasta ja omaisia toipumisprosessissa ja antaa tehohoidon asiantuntijoille tietoa potilaiden toipumisesta sekä tehohoidon vaikutuksista. Tehohoidossa olevan potilaan hoitoympäristö koostuu osatekijöistä, joihin potilas ei voi itse vaikuttaa ja joita hänen voi olla vaikea hahmottaa. Henkilökunta voi vaikuttaa moniin niistä hoitoympäristön tekijöistä, jotka edistävät tai hidastavat potilaan psyykkistä toipumista. Näitä ovat hoitoympäristön rauhoittaminen, päivä-yörytmin kunnioittaminen, potilaskeskeinen hoitotyön suunnittelu sekä oikea-aikainen ja -muotoinen tiedonanto. Tutkimus tuotti uutta hoitotieteellistä tietoa, jota voidaan hyödyntää kehitettäessä tehohoitopotilaiden hoidon laatua sekä teho-osastolla että jälkiseurannassa.

Elektrokardiogram (EKG) är ett vanligt förekommande hjälpmedel för diagnostik i ambulanssjukvården. Att kunna tolka EKG korrekt är av vikt för att säkerställa en säker vård för patienten. Tidigare forskning om ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att tolka EKG saknas. Syftet med studien är att beskriva ambulanssjuksköterskornas erfarenheter av att tolka EKG i samband med prehospital vård. Studien är av kvalitativ design med ostrukturerade intervjuer och induktiv ansats. Tolv intervjuer med ambulanssjuksköterskor genomfördes. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultatet som resulterade i tre generiska kategorier med två till fyra subkategorier vardera. Studien visar att ambulanssjuksköterskorna erfar en personlig utveckling, ett organisatoriskt stöd och beaktar vårdmötet vid tolkning av EKG. Erfarenheten är att två olika dimensioner, den existentiella dimensionen och den strukturella dimensionen, påverkar ambulanssjuksköterskorna vid tolkning av EKG i samband med prehospital vård. Ett korrekt tolkat EKG kan ge patienten bättre förutsättningar för en god vård. Enligt ambulanssjuksköterskorna i studien tycks arbetslivserfarenhet ge mer kunskap inom EKG-tolkning, vilket skiljer sig från tidigare forskning. Kontinuerlig utbildning inom EKG-tolkning kan troligtvis behövas. / Electrocardiogram (ECG) is a common aid for diagnostic work up in ambulance care. To be able to interpret the ECG correctly it is important to ensure a safe care for the patient. Previous research regarding ambulance nurses’ experience of interpretating the ECG is lacking. The aim with the study was to describe ambulance nurses’ experiences of interpretating the ECG in association with prehospital emergency care. The study is of qualitative design with unstructured interviews and an inductive approach. Twelve interviews with ambulance nurses were carried out. Qualitative content analysis was used to analyze the findings which resulted in three generic categories with two to four subcategories each. The study showed that the ambulance nurses experience a personal development, an organizational support and consider the care meeting when interpretating ECG. The experience is that two different dimensions, the existential dimension and the structural dimension, affect the ambulance nurses when interpretating the ECG in association with prehospital emergency care. A correctly interpretated ECG can give the patient better conditions for a good care. According to the ambulance nurses in the study work experience seem to give more knowledge in ECG-interpretation, which differs from previous research. Continuous education in ECG-interpretation is probably required.

The South African health care environment is a two-tier health care delivery system consisting of the public sector and the private sector. The focus of this study is on the private health care sector. Private health care is funded by medical schemes through employer and employee contributions. The private sector is also the most profitable sector for multinational pharmaceutical organisations to market and sell their products within the South African health care environment. The major cost saving initiative by employers and medical schemes in the private health care sector has also been the introduction of managed health care initiatives. The goal of managed health care is to establish a system which delivers value by giving people access to quality and cost-effective healthcare. The new reality of managed health care initiatives are changing the boundaries of the South African pharmaceutical industry. The managed health care wake is overturning the business processes which made the pharmaceutical industry so successful and are rendering obsolete the industry's conventional models of corporate strategy and management systems. In the context of these turbulent changes, pharmaceutical companies are being forced simultaneously to develop new strategic approaches for the future, design new business processes which will link them more firmly to their new customers, and implement the cultural changes neccessary to accomplish the transformation from yesterday's successful pharmaceutical company to tomorrow's customer-led, integrated health care supplier. The way forward lies in three organising concepts. The first is cutomer alignment. The effort of transformation must start with an understanding of how the customer defines the value of the services and/or products offered by the organisation. Everything that follows involves aligning internal processes with external contingencies. The second is sequencing. It is vital to understand not just what needs to happen first in the transformation process, but also what the subsequent steps is and in what order the steps need to be undertaken. The third organising concept is learning. The sequence of interventions that lead to organisational transformation must occur in such a way as to maximize the ability of the organisation to learn: from customers and the marketplace, and from itself. / Business Management / D.B.L.

Text in Afrikaans / Health care has typical challenges and stress factors as employees deal with people in a very personal manner. This exclusively client-centred environment requires special skills from employees if they wish to perform well. In addition to excellent interpersonal and stress management skills, they need to be able to handle their own and patients' emotions well. These skills can be referred to as emotional intelligence competencies. Emotional intelligence is a relatively new concept with many possibilities if applied correctly. This study involves 114 employees, their colleagues and supervisors in two health-care organisations. The 360° Emotional Competency Profiler was used together with the internal performance evaluation scores, and statistical techniques such as t-tests and discriminant analysis were utilized. It was found that certain emotional intelligence dimensions and work performance are related to a certain extent. However, other factors also need to be considered if one wants to make predictions in this regard. / Die gesondheidsorgomgewing het unieke uitdagings en stresfaktore omdat werknemers op 'n baie persoonlike vlak met mense werk. Die uitsluitlik klientgesentreerde omgewing verg spesiale vaardighede indien werknemers goed wil presteer. Buiten uitstekende interpersoonlike- en streshanteringsvaardighede, moet hulle ook in staat wees om hulle eie en huile pasiente se gevoelens te kan hanteer. Hierdie vaardighede kan na verwys word as emosionele intelligensievaardighede. Emosionele intelligensie is 'n relatief nuwe konsep wat baie toepassingsmoontlikhede het indien dit reg aangewend word. Hierdie studie betrek 114 beskikbare werknemers en hulle kollegas en toesighouers in twee gesondheidsorgorganisasies. Die 360° Emotional Competency Profiler is saam met die interne prestasie-beoordelingstellings gebruik en daar is gebruik gemaak van statistiese tegnieke soos f-toetse en diskriminantontleding. Daar is bevind dat sekere emosionele intelligensie dimensies in 'n sekere mate 'n onderlinge verband toon met werksprestasie. Ander faktore moet egter ook in ag geneem word indien mens 'n voorspelling in hierdie verband wil maak. / Industrial and Organisational Psychology / MCOM (Industrial and Organisational Psychology)

Text in Afrikaans / Health care has typical challenges and stress factors as employees deal with people in a very personal manner. This exclusively client-centred environment requires special skills from employees if they wish to perform well. In addition to excellent interpersonal and stress management skills, they need to be able to handle their own and patients' emotions well. These skills can be referred to as emotional intelligence competencies. Emotional intelligence is a relatively new concept with many possibilities if applied correctly. This study involves 114 employees, their colleagues and supervisors in two health-care organisations. The 360° Emotional Competency Profiler was used together with the internal performance evaluation scores, and statistical techniques such as t-tests and discriminant analysis were utilized. It was found that certain emotional intelligence dimensions and work performance are related to a certain extent. However, other factors also need to be considered if one wants to make predictions in this regard. / Die gesondheidsorgomgewing het unieke uitdagings en stresfaktore omdat werknemers op 'n baie persoonlike vlak met mense werk. Die uitsluitlik klientgesentreerde omgewing verg spesiale vaardighede indien werknemers goed wil presteer. Buiten uitstekende interpersoonlike- en streshanteringsvaardighede, moet hulle ook in staat wees om hulle eie en huile pasiente se gevoelens te kan hanteer. Hierdie vaardighede kan na verwys word as emosionele intelligensievaardighede. Emosionele intelligensie is 'n relatief nuwe konsep wat baie toepassingsmoontlikhede het indien dit reg aangewend word. Hierdie studie betrek 114 beskikbare werknemers en hulle kollegas en toesighouers in twee gesondheidsorgorganisasies. Die 360° Emotional Competency Profiler is saam met die interne prestasie-beoordelingstellings gebruik en daar is gebruik gemaak van statistiese tegnieke soos f-toetse en diskriminantontleding. Daar is bevind dat sekere emosionele intelligensie dimensies in 'n sekere mate 'n onderlinge verband toon met werksprestasie. Ander faktore moet egter ook in ag geneem word indien mens 'n voorspelling in hierdie verband wil maak. / Industrial and Organisational Psychology / MCOM (Industrial and Organisational Psychology)