Digitaliseringens framfart är inget som går obemärkt förbi och det är något som påverkar alla människor mer eller mindre. Det finns olika anledningar till att digitalisera men forskning menar på att det görs i syftet att förändra något till det bättre för att nå upp till ett visst verksamhetsmål eller milstolpe. Denna förändring medför också ett förändringsarbete som påverkar inte bara de processer som digitaliseras utan även de anställda som också blir delaktiga i förändringsarbetet. Nya direktiv för betaltjänster och ett dalande förtroende för storbanker har lett till nya innovativa initiativ som erbjuder finansiella tjänster till både säljföretag och slutkonsumenter. Dessa bolag kategoriseras ofta som fintech, vilket är en bransch uppbyggd av organisationer vilka använder ny teknik för att stödja eller möjliggöra finansiella tjänster. Vi har genomfört en fallstudie på ett fintechbolag där fem olika personer med olika ansvarsområden intervjuats. Samtliga personer har på något sätt arbetat med digitalisering i fallföretaget och delade med sig av deras erfarenheter av detta digitaliseringsarbete. Studien genomfördes främst på ett abduktivt sätt men innehöll även induktiva och deduktiva inslag. Således har vi också arbetat iterativt med tidigare forskning och vår insamlade empiri. Syftet med fallstudien var att fördjupa kunskapen gällande hur ett fintechbolag arbetar med digitalisering och hur digitalisering används inom fintech-branschen för att skapa eller bibehålla en marknadsrelevans. Under studiens gång har vi upptäckt att vid beslut kring digitalisering så är intressentpåverkan något som spelar stor roll. Då fallföretaget är ett helägt dotterbolag blir moderbolagets inflytande extra prominent. Fallföretagets krav på positiv räntabilitet påverkar många beslut kring digitalisering eftersom det ofta kopplas till en kostnadsfråga. En analys måste göras för att utröna huruvida det är för kostsamt att behålla en process som den är eller om det är billigare att digitalisera eller automatisera processen. Utöver detta finns det i fallföretaget ett gemensamt synsätt av att kundnöjdhet är av största vikt. Fallföretagets fokus på kundnöjdhet ger således både säljföretag och slutkonsumenter en stor makt när det kommer till digitaliseringsarbete och besluten som tas gällande vad som ska digitaliseras eller automatiseras. Gällande hur digitalisering används fann vi i vår studie att fallföretaget hade en relativt konservativ syn på digitalisering, där digitalisering inte används för att vara innovativ, utan snarare för att inte hamna på efterkälken, vilket tack vare fallföretagets låga krav på tillväxt leder till en funktionell verksamhet. Således har fallföretaget uppnått vad vi menar är en digital tillräcklighet. / The progress of digitalization is nothing that goes unnoticed and it is something that affects all people more or less. There are various reasons for digitalizing, but research state that it is done for the purpose of changing something for the better to reach a certain business goal or milestone. This change also entails a change work that affects not only the processes that are digitalized but also the employees who become involved in the change work. New payment service directives and declining confidence in major banks have led to new innovative initiatives that offer financial services to both sales companies and end consumers. These companies are often categorized as fintech, which is an industry built up by organizations that use new technology to support or enable financial services. We have conducted a case study at a fintech company where five different people, with different responsibilites have been interviewed. The people who were interviewed have all worked with digitalization in the company and shared with us their experiences of the conducted digitalization work. The study was carried out mainly in an abductive way but also contained inductive and deductive elements. Thus, we have worked iteratively with previous research and our collected empirical data. The object of the case study was to deepen the knowledge of how a fintech company works with digitalization and how digitalization is used in the fintech industry to create or maintain a market relevance. During the course of the study, we have discovered that when deciding on digitalization, stakeholder influence is something that plays a major role. When the case company is a wholly owned subsidiary, the parent company's influence becomes extra prominent. The case company's demand for positive return affects many decisions regarding digitalization, as it is often linked to a cost issue. An analysis must be made to determine whether it is too costly to maintain a process as it is or if it is cheaper to digitalize or automate the process. In addition, there is a common view in the company that customer satisfaction is of the utmost importance. The company's focus on customer satisfaction thus gives both sales companies and end consumers a great power when it comes to digitalization work and the decisions that are taken regarding what is to be digitalized or automated. Regarding how digitalization is used, we found in our study that the case company had a relatively conservative view of digitalization, where digitalization is not used to be innovative, but rather to not fall behind, which thanks to the case company's low demands on growth leads to a functional business. As such, the case company has achieved what we mean is a digital adequacy.

Digitaliseringen har reformerat många aspekter av vårt samhälle och den pågående digitala utvecklingen är oundviklig. Organisationer tvingas därmed till två val; att genomgå förändring eller försvinna från marknaden. Genom en kvalitativ forskningsmetod ville vi skapa en ökad förståelse för digitaliseringens inverkan på en organisation med betoning på medarbetarskap och ledarskap. För att uppnå detta har vi genomfört en fallstudie tillsammans med Nordea Bank AB Sverige. Vi genomförde 12 stycken semistrukturerade intervjuer och observerade 3 stycken olika arbetsplatser för att på så sätt skapa en förståelse för digitaliseringens inverkan. Vid studiens start trodde vi att det var aktuellt att inkludera olika kön- och åldersperspektiv då vi ansåg att den digitala förändringen kunde leda till olika typer av upplevda erfarenheter. Dock visade det sig att det inte skiljde sig åt mellan könen men att det istället fanns en åtskillnad kring ålder och erfarenhet. Studiens resultat visade att Nordea Bank AB har valt att genomgå en digital förändring och att de hanterar detta på olika sätt utifrån medarbetarskap och ledarskap. Vi kan även fastslå att organisationen har kommit långt i sin digitala förändringsprocess då medarbetare dagligen kommer i kontakt med digitaliserade arbetsverktyg. Dock är vi medvetna om att banken kommer att möta ytterligare utmaningar och möjligheter vilket innebär att de måste ha ett förändringsbenäget beteende även i framtiden. / Digitalization has transformed many aspects of our society. Currently, digital development is inevitable. Organizations are forced to choose between transforming or disappearing from the market. Through a qualitative research method we wanted to create awareness of digitalization’s impact on employeeship and leadership. To achieve this, we conducted a case study with Nordea Bank AB Sweden. We also conducted 12 in-depth interviews and 3 different observations in order to gain a deeper understanding of digitalization’s impact on the work environment. In the beginning of this study we believed that we would find differences between gender and age. The results have shown that we could only find differences between ages and experiences among our respondents. Our study also showed that Nordea Bank AB has chosen to accept this digital transformation. We also concluded that the organization handled this change in different ways in relation to employeeship and leadership. Furthermore, the study showed that the organization has implemented their digital transformation well because their employees use their developed digital tools daily. However, we are aware that the bank needs to continuously adapt to the change because they will face new challenges and possibilities in the future.

The study was conducted in an information system according to the definition of a worksystem, in a swedish niche bank. Where the effects of the current pandemic and its consequences regarding digital transformation and digital resilience have been investigated.These two have previously been studied, but received increased attention during the outbreak, since digitization, adaptation and innovation now are considered of high importance for survival. All these are found in the concepts of digital transformation and digital resilience.  A qualitative case study with an abductive approach was conducted to examine previous topics where several interviews took place with selected employees from different areas of expertise. The results have shown that many changes during the pandemic are of high importance to survive, now a digital focus and innovations needs to be applied and this way of thinking will continue long after the pandemic. Nevertheless, the company investigated has not yet implemented any major changes, even though awareness of these has increased and opened up for discussion regarding changes in the future. As many new opportunities arise, these should have been used to improve many aspects of the business, but instead development of internal processes improved the most. One reason for this is the obligation to work remotely because it is required during these circumstances. But there is also potentialfor the development of the business regarding customers not only internally. Because all the changes companies identify should also affect the customers, target groups and markets. / Studien har genomförts på ett informationssystem utefter definitionen av arbetssystem i en svensk nischbank. Där har rådande pandemis effekter undersökts i dess konsekvenser gällande digital transformation och digital motståndskraft. Dessa två är något som tidigare studerats inom informatik, men fått ökad uppmärksamhet i och med Covid-19 eftersom digitalisering, anpassning, återhämtning och nya digital innovationer anses som ett måste för att går stärkt ur eller överleva pandemin. Alla dessa måsten återfinns i begreppen digital transformation och digital motståndskraft. Undersökningen har tillämpat en kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats för att undersöka detta, där intervjuer har genomförts med nyckelpersoner från olika områden inom arbetssystemet. Resultatet har visat på att många förändringar har uppmärksammats av pandemin, att ett digitalt fokus och innovationer behöver tillämpas och detta tankesätt kommer företaget föra med sig efter pandemin. Det har trots detta inte genomfört några större förändringar ännu även om medvetenheten har ökat och en diskussion har öppnats. Eftersom det tillkommit nya möjligheter borde dessa nyttjats inom flera delar och områden, men detsom varit i fokus är främst utvecklingen av interna processer, det vill säga verksamheten. Detta för att kunna bedriva arbete på distans som varit ett krav i dessa omständigheter. Därmed finns det potential att även utveckla affären mer framöver eftersom alla förändringar som företag upplever, borde också påverka kunderna, målgrupper och marknader.

Background: Research in digital transformation has previously focused on understanding top management and operational roles but the role of middle management has rarely been examined. This despite several studies showing that the middle manager has a central role in change processes. A few studies have shed light on how the middle manager influence and contribute to digital transformation, however, there are few empirical studies that examine how the middle manager works to drive change in digital transformation. Purpose: The purpose of this study is to create a deeper understanding about middle management’s role in digital transformation.  Methodology: This is a qualitative case study of a company in household services. It is based on five semi-structured interviews and a literature review. The study has adopted an abductive approach. Conclusion: The study shows that the middle manager acts as a connecting link between management and operational level. The results show that middle managers drive change in digital transformation by identifying problems and business opportunities, initiating change, interpreting and translating management language for employees, promoting and raising ideas from the operational activities and following up and modifying change processes to achieve better results. They have the opportunity to do this because of their intermediate position in the organization. / Bakgrund: Forskningen inom digital transformation har tidigare fokuserat på att förstå lednings- och operativa roller, men till stor grad negligerat mellanchefsperspektivet. Detta trots att flera studier belyst att mellanchefen har en central roll i förändringsarbete. Ett fåtal studier har undersökt hur mellanchefen influerar och bidrar till digital transformation. Däremot finns det få empiriska studier som undersöker hur mellanchefen faktiskt arbetar för att driva förändring inom digital transformation. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa djupare förståelse för mellanchefens roll i digital transformation. Genomförande: Detta är en kvalitativ fallstudie av ett företag inom hushållsnära tjänster. Den utgår från fem semistrukturerade intervjuer samt en litteratur genomgång. Studien har antagit en abduktiv ansats. Slutsats: Studien visar att mellanchefen fungerar som en förbindelselänk mellan ledning och operativ nivå. Resultaten visar att mellanchefer driver förändring i digital transformation genom att identifiera problem och affärsmöjligheter, initiera förändring, tolka och översätta ledningens språk för medarbetare, främja och lyfta idéer från den operativa verksamheten och följer upp och modifierar förändringsprocesser för att uppnå bättre resultat. De har möjligheten att göra detta på grund av deras mellanliggande position i organisationen.

Den svenska välfärden står inför utmaningar att vidareutveckla verksamhetsprocesser och tjänster för att kunna möta samhällets krav på tillgänglighet och effektivitet. Som en följd av detta genomgår svenska kommuner en digital transformationsresa som förändrar både interna arbetssätt men även tjänsteleveransen mot kommuninvånarna. Tidigare undersökningar visar att digitaliseringsprojekt är komplexa att genomföra och förankra inom organisationen. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk med fokus på förändringsledarens förmåga att möjliggöra för meningsskapande. Det teoretiska ramverket används för att undersöka och analysera förändringsledarens roll och vilka framgångsfaktorer som råder i svenska kommuners digitala transformationsprojekt. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi och den empiriska datan har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare från tre svenska kommuner. Studiens resultat visar att både interna och externa faktorer står som grund för kommunernas transformationsresa. Resultaten visar även att både ledare och medarbetare berörs och behöver vara medvetna kring den digitala transformationen där en viktig framgångsfaktor är att skapa en gemensam grund och samverkan mellan verksamheter och förvaltningar, övriga medarbetare och ledare. Förändringsledarens roll är dock inte hugget i sten, utan den förändras och delas mellan de medarbetare som är involverade i förändringsarbetet. Studien resulterar i en vidareutvecklad konceptuell modell vilket kan användas som ett analysverktyg för att hjälpa svenska kommuner att förstå, identifiera och prioritera förändringsarbetet i relation till den digitala transformationen. / The Swedish welfare is facing challenges in further developing business processes and services in order to meet society's demands for accessibility and efficiency. As a result, Swedish municipalities are undergoing a digital transformation journey that is changing both internal working methods and the delivery of services to citizens. Previous studies show that digitalization projects are complex to implement and anchor within the organization. Hence, this study is based on a theoretical framework focusing on the change leader's ability to enable sensemaking. The theoretical framework is used to study and analyze the role of the change leader and the success factors that prevail in Swedish municipalities' digital transformation projects. The study has a qualitative research strategy, and the empirical data has been collected through eight semi-structured interviews with employees from three Swedish municipalities. This study shows that both internal and external factors form the basis for the municipalities' transformation journey. The results also show that both managers and employees are affected and need to be aware of the digital transformation. Important success factors are to create a common foundation and collaboration between business units, employees, and leaders. However, the role of the change leader is not set in stone, instead it is changed and shared between the employees who become involved in the change process. The study results in a conceptual model that can function as an analysis tool that helps municipalities to understand, identify and prioritize change management in relation to the digital transformation.

Denna uppsats består av en fallstudie vars syfte är att bidra med kunskap kring vilka faktorer som påverkar arbetet av att stödja utbildning på ett lärosäte för högre utbildning, i relation till digital transformation, vid kriser som COVID-19-pandemin. Studien bidrar även med förståelse för relaterade begrepp som har ett samband med digital transformation vid liknande kriser. För att uppfylla syftet har ett valt arbetssystem på ett lärosäte för högre utbildning undersökts genom semi-strukturerade intervjuer med ett urval av respondenter. Det studerade arbetssystemet har valts ut för att dels få en överblick över arbetssystemet och dess roller, dels för att ta reda på hur detta arbetssystem förhållit sig till begrepp som har en koppling till digital transformation vid COVID-19-pandemin. Resultatet visar att begreppen ambidexteritet, agilitet, digital motståndskraft och digital transformation har ett samband, och att dessa begrepp är faktorer som påverkar arbetet av att stödja utbildning vid kriser som liknar COVID-19-pandemin. Andra viktiga faktorer som har en koppling till dessa begrepp och anses ha en påverkan är kursplaner, utvärderingar, IT-kompetens, innovationsförmåga samt digitala verktyg. Dessa slutsatser baseras på upplevelser och erfarenheter från de representerade rollerna ur det valda arbetssystemet. / This is a case study whose purpose is to contribute with knowledge about the factors that affect the work of supporting education at a higher education institution, in relation to digital transformation, in crises such as the COVID-19-pandemic. The study also contributes with an understanding of related concepts that are related to digital transformation in similar crises. To fulfill this purpose, a selected work system at a higher education institution has been studied through semi-structured interviews with a sample of respondents. The studied work system has been selected to get an overview of the roles within the work system, as well as to find out how this work system relates to concepts related to digital transformation in the COVID-19-pandemic. The results shows that the concepts of ambidexterity, agility, digital resilience, and digital transformation are related, and that these concepts are factors that influence the work of supporting education in crises like the COVID-19 pandemic. Other important factors that are linked to these concepts and are considered to have an impact are syllabi, evaluations, IT skills, innovation ability and digital tools. These conclusions are based on experiences and opinions by the represented roles from the chosen work system.

No description available.

Sammanfattning   Datum - 2022-06-01   Nivå - Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp  Akademi - Akademi för Ekonomi, Samhälle och Teknik  Författare - Miranda Elias           Sara Mahamad Taufk                       (99/07/24)                         (99/11/12)     Titel – Digitaliseringens möjligheter och utmaningar i organisationer   Handledare - Lennart Haglund    Nyckelord – Digitalisering, Digital transformation, Institutionalisering, Organisationsförändring, Organisationsstruktur, Isomorfism och Legitimitet. Frågeställningar – På vilket sätt har implementeringen av digitala tekniker förändrat organisationer?-Vilka möjligheter och utmaningar har uppstått i och med digitaliseringen som i sin tur påverkat organisationsstrukturer och arbetsprocesser? Syfte - Syftet med denna undersökning är att studera digitaliseringens påverkan på organisationsstruktur och arbetsprocesser, utifrån ett ledningsperspektiv.  Metod – Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod och en abduktiv ansats genom semistrukturerade intervjuer.  Slutsats – Studien visar att organisationer är beroende av digitala tekniker i stor utsträckning och använder digitala verktyg och system för att driva verksamheten framåt. Detta har lett till förändringar i organisationsstruktur och arbetsprocesser. Möjligheterna handlar bland annat om att arbetsprocesserna blivit mer effektiva och flexibla till följd av digitaliseringen, genom automatisering och kommunikationsverktyg. I takt med digitaliseringen har arbetsfördelningen förändrats då förskjutning av ansvar har ökat, detta har förändrat organisationsstrukturen i respektive bransch. Studien har identifierat utmaningar kopplat till snabba förändringar i samhället. Digitaliseringen har skapat ett institutionellt tryck och krav på organisationer till att vara mer snabbfotade och förändringsbenägna för att hålla sig legitima och relevanta på marknaden. / Abstract   Date- 2022-06-01 Level - Bachelor’s thesis in business economics, 15cr Institution - School of Business, Society and Engineering    Authors - Miranda Elias        Sara Mahamad Taufk                    (99/07/24)                     (99/11/12) Title - The opportunities and challenges of digitalization in organizations   Advisor - Lennart Haglund  Keywords - Digitalization, Digital transformation, Institutionalization, Organizational change, Organizational structure, Isomorphism and Legitimacy. Research questions – How has the implementation of digital technologies changed organizations?- What opportunities and challenges have arisen because of digitalization, which has affected organizational structures and work processes? Purpose - The purpose of this thesis s to examine the impact of digitalization on organizational structure and work processes, from a management perspective.   Method - The thesis was conducted using a qualitative method and an abductive approach through semi-structured interviews. Conclusion - The thesis shows that organizations are dependent on digital technology to a large extent and use digital tools and systems to run their business. This has led to changes in organizational structure and work processes. The opportunities include the fact that the work processes have become more efficient and flexible because of digitalization, through automation and communication tools. The division of labor has changed as the shift of responsibilities has increased; this has changed the organizational structure in each industry. The thesis has identified challenges linked to rapid change in society. Digitalization has created institutional pressure and demands on organizations to be fast-paced and prone to change to stay legitimate and relevant in the market.

Datum: 2022–06–02Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 HP Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens universitet Författare: Amanda Larsson (871205) Nicole Lindberg Gafvelin (950102) Joar Lundberg (960722) Titel: Från boken till molnet- En kvalitativ studie om hur medarbetare i ledandepositioner på små och medelstora företag ser på digitalisering ochautomatisering av redovisningsarbetet samt hur det påverkar deras verksamhet. Handledare: Leanne Johnstone Nyckelord: Digitalisering, SME, redovisning, digital transformation, isomorfism & neo-institutionell teori Forskningsfråga: Hur ser medarbetare i ledande positioner på små och medelstora företag på digitalisering, och automatisering av redovisningsarbetet samt hur påverkar detderas verksamhet? Syfte: Att ur ett institutionellt perspektiv bidra till kunskap om hur digitaliseringenhar påverkat redovisningsarbetet i små och medelstora företag samt hur dessmedarbetare i ledande positioner uppfattar fenomenets utveckling under detsenaste årtiondet. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetodik i form avsemistrukturerade intervjuer med personer i redovisningsyrket.Slutsats: Studien kommer fram till slutsatsen att respondenterna upplever attdigitalisering och automatisering påverkar redovisningsarbetet i små ochmedelstora företag samt dess verksamheter positivt. Respondenterna anserdock att det finns en del utmaningar men att de positiva överväger de negativa. / Date: 2022-06-02 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 CR Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Amanda Larsson (871205) Nicole Lindberg Gafvelin (950102) Joar Lundberg (960722) Title: From the book to the cloud- A qualitative study of how employees inleading positions at small and medium-sized companies view digitizationand automation of accounting work and how it affects their operations. Tutor: Leanne Johnstone Keywords: Digitalization, SME, digital, accounting, SME, digital transformation, isomorphism & neo-institutional theory Research question: How do employees in leading positions at SME view digitization andautomation of accounting work, and how does this affect their operations?Purpose: To contribute from an institutional perspective to knowledge about howdigitalization has affected accounting work in SME and how its employeesin leading positions perceive the development of the phenomenon over thepast decade. Method: The study was conducted with a qualitative research methodology in theform of semi-structured interviews with people in the accounting profession.Conclusion: The study concludes that the respondents feel that digitization andautomation have a positive effect on the accounting work in small andmedium-sized companies and their operations. However, the respondentsbelieve that there are some challenges but that the positive effects outweighthe negative ones.

Vid varje nyanställning sker en introduktion för nyanställda, en så kallad onboarding. Onboardingprocessen är en viktig process som, om den genomförs korrekt, kan generera att nyanställda lättare förstår sin roll, får ökad motivation till dagligt arbete och känner en högre lojalitet till sina medarbetare. En effektiv onboardingprocess kan leda till en rad olika fördelar, bland annat ökad lönsamhet för företag. På grund av covid-19 har dessa processer behövts genomföras digitalt på distans. Denna studie undersöker fenomenet onboardingprocess och jämför den digitala onboardingprocessen med den fysiska onboardingprocessen. Syftet är att ta reda på vilka skillnader det finns i de två olika processerna och bidra med förståelse för vilka verktyg och kommunikationskanaler som med fördel kan användas. För att undersöka detta genomfördes sju semi-strukturerade intervjuer och en webbenkät. För att undersöka hur processen ser ut och struktureras upp genomfördes intervjuer med de som genomför onboardingen. För att vidare mäta uppfattningar från de som genomgår onboarding delades en webb-enkät. Insamlad data analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys för den data som var kvalitativ och sambandsanalys för den data som var kvantitativ.  Resultatet visade att strukturen i de olika onboardingprocesserna inte skiljde sig mycket. Däremot upptäcktes det att flera delar, såsom organisationssocialisering, var svårare att uppnå i den digitala onboardingprocessen. Det visade sig även att både för digitala onboardingprocesser samt för fysiska onboardingprocesser är handledning i form av bland annat mentorskap ett önskvärt och positivt verktyg för nyanställda. Dessa delar resoneras kring i diskussionen där både fördelar och nackdelar tas upp om samma teman. Detta gav slutsatsen om att de största bristerna vid den digitala onboardingprocessen på distans låg vid bristande verktyg som inte lyckas generera tillräckligt bra socialisering och tillhörighet för nyanställda.  Med hjälp av teori och empiri ges förslag på hur företag kan tänka för att kunna förbättra deras onboardingprocesser. Det finns dock fler utvecklingsmöjligheter som tas upp i förslag till vidare forskning, där denna uppsats kan ligga som grund för undersökningsämnen. / At each new employment, there is an introduction for new employees, a so-called onboarding. The onboarding process is an important process which, if carried out correctly, can generate that new employees more easily understand their role, gain increased motivation for daily work and feel a higher loyalty to their employees. An efficient onboarding process can lead to a number of different benefits, including increased profitability for companies. Due to covid-19, these processes have had to be carried out digitally remotely. This study examines the phenomenon of the onboarding process and compares the digital onboarding process with the physical onboarding process. The purpose was to discover what differences there are in the two processes and contribute with an understanding of which tools and communication channels can be used to its advantage. To examine this, seven semi-structured interviews and an online survey were conducted. To investigate how the process is structured, interviews were conducted with those who carry out the onboarding. To further measure perceptions from those who undergo onboarding, a web survey was shared. Collected data were further analyzed using a thematic analysis and a correlation analysis.  The results showed that the structure of the different onboarding processes did not differ much. However, it was discovered that several elements, such as organizational socialization, were more difficult to achieve in the digital onboarding process. It also turned out that supervision in the form of mentorship is a desirable and positive tool for new employees, both for digital onboarding processes and for physical onboarding processes. These parts are discussed in the discussion where both advantages and disadvantages are addressed on the same themes. The conclusion of the study was that the biggest shortcomings of the digital onboarding process were the lack of tools that do not succeed in generating good enough socialization and a sense of belonging for new employees. With the help of theory and empirical data, suggestions are given on how companies can think in order to improve their onboarding processes. However, there are more development opportunities that are addressed in proposals for further research, where this thesis can be the basis for research topics.