This study examines how criminals are portrayed in Martin Widmark’s series of children’s detective stories, JerryMaya’s Detective Agency. The aim of the study is to find out what patterns and norms are communicated through this popular series for children aged seven to nine. Fourteen books in the JerryMaya series were selected and analysed to see how the criminal is portrayed, what motives are presented and what are the consequences of the criminal act. The study shows that several of the crimes in the JerryMaya series concern morality and legislation, and that there is often a moral criminal alongside a criminal who breaks the law. In eight of the fourteen books the crimes are some form of theft, and in five of them the consequence is an arrest. Only three books contain crimes that are not theft, and in these cases the books are about subjects such as revenge, attempted escape and cheating. For example, a person who steals money is punished according to law while a person who takes revenge for being bullied as a child is given the task of lecturing about anti-bullying. The consequences of the crimes thus often depend on the situation and the criminal’s motives.

Syftet med denna kvalitativa forskningsstudie är att analysera hur genus framställs i några utvalda bilderböcker som har djur och icke-mänskliga karaktärer. En bakgrund till genomförandet av studien är läroplanen för förskolans (2018, s. 7) skrivningar om att motverka könsmönster bland barnen i förskolan. I denna studie skildras hur genus synliggörs genom att undersöka hur flickor och pojkars egenskaper framställs, hur traditionella könsroller skildras eller utmanas, och om det finns detaljer i bilderboken som synliggör eller bryter könsstereotyper. Studien grundas på en text- och bildanalys där framförallt Nikolajevas (2017) egenskapsschema är centralt och har vidgats med Josefson (2005), Davies (2003) och Connells (2009) arbeten. Vår teoretiska utgångspunkt i analysen är Hirdmans (2001) teori om genuskontraktet och isärhållande-principen. Studiens resultat visar att traditionella egenskaper för hur flickor och pojkar förväntas vara skildras i majoriteten av de valda bilderböckerna. Vidare visar analysen att stora delar av samtliga bilderböcker synliggör traditionella könsroller. Detaljer som synliggör könsstereotyper är karaktärernas namn och attribut. En slutsats som vi drar av studiens bilderböcker är att de kan bidra till ett förstärkt genusskapande genom att visa traditionella egenskaper, könsroller och könsstereotyper. Ytterligare en slutsats för delar av studiens bilderböcker är att egenskaper, könsroller och könsstereotyper utmanas, men i liten skala. I analysen har vi dock funnit aspekter som den tidigare forskningen inte har belyst.

The purpose of this study is to explore how norms and values are described in children´s literature and compare these descriptions with the democratic norms and values in the curriculum.  The theory is inspired by Dewey’s theory about the democratic society. We use, concepts that we have identified in the preschool curriculum that define democratic values. The selection of books that we studied have been chosen from a digital multilingual picture book service called polyglutt which is used in preschools all over Sweden.  The method we used to obtain the result was visual text analysis with a qualitative method approach. Previous research shows a collective view of which values are important in preschool and society. The common theme that we saw in the analysis result was the value of care which was shown in many ways in both text and illustrations in all the books.  The result has shown different ways the characters can represent democratic values through their actions. The books allow children the opportunity to understand and relate to different values. In the discussion the importance of the opportunities that children’s books can contribute to their knowledge of democracy. We have discussed the importance of the preschool teacher’s purpose and knowledge surrounding the literature that is present in the preschool. / Syftet med detta arbete är att beskriva hur värdegrundsfrågor behandlas i barnlitteratur och jämföra dessa beskrivningar med den värdegrund som presenteras i läroplanen. Teorin är inspirerad av Deweys teori om det demokratiska samhället. Vi använder de begrepp om värderingar som finns i förskolans läroplan. Urvalet av böckerna som vi analyserat har valts från en inläsningstjänst som heter polyglutt och som används på förskolor i hela Sverige. Metoden som tillämpades för att få fram resultatet var visuell textanalys med en kvalitativ ansats. Tidigare forskning visar en gemensam syn på vilka värderingar som är viktiga i förskolan samt samhället. Det som var ett övergripande tema i resultatet var värderingen omsorg där vi kunde se omsorg i både bild och text i samtliga böcker på många olika sätt.    Resultatet visar olika sätt som karaktärerna kan förmedla demokratiska värderingar på genom sina handlingar. Böckerna ger barnen möjlighet till att relatera till och förstå de olika värderingarna.    I diskussionsdelen lyfts vikten av barnlitteraturens möjligheter för barns kunskap om demokrati och vikten av förskollärarens syfte med och kunskap kring den barnlitteratur som ska finnas på förskolan.

This study investigates the efficiency of using children’s literature to support English vocabulary acquisition in a first and second language classroom context. Previous research has established that it is important for children to be given the opportunity to expand their basic vocabulary in English during their years in school, in order to assimilate the teaching in the classroom. The knowledge of words is mentioned in the curriculum, for almost all subject areas. Therefore it is of great importance that teachers are aware of factors that affect vocabulary acquisition to support/enable children’s vocabulary development. Results of this study are based on 7 scientific studies that were found through searches in the ERIC database. The synthesis of our study highlighted several significant factors that can affect children's vocabulary acquisition. Our focus was to examine children's literature as a didactic tool along with different working methods and strategies. Through storybook reading, children encounter many new words which has been shown to have a positive effect on all children's vocabulary development. Teaching target words, repeated reading of the story and discussions about vocabulary appeared to be working methods and strategies that benefited vocabulary acquisition. Research highlights that there is a connection between the development of children's vocabulary and the number of instructions and activities that are completed linked to the target words. Based on these results, our concluding reflections highlights the importance of teachers using interaction and storybook reading to support the acquisition of children’s vocabulary. A rich vocabulary gives students the conditions to succeed in school and to function in a democratic society.

The purpose of this study is to explore how picture books can be used in understanding of chemical processes through teaching practices in pre-schools. More specifically, the study aims to contribute with knowledge about how chemical energy is described and related to in picture books intended for children between 3 and 5 years old. The empirical material consisted of 23 books, which were studied using an inductive approach of content analysis. The result of the study showed that the use of science language was nearly non-existent and in general there were very few mentions of words that could be used to describe chemical energy or processes related to this subject. Researches have demonstrated that the specific science language is used in very specific contexts and is therefore a more difficult language to learn, get knowledge of and use. Previous research has shown that books can be used successfully in teaching, and storytelling has proven to be an effective method for language development. This study has shown that the mediation of knowledge about, and in connection to, chemical energy was presented in a low degree in picture books. For the teacher, this entails the need to bring attention to, describe and mediate knowledge themselves to promote learning in the regarded area. This requires a more conscious approach when using picture books as a pedagogic tool. / Syftet med denna studie är att undersöka hur bilderböcker kan användas för att förklara kemiska energiprocesser i den pedagogiska verksamheten i förskolan. Mer specifikt har studien fokuserat på att bidra med kunskap om hur kemisk energi beskrivs och relateras till i bilderböcker avsedda för barn mellan 3 till 5 år. Det empiriska materialet utgjordes av 23 böcker som har studerats med kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Studiens resultat visade att användandet av ett naturvetenskapligt språk var närmast obefintligt i det studerade materialet och att det generellt var få benämnda ord som användes för att beskriva kemisk energi eller relaterade processer. Det har påvisats av forskare att det naturvetenskapliga språket används i mycket specifika sammanhang och att det därför är svårare att lära, få kunskap om och använda. Tidigare forskning har visat att böcker kan användas framgångsrikt i undervisningen och att högläsning är en effektiv metod för språkutvecklingen. Den här studien har visat att förmedlande av kunskaper inom och relaterade till kemisk energi i låg grad förekommer i bilderböcker. För förskolläraren innebär detta ett behov av att själva uppmärksamma, beskriva och förmedla kunskaperna för att främja lärandet i det berörda området. Detta kräver ett medvetet tillvägagångssätt i användandet av böckerna som ett pedagogiskt verktyg.

Ecological sustainability is a complex concept. What constitutes ecological sustainability as well as what it means to different people and organizations varies. This elusive understanding of the phenomenon was the motivation for this study. What is portrayed as ecological sustainability in children’s books? And how does this understanding affect the possibilities for the intended readers, namely the children? With this as background, the study aims to analyze what ecological sustainability is in children’s books, as well as how this discourse enables and disables different actions and positions from the children reading them. This was done using a discourse analysis inspired by the theories of Foucault, with a thematic analysis as the method for processing and analyzing the data. Data consisted of six children’s books with a theme of ecological sustainability aimed at children ages three to six. The study shows that ecological sustainability is mostly portrayed as individual actions, like recycling and picking up garbage. This very limited discourse makes it impossible for children to talk about societal and political aspects of ecological sustainability, as well as putting a lot of pressure on the reader with depictions of ecological sustainability as the individual’s responsibility. In addition to this, children were also positioned in the books as the only subject capable of change and action. The results show that ECE-teachers need to have a critical approach to the books they read, as they were shown to limit actions more than enabling them by creating and reproducing a discourse of ecological sustainability as something which is up to children to solve. / Ekologisk hållbarhet är ett komplext begrepp. Vad som innefattas av begreppet samt dess betydelse för olika personer och organisationer varierar stort. Denna otydliga precisering av ekologisk hållbarhet var det som motiverade genomförandet av föreliggande studie. Vad beskrivs som ekologisk hållbarhet i barnböcker? Och hur påverkar denna förståelse av begreppet möjligheterna för den tänkta målgruppen, nämligen barn? Med detta som bakgrund syftar studien till att analysera hur ekologisk hållbarhet beskrivs barnböckerna, samt hur denna diskurs möjliggör och omöjliggör ageranden och positioner för barnen som läser dem. Detta genomfördes med användningen av en diskursanalys som inspirerats av Foucaults teori om diskurs, makt och subjekt samt med en tematisk analys som metod för databearbetning och analys. Data bestod av sex barnböcker med teman om ekologisk hållbarhet skrivna för barn i åldrarna tre till sex år. Studien visar att böckerna kopplar ekologisk hållbarhet till individuella handlingar, som att återvinna eller plocka upp skräp. Denna begränsade diskurs utesluter barn från samhälleliga och politiska aspekter av ekologisk hållbarhet och omöjliggör därmed samtal om dessa, samtidigt som den lägger en press på läsaren då ekologisk hållbarhet främst beskrivs som individens ansvar. Vidare positioneras barn som de enda positiva subjekten, kapabla till förändring och agerande, i relation till människan i stort och vuxna. Resultatet visar att förskollärare behöver ha ett kritiskt förhållningssätt till böckerna de läser då de omöjliggör mer än vad de möjliggör genom att skapa och återskapa en diskurs om ekologisk hållbarhet som någonting barnet och individen ansvarar för att lösa.

Literature can today be used as a tool to promote fellowship within the society, to build bridges and create an understanding of other ethnicities and cultures. Therefore, as teachers it can be beneficial to analyze stories and break down the content and then create new content with the students without any preconceptions regarding "the Other". This study is based on the method qualitative content analysis, with focus on close reading. The theoretical framework for this study is based on the post-colonial theory and the perspective of power. Which will be used to examine two Swedish children's books and how the characters are presented. In this study, I argue that norm-deviating conceptions tend to be more visible when it comes to people with a non-Swedish background.

This master thesis explores the librarian discourses in children’s literature published between the years of 2000-2020. The purpose of this essay is to explore however the technical development in the real-life libraries also can be found in the libraries described in children’s literature. I have also explored how these technical tools and work tasks are portrayed in the literature. The material consists of 18 children’s novels. The theory and method used are Laclau and Mouffe’s discourse theory combined with a model created by Hedemark and Hedman in 2002. My version of the model contains four fields: Names, traits and qualities, themes of which librarians are discussed and discourses. The major questions for this study are: - What discourses about librarians, their tasks and traits, can be found in children’s literature published between 2000-2020? - How do these librarian discourses differ from discourses found in previous research about librarian discourses in literature? - How is the technical development in libraries, compared to the real-life libraries, portrayed in children’s literature? How are the librarians’ technical tasks presented and what tools are used for these technical tasks? The findings of the essay are four different librarian discourses; The Buddy Librarian, The Structured Librarian, The Mythical Librarian and The Pedagogical Librarian. Some of the librarian discourses are similar to the ones in previous research, but most of them do not resonate with the earlier studies. In the novels, many of the librarians have technical tasks, such as checking out books on the computer, which resonates with the real-life libraries. The conclusion of the master thesis, is that many of the children’s novels do portray librarians who do technical task as a part of their daily work. This is a two years master's thesis in Library and information science.

No description available.

Denna uppsats är en kvalitativ studie där textanalys görs på böckerna Emil i Lönneberga (1963), Nya hyss av Emil i Lönneberga (1966) och Än lever Emil i Lönneberga (1970). Syftet är att undersöka vilka maktrelationer mellan vuxna och barn som kommer till uttryck i de tre böckerna om Emil i Lönneberga. Det didaktiska syftet är att undersöka om dessa böcker skulle fungera att använda sig av i arbetet med värdegrundsfrågor som rör makt, i lågstadiet. Metoden som används är kvalitativ textanalys där karaktär, händelse och miljö utifrån Maria Nikolajevas bok Barnbokens byggklossar (2017b) beskriver vilka maktrelationer som kan utläsas i litteraturen. Slutsatsen av analysen är att makt existerar i alla relationer vi studerat och att den sätts i rörelse beroende på karaktär, händelse och miljö. Och vi anser därför att utvalda händelser utifrån de tre böckerna om Emil i Lönneberga kan användas i ett värdegrundsarbete som berör maktfrågor. Den didaktiska diskussionen belyser hur detta arbete kan se ut i undervisningssammanhang.