Diploma thesis provides a comprehensive viewpoint at transport services in the Pardubice region, both in terms of public transport supply and demand from people at it. One of the key objectives of this work is to find the influence of characteristics on the selection of mode of transport used by the people to get to work and school at the municipal level. In addition to analysis based on secondary data there is a part of this thesis, which evaluates questionnaire study, particularly in relation to the previous analysis. This comparison of two views, first based on objective statistics data and second based on the subjective view of the reference population of the region, is one of the main values of this study.

Aim: The aim of this study is to analyse potential determinants of cycle commuting speed, with the following research questions: 1. How does cycle commuting speed relate to amount of gears, access to shower facilities, and rating of perceived exertion (RPE), when sex, age, weight, body mass index (BMI), duration, last digit in self-reported duration, and cycling area are controlled for? 2. How are the earlier found relationships between speed and duration, and speed and sex, affected when amount of gears, access to shower facilities, and RPE are added to the control variables age, weight, BMI, last digit in self-reported duration, and cycling area?   Method: In this cross-sectional study, 1526 adult cycle commuters (67% females) in Stockholm County, Sweden, were recruited through advertisements. In a self-administered questionnaire, the respondents reported their sex, age, height, weight, duration of their typical cycle commuting journey, amount of gears, access to shower facilities at the destination, and rating of perceived exertion (measured by the Borg RPE Scale) while cycling. They also drew their cycling route on an individually adjusted map. Multiple linear regression was used to facilitate the analyses.   Results: In a regression model with the independent variables sex, age, weight, body mass index, duration, last digit in self-reported duration (1–4 or 6–9 compared to 0 or 5), cycling area (inner urban compared to suburban and suburban – inner urban), gears, shower facilities, and RPE, the dependent variable cycle commuting speed was positively related to using a bicycle with five or more (as compared to four or fewer) gears, having convenient (as opposed to inconvenient or non-existent) access to shower facilities, and perceiving a higher degree of exertion while cycling. Gears, showers, and RPE were also found to substantially affect the earlier found relationships between speed and duration, and speed and sex. The respondents showed a clear tendency of giving odd-numbered, compared to even-numbered, ratings of perceived exertion.   Conclusions: This study highlights the importance of gears, showers, and RPE in activities such as estimating, planning or taking measures in relation to cycle commuting. It also shows that adding new factors to control for might change earlier established relationships within this field. When the Borg RPE Scale is used, correct instructions strengthens the validity. / Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att analysera potentiella påverkansfaktorer gällande cykelpendlingshastighet, med följande frågeställningar: 1. Hur relaterar hastighet till antal växlar, tillgång till duschfaciliteter och skattning av egenupplevd fysisk ansträngningsgrad (RPE), när kön, ålder, vikt, BMI, duration, slutsiffra i självrapporterad duration samt cykelområde kontrolleras? 2. Hur påverkas de tidigare funna förhållandena mellan hastighet och duration, samt hastighet och kön, när antal växlar, tillgång till duschfaciliteter och RPE adderas till kontrollvariablerna ålder, vikt, BMI, slutsiffra i självrapporterad duration, och cykelområde?   Metod: I denna tvärsnittsstudie rekryterades 1526 vuxna cykelpendlare (67% kvinnor) i Stockholms län genom annonser. I ett själv-administrerat formulär rapporterade de kön, ålder, längd, vikt, duration vid deras typiska cykelpendlingsresa, antal växlar, tillgång till duschfaciliteter vid destinationen, och skattning av egenupplevd fysisk ansträngningsgrad (enligt Borgskalan) under cyklingen. De ritade även in sin cykelväg på en individuellt anpassad karta. Multipel linjär regression användes för att möjliggöra analyserna.   Resultat: I en regressionsmodell med de oberoende variablerna kön, ålder, vikt, BMI, duration, slutsiffra i självrapporterad duration (1­–4 eller 6–9 jämfört med 0 eller 5), cykelområde (innerstad i jämförelse med ytterstad samt ytterstad – innerstad), växlar, duschmöjligheter och RPE, var den beroende variabeln cykelhastighet positivt relaterad till användandet av en cykel med fem växlar eller fler (i jämförelse med fyra eller färre), att ha bekväm tillgång till dusch (i motsats till obekväm eller ingen tillgång alls) samt att uppleva en högre grad av fysisk ansträngning under cykling. Växlar, duschmöjligheter och RPE visade sig även substantiellt påverka de tidigare funna förhållandena mellan hastighet och duration, samt hastighet och kön. Respondenterna visade en tydlig tendens att ge ojämna, i jämförelse med jämna, RPE-skattningar.   Slutsats: Denna studie belyser vikten av växlar, duschmöjligheter och egenupplevd ansträngningsgrad vid exempelvis bedömning, planering eller vidtagande av åtgärder i relation till cykelpendling. Den visar även att nya kontrollfaktorer kan förändra tidigare etablerade förhållanden inom detta fält. Korrekta instruktioner stärker validiteten vid användandet av Borgskalan.

Background: Commuting to work is a part of daily life for many and using active commuting can be beneficial for health by increasing physical activity. Even small amounts of physical activity are better than none. One method of achieving physical activity during daily life is through active commuting, such as cycling or walking to work. Active commuters have lower risk of cardiovascular disease compared to passive commuters. Cycling to work can improve cardiorespiratory fitness, lower blood pressure, and reduce body mass index (BMI). Aim: This study investigated the differences between active and passive commuters in terms of cardiorespiratory fitness, blood pressure, body mass index (BMI), and self-reported physical activity levels.  Methods: Approximately 20 businesses were contacted. Cardiorespiratory fitness was estimated using the submaximal Ekblom-Bak cycle ergometer test, and results were presented in absolute (L·min−1) and relative (ml·min−1·kg−1) values. Blood pressure was obtained from automatic blood pressure monitor and dichotomised as normal blood pressure or raised. BMI (kg·m−2) was calculated from weight and height measurements. Participants reported their commuting methods in a questionnaire. Active commuters were defined as traveling at least 1000 meters by cycling or walking to work once per week. Physical activity was assessed with the International Physical Activity Questionnaire (IPAQ) and was reported in Metabolic Equivalent of Task (MET) minutes per week and categorical score of low, middle, or high levels of physical activity. Differences between groups were analysed with Chi-square test and Mann-Whitney U test. Results: A total of 13 participants were recruited for the study and had a median age of 40 years, a BMI of 24.0 kg·m−2, and a cardiorespiratory fitness of 48.8 ml·min−1·kg−1. Active (n = 7) and passive (n = 6) commuters did not differ significantly when looking at blood pressure or BMI. There was no statistical difference in cardiorespiratory fitness. Passive and active commuters demonstrated average to high levels of cardiorespiratory fitness, (51.4 ml·min−1·kg−1 and 42.7 ml·min−1·kg−1 respectively). Majority of the participants in both groups had moderate to high levels of physical activity in their daily life. Conclusion: This study showed no significant differences between active and passive commuters regarding cardiorespiratory fitness, blood pressure, body mass index, or physical activity levels. Future studies with larger cohorts may further explore active commuting and various health parameters, providing more conclusive evidence. / Bakgrund: Att ta sig till arbetet är en del av vardagen för många och att använda aktiva transportsätt kan vara fördelaktigt för hälsan genom att öka fysisk aktivitet. Även små mängder fysisk aktivitet är bättre än ingen alls. Ett sätt att uppnå fysisk aktivitet under vardagen är genom aktiv transport, såsom att cykla eller gå till arbetet. Aktiv transport bidrar med lägre risk för hjärt-kärlsjukdom jämfört med passiv. Att cykla till jobbet kan förbättra konditionen, sänka blodtrycket och minska kroppsmassindex (BMI). Syfte: Denna studie undersökte skillnaderna mellan aktiva och passiva pendlare avseende konditionsnivå, blodtryck, BMI och självrapporterade fysiska aktivitetsnivåer. Metod: Ett 20-tal företag kontaktades. Konditionsnivå uppskattades med hjälp av Ekblom-Bak cykelergometertest, och resultat presenterades i absoluta (L·min−1) och relativa (ml·min−1·kg−1) värden. Blodtryck (mmHg) mättes med automatisk blodtrycksmätare och dikotomiserades som normalt eller förhöjt blodtryck. BMI (kg·m−2) beräknades utifrån vikt- och längd. Deltagarna rapporterade sina transportmetoder i en enkät. Aktiva pendlare definierades som de som cyklade eller promenerade minst 1000 meter till jobbet minst en gång i veckan. Nivån av fysisk aktivitet bedömdes med International Physical Activity Questionnaire (IPAQ) och rapporterades i Metaboliska ekvivalenter (MET) minuter per vecka samt som antingen låg, medel, eller hög nivå av fysisk aktivitet. Skillnader mellan grupperna analyserades med hjälp av Chi-tvåtest och Mann-Whitney U test. Resultat: Totalt 13 deltagare rekryterades till studien och hade en medianålder på 40 år, ett BMI på 24,0 kg·m−2 och en konditionsnivå på 48,8 ml·min−1·kg−1. Aktiva (n = 7) och passiva (n = 6) skiljde sig inte signifikant när det gällde blodtryck eller BMI. Det fanns ingen statistisk skillnad i konditionsnivå. Passiva och aktiva pendlare visade medel till höga nivåer av konditionsnivå (51,4 ml·min−1·kg−1 respektive 42,5 ml·min−1·kg−1). Majoriteten av deltagarna i båda grupperna hade måttliga till höga nivåer av fysisk aktivitet i sin vardag. Konklusion: Denna studie visade inga signifikanta skillnader mellan aktiva och passiva pendlare avseende konditionsnivå, blodtryck, BMI eller fysisk aktivitetsnivå. Framtida studier med större kohorter kan ytterligare utforska aktiv pendling och olika hälsoaspekter.

Le but de cette thèse est de développer des outils statistiques permettant d'initialiser et de calibrer les modèles de microsimulation dynamique stochastique, en partant de l’exemple du modèle SimVillages (développé dans le cadre du projet Européen PRIMA). Ce modèle couple des dynamiques démographiques et économiques appliquées à une population de municipalités rurales. Chaque individu de la population, représenté explicitement dans un ménage au sein d’une commune, travaille éventuellement dans une autre, et possède sa propre trajectoire de vie. Ainsi, le modèle inclut-il des dynamiques de choix de vie, d’étude, de carrière, d’union, de naissance, de divorce, de migration et de décès. Nous avons développé, implémenté et testé les modèles et méthodes suivants : 1 / un modèle permettant de générer une population synthétique à partir de données agrégées, où chaque individu est membre d’un ménage, vit dans une commune et possède un statut au regard de l’emploi. Cette population synthétique est l’état initial du modèle. 2 / un modèle permettant de simuler une table d’origine-destination des déplacements domicile-travail à partir de données agrégées. 3 / un modèle permettant d’estimer le nombre d’emplois dans les services de proximité dans une commune donnée en fonction de son nombre d’habitants et de son voisinage en termes de service. 4 / une méthode de calibration des paramètres inconnus du modèle SimVillages de manière à satisfaire un ensemble de critères d'erreurs définis sur des sources de données hétérogènes. Cette méthode est fondée sur un nouvel algorithme d’échantillonnage séquentiel de type Approximate Bayesian Computation. / The purpose of this thesis is to develop statistical tools to initialize and to calibrate dynamic stochastic microsimulation models, starting from their application to the SimVillages model (developed within the European PRIMA project). This model includes demographic and economic dynamics applied to the population of a set of rural municipalities. Each individual, represented explicitly in a household living in a municipality, possibly working in another, has its own life trajectory. Thus, model includes rules for the choice of study, career, marriage, birth children, divorce, migration, and death. We developed, implemented and tested the following models : • a model to generate a synthetic population from aggregate data, where each individual lives in a household in a municipality and has a status with regard to employment. The synthetic population is the initial state of the model. • a model to simulate a table of origin-destination commuting from aggregate data in order to assign a place of work for each individual working outside his municipality of residence. • a sub-model to estimate the number of jobs in local services in a given municipality in terms of its number of inhabitants and its neighbors in terms of service. • a method to calibrate the unknown SimVillages model parameters in order to satisfy a set of criteria. This method is based on a new Approximate Bayesian Computation algorithm using importance sampling. When applied to a toy example and to the SimVillages model, our algorithm is 2 to 8 times faster than the three main sequential ABC algorithms currently available.

<p>The distance between home and work has increased in recent decades. By the development of infrastructure and public transport, jobs farther from home have become more accessible and this development has in turn increased commuting. Commuting travellers often pass over administrative boundaries which often serve as borders for public transport pricing. Also the market control prices. Research shows that travel times and costs significantly affect commuting choice. Many people have an upper limit of 60 minutes commuting distance between home and work. How commuting costs affect the individual's choice of commuting will vary depending on the individual's income and housing costs. The aim of our study was to see how public transport costs and travel times may vary geographically. GIS, Geographic Information System was used to make a network analysis which showed time distances and travel costs on maps. We also examined whether there was a link between towns accessibility by public transport and housing market which we did with help of correlation and regression analysis. In order to answer our questions we started from a study area consisting of Uppsala County with its surrounding commuting area. The maps showed how accessibility to larger towns varies among the smaller towns. The access is often best between bigger towns while there is less accessibility between smaller towns. The distance to bus stops or railway station also has a significant effect on how long the total travel time will be. Urban areas with access to rail services had the best opportunities to reach larger cities and that give also better access to labour market. From our study of the Uppsala County with a monocentric structure, we could indicate a link between accessibility to the bigger cities and housing prices in the surrounding towns. The higher commuting costs and longer travel time to the central place the lower the housing prices. A similar study of Stockholm which has a polycentric structure showed that the relationship between accessibility and house prices not are applicable to all regions. Here we can conclude that housing markets depends on many other factors than access to rapid public transport. House prices can depend on things like closeness to nature and water.</p> / <p>Avståndet mellan bostad och arbete har ökat under de senaste decennierna. Utvecklingen av infrastruktur och kollektivtrafik har lett till att arbetsplatser längre från hemmet har blivit mer tillgängliga och denna utveckling har i sin tur bidragit till en ökad arbetspendling i samhället. Pendlingsresenärer passerar ofta över administrativa gränser och dessa gränser styr ofta över kollektivtrafikens prissättning men även efterfrågan kan styra priset. Forskning visar att restider och kostnader i hög grad påverkar pendlingsvalet. Många människor föredrar ett pendlingsavstånd, mellan hem och arbete på högst 60 minuter. Hur pendlingskostnader påverkar individens val till pendling varierar bland annat beroende på individens inkomst och boendekostnader.</p><p>Syftet med vår studie var att se hur kollektivtrafikens kostnader och restider kan variera geografiskt. GIS, Geografiska Informationssystem, användes vid utförandet av en nätverks- och kostnadsanalys vilket visade tidsmässigt avstånd och kostnad på kartor. Vi undersökte också om det fanns ett samband mellan orters tillgänglighet med kollektivtrafik och bostadsmarknaden genom att utföra korrelations- och regressionsanalyser. För att svara på våra frågeställningar utgick vi från ett undersökningsområde bestående av Uppsala län med pendlingsomland.</p><p>Kartbilderna visade tydligt hur tillgängligheten till större städer varierar mellan olika orter och att tillgängligheten ofta är bäst mellan större tätorter medan det är sämre tillgänglighet mellan mindre tätorter. Avståndet till hållplatser har också betydande påverkan på hur lång den totala restiden blir. Tätorter med tillgång till järnvägstrafik hade det bästa möjligheterna att nå större tätorter och därmed blir arbetsmarknaden större för dessa orter. Från vår studie över Uppsala län som kan anses ha monocentrisk struktur kunde vi även tyda ett samband mellan tätorters tillgänglighet till centralorten och orternas bostadspriser. Ju högre pendlingskostnad och längre restid till centralorten desto lägre var orternas bostadspriser. En likadan studie över Stockholm som har en mer polycentrisk struktur visade dock att detta samband mellan tillgänglighet och bostadspriser inte gäller för alla regioner. Här kan vi dra den slutsatsen att bostadsmarknaden styrs av många andra faktorer än tillgång till snabb kollektivtrafik och att vissa områdens bostadspriser mer styrs av exempelvis närhet till natur och vatten.</p>

Si presentano un saggio empirico e due modelli teorici originali sul rapporto tra geografia economica e crescita. Nel saggio empirico si presentano alcuni fatti stilizzati sull'evoluzione della concentrazione spaziale delle attività innovative in Italia nel periodo 1971-2001. Si mostra, con metodologie non-parametriche su base markoviana, come la concentrazione spaziale sia diminuita nel tempo, con una persistenza del Core di regioni specializzate. Nel primo saggio teorico si propone un modello di crescita romeriana e localizzazione caratterizzato da costi di congestione. È possibile, in questo caso, un processo di divergenza e agglomerazione non permanente. Nel secondo saggio teorico si mostra come le predizioni principali dei modelli di geografia e crescita si estendano anche ad un modello di crescita schumpeteriana. / I present one empirical and two theoretical models on the relationship between geography and growth. in the empirical paper, I present some stylized facts on the evolution of the spatial concentration of innovative activities in Italy in the period 1971-2001. Using markov-based non parametric techniques, I show that spatial concentration decreased but regional specialization is highly persistent. in the first theoretical paper, I present a model of romerian growth and industrial location characterized by congestion costs. I show how a process of agglomeration and divergence might be reverted once trade integration deepens. in the second theoretical paper, I show how usual predictions of the geography and growth models apply to a Schumpeterian growth model.

How does space affect individuals’ outcome on the labor market? And how do we measure it? Beyond the notion of the labor market as a system of supply and demand, lays a society of individuals and workplaces, whose relationships are undeniably complex. This thesis aims to shed some new light on how to investigate and analyze the complex labor market relationships from a spatial perspective. In this thesis, five self-contained articles describe the spatial relationship between individuals and workplaces. In the first article, the official delineation of local labor market areas is tested against the delineation of labor markets for different subgroups. Differences in the regionalization are discussed from the subgroups’ and municipals’ perspective. In the second article, two sources of bias in the computation of local labor market areas, and suggestions how to reduce them, are presented. In the third article the spatial mismatch hypothesis is tested and confirmed on a refugee population in Sweden. In articles four and five, a new model for the estimation of job accessibility is introduced and evaluated. The model, ELMO, is created to answer to the need for a new accessibility measure to be used in spatial mismatch related research. The usability of the model is validated through empirical tests, were the ELMO-model excels in comparison to the accessibility models it is tested against.

The distance between home and work has increased in recent decades. By the development of infrastructure and public transport, jobs farther from home have become more accessible and this development has in turn increased commuting. Commuting travellers often pass over administrative boundaries which often serve as borders for public transport pricing. Also the market control prices. Research shows that travel times and costs significantly affect commuting choice. Many people have an upper limit of 60 minutes commuting distance between home and work. How commuting costs affect the individual's choice of commuting will vary depending on the individual's income and housing costs. The aim of our study was to see how public transport costs and travel times may vary geographically. GIS, Geographic Information System was used to make a network analysis which showed time distances and travel costs on maps. We also examined whether there was a link between towns accessibility by public transport and housing market which we did with help of correlation and regression analysis. In order to answer our questions we started from a study area consisting of Uppsala County with its surrounding commuting area. The maps showed how accessibility to larger towns varies among the smaller towns. The access is often best between bigger towns while there is less accessibility between smaller towns. The distance to bus stops or railway station also has a significant effect on how long the total travel time will be. Urban areas with access to rail services had the best opportunities to reach larger cities and that give also better access to labour market. From our study of the Uppsala County with a monocentric structure, we could indicate a link between accessibility to the bigger cities and housing prices in the surrounding towns. The higher commuting costs and longer travel time to the central place the lower the housing prices. A similar study of Stockholm which has a polycentric structure showed that the relationship between accessibility and house prices not are applicable to all regions. Here we can conclude that housing markets depends on many other factors than access to rapid public transport. House prices can depend on things like closeness to nature and water. / Avståndet mellan bostad och arbete har ökat under de senaste decennierna. Utvecklingen av infrastruktur och kollektivtrafik har lett till att arbetsplatser längre från hemmet har blivit mer tillgängliga och denna utveckling har i sin tur bidragit till en ökad arbetspendling i samhället. Pendlingsresenärer passerar ofta över administrativa gränser och dessa gränser styr ofta över kollektivtrafikens prissättning men även efterfrågan kan styra priset. Forskning visar att restider och kostnader i hög grad påverkar pendlingsvalet. Många människor föredrar ett pendlingsavstånd, mellan hem och arbete på högst 60 minuter. Hur pendlingskostnader påverkar individens val till pendling varierar bland annat beroende på individens inkomst och boendekostnader. Syftet med vår studie var att se hur kollektivtrafikens kostnader och restider kan variera geografiskt. GIS, Geografiska Informationssystem, användes vid utförandet av en nätverks- och kostnadsanalys vilket visade tidsmässigt avstånd och kostnad på kartor. Vi undersökte också om det fanns ett samband mellan orters tillgänglighet med kollektivtrafik och bostadsmarknaden genom att utföra korrelations- och regressionsanalyser. För att svara på våra frågeställningar utgick vi från ett undersökningsområde bestående av Uppsala län med pendlingsomland. Kartbilderna visade tydligt hur tillgängligheten till större städer varierar mellan olika orter och att tillgängligheten ofta är bäst mellan större tätorter medan det är sämre tillgänglighet mellan mindre tätorter. Avståndet till hållplatser har också betydande påverkan på hur lång den totala restiden blir. Tätorter med tillgång till järnvägstrafik hade det bästa möjligheterna att nå större tätorter och därmed blir arbetsmarknaden större för dessa orter. Från vår studie över Uppsala län som kan anses ha monocentrisk struktur kunde vi även tyda ett samband mellan tätorters tillgänglighet till centralorten och orternas bostadspriser. Ju högre pendlingskostnad och längre restid till centralorten desto lägre var orternas bostadspriser. En likadan studie över Stockholm som har en mer polycentrisk struktur visade dock att detta samband mellan tillgänglighet och bostadspriser inte gäller för alla regioner. Här kan vi dra den slutsatsen att bostadsmarknaden styrs av många andra faktorer än tillgång till snabb kollektivtrafik och att vissa områdens bostadspriser mer styrs av exempelvis närhet till natur och vatten.

Contribution d'organismes subventionnaires: Le Conseil de recherche en sciences humaines du Canada (CRSH), Sport Canada et l’Initiative de recherche sur la participation au sport, l’Institut de recherche en santé publique (IRSPUM)

Cette thèse s'intéresse à la réconciliation entre le défi mondial du changement climatique et les solutions locales et sectorielles qu'il convient de bien articuler pour contribuer, efficacement, équitablement et de la manière la plus acceptable, à la réduction des émissions de CO2. Plus précisément, nous étudions les conditions pour une mise en place réussie de la politique climatique à l'échelle de la mobilité urbaine des personnes. / This PhD thesis deals with the reconciliation of the global challenge that is climate change and the local and sectoral solutions that need to be accurately designed to remedy to it the most efficiently, equitably and acceptably possible. More specifically, we investigate the conditions for a successful implementation of climate policy at the scale of the urban mobility of passengers.