Föreliggande studie handlar om hur bedömning synliggörs i teknikundervisningen. För att undersöka detta lyftes frågor om hur läroplanen används, vilken typ av undervisning som bedrivs och olika former av dokumentationsverktyg. Detta undersöktes genom en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma tekniklärare på mellanstadiet. Empirin analyserades först utifrån von Wrights (1983) handlingsteori vilken innehåller fyra determinanter (ung. faktorer); vilja, plikt, förmåga och möjligheter, som påverkar människors handlingar. Sedan analyserades återigen utifrån en tematisk analys vilket mynnade ut i tre huvudteman; läroplanens betydelse för bedömning, undervisningens påverkan på bedömning samt dokumentation för bedömning.  Resultatet visar att alla von Wrights (1983) fyra determinanter påverkar i olika grad hur bedömning i teknikämnet synliggörs. Majoriteten av lärarna anser att kunskapskraven är svårtolkade, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Det finns en förhoppning hos lärarna om en förtydning i kommande läroplan. Svårtolkade kunskapskrav leder till en svårighet att synliggöra bedömningen i teknikämnet. Ett annat perspektiv som påverkar synliggörandet är hur lärarna väljer att lägga upp sin teknikundervisning och dess innehåll. Det finns en samstämmighet bland lärarna i studien att varva ett teoretiskt och praktiskt arbetssätt. Däremot skiljer undervisningen sig åt gällande hur återkommande tekniklektionerna är. Även hur lärarna dokumenterar sina elevers kunskaper skiljer sig, anteckningar och e-portfolion framkom som olika dokumentationsverktyg för bedömning. Något som motsäger sig tidigare forskning är huruvida en utbildning i teknik bidrar till en positiv attityd till ämnet. Föreliggande studie visar att utbildning inte är det som påverkar attityden främst utan istället är exempelvis intresse för teknikämnet något som påverkar i större grad. Därmed behöver teknikutbildningen som både lärarstudenter och elever får att utvärderas.

The purpose of this thesis is to identify the most important establishment criteria for companies whointend to do a new establishment. There are differences between regions regarding attraction on startup.Some regions have few new businesses while others continuously expanded its activities in variousfields. The biggest focus on the thesis is the Gävle- Borlänge region where MellansvenskaHandelskammaren is active.Mellansvenska Handelskammaren saw a need for the assignment after the magazine ”IntelligentLogistik” ranked the Gävle region at 15:th place and Falun/Borlänge at 20:th place in the list over thetop 25 best logistics locations in Sweden. This made them wonder what could be made to develop intoa better area with more amenities and a better place in the ranking of the magazine. As a foundation tothe future development of the region this thesis has been written.The method we used is part a literature review and part a survey sent to different companies indifferent regions. The answers to the surveys was then compiled and compared with the literature tofind the most important criteria. The participation of the survey was lower then what we hoped for,however the responses aligned with the earlier observations of the literature review.The group has made an overview of some of the most successful regions and their available assets,such as roads, railway, port, aviation, businesses, establishment opportunities, training and skills andnetworks in the region. A more detailed review where also made of the Gävle- Borlänge region andthis was used to descried the strengths and weaknesses of the region. There are good opportunities inthe region to develop into an attractive area of establishment, a project to link Gävle and Oslo via anew road under the name E16 may come to provide a significant benefit at a regional level. Thisrelated to the expansion of the East Coasts largest container port can help to make Gävle an importanthub in the region.To be able to choose a place of establishment for companies we have after concluded literature reviewand analysis of survey responses been able to make a list of the most important criteria. With these thegroup has made a simple decision model. Companies who know their most important criteria can usethe model when they compare different locations.

Bakgrund: Flyktingar och migranter tillhör en av Europas högriskpopulationer, vilka lever under utmanade förhållanden, med eller utan pandemier. Det finns begränsad kunskap om situationen i flyktingläger under Covid-19 pandemin. Syftet: Att undersöka hjälparbetares erfarenheter från Covid-19 preventionsarbetet i Moria, Europas största flyktingläger. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex hjälparbetare i Moria, under våren 2021. Intervjuerna genomfördes i person eller via videosamtal, varade mellan 42-79 minuter, spelades in, transkriberades, och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut tre kategorier; Bristande grundförutsättningar, I motvind lyfter draken och Sociokulturella svårigheter, som sammanlagt innehöll åtta underkategorier. Kategorierna skildrar ett bortglömt hörn av Europa. Lägret är överbefolkat, antalet hjälparbetare är underdimensionerade liksom utrustning och stödet från ansvariga myndigheter. Detta till trots, gjorde de sitt yttersta för att följa Världshälsoorganisationens rekommendationer. Samtidigt hanterades stigma riktad mot invånarna i lägret som begränsade tillgång till vård och behandling. Sammantaget bildade kategorierna ett underliggande tema; Prevention i dubbel motvind, som illustrerar hur hjälparbetarna under redan bristande grundförutsättningar kämpade för att försöka lindra förödande konsekvenser av pandemin. Slutsats: Många faktorer försvårade Covid-19 preventionsarbetet i Moria. En djupgående, strukturell problematik skildras där avsaknad av stöd och resurser var av central betydelse. Å andra sidan, visade hjälparbetarna på stor vilja och engagemang att driva ett proaktivt och outtröttligt preventionsarbete, en kamp i motvind. / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>

Syftet med denna uppsats är att studera kopplingar mellan Fibonaccitalen och matristeori. Det matematiska innehållet utgår till största delen från artikeln A contribution to the connections between Fibonacci numbers and matrix theory, skriven av Miriam Farber och Abraham Berman. Texten innehåller även litet biografi över den kände matematikern Leonardo Fibonacci som skrev ned Fibonaccitalen i form av ett klassiskt samhällsproblem, utan att veta om om deras oändliga egenskaper. Relationen mellan Fibonaccitalen och matristeori studeras i olika sammanhang.

This paper examines whether the total amount issued of a company has an effect on corporate bonds’ yield spreads on the Swedish debt capital market. With panel data regression of over 150,000 observations from over 20 investment graded companies, it is found that the relationship is smile-like. Companies with lower and higher amount of issued bonds have a higher yield spread compared to those in the middle-size range of the same credit risk. The significance hold after controlling for other regressors such as bond-specific, firm-specific, and macroeconomic variables. The effect can be viewed as a market-illiquidity problem from the theory of constrained investors where Swedish issuers outgrow the smaller SEK market and the yield spread levels are not fully explained by default risk determinants. The paper’s result indicates that the total amount outstanding of a company has a role in explaining the dynamics of corporate bonds’ yield spread. / Denna uppsats undersöker om det totala utfärdade beloppet för ett företag har en effekt på företagsobligationers yield spread på den svenska skuldkapitalmarknaden. Med paneldataregression på över 150,000 observationer från över 20 investeringsgraderade företag kan det konstateras att förhållandet är icke-linjärt. Företag med lägre och högre belopp emitterade obligationer har en högre yield spread jämfört med dem i medelstorleksintervallet av samma kreditrisk. Signifikansen håller efter kontroll för andra regressorer, såsom obligationsspecifika, företagsspecifika och makroekonomiska variabler. Effekten kan ses som ett problem med illikviditet på marknaden utifrån teorin om begränsade investerare där svenska emittenter växer ifrån den mindre SEK-marknaden. Uppsatsens resultat indikerar att det totala utestående beloppet för ett företag har en roll i att förklara dynamiken i företagsobligationernas yield spread.

Title: Which factors affect the timeliness of private companies’ accounting reports?Level: Bachelor’s Thesis, Business AdministrationAuthors: Lucinda Jonsson and Sarah EdlundSupervisor: Fredrik HartwigDate: 2024 - JanuaryAim: To study which factors affect the timeliness of private companies regarding thepublication of accounting information. Timeliness is a decisive qualitative criterion thataffects the usefulness of financial reporting. Information that is not current is less relevant tostakeholders. The majority of previous studies regarding the timeliness are made on listedcompanies. This is despite the fact that the proportion of private companies in Sweden aresignificantly greater than the public ones, that 99% of all European companies are private andthat private companies account for more than half of Europe&amp;#39;s GDP. There are alsodifferences between unlisted and listed companies.Method: In this quantitative study, secondary data have been used from previous scientificarticles concerning the timeliness of private companies, in order to do a meta-analysis. Theeight articles used in the meta-analysis were suggested by our supervisor. Some articles weregathered by independent searches and chain searches. To present and interpret the resultsfrom the meta-analysis, a forest plot was generated for each result.Result &amp; conclusion: Companies with high debt ratio will to a greater extent submit theiraccounting reports late, rather than companies with low debt ratio. Larger companies will to agreater extent submit their accounting reports late, compared to smaller companies. Therewas no significant relationship regarding audit, gender on the board and bankruptcy risk (taxdebt). Size and debt ratio do not affect the lead time.Contribution of the thesis: Doing a meta-study on private companies regarding factors thataffect timeliness, which has never been done before.Suggestion for future research: Doing a meta-analysis with values from both private andpublic companies in one meta-analysis. It’s only been done separately before. Anothersuggestion is to do this study again, but to use raw data directly from the researchers insteadof data from published articles. It’s not the same information that appears in publishedarticles, which can contribute to more precise results.Key words: Timeliness. Accounting information. Private firms. Determinants. Financialaccounting regulation. / Titel: Vilka faktorer påverkar aktualiteten gällande onoterade företagsredovisningsrapporter?Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi.Författare: Lucinda Jonsson och Sarah EdlundHandledare: Fredrik HartwigDatum: 2024 - januariSyfte: Att studera vilka faktorer som påverkar aktualiteten för onoterade företag gällandeoffentliggörandet av redovisningsinformation. Aktualitet är ett avgörande kvalitativtkriterium som påverkar den ekonomiska redovisningens användbarhet, då information sominte är aktuell är mindre relevant för intressenter. Majoriteten av tidigare studier är utförda pånoterade företag. Detta trots att andelen onoterade företag i Sverige är betydligt större än denoterade, att 99% av alla europeiska företag är onoterade samt att de onoterade företagen stårför mer än hälften av Europas BNP. Skillnader finns mellan onoterade och noterade företag.Metod: I denna kvantitativa studie har sekundärdata använts från tidigare vetenskapligaartiklar rörande aktualiteten i onoterade företag, för att kunna utföra en metaanalys. De åttaartiklar som är använda i metaanalysen är föreslagna av handledare. En sökning av artiklarhar sedan gjorts på egen hand genom kedjesökning och självständig sökning. För attpresentera och tolka resultaten från metaanalysen genererades en forest plot för respektiveresultat.Resultat &amp; slutsats: Företag med högre skuldsättningsgrad lämnar in sinaredovisningsrapporter sent i större utsträckning än företag med låg skuldsättningsgrad. Störreföretag kommer i högre utsträckning lämna in sina redovisningsrapporter för sent, jämförtmed mindre företag. Det fanns inget signifikant samband gällande revision, kön i styrelsenoch konkursrisk (skatteskuld). Storlek och skuldsättningsgrad påverkar inte ledtiden.Examensarbetets bidrag: Att utföra en metastudie på onoterade företag gällande faktorersom påverkar aktualiteten, vilket aldrig har utförts tidigare.Förslag till fortsatt forskning: Att utföra en metaanalys med värden från både onoteradeoch noterade företag i en och samma metaanalys. Ett annat förslag är att utföra denna studieigen, men att använda rådata direkt från forskarna istället för data från publicerade artiklar.Nyckelord: Aktualitet. Redovisningsinformation. Onoterade företag. Determinanter.Finansiell redovisningsreglering.

Bakgrunn: Det er avdekket at pasienter med komplekse behov og kroniske lidelser har behov for mer integrerte helsetjenester en de har fått. Samhandlingsreformen fremmer at dagens helsevesen må desentraliseres for å gi integrerte tjenester til denne pasientgruppen. Hensikt: Formålet med denne studien var å avdekke hva som er avgjørende for en bærekraftigbehandlingskjede til personer med komplekse og langvarige lidelser. Metode: Forskningen er et multiple case study med to case; diagnosegruppene Schizofreni ogKOLS. Undersøkelsen ble gjennomført i to middels store norske kommuner og deres respektive regionale sykehus. Det ble gjenomført 10 semi-strukturerte intervju med påfølgende innholdsanalyse. Funn fra intervjuene og dokumentanalysen ble triangulert. Resultat: Avgjørende for bærekraftige behandlingskjeder er: Organisasjonsstruktur: Interorganisatorisk behandlingskjede, med minimum nivå av lenket interaksjon, fundamentert på samarbeidsavtale. Interaksjonsnivået og bruk av IP var høyest innen for psykisk helse sektoren. Ingen av behandlingskjedene har multidisiplinære team som har myndighet til situasjonstilpasning avtjenestene; Organisasjonskultur: Det var ett multidisiplinært grenseoverskridende team, som var utenlederstøtte relatert til felles målsetninger og felles styrende idéer og løsning på samhandlingsutfordringer eller fokus på utvikling av helhetlige behandlingskjeder, spesielt fellesoppgavene; Utviklingsmulighet gjennom støttende nasjonal policy og statlige virkemidler; og Utviklingsfokus Det manglet avklaring på lederansvar for utvikling av behandlingskjeder og prioritering av ressurser til utvikling i form av personell, økonomi og tid. Konklusjon: Studien viser at det er avgjørende med adekvat organisasjonsstruktur med samhandlingssoner for både multidisiplinære grenseoverskridende team med tilstrekkelig interaksjonog myndighet til å gi situasjonstilpassede tjenester, og et ledernivå med fokus på lederstøtte for de multidisiplinære teamene. En altruistisk holdning i lederskapet kan bidra til støttende strukturer somfelles styrende ideer og målsetninger. Det er nødvendig med et tydelig fokus på utvikling av tjenester der det er tjenestetomme rom, og spesielt på fellesoppgaver og løsing av samhandlingsutfordringer,.Det er også viktig for behandlingskjedens bærekraft at ledere prioriterer tilstrekkelig ressurser til utviklingen av behandlingskjeder og bruker mulighetene gjennom de statlige virkemidlene.En integrert helsetjeneste er ennå ikke et faktum i de undersøkte behandlingskjedene, men viktige steg er tatt i retning av å oppfylle Samarbeidsreformens målsetning. / Background: Evidence shows that patients with complex and chronic illnesses need greater coordination of their healthcare services. The Coordination Reform claims that health care services must be decentralized to give integrated care to these patients Purpose: This study aimed to determine the crucial factors for sustainable chains of care for persons with complex and chronic diseases. Method: This study was organized as a multiple case study involving two diagnosis groups for schizophrenia and chronic obstructive pulmonary disease. Research was conducted in two mid-sized Norwegian municipalities, each connected to separate regional hospitals. It was conducted 10 semistructured interviews. Findings from interviews and document analysis were triangulated. Result: Integrated chains of care depend on four factors. Organizational structure needed organizational chains of treatment with a minimum level of linked interaction, based on contracts.The level of interaction was higher, and the use of Individual Plans was more common within the mental health sector. In our study, neither chain of care had a mandate to adjust services according tochanging needs. In organizational culture, we identified one inter-organizational team, which lacked necessary leadership support to identify common goals, and lacked governing ideas or leadership to solve the challenges or focus on developing integrated chains of care. Supporting policies andgovernmental incentives enabled development opportunities. Finally, we identified a lack of development focus (i.e., appointed responsibility for the development of integrated health care and the allocation and management of resources for personnel, time, and economy). Conclusion: We determined that an adequate organizational structure for interaction is crucial to creating zones of interaction for multi-disciplinary teams with adequate interaction and authority to adjust health services according to need. We also determined a need for leadership to focus on supporting multidisciplinary teams. Leadership with altruistic attitudes may inspire and strengthen supporting structures such as common governing ideas and goals. When voids exist in the chain of care, clearly focused service development and problem solving is crucial, especially for interorganizational treatment. Sustainability of the chain of care requires leaders prioritize development regarding the allocation of adequate resources, using the possibilities within the national regulations and incentives. An integrated chain of care was not yet in place for the cases studied here, butimportant steps have been taken towards fulfilling the goals of the Norwegian Coordination reform. / <p>ISBN 978-91-982282-1-2</p>

Background: Drug utilisation among the elderly is complex due to multiplemorbidities, extensive drug utilisation and an increased sensitivity to drugs. One of the most common drug groups utilised in this population is psychotropic drugs, which include antipsychotics, anxiolytics, hypnotics, and antidepressants. In appropriat eutilisation of drugs among the elderly is an issue of great public health importance. Aims: The overall aim of this thesis is to assess and analyse potentially in appropriat eutilisation of psychotropic drugs among the elderly in Sweden. The specific aims are to assess to what extent the indicator “concurrent use of three or more psychotropic drugs”captures the utilisation of Potentially Inappropriate Psychotropics (PIP) among theelderly, and to analyse potentially inappropriate utilisation of psychotropic drugs inrelation to time, mental disorders, institutionalisation, and socioeconomic determinants among the elderly in Sweden. Methods: Data from individual-based registers on dispensed drugs and socioeconomic determinants in 2006, the Gothenburg 95+ Study (1996-1998), and aggregated drug sales statistics from 2000-2008 were used. The agreement between the two indicators“concurrent use of three or more psychotropic drugs” and PIP was assessed. Utilisationof psychotropic drugs and PIP was assessed in relation to mental disorders and institutionalisation among the 95-year olds, and in relation to socioeconomic determinants among individuals aged 75 years and older. Further, trends over time inutilisation of PIP and recommended drugs were analysed. Results: During 2006, about half of the elderly aged 75 years and older utilised psychotropic drugs and one fifth of all elderly utilised PIP. One fourth of individualsutilising PIP were captured by the indicator “concurrent use of three or morepsychotropic drugs”. In 1996-1998, less than one tenth of the 95-year olds with depression utilised antidepressants, while hypnotics and anxiolytics were more common. Individuals with low income and the non-married were more likely to utilise PIP compared to those with high income and the married, respectively. During 2000-2008, utilisation of PIP decreased and utilisation of recommended psychotropic drugs increased. Conclusions: There are substantial problems in the utilisation of psychotropic drugsamong the elderly. This thesis found that the agreement between two indicators of inappropriate psychotropic drug utilisation was poor, which emphasises the importance of choosing relevant indicators. The findings also show socioeconomic inequities inpsychotropic drug utilisation among the elderly, a low utilisation of antidepressants among 95-year olds diagnosed with depression, and a trend towards the utilisation of recommended rather than inappropriate psychotropic drugs among the elderly / Bakgrund: Användning av läkemedel bland äldre är komplicerat på grund avmultisjuklighet, användning av flera läkemedel och en ökad känslighet för läkemedel.En av de vanligaste läkemedelsgrupperna hos äldre är psykofarmaka, som inkluderarantipsykotika, ångestdämpande, sömnmedel och antidepressiva läkemedel. Olämpliganvändning av läkemedel bland äldre är ett betydande folkhälsoproblem. Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att beskriva och analyserapotentiellt olämplig användning av psykofarmaka bland äldre i Sverige. De specifikasyftena är att undersöka i vilken utsträckning indikatorn ”samtidig användning av treeller fler psykofarmaka” fångar användningen av potentiellt olämpliga psykofarmaka(PIP) bland äldre och att analysera potentiellt olämplig användning av psykofarmaka irelation till förändring över tid, psykiatriska diagnoser, boendeform och socioekonomiska determinanter bland äldre i Sverige. Metod: Avhandlingen baseras på data från individbaserade register över läkemedelsköp och socioekonomiska determinanter under 2006, Göteborg 95+ studien (1996-1998)samt aggregerade data över läkemedelsförsäljning under 2000-2008. Överensstämmelsen mellan de två indikatorerna ”samtidig användning av tre eller flerpsykofarmaka” och PIP undersöktes. Användning av psykofarmaka och PIP studerades i relation till psykiatriska diagnoser och boendeform hos 95-åringar och i relation till socioekonomiska determinanter hos de som var 75 år och äldre. Vidare analyseradesförändring över tid i användning av PIP och rekommenderade psykofarmaka. Resultat: Hälften av alla äldre som var 75 år och äldre använde psykofarmaka under2006 och en femtedel av alla äldre använde PIP. En fjärdedel av individerna somanvände PIP fångades av indikatorn ”samtidig användning av tre eller flerpsykofarmaka”. Bland 95-åringarna med depression år 1996-1998 använde färre än enav tio antidepressiva läkemedel, medan sömnmedel och ångestdämpande läkemedel varvanligare. PIP var vanligare hos de äldre med låg inkomst och bland de som inte vargifta, jämfört med individer med hög inkomst och de gifta. Under 2000-2008 minskade användningen av PIP medan användningen av rekommenderade psykofarmaka ökade. Slutsatser: Det finns fortfarande stora problem i äldres användning av psykofarmaka.Avhandlingen visar en låg överensstämmelse mellan två indikatorer för olämpliganvändning av psykofarmaka, vilket pekar på betydelsen av att välja relevantaindikatorer. Avhandlingen visar också på socioekonomiska ojämlikheter i användningenav psykofarmaka hos äldre, en låg användning av antidepressiva läkemedel bland 95-åringar med depression och en ökning i användningen av rekommenderade istället förolämpliga psykofarmaka bland äldre

Fysisk inaktivitet är ett växande problem ur folkhälsosynpunkt. Världshälsoorganisationen rekommenderar minst 3 timmars måttlig fysisk aktivitet per vecka för ökad hälsa och fysisk förmåga. Gruppträningspass där man rör sig till musik är en populär träningsform, särskilt för mindre aktiva personer eller de som börjar träna efter att ha varit inaktiva. Det är därför intressant att förstå hur sådan träning bör utformas för att ge störst förbättring på fysisk förmåga. Här undersöker vi hur musikgympa förbättrar fysisk förmåga hos otränade personer, och i vilken mån denna förbättring korrelerar med ett antal psykologiska faktorer relaterade till den fysiska aktiviteten. 110 personer genomförde ett testbatteri som omfattade kondition, styrka, och flexibilitet före och efter elva veckors gruppgympa två gånger i veckan. De psykologiska faktorerna omfattade deras upplevelser av ansträngning, flow, smärta, välbefinnande under träningspassen och deras uppfattning om instruktörerna. Deltagarnas fysiska förmåga förbättrades, men förbättringen var endast svagt och icke statistiskt signifikant korrelerad med de psykologiska faktorerna. / Physical inactivity is a growing problem from a public health point of view. The World Health Organization recommends at least 3 hours of moderate-intensity aerobic physical activity weekly to increase health benefits and physical fitness. Group workouts where you move to music are a popular form of exercise, especially for less active people or those who start exercising after previously being inactive. Therefore, it is interesting to understand how such training should be designed to give the greatest effect on physical fitness. In this study we examine how music exercise improves physical fitness in sedentary people, and to what extent this improvement correlates with a number of psychological factors related to physical activity. 110 people completed a test battery that tested fitness, strength, and flexibility before and after eleven weeks of group exercise twice a week. The psychological factors were their experienced exertion, flow, pain, well- being during the workouts, as well as their perception of the instructors. Physical fitness increased, but the increase was only weakly- and non-significantly correlated with the psychological factors.

Stress is something that affects women throughout their lives and has a huge effect on wellbeing. The negative consequences of gender inequality make it harder for women to improve their lives and be a part of the labour market because of responsibilities with children and housework. Women experience high levels of stress, which creates a burden affecting their health. The study aims to understand how gender roles, living and working conditions affect stress and stress coping for working Kosovo Albanian mothers in Sweden and Kosovo. The main focus is to understand how work-home relations affect these women in different societies. The study is based on theories of stress, stress coping, theory of gender and determinants of health. A qualitative study was carried out with individual semi-structured interviews concentrating on the phenomenological perspective with an in-depth insight into the women's experiences. Five women living in Sweden and five women living in Kosovo were interviewed digitally. The results show that personality, working and living conditions and social and community networks affect the experience and interpretation of stress and the choice of stress coping for the women depending on the context. / Stress är något som påverkar kvinnorna genom hela livet och har en stor påverkan på hälsan. Negativa effekten av ojämlika könsroller gör det svårare för kvinnor att förbättra deras liv, vara en del av arbetsmarknaden och samtidigt ta hand om barnen och hushållsarbeten. Kvinnor upplever högre mängder av stress, vilket skapar en börda som påverkar hälsan. Syftet med studien är att förstå hur könsroller, boende och arbetsförhållanden påverkar stress och stresshantering för arbetande Kosovoalbanska mammor i Sverige och Kosovo. Huvudfokus ligger i förståelse om hur arbets- och hemförhållanden påverkar kvinnorna i dessa två olika samhällen. Studien är baserat på teorierna stress, stresshantering, teorin om genus och hälsans determinanter. En kvalitativ studie genomfördes med individuella semistrukturerade intervjuer med fokus på fenomenologisk perspektiv med en fördjupadperspektiv på kvinnornas erfarenheter. Fem kvinnor i Sverige och fem kvinnor i Kosovo var intervjuade digitalt. Resultaten visar att personlighet, arbets- och livsförhållanden och sociala och samhälleliga nätverk påverkar upplevelsen och tolkningen av stress och den valda hanteringsmetoden av kvinnorna beroende av kontexten.