• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1158
  • 13
  • Tagged with
  • 1171
  • 1171
  • 485
  • 273
  • 265
  • 265
  • 257
  • 234
  • 213
  • 206
  • 194
  • 188
  • 188
  • 182
  • 164
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
231

Digitalisering i förskolan : Pedagogers kompetens att undervisa med digitala verktyg

Blå Niskanen, Tarja, Johansson, Maria January 2021 (has links)
Digitalisering är ett aktuellt ämnesområde i förskolan i och med att läroplanen reviderades, som tydliggör att vi ska arbeta med digitala verktyg för att sträva efter målen i läroplanen. Studien handlar om att undersöka pedagogernas digitala kompetens och vilket lärande som möjliggörs hos barnen i användandet av digitala verktyg i undervisningen. Syftet är att undersöka hur pedagogerna ser på barns utveckling och lärande med hjälp av digitala verktyg i undervisningen och hur förutsättningarna ser ut för att sträva efter målen i läroplanen kring adekvat digital kompetens. Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en viss standardisering som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att flertalet pedagogerna är positiva till att arbeta med digitalisering i förskolan. En del pedagoger anser sig inte besitta tillräcklig kunskap och kompetens inom digitalisering, för att bedriva en lärande undervisning. Andra anser sig ha vardagliga grundkunskaper, men ser ett behov av fortbildning för att uppdatera sin kompetens för att kunna förhålla sig till den ständiga utvecklingen inom digitalisering. Informanterna ser ett lärande i att använda digitala verktyg, där barnen skall vara producenter och inte konsumenter. Barnen behöver förberedas inför förändringar, där det digitala inte tillåts ta överhand gentemot det analoga lärandet utan ska istället anses vara ett kompletterande verktyg i pedagogernas undervisning.
232

"Det tar sin lilla tid" : En kvalitativ studie om hur fem svensklärare i årskurs 4-6 inkorporerar digitala verktyg i sin läsförståelseundervisning / "It takes a bit of time" : A qualitative study of how five Swedish as a first language teachers incorporate digital tools in their reading comprehension teaching

Andersson, Angelica January 2021 (has links)
Syftet med studien är att öka kunskapen om hur fem svensklärare i skolåren 4–6, låter sina elever arbeta med digitala verktyg i samband med läsförståelseundervisningen. Studien har sin utgångspunkt i den kognitiva teorin med fokus på lärares tillämpande och anpassningar av digitala verktyg i läsförståelseundervisningen. Vid insamling av data har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts. Resultatet redogör för en samstämmig syn på elevers bristande erfarenheter av digitala verktyg i läsförståelseundervisningen. / The purpose of the study is to increase knowledge of how five Swedish as a first language teachers plan and practically let students work with digital tools in reading comprehension teaching. The study is based on the cognitive theory, with focus on teacher’s application and adaption of digital tools when working with reading comprehension. When collecting data, a qualitative method in the form of semi-structured interviews has been used. The result report a common view of student’s deficient experiences of digital tools in reading comprehension teaching.
233

Läsvanor hos elever i årskurs 3 samt hur lärare anpassar läsundervisningen efter dessa / Reading habits of pupils in grade 3 and how teachers adapt the reading teaching after these habits

Stensson, Emma, Wendel, Elin January 2020 (has links)
Abstract Digital media are said to be the reason that young people today don’t have such a high reading interest in books. We have a hypothesis that young people still read and have a high reading interest but that the reading takes place in other medias Purpose The purpose with this study is to examine what genres and media that pupils in grade 3 in Swedish elementary schools prefer to read and how the teachers adjust their teaching based on the pupils’ reading habits and the digitizing. The questions used to create structure in the study are:  What genres and medias does pupils in grade 3 prefer to read?    How do the teachers adjust their teaching to the pupils reading interest?  How do the teachers look on their students reading ability and changed reading habits based on the digitizing? Method The method used was a combination between qualitative and quantitative method. The reason behind being that the combination could help in finding if the teachers and pupils had the same view on the pupils reading habits. The qualitative method resulted in an interview study with six active grade 3 teachers in five different schools. The pupils in grade 3 was asked to complete a survey about their reading habits. Both the interview answers and the survey answers were analyzed and compared before the result was presented. Result Many of the pupils that participated in this study have a good reading interest. Books are still the most occurring genre with pupils in grade 3 but are followed by video games and social medias. Most of the pupils prefer to read on an iPad or computer compared to the traditional paper book. The teachers are aware of their pupils preferred genres and medias to read in for the most part. For now, the digitizing is seen as something positive according to most of the teachers, but they say that most schools are yet to have the right equipment’s or conditions. Currently the equipment schools have is used for pupils with special needs. Most of the teachers sees a bright future for a more digitized school though. But because the school are left behind in the digital development the pupils guardians receive an important job to show all the reading possibilities there is to find.
234

Digitala verktyg på fritidshemmet : En jämförande studie om barns pedagogiska lärande / Digital tools at the leisure home : A comparative study on children’s pedagogy learning

Berg, Julia, Pettersson Sjöström, Carl January 2020 (has links)
Studien belyser hur användandet av digitala verktyg kan stimulera barnets lärande. Den lyfter fram pedagogers syn på digitala verktyg som ett pedagogiskt instrument. Studien är baserad på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där fritidslärare har intervjuats. Den empiriska insamlingen har sorterats in i tematiska resultat. Resultatet belyser flera områden som visar hur pedagogerna arbetar med barns lärande genom planering, genomförande och utvärdering av verksamheten. Vidare lyfter resultatet fram arbetet med läroplanen och hur lärarna uppfyller den i sin verksamhet, samt vilka utmaningar pedagogerna möter när de använder sig av digitala verktyg i verksamheten. Resultatet redogör även för huruvida pedagogerna använder verktygen i ett pedagogiskt syfte eller ett underhållningssyfte inom IKT. Här synliggörs även likheter och skillnader mellan skolorna, samt hur användandet av digitala verktyg kan stimulera barnets utveckling och lärande.
235

Digitala verktyg i musikundervisningen : Möjligheter utmaningar och påverkan på lärprocessen

Palm Lundin, Anders, Tsutsura, Aleksander January 2021 (has links)
Utifrån våra egna erfarenheter, att arbeta som musiklärare så har vi använt oss av digitala verktyg och vår undervisning. Detta skapade ett intresse för hur dessa verktyg påverkar och eventuellt förändrar/transformerar lärprocessen. För att få mer kunskaper om detta så valde vi att intervjua musiklärare om deras vardag med digitala verktyg och hur dessa verktyg påverkar undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats och resultatet utgår från transkribering av kvalitativa intervjuer. I läroplanen för musikundervisning framkommer att digitala verktyg ska användas och att skolan ska rustas för detta. I den tidigare forskning som vi tittat på så framkommer både möjligheter och utmaningar med införandet av digitala verktyg. Att det skapar möjligheter att utveckla innehållet i undervisningen men att det finns risker i att det mänskliga mötet går förlorat och att det viktiga ensemblespelet inte kan skapas utan detta möte. I resultatet framkom att det finns förutsättningar för att använda och bedriva undervisning med användandet av digitala verktyg. De digitala verktyg förenklar och berikar undervisningsarbetet med funktioner som öppnar upp möjligheter till arbetsuppgifter och skapande som tidigare var svåra att åstadkomma, eller helt omöjliga. Vilket visar på att verktygen har förändrat undervisningen för våra respondenter. Trots detta så menar våra respondenter att grunderna i lärprocesserna inte förändrats på något avgörande sätt. Den didaktiska processen kräver fortfarande lärarledd undervisning och professionen är fortfarande viktig. Det framkommer både möjligheter och utmaningar som även till viss del återkommer i tidigare forskning och i de utvärderingar som gjorts av digitala verktyg inom musikämnet. Bland möjligheterna finns snabba och välljudande resultat, inspirerande upplägg, möjligheter till visualisering och möjligheter att frigöra tid och resurser. Bland utmaningarna listas bristande kompetens och kompetensutveckling, bristande taktilitet, samt att verktygen har ett distraherande upplägg och är svåra att övervaka.
236

Digitala verktyg : i undervisningssyfte i förskolan

Ellison, Miranda, Smrekar, Katarina January 2021 (has links)
Studien undersöker digitala verktygs användande i undervisningssyfte, barns inflytande och delaktighet samt för- respektive nackdelar med digitala verktyg i förskolan. Anledningen till det valda ämnet var att digitala verktyg är en stor del av vårt samhälle som kräver digital kompetens. Det är viktigt att denna digitala kompetens ges redan i tidig ålder vilket gjorde att vi ville undersöka hur digitala verktyg används i undervisningssyfte i förskolan. Begreppen digitala verktyg samt undervisning tillkom i den nya reviderade läroplanen vilket gjorde att vi blev intresserade av att se hur och om de används ute på olika förskolor. Syftet är att undersöka på vilket sätt några pedagoger uttrycker sig om användandet av digitala verktyg i undervisningssyfte i förskolan. Metoden vi har utgått ifrån är en kvalitativ metod i form att semistrukturerade intervjuer som gjordes med fyra informanter digitalt på grund av rådande pandemi. Den kvalitativa metoden gav studien en ingående förståelse för informanternas egna erfarenheter och kunskaper kring användandet av digitala verktyg i undervisningssyfte. Studien bearbetades utifrån den sociokulturella teorin som grundades av Lev Vygotskij. Den sociokulturella teorin handlar om det livslånga lärandet samt att individer lär sig av varandra. I bearbetningen har även teorins begreppmediering, kunskapstillägnande samt appropriering varit relevanta. Resultat från informanterna var att förstå hur informanterna använder sig av digitala verktyg i undervisningssyfte, för- respektive nackdelar samt se hur barns inflytande och delaktighet kopplat till digitala verktyg i förskolan lyfts. Samtliga informanter lyfter att användningen av digitala verktyg är positiv. Några negativa aspekter som lyfts är skärmtid, bristande kompetens samt felaktig användning som leder till negativa konsekvenser. När pedagoger besitter de kunskaper som krävs samt är närvarande vid användandet av digitala verktyg kan en lärprocess ske hos barnen.
237

Digitala verktyg i engelskundervisning : Lärare och elevers uppfattningar i åk 4-6

Arvidsson, Nathalie, Molin, Amanda January 2021 (has links)
Denna studie har syftat till att undersöka lärare och elevers uppfattningar om användandet av digitala verktyg i engelskundervisningen. Den har även syftat till att undersöka hur elevers motivation påverkas av användandet av digitala verktyg i engelskundervisningen. Fem lärare har intervjuats och 57 elever har deltagit i enkätundersökningar. Det är dessa insamlingsmetoder som sedan mynnats ut i det empiriska material som använts för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet har presenterats i relation till den teoretiska referensramen, det vill säga Achievment Theory och det sociokulturella perspektivet. De analysbegrepp som använt är: motivation, mediering, medierande resurser och närmaste utvecklingszon. Resultatet visar på flera positiva funktioner som de digitala verktygen erbjuder. Det har även framkommit att både lärare och elever överlag är positiva till användandet av digitala verktyg. Elevernas motivation har också påvisats påverkas positivt vid användandet av dessa digitala verktyg, både enligt elevernas egna utsagor och skattningar men även lärarnas uttalanden.
238

Digitala verktyg i biologiundervisning i förskolan : En kvalitativ studie om hur digitala verktyg används i biologiundervisning och hur dessa verktyg möjliggör lärande / Digital tools in biology teaching in preschool : A qualitative study of how digital tools are used in biology teaching andhow these tools contribute to learning

Åstrand, Mathilda, Nederman, Tea January 2021 (has links)
The aim of this study is to contribute with knowledge about preschool teachers’ thoughts and experiences of how the use of digital tools can enhance learning in biology teaching. Seven teachers who actively work with digital tools in biology teaching in preschool were interviewed using semi-structured interviews. The interviews focused on what biology teaching can look like in preschool and how digital tools can enable learning. The main results show that teachers use digital tools to mediate knowledge and meaning-making and to create engaging indoor experiences. In addition, the results show that digital tools should be used in a social context. Implications for biology teaching in preschool include that preschool teachers should use digital tools to enhance learning and that digital tools possibly can function as a more knowledgeable “person”.
239

Digitala verktyg i svenskundervisningen : En kvalitativ studie om fyra lärares uppfattningar av digitala verktyg i svenskundervisningen för årskurs 4-6

Hällblad, Annelin January 2021 (has links)
Syftet med studien är att få en inblick i vilka uppfattningar lärare har av digitala verktyg i svenskundervisningen för årskurs 4-6. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet samt ramfaktorteorin där lärares undervisning med digitala verktyg i svenskämnet varit i fokus. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet har transkriberats för att sedan kategoriseras. Resultatet visar att lärarna upplever att det finns flera möjligheter med digitala verktyg men också flera hinder för undervisningen. Det visar även att lärarna upplever deras digitala kompetens som tillräcklig för att bedriva en undervisning med digitala verktyg men att det finns områden där de hade kunnat utveckla sin digitala kompetens ytterligare.
240

Digitala verktyg i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares kompetenser och arbete med digitala verktyg / Digital tools in preschool : A qualitative study of preschool teachers` skills and work with digital tools in preschool

Manninger, Minna, Madeleine, Sjögren January 2021 (has links)
Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärarnas användande av digital teknik i förskolans undervisning samt deras uppfattningar om och beskrivningar av digitala verktyg. De frågeställningar som studien utgått ifrån är vad innebär digital kompetens för förskollärarna, hur använder förskollärarna digitala verktyg i sin undervisning samt vilka möjligheter och hinder uppfattar förskollärarna med digitala verktyg?  Till studien har en kvalitativ metod använts med semistrukturerade intervjuer som ligger till grund för studiens datainsamling. Förskollärarna valdes utifrån ett kriteriebaserat urval där kriterierna om legitimerade förskollärare som arbetar inom olika delar i en kommun i Västra Götaland skulle uppfyllas.  Studiens analys har utgått ifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på centrala begrepp som samspel, situerade, mediering och den proximala utvecklingszonen.  Resultatet visar att förskollärarna har god tillgång till digitala verktyg och ett intresse att vilja arbeta med digital teknik. Behovet av kompetensutveckling efterfrågas av samtliga förskollärare för att känna trygghet i undervisningen om och med digitala verktyg. Förskollärarna är i behov av en adekvat digital kompetens som följer samhällets digitala utveckling.

Page generated in 0.0351 seconds