Mitt övergripande syfte med denna studie är att ur ett livsvärldsperspektiv undersöka hur tre elever med läs- och skrivsvårigheter upplever användandet av IT - baserade lärverktyg. Studien vill även ta upp elevernas erfarenheter av att använda sig av IT -baserade lärverktyg i undervisningen som en del av deras lärande, ur dåtida, nutida och framtida perspektiv.   Ansatsen livsvärldsfenomenologi har legat till grund för denna studie. Den ger tillträde till att undersöka och beskriva elevers levda erfarenheter. I livsvärldsfenomenologisk ansats får jag tillträde till personers livsvärldar.   Som metod användes kvalitativ forskningsintervju. I studien visar sig detta genom att jag använde mig av en frågeguide. Mina frågor var få och mitt intresse för elevernas egna berättande var i fokus.     Eleverna beskriver att de IT -baserade lärverktygen har blivit en del av deras livsvärld. Att använda sig av dem i undervisningen ses som en naturlighet. De använder sig dagligen av någon form av IT -baserade lärverktyg. Dessa kan vara datorer, surfplattor eller smartphones. Lärarna har ökat sin kompetens vad det gäller att implementera dessa i undervisningen. I resultatet visar det sig att eleverna upplever ett behov av att använda sig av IT -baserade lärverktyg, för att utveckla sitt lärande i undervisningen. Eleverna ser nyttan med dem. / My purpose with this study is that, from a lifeworld perspective examine how three students with reading and writing difficulties experience the use of assistive technology. In this study you also learn about the students’ experience in the use of assistive technology in teaching as part of their learning from past time, present and future perspective. Lifeworld phenomenology has been the approach for this study. It provides access to investigate and describe the students’ lived experiences. The method that I used is a qualitative research interview. In the study I have used an interview guide. My questions were few and my interest in the students' own narrative was in focus.   Students describe that the assistive technology has become a part of their lifeworld. Making use of them in teaching is seen as an everyday activity. They daily use some form of assistive technology. These can be computers, tablets or smartphones. Teachers have increased their skills when it comes to implementing them in their teaching. The result shows that students feel a need to make use of assistive technology to develop their learning in teaching. They can see the profit in using them.

Den här rapporten har tagits fram med stöd av bland annat Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, Resurscenter syn i Stockholm. Ett examensarbete där jag fördjupat mig i rummet som informationsbärare. Målet med studien har varit att ta fram en gestaltning som baseras på riktlinjer för hur ett modernt grundskoleklassrum kan utformas för att stödja orienteringen för barn med syntolkningssvårigheter. Detta för att möjliggöra en ökad tillgänglighet för målgruppen i den fysiska miljön, vilket i sin tur kan bidra till målgruppens självständighet och trygghet i skolan med förhoppning om ökad kunskapsutveckling. Lärandemiljön i ett klassrum för årskurs två i en av Stockholms nyare skolor har studerats för att ta reda på i hur stor utsträckning man idag tar hänsyn till barn med synnedsättning i framtagandet av nya skolor. För att nå målet har jag utgått från teorier och litteratur kring bland annat CVI, perception, orientering/wayfinding, färg och kontrast. Samtidigt har empiriska studier i form av kvalitativa intervjuer, observationer och analyser utförts. Resultatet av teori och empiri har visat att de viktigaste faktorerna för att skapa en funktionell miljö för barn med syntolkningssvårigheter är organiserad stabilitet, anpassningsbarhet och enkelhet. Bearbetning av dessa faktorer har resulterat i ett gestaltningsförslag som visar på att det finns goda förutsättningar att med hjälp av rumsliga element underlätta för barn med CVI att orientera sig i klassrummet. / This report is a degree project with the aim to increase the knowledge of the space as an information holder and have been developed with the support from National Agency for Special Needs Education and Schools (SPSM in Swedish) in Stockholm. The aim of the study was to develop a design proposal with guidelines for how a modern primary school classroom can be designed to support the orientation for children with visual interpretation difficulties. This is to increase access for the target group in the physical environment, which in turn can increase independence and safety at school with the hope of better learning. To find out how one today regards children with visual impairment learning environment in the development of new schools, a classroom have been studied in one of Stockholm's newer primary schools. To reach the goal, theories and literature on topics such as CVI, perception, orientation/wayfinding, colour and contrast was studied. Meanwhile, empirical studies in the form of interviews, observations, and analyzes was performed. The results of theory and empirical data have shown that the most important factors to create a functional environment for children with visual interpretation difficulties are organized stability, adaptability and simplicity. Processing of these factors has resulted in a design proposal, which shows that there are good prospects for using spatial elements to make it easier for children with CVI to orient themselves in the classroom.

La presente tesis explora las posibilidades de implementación de un enfoque comunicativo de enseñanza de lenguas, y en especial del español, en China. Desde una perspectiva sociocultural amplia del contexto educativo chino, se identifican los principales escollos que ha encontrado la enseñanza comunicativa en China (especialmente en las universidades), entre los que destacan el sistema evaluativo, la falta de coordinación entre profesores chinos y nativos y la ausencia de formación del profesorado. La exploración ha tenido en cuenta el marco contextual y la cultura china de aprendizaje a la hora de describir los fundamentos teóricos del enfoque comunicativo, de manera que ha sido posible identificar algunos elementos que pueden servir de "puente" hacia lo comunicativo en las aulas chinas. Uno de ellos lo constituye la competencia formulaica (Celce-Murcia), que canalizaría el potencial de memorización y de análisis de los aprendientes chinos hacia un uso comunicativo de la lengua. Fórmulas, colocaciones, modismos, marcadores del discurso... son relevantes por su potencial comunicativo y su implicación en la competencia intercultural. Se hace hincapié en la flexibilidad de la enseñanza por tareas, en cuanto permite la inclusión de prácticas de aprendizaje típicas de los estudiantes chinos. Su adaptación al contexto chino es necesaria, y viene favorecida por las directrices del Ministerio de Educación de China, que defiende la finalidad comunicativa del aprendizaje de lenguas extranjeras. La tesis incluye un estudio sobre estrategias de aprendizaje de estudiantes chinos que revela un potencial significativo de desarrollo de la competencia comunicativa. A modo de conclusión, las propuestas didácticas consisten en adaptaciones de muestras representativas del material existente, tanto chino como español, y en creaciones de tareas y actividades comunicativas que cuentan con el trasfondo de todos los factores estudiados en esta investigación. El autor espera que puedan contribuir a un debate fructífero con resultados positivos para una enseñanza comunicativa en China. / This thesis explores the possibilities of implementing Communicative Language Teaching (CLT) of Spanish in China. From a wide sociocultural perspective, the main obstacles for implementing CLT in China are anylized, their methodological foundations are described, and the elements that can be used as bridges are identified. One of them is the formulaic competence (Celce-Murcia), canalizing the Chinese rote learning to a communicative use. Lexical chunks, formulas, discourse markers, collocations... are relevant for this purpuse. The flexibility of the task-based learning is another bridge, as it allows the incorporation of typical learning practices used by Chinese learners into an eclectic approach of CLT. While the main goal of task-based learning is supported by the Chinese Government, adaptations of tasks to the Chinese culture of learning are needed. A research on the learning strategies used by Chinese students is included. It reveals a significant potential for developing communicative competence. Pedagogical proposals, as a conclusion, consist of 1) some samples of adjustments to the existing materials, both Chinese and Spanish, 2) an open project of coordination in Chinese universities, and 3) some original tasks. The author hopes that the proposals may contribute to a meaningful debate with positives results for a CLT in China.

Bakgrund: Vid palliativ vård i hemmet förändras tillvaron såväl för den sjuke som för de närstående. Den sjuke har ofta svårt att äta vanlig mat och kan behöva tillförsel av konstgjord näring. Närstående kan uppleva ett stort ansvar för den sjukes näringsintag när han eller hon vårdas hemma. Adekvat näringsintag är av betydelse för det fysiska välbefinnandet. Men vad vi äter påverkar också livskvalitet i social, kulturell och psykologisk bemärkelse. Tillgänglig forskning om hur det kan vara att leva med någon som är beroende av konstgjord näring i relation till svår sjukdom har i stor utsträckning ett biomedicinskt perspektiv och fokus på praktiskt handhavande och tekniska problem relaterade till näringsbehandlingen. Syfte: Att få ökad kunskap om närståendes erfarenheter av att ha delat vardagen med en partner som fått konstgjord näring i livets slutskede. Metod: Kvalitativ induktiv ansats med datainsamling genom öppna enskilda intervjuer. Datainsamling/databearbetning genomfördes med tolkande beskrivning. Resultat: I resultatet har tre övergripande teman och dess inneboende variationer identifierats; situationer kring mat och näring skapar delaktighet och utmanar; strävan efter vardaglighet genom måltider i en förändrad tillvaro; näring skapar förhandlingsutrymme med döden. Den konstgjorda näringen skapade en trygghet för de närstående, både som en försäkran om en fortsatt existens och genom den kontinuerliga kontakt med hemsjukvårdsteamet som näringsbehandlingen medförde. Personerna i studien beskrev positiva aspekter av att vara delaktiga i vården av den sjuke, men också känslor av maktlöshet och skuld inför att inte lyckas överskrida den sjukes svårigheter att äta och dricka. I den förändrade tillvaron kunde de närstående personerna finna det goda men de upplevde också ett främmandeskap inför sin sjuka partner. I situationen kunde näringsintaget utgöra ett existentiellt hot eller hopp. Slutsats och diskussion: Resultatet illustrerar hur komplex situationen att leva med en svårt sjuk partner som i livets slutskede har svårt att äta och behöver tillskott av konstgjord näring, kan upplevas. Personernas erfarenheter var varierande och det kan antas vara av betydelse att vårdpersonal har stor öppenhet för hur den förändrade vardagen upplevs för varje enskild närstående. En öppen och ömsesidig dialog kring ätsvårigheter och konstgjord näring kan vara av stor betydelse för de närståendes förmåga att hantera vardagen med den sjuke.

Attetion Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD, är den vanligaste barnpsykiatriska diagnosen.Syftet med denna studie var att beskriva hur skolsköterskan erfar skolsituationen för elevermed ADHD-diagnos. Fyra till sex procent av alla elever i skolan har denna diagnos (ADHD).Skolsköterskan har i sin dagliga kontakt med elever möjlighet att tidigt upptäcka och även tillviss del förhindra utvecklandet av komplikationer. Orsaken till ADHD består främst avgenetiska anlag men sociala faktorer finns och de påverkar hur svår utvecklingen blir.Metoden var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats beskriven av Lundman ochHällgren Graneheim. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med sex skolsköterskor. Urdatamaterialet framträdde temat Att förväntas vara som andra, men inte kunna med treunderteman. Resultaten kan användas till att öka förståelsen för elever med ADHD och derasskolsituation. Förhoppningsvis kan insikten om problemets svårighetsgrad öka motivationenatt förbättra situationen i skolan för alla elever och vuxna. Det finns många saker sompåverkar situationen för elever med ADHD, med rätt resurser och förutsättningar gesmöjlighet att påverka elevens utveckling i positiv riktning. / Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD, is today the most common psychiatricdiagnosis among children. The purpose of this study was to describe school nurses̛experiences of the school situation of pupils with ADHD. Four to six percent of all schoolpupils have been diagnosed with this illness. Due to her daily contact with school children,the school nurse has the opportunity to assist in early detection of ADHD, and can to someextent even prevent the development of possible complications. Genetic predisposition is theprimary cause of ADHD but social factors affect the severity of its development. The methodin this study was qualitative content analysis with an inductive approach described byLundman och Hällgren Graneheim. The data collection was made through interviews with sixschool nurses. Based on the analysis, the theme; Expected to be like the others, but also notbeing able, emerged with three subthemes. The results can be used to increase theunderstanding of pupils with ADHD in their school situation. Hopefully, awareness of theproblem severity increases motivation to improve the situation in schools for all studentsand adults. There are many things that affect the situation for children with ADHD. With theright resources and conditions the opportunity to influence students' development in apositive direction occurs.

<p>Denna avhandling har sin grund i mina erfarenheter av att arbete med människor som har funktionsnedsättningar. Vanligtvis är denna grupp den sista en producent ser som sina kunder. Det är ganska vanligt att producenter gör olika produkter(produkter och tjänster) för personer med funktionsnedsättningar och en för andra. Om man istället, i designarbetet utgår från synsättet att de flesta personer vid någon tidpunkt och/eller plats har funktionssvårigheter så blir den potentiella kundgruppen större för produkten.</p><p>Ursprunget för avhandlingen är ett projekt, vilket drevs av PTS (Post och Telestyrelsen), med syfte att identifiera vilka typer av stöd eller anpassningar personer med intellektuella funktionsnedsättningar har för att använda bredbandsbaserade tjänster. Resultatet i projektet pekade ut ett antal svårighetsområden där flertalet av dessa svårighetsområden inte var unika för denna grupp.</p><p>Utifrån resultat i ovanstående projekt togs det fram en test-, utvärderings- och designmodell (TED-modellen) där ett av stegen använde en ”indikatorgrupp”. Syftet med modellen är att identifiera och ge underlag för att prioritera vilka svårighetsområden det fortsatta designarbetet skall fokuseras på. Indikatorgruppen består av individer med funktionssvårigheter som är relevanta i sammanhanget. Modellen tar vara på möjligheterna i ”design för alla” för att göra att göra bättre produkter för människorna.</p><p>De empiriska studierna i denna uppsats är gjorda inom två områden. Den första är i ett designsammanhang, där fem olika hemsidor skulle tas fram och den andra är runt en studie av tre olika affärsarbetsplatser, där kassafunktionen var i fokus för studien.</p><p>Resultatet i denna uppsats pekar ut en möjlig inriktning för en designmetodologi, vars målsättning är att få fram bättre produkter för en större grupp. Utgångspunkten är att använda människors olikheter som en möjlighet och inte som ett problem.</p><p>Individer med funktionella svårigheter är en resurs för att finna nya innovationer vilket jag har benämnt ”the Lead of Need”. Med detta menar jag att individer med funktionella svårigheter, som har ett behov, en ide för en lösning, men inte har möjlighet att förverkliga denna. Om vi kan organisera en mötesplats för individer med ”the Lead of Need”, designers och utvecklare så har vi skapat ett ”Living lab” för nya innovationer.</p> / <p>This thesis has its roots in my experiences of working with people who have some forms of disability. Usually this group is the last group producers consider as their customers. It is quite common that producers make different products (and services) for individuals with disabilities and for others. If one instead takes the position, in the design work, that most people have some functional difficulties at some point in time or in place, then the potential customer group becomes larger for the product in question.</p><p>The origin of this thesis is a project run by the Swedish Post and Telecom Agency (PTS), aiming to identify what kind of support or adaptation people with intellectual disabilities needs when using broadband based services. The result of the project pointed out areas of difficulties. Most areas of difficulties were not unique for this group.</p><p>From the result of the PTS-project, a design and evaluation model (TED-model) was built, where one of the steps involved the use of an “indicator group”. The aim for this step is to identify and give basis for prioritizing areas of difficulty that the continued design work should focus on. The indicator group consists of individuals with functional difficulties relevant in a specified context. This method uses the possibilities of “design for all” as facilitator to design better products for more people.</p><p>The empirical studies in this thesis were carried out within two areas. The first study was made in a design project, where five different web sites were to be designed, and the second one dealt with three different business workplaces in which the cashier workplaces was in focus.</p><p>The results of this thesis point out a possible direction of a design methodology, whose objective is to create better products for larger group of people. The starting point is to use people's differences as a possibility for design, and not a problem.</p><p>Individuals with functional difficulties constitute a resource for finding new innovations, which I have termed “the Lead of Need”. With this I mean individuals with functional difficulties, who have a need, an idea for a solution, but not the possibility to make it happen. If we can organise a meeting ground for individuals with “the Lead of Need”, designers, and developers, we will have created a “living lab” for new innovations.</p>

<p><em>The simple view of reading</em> is a theory in which reading is divided into decoding and linguistic comprehension. The theory has been used to explain and to subgroup reading disabilities. Research has also investigated if additional factors are of relevance to reading. In the present study, decoding was divided into the factors orthographic decoding and phonological decoding, while comprehension was divided into word comprehension and grammatical comprehension. The purpose was to analyze these factors and their contribution to reading ability in children in fourth grade: one group with reading difficulties (n=36) and one group with typical reading ability (n=36). Results were analyzed using multiple regression and the two groups were compared. The contribution of non-verbal ability and general processing speed was also studied. The results showed differences between the groups. Decoding made the largest contribution to reading ability for the children with reading difficulties, while linguistic comprehension contributed the most for the children with typical reading ability. Differences were also found in how much the underlying factors contributed to decoding and linguistic comprehension, respectively. Non-verbal ability and general processing speed made small contributions, for both groups, to reading ability, decoding and linguistic comprehension, respectively. However, the two factors increased the explained variance in reading ability for the children with reading difficulties. In this group the two factors in <em>The simple view of reading</em> explained somewhat less of the variance in reading ability than for the children with typical reading ability. The study shows that decoding and comprehension are useful predictors of reading ability, and also indicates that <em>The simple view of reading</em> is less appropriate for children with reading difficulties.</p> / <p><em>The simple view of reading</em> är en teori om läsning där läsförmåga delas in i vkodning och språkförståelse. Teorin har bland annat använts för att kartlägga lässvårigheter. Forskning har undersökt om ytterligare faktorer har betydelse för läsning. I föreliggande studie delades avkodning in i faktorerna ortografisk avkodning och fonologisk avkodning, medan språkförståelse delades in i ordförståelse och satsförståelse. Syftet var att undersöka faktorernas bidrag till läsförmåga hos barn i skolår fyra: en grupp med lässvårigheter (n=36) och en grupp med typisk läsförmåga (n=36). Testresultaten analyserades med multipel regressionsanalys och de båda grupperna jämfördes. Bidragen från icke-verbal förmåga och generell processhastighet studerades också. Resultaten visade att profilerna skilde sig åt mellan grupperna. För barnen med lässvårigheter gav avkodning störst bidrag till läsförmåga, medan språkförståelse var den mest bidragande faktorn för barnen med typisk läsförmåga. Skillnader fanns även i hur underliggande faktorer bidrog till avkodning respektive språkförståelse. Icke-verbal förmåga och generell processhastighet visade sig ge små bidrag till läsförmåga, avkodning respektive språkförståelse, för båda grupperna. När dessa två faktorer lades till framkom dock en relativt stor ökning av den förklarade variansen i läsförmåga hos barnen med lässvårigheter. Hos denna grupp var den förklarade variansen i läsförmåga av de två faktorerna i <em>The simple view of reading</em> något mindre än hos barnen med typisk läsförmåga. Sammantaget visar studien att avkodning och förståelse är användbara prediktorer till läsförmåga, samtidigt som resultaten antyder att <em>The simple view of reading</em> är mindre tillämpbar för barn med lässvårigheter.</p>

Σκοπός της παρούσας εργασίας ήταν να μελετήσει την ορθογραφική απόδοση κλιτικών μορφημάτων ουσιαστικών, ρημάτων και επιθέτων της ελληνικής γλώσσας από μαθητές ηλικίας 9 έως 11 ετών. Στη μελέτη συμμετείχαν τρεις ομάδες μαθητών: 21 μαθητές Στ΄ δημοτικού με αναγνωστικές και ορθογραφικές δυσκολίες, 21 μαθητές ίδιας χρονολογικής ηλικίας και 24 μαθητές παρόμοιου αναγνωστικού και ορθογραφικού επιπέδου νεότερης ηλικίας. Αρχικά, χορηγήθηκε στους μαθητές όλων των ομάδων ένα σύνολο δοκιμασιών, οι οποίες αξιολογούσαν τη μη λεκτική τους νοημοσύνη, τη βραχύχρονη μνήμη τους, τις αναγνωστικές και ορθογραφικές τους δεξιότητες. Η πειραματική ορθογραφική δοκιμασία συνίστατο στην ορθογραφική απόδοση ουσιαστικών, επιθέτων και ρημάτων ενσωματωμένων σε κατάλληλα προτασιακά πλαίσια. Σύμφωνα με τα αποτελέσματα, οι μαθητές με αναγνωστικές και ορθογραφικές δυσκολίες ήταν λιγότερο ακριβείς και συνεπείς στην ορθογραφική απόδοση των κλιτικών μορφημάτων των λέξεων συγκριτικά με τους μαθητές τυπικής ανάπτυξης της Στ΄ τάξης δημοτικού. Οι μαθητές με αναγνωστικές και ορθογραφικές δυσκολίες είχαν παρόμοια επίδοση με αυτή των νεαρότερων μαθητών παρόμοιου αναγνωστικού και ορθογραφικού επιπέδου ως προς την ορθογραφική ακρίβεια και την ορθογραφική συνέπεια στην απόδοση των κλιτικών μορφημάτων. Υπήρξαν βέβαια και κάποιες περιπτώσεις, όπου δεν υπήρξαν διαφοροποιήσεις μεταξύ των ομάδων. Επιπλέον, oι μαθητές και των τριών ομάδων είχαν καλύτερη επίδοση στην ορθογραφική απόδοση των κλιτικών μορφημάτων των ουσιαστικών και των ρημάτων σε σχέση με αυτήν στα κλιτικά μορφήματα των επιθέτων. / The purpose of this study was to examine the spelling of noun's, verb's and adjectives' inflectional morphemes in the Greek language by 9–11-year old children. Three groups participated in this study. Particularly, 21 sixth graders with reading and spelling difficulties, 21 chronological age-matched children and 24 younger reading and spelling-level-matched children. At first, students were assessed on a range of tests of non verbal ability, short-memory abilities, as well as reading and spelling abilities. In the experimental spelling task they were asked to spell nouns, verbs and adjectives in dictated sentences. Children with reading and spelling difficulties were less accurate and less consistent than chronological age-matched children in spelling inflectional morphemes. Moreover, children with reading and spelling difficulties performed similarly to younger reading and spelling-level-matched children as far as spelling accuracy and spelling consistency of inflections are concerned. In some cases of inflectional morphemes the three groups did not differ. Finally, children spelled noun and verb inflections more accurately than adjective inflections.

INTRODUCTION : Le raisonnement clinique est au coeur de l’exercice professionnel. Cependant, nous manquons d'instruments pour identifier et objectiver les difficultés de raisonnement clinique, et il existe relativement peu de descriptions de méthodes de remédiation définies. Un important travail reste donc à faire, pour mieux comprendre comment les difficultés se manifestent dans le raisonnement clinique des étudiants en formation, mais également pour rendre ces concepts plus accessibles aux enseignants; ceci permettra alors d’améliorer la qualité de la démarche d’identification des difficultés, et d’envisager des remédiations ciblées et efficaces. OBJECTIFS : Cette recherche s’articule d’une part, autour de l’objectivation et la compréhension des pratiques actuelles des cliniciens enseignants en médecine, d’autre part, autour de la construction et l’implantation d’outils et de processus susceptibles de faciliter la démarche de diagnostic et de remédiation des difficultés de raisonnement clinique. MÉTHODOLOGIE : Une recherche de type qualitative, utilisant les méthodes de la recherche action participative s’est révélée pertinente pour atteindre nos objectifs. La recherche est composée de quatre étapes : 1. Une étude exploratoire. 2. La construction et de l’implantation d’un premier outil dans trois milieux cliniques en médecine familiale. 3. L’élaboration d’une taxonomie des difficultés de raisonnement clinique ainsi que la construction d’un nouvel outil. 4. Le développement d’une approche globale pour soutenir et former les cliniciens enseignants. RÉSULTATS : Les enseignants ont une perception rapide, mais qui demeure globale et intuitive, des potentielles difficultés de raisonnement clinique des résidents. Cette perception ne se traduit pas forcément en termes pédagogiques. Nous avons pu observer l’absence de processus pédagogiques organisés et structurés pour la gestion de ces difficultés. Ceci semble projeter les cliniciens enseignants dans une zone d’inconfort, en les confrontant à un manque de maîtrise et à l’incertitude au sujet de leurs actions pédagogiques. La catégorisation des difficultés de raisonnement clinique que nous avons construite permet d’identifier les difficultés telles qu’elles se manifestent dans le quotidien des supervisions cliniques. Cet outil a cependant besoin d’être intégré dans un processus plus global. CONCLUSION : Une approche globale qui comprenne le développement de processus implantés par le Département, l’implantation d’outils, la vulgarisation de la théorie, et la formation des enseignants est déterminante. / CONTEXT: Clinical reasoning is central to medical practice. However, we lack tools to identify and objectify the difficulties of clinical reasoning, and there are relatively few descriptions of remediation methods defined. Much work remains to be done to better understand how the problems manifest themselves in the clinical reasoning of students in training, but also to make these concepts more accessible to teachers.Then this will improve the quality of the identification process difficulties, and allow considering targeted and effective remediations.PURPOSE: This research is based on the one hand, around the objectification and understanding of current practices of clinical teachers, on the other hand, around the construction and implementation of tools and processes to facilitate the process of diagnosis and remediation of difficulties in clinical reasoning. METHODOLOGY: A qualitative research, mainly using the methods of participatory action research has been relevant to achieving our goals. The research consists of four steps: 1. An exploratory study 2. The construction and implementation of a first tool in three clinical settings 3. The development of a taxonomy of difficulties in clinical reasoning and the construction of a new tool. 4. The development of a comprehensive approach to support and train clinical teachers RESULTS: Teachers have a quick perception, but still global and intuitive, of the potential difficulties of clinical reasoning residents. This perception does not necessarily move into pedagogical terms. We observed the absence of organized and structured pedagogical processes to manage these difficulties. This seems to project the clinical teachers in a zone of discomfort, by confronting them with a lack of control and uncertainty about their educational activities. The categorization of clinical reasoning difficulties that we have built allows identifying the problems as they occur in everyday clinical supervision. This tool, however, needs to be integrated into a larger process. CONCLUSION: It is necessary to develop a comprehensive approach that includes faculty development process, implementation tools, vulgarization of the theory, and teacher training.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal