Immer mehr Produkte des alltäglichen Lebens besitzen elektronische Funktionalitäten durch Beleuchtungselemente, Speicher und Displays. Aufgrund der Positionierung im Massenmarkt werden häufig zweidimensionale Leiterplatten verwendet, die schnell und effektiv bestückt werden können. In der Folge ist die Freiheit der Formgebung allerdings stark eingeschränkt. Ein vielversprechender Ansatz ist die Umsetzung dreidimensionaler Elektronik. Eine bekannte Alternative sind 3D-MIDs (3D Molded Interconnect Divices). Bei den klassischen MID-Herstellungsverfahren werden spritzgegossene dreidimensionale Formteile hergestellt (Franke 2013). Anschließend erfolgt die Bedruckung von Leiterbahnen und bspw. die Bestückung von einfachen SMD-Bauteilen (Surface-Mounted Device). Die so entstehende dreidimensionale Elektronik ermöglicht die Umsetzung neuer Funktionen z.B. in der Sensorik oder Aktorik bei gleichzeitig reduziertem Gewicht (Orlob et al. 2009). Damit sind sie insbesondere für den Leichtbau in der Automobil- und Luftfahrtindustrie geeignet. Die Entwicklung entsprechender Fertigungsverfahren, -technologien und -linien ist derzeit der Fokus zahlreicher Forschungen. Da diese Verfahren technisch aufwendig und teilweise nicht vollständig automatisiert sind (Schierbaum 2017), bleibt die Hauptherausforderung einer breiten Anwendung weiterhin bestehen. Konventionell hergestellte dreidimensionale Elektronik ist aufgrund der hohen Kosten sowie der geringen Produktionsgeschwindigkeit nicht massenproduktionstauglich, was insbesondere in der Elektronikbranche eine grundlegende Voraussetzung darstellt. Ein breiter Einsatz ist damit eingeschränkt. Einen neuen Ansatz bietet das Thema Conformable Electronics. Im Gegensatz zu dem 3D-MID-Verfahren wird die Bedruckung und Bestückung konventionell im planaren Zustand durchgeführt. Erst in einem letzten Schritt erfolgt die Formgebung. Auf diesem Weg soll eine kostengünstige Herstellung von dreidimensionaler Elektronik ermöglicht werden. Im Folgenden wird die Vision eines Produktionsprozesses von dreidimensionaler Elektronik in großen Stückzahlen mit dem Fokus auf die Formgebung vorgestellt. Im Anschluss wird die Methode zur Entwicklung von Designs und der damit verbundenen Auswahl von Materialien erläutert. Eine große Bedeutung hat die Kombination der experimentellen und numerischen Simulation inne. Abschließend wird beispielhaft dargestellt, wie zukünftig eine Auslegung von Conformable Electronics erfolgen kann. [... aus der Einleitung]

Seit jeher treibt die Motivation, erfolgreiche Produkte – Innovationen – am Markt zu vertreiben, die wirtschaftliche Produktentwicklung von Unternehmen an (Schumpeter 1912). Dabei sind neben einer erfolgreichen Einführung eines Produktes in den Markt, ein relevantes Produktprofil (Bedarfssituation am Markt) sowie die technische oder serviceseitige Lösung dieses Bedarfs durch eine Neuerung (Invention) notwendige Bestandteile einer Innovation (siehe Abbildung 1) (Albers et al. 2018a). Allerdings stellt das Kreieren einer Innovation kein triviales Unterfangen dar, sondern unterliegt vielmehr dem kontinuierlichen Umgang mit Unsicherheiten (Bennett & Lemoine 2014). Dies führt dazu, dass der Prozess in der Produktentwicklung nicht ausreichend planbar und infolgedessen äußerst störanfällig ist (Albers et al. 2019a). Um Entwicklerteams jedoch bestmöglich im Innovationsprozess durch geeignete Vorgehensweisen zu unterstützen, wurde eine Vielzahl an Prozessmodellen entwickelt (Wynn & Clarkson 2018). In der Literatur haben sich unterschiedliche Arten von Innovationen herauskristallisiert, die, insbesondere hinsichtlich der durch sie hervorgerufenen Marktveränderungen, unterschieden werden können (Disselkamp 2005). Diese Unterscheidung ist ausschließlich retrospektiv durchführbar. Zudem existiert keine systematische Betrachtung der Gemeinsamkeiten und Unterschiede zwischen den einzelnen Innovationsarten auf Basis der Informationen, die für die Entwicklung der Produkte notwendig sind. Im vorliegenden Beitrag erfolgt dieser Vergleich anhand dreier Beispiele mit jeweils drei Produkten. [... aus der Einleitung]

Die „Industrie 4.0“ steht für eine neue Stufe der Organisation und Steuerung der gesamten Wertschöpfungskette über den Produktlebenszyklus, der sich an den zunehmend individualisierten Kundenwünschen hinweg orientiert und von der Idee, dem Auftrag über die Entwicklung und Fertigung, die Auslieferung eines Produkts an den Endkunden bis hin zum Recycling, einschließlich der damit verbundenen Dienstleistungen erstreckt. Hierfür ist die Basis die Verfügbarkeit aller relevanten Informationen in Echtzeit durch Vernetzung aller an der Wertschöpfung beteiligten Instanzen sowie die Fähigkeit, aus den Daten den zu jedem Zeitpunkt optimalen Wertschöpfungsfluss abzuleiten (Ovtcharova 2016). Weiterhin lässt sich die Industrie 4.0 als durchgängige Vernetzung der Produktion und des gesamten Produktlebenszyklus mit Hilfe von Internettechnologien verstehen. Dabei sind Kunden- und Maschinendaten vernetzt (vgl. Abbildung 1). Weiterhin tauschen die intelligenten Maschinen und Systeme Informationen untereinander in Echtzeit aus. Somit verschmilzt die Produktion mit der Informations- und Kommunikationstechnik und wird von Werkstücken sowie Maschinen selbstständig, flexibel, effizient und ressourcenschonend gesteuert. Weiterhin werden die ausgetauschten Informationen und entstandenen Daten ständig geprüft, sodass es zu keiner Zeit zu einem Stillstand oder Engpass in der Produktion kommen kann. Durch die Anwendung von Industrie 4.0 entsteht ein großer Nutzen, der das Unternehmen im globalen Wettbewerb stark macht. [... aus Punkt 1]

Digitalisering påverkar de flesta verksamheter i någon mån och museiverksamheter är inget undantag. Det finns flera olika digitala verktyg som kan användas för att förädla museers kulturella utbud och detta arbete ämnar undersöka hur Malmö museer gör detta. I en tid där allt större press sätts på museer att offentliggöra sina samlingar för allmänheten samt främja tillgänglighet och öppenhet är det relevant att undersöka hur Malmö museer väljer att visa upp sina digitala samlingar. Uppsatsen behandlar således den digitala katalogiseringen av museiinnehåll i form av bilder och föremål på Malmö museers digitala databas Carlotta. Det utfördes en fallstudie bestående av en observation med Carlottagruppen samt ett samtal och två intervjuer med två nyckelpersoner inom Malmö museer. Resultatet från denna datainsamling diskuteras i förhållande till annan forskning. Dessutom jämförs även en föremålsbild från Carlotta med en från Rijksmuseum för att visa på likheter och skillnader. Det framgår att Malmö museer är väl medvetna om vad de behöver göra för att säkra sin plats digitalt men det finns hinder på vägen i form av resurs- och kompetensbrist. Museet uppmuntrar till nedladdning, återanvändning och publikation av deras material så länge källhanteringen sker korrekt. Ett av museets viktigaste arbeten är att varumärkesprofilera sig själva som viktiga för allmänheten – en sorts kamp för överlevnad, enligt en av respondenterna. Det främsta målet med Malmö museers digitala arbete är att tillhandahålla material till allmänheten utifrån öppenhets- och offentlighetsprinciper. / Digitization affects most organisations to some extent and museums are no exception. There are several different digital tools that enable the refinement of the museums’ cultural offerings. This study intends to investigate how Malmö museums takes advantage of them. At a time when increasing pressure is being placed on museums to publish their collections to the general population, to be accessible and open, it is relevant to see how Malmö museums choose to display their digital collections. Therefore, this essay is interested in the digital cataloging of museum content in the form of images and objects on Malmö museums database Carlotta. A case study consisting of an observation with the Carlotta-group was executed in addition to a conversation and two interviews with key persons within the museum. The results from this data are discussed in relation to other studies. Furthermore, an object image from Carlotta and one from Rijksmuseum are compared to show their similarities and differences. It turns out that Malmö Museums are aware of what needs to be done to secure their place in the digital sphere, but that there are obstacles such as a lack of resources and skills. Malmö museums encourages others to download, reuse and publish their material as long as they reference it correctly. One of the most important aspects of Malmö museums work is to market themselves as important to the public – a sort of fight for survival, according to one of the respondents. The primary goal for Malmö museums is to provide material to the public based on openness- and publicity principles.

Den digitala utvecklingen i samhället har under lång tid påverkat redovisningsbranschen och redovisningskonsulters arbete i form av att det gått från pappersarbete till att använda datorer och digitala hjälpmedel för att utföra arbetet. Denna utveckling har även inneburit ett mer effektivt och noggrant arbete tack vare digitaliseringen. Tidigare forskning har behandlat hur redovisningsbranschen påverkas av den digitala utvecklingen, det som däremot inte har studerats tidigare är den inverkan Covid-19 har i relation till digitaliseringen och redovisningskonsulters arbete. Samhället påverkas av den pågående Covid-19-pandemin i flera avseenden där redovisningsbyråer berörs av de restriktioner som uppkommit till följd av pandemin.  Syftet med studien är att öka förståelsen för hur digitaliseringen påverkar redovisningskonsulters arbete under rådande Covid-19-pandemi. Syftet är även att studera om det föreligger skillnader mellan redovisningskonsulter från små, medelstora och stora redovisningsbyråer gällande dess arbete. För att besvara syftet har en kvalitativ studie tillämpats där det empiriska materialet samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades elva redovisningskonsulter från redovisningsbyråer av varierande storlek runt om i Sverige.  Resultatet visar att redovisningskonsulters arbete påverkas av både Covid-19 och digitaliseringen där konsulterna även anser att Covid-19 har påskyndat digitaliseringen till viss del. Samtliga redovisningskonsulter är positiva till den digitala utvecklingen och menar att det bidrar till ett mer effektivt arbete. En slutsats som framkommit är att Covid-19 ökat distansarbetet bland redovisningskonsulter på medelstora och stora byråer, medan majoriteten från små till största del fortfarande arbetat från kontoret. Även det fysiska mötet har minskat bland samtliga redovisningskonsulter till följd av Covid-19, vilket har resulterat i att digitala hjälpmedel används i större utsträckning. Enligt konsulterna har distansarbetet fungerat tack vare att digitaliseringen gett de förutsättningar som krävs för att kunna arbeta digitalt och på distans. Ytterligare presenterar även studiens resultat att redovisningskonsulter från små byråer generellt sett är mer positiva till att ta hjälp av andra i branschen, medan de från medelstora och stora snarare anser att det handlar om att följa med i konkurrensen. / The digital development in society has for a long time affected the accounting profession, where the accounting consultants' work has changed from working with papers to the usage of computers and digital technologies. This has led to more efficient and accurate work, owing to the digitalization. Previous studies have investigated how digital development impacts the accounting profession, however, the effect of Covid-19 has not been investigated in relation to digitalization or the work of accounting consultants. The restrictions which arose as a result of Covid-19 have affected companies, including accounting firms. Therefore, the purpose of this study is to increase the understanding of how the digitalization affect the work of accounting consultants during the Covid-19 pandemic. Also, to observe if there are differences between accounting consultants from small-, medium- and large-sized accounting firms regarding their work. A qualitative method has been used to answer the purpose, where the empirical material has been collected from semi-structured interviews. Eleven consultants from accounting firms of different sizes located in Sweden have been interviewed.  The result of the study shows that the accounting consultants' work is affected by both Covid-19 and the digitalization, furthermore the consultants also imply that Covid-19 has accelerated the digitalization to some extent. All consultants are positive regarding digital development and its contribution to more efficient work. A conclusion that has emerged among consultants from medium-sized and large accounting firms, is that Covid-19 has led to more work from other places than the offices. Those from small firms have instead had the opportunity to work from the office to a higher degree. Physical meetings have decreased due to Covid-19, which has resulted in the use of more digital technologies. According to the consultants, digitalization has provided the conditions needed to be able to practice the work more digitally and from other places than the office. Further, the result shows that consultants from small accounting firms are generally more positive to exchange experiences with others in the profession, in comparison with those from large and medium-sized firms.

Problembakgrund: I början av år 2020 började viruset Covid-19 spridas runt om i världen och i mars år 2020 klargjorde världshälsoorganisationen att vi befinner oss i en pandemi. Allt fler organisationer började med distansarbete som ett sätt att ta sitt ansvar för att försöka minska smittspridningen på arbetsplatser. Svårigheter kan uppstå med att motivera arbetstagare under den rådande situationen. Arbetsmotivationen samt distansarbetet kan komma att påverka både chefer och medarbetares balans mellan arbetsliv och privatliv. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur chefer och medarbetarnas arbetsmotivation påverkats av distansarbetet samt hur de hanterar balansen mellan privatliv och arbetsliv. Metod: Studien är baserad på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en webbaserad enkätundersökning besvarad av 219 st respondenter som arbetar på distans. Resultat: Distansarbetet har mestadels en positiv påverkan på arbetsmotivationen hos chefer och medarbetare som har deltagit i denna enkätstudie. Balansen mellan arbetsliv och privatliv har fungerat bra för många av de som arbetar på distans. Gränsen mellan privatlivet och arbetslivet kan lätt bli suddig när arbetstagare arbetar hemifrån. Majoriteten ansåg att en variation mellan att arbeta på arbetsplatsen och hemifrån skulle vara mest optimalt. / Problem: In the beginning of 2020, the Covid-19 virus began to spread around the world and in March 2020 the World Health Organization made it clear that we are in a pandemic. More and more organizations started with teleworking as a way of taking responsibility and trying to reduce the spread of infection in workplaces. It can be difficult for a company to motivate employees, especially in the current situation, work motivation and teleworking can affect both managers and employees' balance between work and private life. Purpose: The purpose of the study is to investigate how work motivation is affected by telework and how workers who work remotely handle the balance between private life and work life. Method: The study is based on a quantitative method with a deductive approach. The method that was used was a web-based survey answered by 219 respondents who work remotely. Results: Teleworking has mostly a positive impact on the work motivation of managers and employees who have participated in this survey. The balance between work and private life has worked well for many of those who work remotely. The boundary between private life and working life can easily become blurred when managers and employees work from home. The majority considered that a variation between working in the workplace and away from home would be most optimal.

This study investigates how preschool teachers work with digitization in preschool, with a focus on motion pictures. I use three research questions, based on previous research linked to digitization in preschool, knowledge of educators, attitudes towards digitization and digital literacy: what attitude do preschool teachers have towards digitization and motion pictures? What competence do preschool teachers have for digitization and motion pictures? How do preschool teachers work with digital tools, with a focus on motion pictures? I use implementation theory (implementeringsteorin), and as a framework for collecting, reporting and analyzing the empirical data I use a distinction between to understand, to be able to use and to will. The survey is based on four qualitative and semi-structured interviews with four preschool teachers from municipal preschools in the city of Stockholm. The results show that preschool teachers mainly use the iPad as a digital tool in preschool, both when working with the children and for their own documentation and reflection of the work. Preschool teachers believe that they have sufficient knowledge of digital tools, but that they would like to learn more about how they can use them in preschool activities. They also want a bigger explanation for why they should use digital tools in preschool. Finally, this study shows that preschool teachers’ own attitudes to digitization have a great influence on whether they choose to use digital tools in preschool or not.

Problem: Digitization has contributed to an impact that is not just about technological evolution but rather a social and industrial revolution driven by consumers, where technological innovations are happening at a rapid pace. This means that companies need to “change” and keep up with the digital trend by daring to invest in new digital tools and develop the skills of their employees in order to primarily be able to remain competitive and contribute to efficiency. According to previous research, changes within companies are challenging and difficult to handle. Many companies invest in digitization only to "keep up with the market" without knowing exactly how a digital tool delivers value and ultimately only becomes costly. Aim: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of the impact of digitalization on the business areas of some selected companies in general. Method: In this study, a qualitative research method was used, where semi-structured interviews with a total of five respondents were conducted. The interviews took place with five different companies, active in completely different industries and all interviewees hold managerial positions and are familiar with all business areas within each company. Conclusion: New digital tools lead to success in companies' business areas regarding efficiency from different perspectives. Business areas such as sales, customer service and administrative within the case companies have become more efficiency thanks to digitalization, which has given more time to provide the customers, which in turn has generated increased revenue streams. Success occurs if managers and employees understand and can identify how a digital tool generates added value. It can be stated that digital tools often result in challenges at the implementation stage, which based on the analysis is mainly due to the negative attitude from employees, more specifically senior employees who are not prone to change and are also linked to a lack of understanding of digitization. Finally, it can be stated that digital competence and digital maturity internally lead to better communication, which in turn means increased understanding and identification of how work processes can be made more efficient. / Problem: Digitalisering har bidragit till en inverkan som inte enbart handlar om en teknisk evolution utan snarare en social och industriell revolution som drivs av konsumenter, där de teknologiska innovationerna sker i en snabb hastighet. Detta gör att företag behöver ”förändras” och hänga med den digitala trenden genom att våga investera i nya digitala verktyg och kompetensutveckla sina medarbetare i syfte att primärt kunna förbli konkurrenskraftiga och bidra till effektivitet. Förändringar inom företag är enligt tidigare forskning mycket utmanade och svåra att hantera. Många företag investerar i digitalisering enbart för att ”hänga med marknaden” utan att veta exakt hur ett digitalt verktyg levererar värde och i slutändan bara blir kostsamt. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse kring digitaliseringens inverkan på några utvalda företags affärsområden i största allmänhet. Metod: I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts, där semistrukturerade intervjuer med totalt fem respondenter genomfördes. Intervjuerna har ägt rum med fem olika företag, verksamma inom helt olika branscher och samtliga intervjuade besitter chefspositioner och är insatta inom samtliga affärsområden inom respektive företag. Slutsats: Nya digitala verktyg leder till framgångar inom företagens affärsområden i form av effektivisering ur olika perspektiv. Affärsområden såsom sälj, kundservice och administrativt inom fallföretagen har effektiviserats tack vare digitaliseringen vilket har gett mer tid till att tillhandahålla och serva kunderna vilket i sin tur har genererat ökade intäktströmmar. Framgångarna sker om ledarna och medarbetarna förstår och kan identifiera hur ett digitalt verktyg genererar ett mervärde. Det kan konstateras att digitala verktyg oftast resulterar i utmaningar vid införandestadiet vilket utifrån analysen främst beror på den negativa inställningen från medarbetarna, mer specifikt seniora medarbetare som inte är benägna till förändring och kopplas även till avsaknad av förståelse för digitalisering. Slutligen går det att konstatera att digital kompetens och digital mognad internt leder till bättre kommunikation som i sin tur innebär ökad förståelse och identifiering av hur arbetsprocesser kan effektiviseras.

Detta examensarbete avslutar Magisterprogrammet i kvalitets- och ledarskapsutveckling vid Mittuniversitet vårterminen 2020. Examensarbetet utgör också en fristående och oberoende studie som är tänkt att komplettera Vinnova-projektet Swedish Edtest som pågår 2020-2022. Projektet syftar till att utforma en vetenskaplig metod för att genomföra och utvärdera digitala lärresurser samt bidra till att utveckla leverantörernas tjänster och produkter. Detta examensarbete fokuserar på ledarskap, arbetssätt och organisatoriska förutsättningar kopplat till framgångsrikt innovationsarbete. De ledare och personer med ledande och/eller samordnande uppdrag som intervjuats i studien verkar inom någon av de kommunala eller fristående huvudmän som också ingår som partner i projektet.Studien visar att skolan som organisation har visat sig vara långt mer lättrörlig och innovativ än förväntat. Deltagande skolledare har alla vittnat om att startsträckan för att ställa om undervisningen har varit kort och gått över förväntan, vilket talar för att det finns en betydligt större innovationskapacitet hos skolor och huvudmän än vad man tidigare varit medveten om när man leder och organiserar arbetet. Detta kan vara en anledning till att man inte utformat metoder och strukturer för att tillvarata och vidareutveckla den innovation som sker. Vad gäller den innovation som nu sker tycks mervärdet inte främst ligga i att arbeta digitalt utan att det digitala arbetssättet utvecklar undervisningen och sättet att hantera och nå kunskapsmålen. Samtliga intervjuade uppger att omställningen till fjärr- och distansundervisning har ökat innovationskapaciteten i den verksamhet där man leder eller samordnar arbetet. I vilken utsträckning och på vilket sätt varierar. Majoriteten av de intervjuade uppger att de redan nu ser lösningar eller metoder som man bedömer kan stödja elevernas lärande även när man återgår till ordinarie undervisning och verksamhet. Exempel som ges är ökad digital kunskap och mognad bland personalen, ökat kollegialt samarbete och erfarenhetsutbyte, re-design av undervisningen med större fokus på vad som verkligen är viktigt för att eleverna ska nå målen för sin utbildning samt en ökad flexibilitet av när och fjärrundervisning.De intervjuade ledarna främjar innovation och lärande genom ett transformativt och relationsinriktat ledarskap med starkt engagemang i skolans kärnprocess och med fokus på lärande framför teknik vad gäller innovation. De beskriver också i stor majoritet att vårens omställning till fjärr- och distansundervisning skapat ett utpräglat utvecklingsinriktat ledarskap bland såväl dem själva som i deras personalgrupper. Personliga förutsättningar som krävs är mod och tillit, långsiktighet och uthållighet, engagemang och delaktighet. Organisatoriska förutsättningar som krävs är lokalt friutrymme och mandat liksom resurser och tid. Andra återkommande begrepp är ledningens fokus, målsatta utvecklingsområden samt förutsättningar att prioritera och aktivt delta. Majoriteten av de intervjuade uppger att innovationsstödjande arbete dels sker frivilligt genom att skapa förutsättningar för intresserade och framåtlutade lärare och dels obligatoriskt genom organiserade möten,avdelade utifrån olika fokus. Organisationen kring att utvärdera effekt och mervärde är enligt en betydande majoritet av de intervjuade däremot underutvecklad eller saknas helt. / This thesis constitutes an independent and independent study that is intended to complement the Vinnova project Swedish Edtest, which runs 2020-2022. The project aims to design a scientific method for implementing and evaluating digital learning resources and to contribute to the development of suppliers' services and products. This degree project focuses on leadership, working methods and organizational conditions linked to successful innovation work. The leaders and persons with leading and/or coordinating assignments interviewed in the study work within one of the municipal or independent principals who are also partners in the project.The study shows that the school as an organization has proven to be far more agile and innovative than expected. Participating school leaders have all testified that the starting distance for reteaching has been short and beyond expectations, which suggests that there is a much greater innovation capacity among schools and principals than was previously known when leading and organizing the work. This may be one reason why methods and structures have not been designed to harden and further develop the innovation that is taking place. As far as the innovation that is taking place now is concerned, the added value does not seem to lie primarily in working digital, but that the digital way of working develops teaching and the way in which knowledge objectives are managed and achieved.All interviewees report that the transition to long-distance and distance learning has increased the innovation capacity of the activities in which the work is managed or coordinated. To what extent and in what way varies. The majority of those interviewed state that they already see solutions or methods that are judged to support learners' learning even when returning to regular teaching and activities. Examples given are increased digital knowledge and maturity among the staff, increased collegial cooperation and exchange of experience, re-design of teaching with a greater focus on what is really important for students to achieve the goals of their education, and greater flexibility of when and remote education.The interviewed leaders promote innovation and learning through transformative and relationship-oriented leadership with strong involvement in the core process of the school and with a focus on learning over technology in terms of innovation. They also describe in a large majority that this spring's transition to remote and distance education has created a marked development-oriented leadership among themselves as well as in their staff groups. Personal conditions required are courage and trust, long-term approach and perseverance, commitment and participation. Organisational conditions required are local free space and mandates as well as resources and time. Other recurring concepts are management's focus, targeted development areas and conditions to prioritize and actively participate.The majority of those interviewed state that innovation support work is done voluntarily, partly by creating conditions for interested and forward-leaning teachers and partly mandatory through organized meetings, divided according to different focus. The organisation around evaluating impact and added value is, according to a significant majority of the interviewees, on the other hand, underdeveloped or missing completely. / <p>2020-06-26</p>

Revisionsbranschen står inför en förändringsfas vilket gör att revisorsrollen har behov av att anpassa sig till nya förhållningssätt. Det är digitalisering som har fått en genomträngande drivkraft i branschen. Tidigare forskning indikerar på att digitalisering har en pådrivande effekt på branschen som gör att vissa arbetsuppgifter automatiseras, förändras och försvinner. Större mängd data finns även tillgängligt för revisorn vilket leder till nya förutsättningar som yrkesrollen bör förhålla sig till. Syftet med vår studie är därför att få en ökad förståelse för digitalisering och dess påverkan på revisorsrollen samt hur revisorn kan anpassa arbetsuppgifter och kompetens för att vara ett hållbart yrke. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts med semistrukturerade intervjuer. I studiens teoretiska referensram tydliggörs den grundläggande funktionen för revisorn, revisorns anpassning till digitalisering, anpassning till klient och för att vara ett hållbart yrke samt revisorsrollen.Intervjuerna med respondenterna har påvisat att branschen är i en förändringsfas till följd av digitalisering. Respondenterna är eniga om att digitalisering har inflytande på revisionsbranschen och att det finns ett intresse att omvandla arbetsuppgifter och kompetenser för att kunna skapa mervärde till klient. Studiens resultat indikerar att det finns tre genomgående aspekter som bör tillmötesgås av revisorn då dessa är av stor betydelse för en stabil och långsiktig utveckling. Viktiga aspekter som framkommer från resultatet är revisorns anpassning till klient gällande kommunikation, trovärdighet och relevans. Studiens slutsats lyfter fram att det rör sig om ett samspel mellan dessa infallsvinklar, där revisorn kan utforma sin yrkesroll för att vara ett hållbart yrke. Studiens slutsats presenterar även att det är fördelaktigt för revisorn att utveckla arbetsuppgifter mot mer rådgivning och nischad kompetens. Sammanfattningsvis uppmärksammar denna studie att revisorn bör anamma nya former av yrkesrollen för att kunna skapa långsiktig relevans och tillmötesgå den digitaliserade världen. / The auditing industry is facing change, which means that the role of the auditor must be to adapt to new approaches. It is digitalization that has become the pervasive driving force in the industry. Previous research indicates that digitalization has had a driving effect on the industry, which means that certain tasks have become automated, changed and disappeared. Larger amounts of data are also available to the auditor, leading to new conditions that the professional role should relate to. The purpose of our study is to gain an increased understanding of how auditor roles can adapt with the help of new tools and skills in order to remain a sustainable profession. To show how auditors can adapt to change and still remain sustainable, a qualitative method has been used which includes semi-structured interviews. The focus of this study is on theoretical frame of reference, the basic function and role of the auditor, the auditor's passage to digitalization, the ability to adapt to the client, and how to remain a sustainable profession.The interviews with the respondents have shown that the industry is in a phase of change because of digitalization. The respondents agree that digitalization has an influence on the auditing industry, and there is an interest in transforming work tasks and skills to create added value for the client. Student results indicate that three general aspects should be addressed by the auditor, as these are of great importance for stable and long-term development. Important aspects that emerge from the result are the auditor's passing to the client in terms of communication, credibility and relevance. Students conclude clearly that there must be an interaction between these approaches, so that the auditor can design a professional role to remain a sustainable profession. The study's conclusion also presents that it is advantageous for the auditor to develop work tasks that involve more counselling and niche skills. In summary, this study highlights that the auditor should embrace new ideas in the professional role to create long-term significance and meet the digital world.(This paper is written in Swedish).