Till följd av restriktioner från covid-19-pandemin arbetar en stor del av Sveriges arbetstagare på distans. Den förändringen innebär stora implikationer för arbetstagarnas arbetsmiljö. Med en kvalitativ ansats och semi-strukturerade intervjuer har denna studie undersökt hur chefer och HR-medarbetare vid Umeå universitet upplever arbetsmiljöarbete med personal på distans. Därtill syftade studien till att identifiera vilka möjligheter och utmaningar som upplevs föreligga ett fortsatt distansarbete efter covid19-pandemin. Studiens resultat visar att övergången till distansarbete har inneburit nya krav på medarbetares arbetsmiljö. Bristande sociala interaktioner, arbetsmiljön i hemmet och medarbetarnas varierade uppfattning om hur väl arbetssättet fungerar är exempel på nya krav som har krävt nya åtgärder. Genomförandet av åtgärder kunde i sin tur upplevas begränsat. Studien visar att arbetsmiljö vid distansarbete är ett komplext område där fysiska, sociala och organisatoriska faktorer samspelar med medarbetares individuella preferenser. Vid övervägande om distansarbete framåt har organisationen som undersökts därför många faktorer att ta hänsyn till.

The Covid-19 pandemic, as a health and economic crisis, has significantly affected consumers, businesses and industries in all parts of the world. In this study, the aim was to investigate how situational factors, the covid-19 pandemic, affected consumer behavior regarding food purchases via e-commerce instead of physical stores. This has been done through a qualitative method in the form of 15 semi-structured interviews that have taken place via the Zoom program. The study sample consisted of a combination of both a goal-directed and convenience sample, where the authors chose the interviewees based on their circle of acquaintances and based on three different criterias, (1) the interviewees live in either the Salem or Södertälje municipality, (2) the interviewees need to be at least 18 years old to participate in the study and (3) the interviewees must have purchased food via e-commerce after the emergence of the covid-19 pandemic. The study's question is: How has the covid-19 pandemic affected consumers over the age of 18 in Södertälje and Salem municipalities when buying food, from shopping in physical stores to shopping via e-commerce? The authors analyzed the empirical data with regard to the study's theoretical frame of reference. The results of the study showed that the situational factor, the covid-19 pandemic, has been a contributing force in a change in consumer behavior when purchasing food starting from physical stores to e-commerce. This has been demonstrated by the fact that the interviewees' subjective norm, attitude and evaluation of alternatives have been influenced by the situational factor. Some trends have also been found in the empirical study, where one of the trends concerns the perceived behavioral control, which has been shown to have the opposite effect. Post-purchase evaluation in The Consumer Purchase Decision-Making Process has been shown to be for the most part positive in the interviewees answers and finally, WOM-communication has had an impact on consumer behavior inconnection with the impact of the covid-19 pandemic. / Covid-19-pandemin, som både en hälso- och ekonomisk kris, har väsentligt påverkat konsumenter, företag och industrier i alla delar av världen. I denna studie var syftet att undersöka hur situationella faktorer, covid-19-pandemin, påverkat konsumentbeteendet gällande inköp av livsmedel via e-handeln istället för fysiska butiker. Detta har genomförts via en kvalitativ metod i form av 15 semistrukturerade intervjuer som skett via Zoom-programmet. Studiens urval bestod av en kombination av ett målstyrt och bekvämlighetsurval, där författarna valde intervjupersonerna utifrån deras bekantskapskrets och utifrån tre olika kriterier, att (1) intervjupersonerna bor i antingen Salem eller Södertälje kommun, (2) intervjupersonerna behöver vara minst 18 år gamla för att delta i studien och (3) intervjupersonerna måste ha handlat livsmedel via e-handeln efter covid-19-pandemins uppkomst. Studiens frågeställning lyder: Hur har covid-19-pandemin påverkat konsumenterna över 18 år i Södertälje och Salem kommun vid inköp av livsmedel, från att handla i fysiska butiker till att handla via e-handel? Författarna analyserade empirin med hänsyn till studiens teoretiska referensram. Studiens resultat visade att den situationella faktorn, covid-19-pandemin har varit en medverkande kraft i ett ändrat konsumentbeteende vid inköp av livsmedel från fysiska butiker till e-handeln. Detta har påvisats genom att intervjupersonernas subjektiva norm, attityd och utvärdering av alternativ har påverkats av den situationella faktorn. Även en del trender har upptäckts i empirin, där en av trenderna berör den upplevda beteendekontrollen, vilket har visats ha en omvänd effekt. Utvärdering efter köpet i  The Consumer Purchase Decision-Making Process har visats vara för den övervägande delen positiv och slutligen har WOM-kommunikationen haft en påverkan på konsumentbeteendet i samband med covid-19-pandemins inverkan.

Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka om skolkuratorers uppfattning omhögstadieelevers psykiska ohälsa har förändrats under covid-19-pandemin, samt omskolkuratorernas arbetssätt har förändrats. De forskningsfrågor som berördes handlar om hurskolkuratorerna upplevde att högstadieelevernas psykiska hälsa såg ut under covid-19-pandemin, om deras psykiska hälsa har påverkats av distansundervisning samt hurskolkuratorerna har arbetat med elevernas psykiska hälsa under covid-19-pandemin. För attbesvara forskningsfrågorna har intervjuer med skolkuratorer på högstadieskolor genomförts.Det insamlande materialet har sedan analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Teorierna som har använts för att analysera resultatet var systemteori och KASAM. Resultateti studien visade att skolkuratorer upplevde att högstadieelevers psykiska hälsa påverkadesnegativt av covid-19-pandemin. Framför allt framkom att skolkuratorernas uppfattning var atthögstadieelevernas vardag förändrades i samband med covid-19-pandemin, vilket har bidragittill att de inte upplevde en känsla av sammanhang, vilket har lett till att deras måendepåverkades negativt. Med hjälp av systemteori uppmärksammades vikten av en bra elevhälsaså eleverna kunde få hjälp med sin psykiska ohälsa i skolan och därmed må bättre i övrigasystem som de ingår i. Om eleverna enligt skolkuratorerna mådde bra i skolan bidrog det äventill att de fick förutsättningar till att må bra på sin fritid. Studiens slutsats var att skolkuratorernaupplevde att högstadieelevernas psykiska hälsa påverkades negativt av covid-19-pandeminsamt att de har fått anpassat sitt arbetssätt utefter distansundervisning, restriktioner ochelevernas psykiska hälsa. / The purpose of this qualitative study was to investigate whether school counsellors’ perceptionsof secondary school students’ mental health illness have changed during the covid-19-pandemic, and whether the school counsellors’ working methods have changed. Furthermorehow the counsellors have worked with the students mental health during the pandemic. Schoolcounsellors have been interviewed to provide relevant answers to these questions which havebeen analyzed using KASAM, general systems theory and qualitative content analysis. Theresult of the study shows that the counsellors perceived that the covid-19 pandemic has not onlyhad an adverse effect on secondary school students’ mental health but also changed theirlifestyle, which have contributed to a lesser sense of belonging in society at large among thestudents. By using general systems theory the importance of a working student care team thathelps students’ during mental illness is highlighted since that improves their health in othersystems too. If the students have good mental health in school, their mental health is consideredto be better in their spare time too. The conclusion of the study was that the school counsellorsfelt that secondary school students mental health was affected negatively of the covid-19-pandemic and that they had to adapt thier way of work in form om distance learing, restrictionsand the students mental health.

Att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna är en av mänsklighetens störstautmaningar. Forskare, förespråkare och andra aktörer har länge försökt kommunicera tillallmänheten om klimatförändringar, men det tycks vara svårare än väntat. En paradox haruppstått som innebär att ju mer fakta som presenteras, desto mindre oro. Ett tydligt exempelpå var och hur det kan komma till uttryck är i medier. Ytterligare en global utmaning är denpågående covid-19-pandemin. I ett tidigt skede observerade vi att medierapporteringen påolika sätt började koppla samman covid-19-pandemin med klimatförändringarna. Syftet meddenna studie är att undersöka hur klimatkommunikationen tar sig uttryck under covid-19-pandemin via debattartiklar. Metoden för undersökningen var en latent innehållsanalys ochresultatet analyserades med hjälp av Per Espen Stoknes modell om de fem psykologiskabarriärerna samt teori om strategier inom klimatkommunikation. Resultatet visar attklimatkommunikationen uttrycktes på olika sätt genom både barriärer och strategier, men attkommunikationen till överhängande del uttrycktes genom strategier. Studien kan ökaförståelsen för hur klimatförändringar kan kommuniceras för att skapa klimatengagemangoch kan därmed fungera som en språngbräda för fortsatt forskning. / Dealing with the consequences of climate change is one of humanity's greatest challenges.Researchers, advocates and other actors have long tried to communicate to the public aboutclimate change, but it seems to be more difficult than expected. A paradox has arisen whichmeans that the more facts that are presented, the less concern. A clear example of where andhow it can be expressed is in the media. Another global challenge is the ongoing covid-19pandemic. At an early stage, we began to observe how different types of media started to linkthe covid-19 pandemic to climate change. Based on the background of climatecommunication and this observation, the purpose of this study is to investigate how climatecommunication is expressed during the covid-19 pandemic via debate articles. A latentcontent analysis was performed and the results was analyzed with Per Espen Stoknes modelon the five psychological barriers and theory on strategies in climate communication. Theresults show that climate communication was expressed in different ways through bothbarriers and strategies, but mainly through strategies. The study can further increase theunderstanding of how climate change can be communicated to create climate commitmentand can thus serve as a springboard for further research.

Att leda på distans har aktualiserats inom flera delar av den offentliga sektorn till följd av Covid-19 pandemin och dess tillhörande restriktioner. Tillitsbaserad styrning har varit en omdiskuterad styrform som från politiska beslutsfattare har försökt implementeras i offentlig sektor. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur ledarskapet har påverkats i den offentliga sektorn till följd av den plötsliga omställningen till distansarbete och hur arbetet med tillit kan ha påverkats. Studiens ändamål är att identifiera de möjligheter och utmaningar ett distansledarskap kan medföra samt hur tilliten påverkas när arbetet bedrivs bortkopplat från den fysiska kontorsmiljön. Det empiriskt insamlade materialet består av intervjuer med 17 ledare som är verksamma i olika delar inom den offentliga sektorn i Västra Götalandsregionen. Samtliga chefer har medarbetaransvar och har till största del utfört sitt arbete på distans under Covid-19 pandemin. Resultatet från datainsamlingen som intervjuerna bidrog med visade att cheferna har upplevt många möjligheter, men även utmaningar med att arbeta på distans. De största möjligheterna ansågs vara den ökade flexibiliteten i arbetsdagen, ökad tillit och upplevd närvaro från cheferna. Utmaningarna har varit att hantera gränsen mellan arbetstid och privatliv, att upprätthålla goda relationer när en viktig del av den sociala interaktionen försvinner och behöver ersättas, upptäcka medarbetares mående samt anpassa kommunikationen efter de förändrade förutsättningarna. Kopplat till tillit ansåg cheferna att den har ökat i arbetsgrupperna. Vidare visar studien att den plötsliga förändringen har bidragit till att en mer tillitsbaserad styrning lättare har kunnat implementeras och vara en naturlig del i arbetsvardagen. En avslutande reflektion i studien är att en medvetenhet, utformandet av alternativa kommunikationsvägar samt ett ökat känslomässigt och individuellt fokus minskar dessa risker som utmaningarna kan medföra. Ytterligare en reflektion vi kan konstatera är att tilliten spelar en central roll för att skapa en välmående arbetsgrupp och att en mer tillitsbaserad styrning är något som har upplevts positivt inom verksamheterna. Avslutningsvis kan vi fastställa att distansledarskap och tillitsskapande är en process som kräver mycket resurser samt behöver upprätthållas och underhållas över tid. / Distance leadership has become a more important aspect in several parts of the public sector as a result of the Covid-19 pandemic and its restrictions. Trust-based governance has been a discussed form of governance that political decision-makers have tried to implement in the public sector. The purpose of this qualitative study is to investigate how leadership has been affected in the public sector as a result of the fast readjustment to work from distance and how the trust has been affected. The intention is to identify opportunities and challenges of distance leadership and how the work of trust is being affected when the workplace is disconnected from the physical workplace. The empirically collected material consists of interviews with 17 leaders who are active in various parts of the public sector in the region of Västra Götaland. All managers have responsibility over employees and have for the most part performed their work on distance during the Covid-19 pandemic.  The results from the data collection from the interviews showed that the managers have experienced both opportunities and challenges during the distance work. The greatest opportunities were considered to be the increased flexibility in the working day, increased trust and higher presence from the managers during the workday. The challenges have been to manage the boundary between working hours and a private life, to maintain good relations when an important part of the social interaction disappears and needs to be replaced, to discover employees' moods and to adapt communication to the changed conditions. Linked to trust, managers felt that it had increased. Furthermore, the sudden change had contributed to a more trust-based governance being easier to implement and be a natural part of everyday work. A concluding reflection in the study is that an awareness, alternative communication paths and an increased emotional and individual focus may reduce these risks. Another reflection is that trust has a central role in creating a prosperous working group and a more trust-based governance is something that has been experienced positively in the businesses. In conclusion, we can state that distance leadership and trust building is a process that requires a lot of resources and needs to be maintained over time.  This thesis is going to be written in Swedish.

Det har gått över ett år sedan viruset Covid-19 klassificerades som en pandemi i världen. Händelsen har förändrat vårt sätt att leva, på ett sätt som vi inte hade en aning om innan. Restriktioner, rekommendationer och nya lagändringar har abrupt implementerats i samhället. Genom att stanna hemma från vardagliga aktiviteter som skola och jobb, liksom att begränsa antalet personer i sin närhet, skulle sociala möten minska och viruset därmed hämmas. Viruset finns dock fortfarande omkring oss och vi fortsätter att anpassa oss. Syftet med studien är att undersöka hur behovet av offentliga platser har förändrats under covid-19-pandemin och om dessa behov möts av stadsutformningen i Stockholm. Vidare undersöks om det är möjligt att skapa en tät stadsbebyggelse som främjar social hållbarhet och som fungerar i kristider. Stadsplaneringsideal förändras över tid och i detta nu ligger betoningen på mångfald, hållbarhet och stadsmässighet. Områdena Hammarby Sjöstad, Norra Djurgårdsstaden och Liljeholmskajen i Stockholm ligger till grund för undersökningen eftersom dessa är uppförda under samma tid och präglas av liknande stadsplaneringsideal. Metoden som har använts i studien utgörs av enkäter, en kvalitativ områdesanalys och intervjuer med boende i respektive område. Studien visar att varken de nationella rekommendationerna eller stadens egna visioner för utformning av nya stadsbyggnadsprojekt har beaktats någon högre grad i de undersökta områdena. Låg prioritering av grönområden och parker är ett exempel, ytor för barn är ett annat, vilket framkommer av de kvalitativa områdesanalyserna. Enkätresultatet från områdesundersökningen stöder tidigare studier som visar att människor använder rekreationsområden, som parker och grönområden, i större utsträckning under pandemin. Utbudet av service i närområdet verkar också spela en större roll under pandemin. En slutsats är att den upplevda tätheten bör prioriteras i stadsplaneringen för att skapa socialt hållbara stadsmiljöer. Genom att inkludera multifunktionalitet i formandet av allmänna platser tror vi att temporära samhällsförändringar och krav lättare kan mötas. / It has been over a year since the cov-sars-19 virus was categorised as a pandemic across the world. It has changed our way of living in a way we did not see coming. Restrictions, recommendations and laws were rapidly introduced in society. By staying home from everyday activities such as school and work, as well as reducing the amount of people one meets, gatherings would be reduced, and the virus could be fought. Yet, we are still trying to adapt. The aim of this study is to analyse the new needs of public spaces during the pandemic and whether the built environment in Stockholm meets those expectations. Further, it seeks to examine whether it is possible to create an urban agglomeration while focusing on a socially sustainable environment that would also be suitable during times of crisis. City planning changes over time and forms new ideals and principles. Currently, diversity, sustainability, and urbanity are important ways of thinking about city planning. Therefore, this study has focused on three areas in Stockholm: Hammarby Sjöstad, The Stockholm Royal Seaport, and Liljeholmskajen. Those areas are all the result of the same way of planning. The methods used in this study are questionnaires for each area, as well as a qualitative analysis and interviews. Despite the existence of national recommendations and visions for planning new urban areas, it appears that there is a difference in how they have been taken into consideration for the areas in this study. Between the areas, there is an obvious difference in the implementation of green areas, playgrounds, and parks, among other things. This observation emerges from the results of the questionnaires, as well as from the theory. A distinct pattern of much greater use by residents of recreational areas such as parks and other green spaces than before the pandemic can also be observed. This is a result of needing spaces in the city where distancing is possible. The neighborhood and its supply of services tends to play a bigger role during the pandemic. The study concludes that to be able to create socially sustainable environments, it is important to focus on the perceived density in city planning. By incorporating multifunctionality in the form of public spaces, we believe temporary changes and demands can more easily be met.

Hur populära rollspel är har ökat kraftigt under en tid då digitaliseringen av rollspel är mycket vanligare än någonsin tidigare. Fler spelare upplever rollspel på ett sätt de inte var originellt utvecklade för. Detta digitala medium kan påverka deras upplevelse av rollspel kraftigt, och i sin tur ändra hur spelare upplever de sociala aspekterna av rollspel. Studiens mål är att undersöka vad för sorts påverkan digitalisering har på den sociala upplevelsen av att spela rollspel, på grund av att mer spelare påverkas av digitalisering än någonsin tidigare, vilket i sin tur påverkas av den generellt ökande populariteten av rollspel. Akademisk litteratur när det gäller spelupplevelser inom detta område är också väldigt få, så studien siktar på att motverka detta också. Frågeställningen som utvecklades från studiens problem var “Vad är deltagarnas erfarenheter och upplevelser av de sociala aspekterna av digitala rollspel?”. En kvalitativ fallstudie genomfördes med en litteraturundersökning angående generella tankar kring digitalisering och att spela online, tagna från onlineforum Detta följdes av semistrukturerade intervjuer med tio rollspelare, som sedan analyserades via en tematisk analys. Det första steget för att besvara frågeställningen var att ta reda på mer information kring vilka delar av onlinespel som ansågs vara mer viktiga av spelarna, vilket i sin tur innebär att intervjun kan bli bättre strukturerad för att samla in mer relevant information. Detta gjordes genom litteraturundersökningen. Genomföringen av intervjun var det andra steget, vilket siktade på att samla så mycket information som möjligt angående spelarnas tankar, känslor, upplevelser och liknande när det kom till digital rollspelning. Det tredje steget var att genomföra de tematiska analyserna på anteckningar om intervjuerna, och tre teman skapades: Det Praktiska med att Spela Online, Rollspelning och Spelvärlden. De följande slutsatserna kunde dras från studien: Digital rollspelning har mycket att ge när det kommer till tillgänglighet, då spelare fann det mycket enklare att komma in i spelet, förbereda sessioner samt att organisera tider för när man faktiskt spelar tillsammans när en session kördes online. Trots detta sa spelare även att själva spelupplevelsen, speciellt när det kom till socialisering eller inlevelse, försämrades online jämfört med att spela på plats. Baserat på dessa slutsatser, så kan det sägas att digitaliseringen av rollspel har mycket att ge när det kommer till social tillgänglighet, men generellt försämrar den sociala upplevelsen jämfört med att spela på plats. En generell positiv eller negativ slutsats kan ej dras från detta, då det är upp till vad spelarna värderar mer inom sina rollspelsupplevelser som bestämmer vare sig digitalisering är en bra eller dålig sak för rollspel. / The popularity of roleplaying games has dramatically increased during a time when digitalisation of the medium is more common than ever before. More and more players are experiencing roleplaying games in a way that they were not originally designed for. This digital medium could affect their experience of the game significantly, and impact how players experience the social aspects of roleplaying games. This study aims to research what form of impact digitalisation has on the social experience of roleplaying games, due to more and more players being affected by digitalisation than ever before, thanks to the overall growing popularity of the hobby. Academic literature on experiences of play within this field is also sparse, so the study aims to expand that as well. The research question developed from this study’s problem was “What were the participant's experiences of the social aspects of digital roleplaying games”. A qualitative case study was conducted through a literature overview regarding general thoughts about digitalisation and online play, taken from online forum posts. This was followed by a semistructured interview with 10 Tabletop Roleplaying-Game (TTRPG) players, which was later analysed via thematic analysis. The first step to answer the research question was to find out more information about what aspects regarding online play people regarded to be more important and significant, in order to better structure the interview to obtain more relevant information. This was done via the literature overview. Conducting an interview was the second step, which aimed to collect as much information about the players' thoughts, feelings, and experiences surrounding digital roleplaying. The third and final step was conducting a thematic analysis of the interview notes, in which three main themes were created: The Convenience of Playing Online, The Role-Playing experience, and the Game World. The following conclusions were drawn from the study: Digital roleplaying has a lot to offer when it comes to accessibility and organisation, as players found it drastically easier to get into the game, prepare sessions, as well as organise times for when to play together when conducting a session online. However, players also stated that the actual experience of play, especially when it came to socialising and immersing themselves, was much worse when playing digitally compared to in person. Based on these conclusions, it can be stated that the digitalisation of roleplaying games has a lot to offer when it comes to social accessibility, but it does dampen the overall social experience compared to an in-person play session. Overall, generally positive or negative conclusions can’t be drawn, and it is up to what players value more in their roleplaying experiences that determine whether digitised play is a good or a bad thing.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om de förändringsprocesser som kontorsarbetande medarbetare fått erfarenhet av och upplevt vid distansarbete och vid återgång till den fysiska arbetsplatsen i samband med Covid-19 pandemin. Mezirows teori om transformativt lärande användes som teoretiskt perspektiv för studien och användes som tolkningsredskap för att besvara vilka faktorer som påverkat distansarbete och återgång till den fysiska arbetsplatsen och vilka erfarenheter medarbetare upplevt vid dessa förändringsprocesser i samband med Covid-19 pandemin. Studien baseras på åtta intervjuer med kontorsarbetande medarbetare där samtliga har erfarenhet av att till största del arbetat på distans under Covid-19 pandemin. Studien visade att det upplevda distansarbetet och återgången till den fysiska arbetsplatsen bidragit med erfarenheter. Resultatet visade att flexibiliteten vid distansarbete upplevs som den mest fördelaktiga faktorn samtidigt som tekniken är den faktor som ställer till mest problem. Dessutom framkommer saknaden av kollegorna och upplevd isolering som en av de främst utmanande faktorerna vid distansarbete och att få träffa sina kollegor igen upplevs vara den mest positiva faktorn vid återgången till den fysiska arbetsplatsen. De främsta utmaningarna med att komma tillbaka till den fysiska arbetsplatsen är både de störningsmoment som kontorsmiljön innebar och att behöva mötas i verkligheten och inte längre sitta trygg bakom en skärm. Slutligen visar studiens resultat att erfarenheterna från de upplevda förändringsprocesserna gällande arbetssituationen under Covid-19 pandemin resulterat i ett önskemål om att i framtiden arbeta utifrån en hybrid arbetsmodell som inkluderar både distansarbete och att arbeta på den fysiska arbetsplatsen. / This study aims to contribute with knowledge about the transformation process experienced by office working employees both during teleworking and returning to the physical workplace due to the Covid-19 pandemic. Based on Mezirow's theory of transformative learning, this study aims to answer what influencing factors and experiences employees experienced in transformation processes due to the Covid-19 pandemic. The study is based on eight interviews with office working employees who were mostly teleworking during the Covid-19 pandemic. This study shows that both teleworking and the return to the physical workplace contributed with experiences and the results show that the perceived flexibility in teleworking was the main positive factor, while technology was the most problematic. In addition, the lack of colleagues and perceived isolation emerges as the main challenges in teleworking and meeting their colleagues again was considered the best thing about returning to the physical workplace. The main challenges in returning to the physical workplace were both the disturbances that the office environment entailed and the challenge of now facing people in real life. Finally, the results of the study show that the experience from the perceived transformation processes regarding the work situation during the Covid-19 pandemic, has resulted in a desire for a hybrid working model in the future that includes both teleworking and working in the physical workplace.

Denna forskningsstudie undersöker de utmaningar som hotell i Sverige har stått inför på grund av Covid-19-pandemin. Närmare bestämt analyserar studien hur dessa hotell reagerade på krisen. Det råder ingen tvekan om att pandemin har drabbat den globala turistsektorn väldigt kraftigt. Miljontals arbetstillfällen har gått förlorade, och länder vars ekonomier som är beroende av turism står inför de värsta ekonomiska lågkonjunkturerna i historien.  Sektorn vänder sig dock i dag till innovation för att stödja återöppnandet och en återgång till lönsamhet. I Sverige har sektorn tagit till sig innovativa lösningar, bland annat genom att öka konkurrenskraften och bygga upp motståndskraft genom strategier som att främja inhemsk och regional turism, ekonomisk diversifiering och underlättandet av en mer gynnsam arbetsmiljö för mikroföretag, små och medelstora företag. Andra strategier som har hjälpt att strategiskt öppna sektorn i denna tid under pandemin är den digitala omvandlingen av hela turismekonomin genom att investera i digital kompetens för arbetstagare som har förlorat sina arbeten och inkomstkälla under pandemin.  Studiens syfte är att analysera de krishanteringsstrategier som svenska hotell implementerade i början av Covid-19-pandemin. För att uppnå studiens syfte används semistrukturerade intervjuer som den primära datainsamlingsmetoden. Det kommer genomföras intervjuer med fem olika hotelldirektörer från Sveriges största hotellkedjor. / This research study explores the challenges that hotels in Sweden have faced due to the Covid-19 pandemic. Specifically, it assesses how these organizations responded to the crisis. There is no doubt that the pandemic has hit the global tourism sector very heavily. Indeed, millions of jobs have been lost, with countries whose economies are dependent on tourism facing the worst economic recessions in their collective history.  The sector is today turning to innovation to support its re-opening and a return to profitability. In Sweden, the sector has embraced innovative solutions, including boosting competitiveness and building resilience through strategies such as promoting domestic and regional tourism, economic diversification, and the facilitation of a conducive business environment for micro, small, and medium-sized enterprises. Other strategies that have aided the strategic re-opening of the sector during the pandemic is the digital transformation of the entire tourism economy by promoting investments in digital skills for workers who have lost their jobs and livelihoods during the pandemic.  Against this backdrop, this study’s key objective is to analyze the crisis-management strategies adopted and implemented by Swedish hotels at the onset of the Covid-19 pandemic. It will deploy semi-structured interviews as the primary data-collection approach to achieve this goal. Five interviews with executives in five of the largest hotel chains in Sweden will be conducted.

Den tidigare forskning som finns inom området gällande medarbetarengagemang vid neddragningar är relativt omfattande och fokuserar främst på sambandet mellan dessa faktorer. Forskningen skildrar neddragningar som en strategisk plan för att undvika försämrad ekonomisk stabilitet hos organisationer. Utformning och implementering av neddragningsprocesser har visats påverka medarbetares engagemang, vilket bland annat inkluderar kommunikation, samspel och involvering. Covid-19-pandemin har inneburit att flertalet organisationer, framför allt inom besöksnäringen, tvingats till ett omfattande omställningsarbete med neddragningar som följd. Dock är området för pandemin relativt outforskat, det saknas forskning med fokus på upplevelsen av hur neddragningar som skett till följd av pandemin har inverkat på kvarvarande medarbetares engagemang baserat på ledningens val av strategier. Den här studien syftar därmed till att få djupare förståelse över organisationers strategiska arbete för att bibehålla kvarvarande medarbetares engagemang vid neddragningar under en pandemi. Studien baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med sammanlagt åtta respondenter, vilka utgör representanter från både lednings- och medarbetarnivå. Studien undersöker ett specifikt fall i en organisation med inriktning på rederibranschen inom besöksnäringen och är därmed utformad som en fallstudie. Den insamlade empirin har sammanställts och analyserats genom en tematisk analys. Resultatet från studien visar att pandemins påverkan på organisationens omställningsarbete har bidragit med såväl positiva som negativa effekter på kvarvarande medarbetares engagemang. Kommunikation utgör en viktig grundpelare som bör genomsyra organisationens arbete på samtliga nivåer för att bidra till involvering och förståelse. Studien bidrar även med intressanta och betydelsefulla aspekter inför framtida studier gällande medarbetarengagemang vid neddragningar. Pandemin har även inneburit en samhällsförändring som medfört att ledningens strategier och kvarvarande medarbetares engagemang har påverkats annorlunda vid jämförelse med andra neddragningsprocesser. Det har i sin tur medfört nya arbetssätt som kan bli avgörande inför framtida händelser. / The previous research into the relationship between a downsizing process and the resulting employee commitment is quite comprehensive. It describes the downsizing process as a strategic plan, necessary to avoid deteriorating economic performance in organizations. The design and implementation of downsizing processes, through communication, teamwork and involvement, has also been shown to influence remaining employees’ commitment. During the Covid-19-pandemic organizations, especially in the hospitality industry, have been forced to carry out extensive changes to working practice including resulting in downsizing. However, the effects of pandemic downsizing are relatively unexplored. Especially lacking is a focus on the remaining employees' experience of the effects of downsizing and their subsequent commitment, arising from management’s choice and modification of strategies. This study aims to gain a deeper understanding of organizations’ strategic work to maintain the commitment of remaining employees during downsizing processes as a result of a pandemic. It is based on a qualitative method using semi-structured interviews, from a total of eight respondents, representing both management and employee levels. The study examines a specific event in an organization in the hospitality industry with focus on the shipping industry and is designed as a case study. The collected empirical data has been compiled and analyzed using a themed analysis. The results from this study show that the pandemic's impact on the organization's working practices has had both positive and negative effects on employee commitment. Communication is an important pillar that should permeate the organization's work at all levels to contribute to involvement and understanding. The study also highlights a number of interesting and significant considerations for future studies regarding downsizing and employee commitment. The pandemic has also resulted in a societal change that has meant that management's strategies and remaining employees’ commitment have been affected differently when compared with other downsizing processes. This in turn has led to new ways of working that can influence future events.