In today’slabor market there’s a distinct sectioning between the sexes where some of the labors are seen as more manly, while other labors are seen as typically female. But if you were to compare todays situation with how it once was there a clear pattern showing that more women and men are working in a labor dominated by the opposite sex. The aim of this study was to investigate the wat women experience the demands and expectations placed on them in the construction industry. Our study will shed light on how women in the construction industry feelthey are treated by their male colleagues, the demands placed on them and which expectations their colleagues andmanagers have on them.The theoretical framework for the study consisted ofYvonne Hirdmann’s gender system (1998), Lena Abrahamsson’s theory of restoration (2000), Mia Hultin’s the glass ceiling (2003) and Charlotte Holgersson’s theory of homosociality(2003). The study was conducted with a hermeneutic approach where six women working in the construction sector were interviewed.The main interpretation of the study show that the majority of womenbelieve that they are treated well, but that there is a kinshipamong their male colleagues, which is difficult to penetrate.

I “Det finns även personer som...”: En transitivitetsanalys av trans*personer i text undersöks tre olika texter. Texterna är från riksdagen, Regeringen och Socialstyrelsen och alla handlar om eller riktar sig till trans*personer i olika utsträckning. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur trans*personer skrivs om eller till i texter som kommer från inflytelserika myndigheter och samhällsinstanser. Med utgångspunkt ur den systemisk-funktionella grammatiken samt intersektionella perspektiv på diskriminering görs en transitivitetsanalys som kombineras med den analytiska modellen genderism. Resultaten visar att det grundläggande verkar vara svårt att alls skriva om eller till trans*personer, men att texterna utvecklar ett antal olika metoder för att ändå försöka göra detta. Det sker ofta genom att antingen abstrahera med långa komplicerade omskrivningar, eller försöka hålla ett direkt ’du’-tilltal. Det är tydligt att författarna försöker undvika problematiska kategoriseringar, men det visar sig riskera att leda till bortnämningar istället. Det visade sig också finnas en intressant tendens att både gå emot och samtidigt bekräfta och cementera en cisnormativitet. Den här kandidatuppsatsen skrevs vårterminen 2020 av Jack Ohlson. Handledare var Ulf Larsson.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka den didaktiska potentialen i Majgull Axelssons Aprilhäxan (1997) och John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in (2004) vid värdegrundsarbete i svenskämnet på gymnasiet, samt diskutera skräckgenrens användbarhet i undervisningen i allmänhet. Verken har tolkats utifrån en värdegrundskontext för att finna lämpliga uppslag till undervisningssituationer. Resultatet visar att både Axelssons och Lindqvists romaner har didaktisk potential då de tematiserar utanförskap och utsatthet på grund av diskriminering och kränkande behandling av funktionsnedsatta och vid gränsöverskridande identitet och uttryck. Eftersom dessa konflikter och tematiska uttryck kan vara användbara vid problematisering och diskussion i värdegrundsarbete. Även genretypiska egenskaper pekar på att verken lämpar sig för undervisningssituationer. Båda verken är lämpliga och skulle kunna bidra till värdegrundsarbetets syfte att främja förståelse och medmänsklighet till andra människor och förmåga till inlevelse.

Bakgrund: Transpersoner och icke-binära är en stigmatiserad grupp i samhället. Många lever i en känsla av utanförskap och denna grupp är enligt statistik överrepresenterad inom psykisk ohälsa. Det finns kunskapsbrist om hur sjuksköterskan som tillhandahåller vård i dessa situationer på hur ett korrekt sätt kan bemöta transpersoner och icke-binära inom hälso-och sjukvård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva transpersoners och icke-binäras erfarenheter och upplevelser av hälso-och sjukvården. Metod: Detta är en litteraturstudie med beskrivande design. Studiens databassökning identifierade tio kvalitativa artiklar som överensstämde med studiens syfte och inklusionskriterier. Resultatet som analyserades presenterades i två huvudteman och sju underteman.  Huvudresultat: Resultatet visade att majoriteten av transpersoner och icke-binära någon gång känt sig kränkta inom hälso- och sjukvården. Personer som identifierade sig som icke-binär kände ofta att de var tvungna att passa in i en mall som de ej var bekväma med. Resultatet visade att språket som användes av hälso- och sjukvårdspersonal var viktigt i mötet med transpersoner och icke-binära. Genom att använda korrekt språk och pronomen i mötet gav det en känsla av acceptans.  Slutsats: På grund av den okunskap som fanns kunde sjuksköterskor ha svårigheter att veta hur de skulle bemöta transpersoner och icke-binära. Det framgick att brist på kunskap oavsiktligt kunde påverkade mötet negativt för personer med könsöverskridande identitet. Därför bör utbildning om denna urvalsgrupp vara mer tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonal. / Background: Transgender and non-binary people are a stigmatized group within the society. Members of this group often experience a deep sense of exclusion, and are statistically over-representeded in mental healthcare. However, there is a lack of knowledge about how nurses providing care in these situations should appropriately behave and interact in meetings with transgender and non-binary people in healthcare. Aim: The purpose of this study was to describe the lived experiences of transgender and non-binary people in meetings with healthcare providers. Method: The study is based on a literature review with a descriptive design. Literature searches identified ten qualitative studies that met the study’s inclusion criteria. Findings from an analysis of the relevant literature are grouped into two overarching themes and seven further sub-themes. Main results: The findings of this study showed that the majority of transgender and non-binary people have experienced, on at least one occasion, being met with ignorance in healthcare situations. Those self-identifying as non-binary often reported feeling as though they are required to fit into categories they are uncomfortable with. Evidence also suggests that the kind of language used by healthcare providers played an important determining role in how meetings were experienced by transgender and non-binary people. Use of appropriate pronouns and terminology by staff appears to help make feel more accepted. Conclusion: Due to the widespread lack of knowledge, healthcare providers often found it difficult to know how to behave and interact in meetings with transgender and non-binary people. Problems rooted in the lack of understanding contributed to negatively affect people’s experience with the healthcare system. Therefore education about transgender and non-binary people should be more available for healthcareproviders

Ett aktuellt debattämne på den politiska agendan är de ökade samhällsklyftorna som till stor del beror på inkomstskillnader i den svenska befolkningen. Det har visat sig finnas svårigheter för människor att ta beslut på en allt mer komplex finansmarknad med många attribut, som ställer högre krav på människors finansiella kunskapsförmåga för att kunna hantera sin egen privatekonomi. Människor med lägre finansiell kunskapsnivå har till stor del uteslutits och detta har varit mer tydligt för samhällsgrupper med sämre sociala och ekonomiska förhållanden. Tidigare forskning har visat att personer med utländsk bakgrund är en samhällsgrupp som denna problematik berör. Genom en kvalitativ fallstudie, med en socialkonstruktivistisk ansats, i form av fokusgruppsintervjuer med personer med utländsk bakgrund, ämnar denna studie bidra med ökad förståelse för hur denna samhällsgrupp ser på och tänker kring finansiella beslut på finansmarknaden. Studiens teoretiska referensram är baserad på tidigare forskning om personer med utländsk bakgrund, kognitiv förmåga, diskriminering samt forskningsfältet ”financial literacy”. Resultatet visade på att det fanns ett behov av ”financial literacy” bland informanterna, då många ansåg att den befintliga informationen som finns på finansmarknaden var svårtolkad och sätter allt högre krav på människans kognitiva förmåga. Det framgick även att många informanter ur den valda samhällsgruppen i studien “personer med utländskbakgrund” valde att avstå från att investera på finansmarknaden på grund av den risk som är associerad med finansiella investeringar. / A current topic of debate on the political agenda are the increased social gaps, which are largely due to income differences within the Swedish population. There have been difficulties for people to make financial decisions in an increasingly complex financial market with many attributes, which places higher demands on people's financial knowledge to manage their own personal finances. People with lower financial knowledge have largely been excluded and this has been more evident for social groups with poorer social and economic conditions. Previous research has shown that people with a foreign background are a social group affected by this problem. Through a qualitative case study, with a socialconstructivist approach, based on focus group interviews with people from foreign background, this study aims to contribute to greater understanding of how this group of people views and thinks about financial decisions in the financial market. This study's theoretical frame of reference is based on past research about people with foreign backgrounds, cognitive ability, discrimination and the research field of “financial literacy”. The results showed that there was a need for financial literacy among the informants, as many considered that the existing information available in the financial market was difficult to interpret and has higher demands on humans cognitive ability. It was also found that many informants from the chosen social group in this study “people with foreign backgrounds” chose to draw back from investing in the financial market because of the risk associated with financial investments.

Syftet med denna undersökning är att undersöka Covid-19:s påverkan på integrationspolitiken i socioekonomiskt svaga områden (Lagersberg & Skiftinge) i Eskilstuna kommun, och analysera om pandemin ökar sårbarheten med att implementera integrationspolitiken i dessa områden. Detta kommer genomföras med hjälp av den kvalitativa forskningsmetoden semistrukturerad intervju med 10 medborgare som bor i dessa områden. För att begränsa vår undersökning har vi valt fyra variabel (utbildning, arbete, anslutning till det civila samhället samt kommunikation) att undersöka och analysera hur dessa variabler har påverkat medborgarnas integrering under pandemins tid samt hur vi anser att detta kan påverka samhället framöver. Den valda teorin för denna undersökning är Ruth Listers Inklusive medborgarskap. Det vi har kommit fram till är att covid-19 har ökat sårbarheten med att implementera integrationspolitik målet och begränsa medborgarnas delaktighet och integration i samhället på grund av bristen på erkännande, orättvisan, solidariteten och självbestämmande. Detta som gjorde att det föder större sannolikheter för ökad bostadssegregation som leder till olika konsekvenser på individ, grupp och samhällsnivå.

Då det finns tidigare forskning om att diskriminering på grund av etnicitet på den svenska arbetsmarknaden förekommer, så kommer denna studie att fokusera på hur etnicitet påverkar en individs anställningsbarhet och möjligheter i arbetslivet. Det som den tidigare forskningen tar upp är bland annat att språkkunskaper, namn och ursprungsland påverkar individers etablering på arbetsmarknaden negativt. Studiens syfte är att få fördjupad kunskap kring hur utrikesfödda kvinnor med en eftergymnasial utbildning uppfattar sin anställningsbarhet och integration på den svenska arbetsmarknaden. Detta studerade vi genom att använda oss av en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer hölls med respondenterna. I denna studie framkommer det genom resultatet att alla respondenter har upplevt att etnicitet har haft en negativ påverkan på deras arbetsliv på ett eller annat sätt. I studien så konstateras det även att respondenterna även har upplevt att de har särbehandlas på grund av etnicitet i antingen arbetssökandet, under studietiden eller i arbetslivet. Det som också har framkommit är att trots olika bakgrunder så har samtliga respondenter lyckats med deras anställningsbarhet i Sverige. Resultatet har diskuterats i förhållande till tidigare forskning inom området, samt valda teorier och begrepp som har kunnat förknippas med studien. Några viktiga begrepp som finns med i studien är mångfald, stereotyper och rasifiering. De teoretiska utgångspunkter som finns med i studien är anställningsbarhet, intersektionalitet, samt de olika kapitalformerna som består av socialt, kulturell och ekonomiskt kapital. Kvinnorna arbetar inom kvinnodominerade yrken, samt bristyrken, vilket är något som har beaktats i diskussionen.

The overall purpose of the study was to study and elucidate the phenomenon of discrimination in relation to individuals who have a visible disability. The main empiricism has been based on qualitative interviews and completed influential knowledge. The main result of this has been exposed to be an context-based discrimination, in the form of social structures and physically mismatched public environments. Discrimination has been shown to be a common occurrence and expresses unequal conditions, in the form of inclusion in social situations. However, have the results shown general causal explanations of this problem - which are based on lack of knowledge, and in turn, constitute negative conceptions. The study thus draws attention to people with visible disabilities, in the sense of becoming more naturally included in society. Through the study analysis four themes where identified; lack of inclusion, interpersonal interactions, negative events and lack of knowledge. / Studiens övergripande syfte är att studera och belysa fenomenet diskriminering i relation till individer som besitter en synlig funktionsnedsättning. Den huvudsakliga empirin har grundats i kvalitativa intervjuer och fullgjort inflytelserika kunskaper. Huvudresultatet har därav exponerat en kontextburen diskriminering, i form av sociala samhällsstrukturer och fysiskt missanpassade offentliga miljöer. Diskriminering påvisas således vara ett vanligt förekommande fenomen och uttrycker sig av ojämlika förhållanden, i form av bristande inkludering i sociala situationer. Studiens resultat har dock visat generella orsaksförklaringar av denna problematik – som bottnar i bristande kunskaper, och i sin tur, utgör negativa föreställningar. Studien uppmärksammar därav människor med synliga funktionsnedsättningar, i en betydelse av att alltmer naturligt inkluderas i samhället. Utifrån studiens analys har fyra framgående teman identifierats; bristande inkludering, mellanmänskliga interaktioner, negativa tilldragelser och bristande kunskap.

Det personliga varumärket som fenomen i rekryteringssammanhang har vuxit de senaste åren ändå sedan begreppets introducerades under det sena 90-talet. På samma sätt har användandet av sociala medier snabbt vuxit det senaste decenniet. Som ett svar på denna framväxt har rekryterare börjat intressera sig för sociala medier som ett verktyg för att studera kandidater under rekryteringsprocessen. Den här studien syftar till att studera hur rekryterare tar sina beslut om kandidater utifrån informationsinhämtande på sociala medier och vilka olika faktorer som kan påverka dessa beslut, såsom förutfattade meningar och diskriminering. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer med rekryterare hos några av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. Inför genomförandet av dessa intervjuer togs ett analysverktyg fram, konstruerat av ett antal faktorer som kan prägla rekryterares beslut om kandidater utifrån information om kandidaterna i sociala medier, vilka intervjufrågorna sedan grundades på. Dessa faktorer är framtagna genom inhämtning och analys av tidigare vetenskapliga artiklar och litteratur. Empirin skapades genom sju intervjuer, där samtliga intervjuade personer arbetar som anställda rekryterare. Intervjuerna genomfördes utifrån en semi-strukturerad intervjumall och med ett målstyrt urval. Slutsatsen av vår studie visar att de faktorer som togs fram i analysverktyget kan påverka de beslut rekryterare tar om kandidater på sociala medier. Även om rekryterarna hävdade att de i största möjliga mån ville ta objektiva beslut och inte ska påverkas av de faktorer som analysverktyget lyfter. Med resultatet från denna studie hoppas och tror vi att rekryterare kan bli medvetna om problematiken med förutfattade meningar och fördomar om kandidater på sociala medier, diskutera dessa och försöka åtgärda hela eller delar av den påverkan som inte är en önskvärd inverkan i samband med beslut om kandidater i rekryteringsprocesser. / The personal brand as phenomenon in the recruitment context has grown in the recent years, nevertheless since its introduction as a concept in the late 90’s. Similarly, the use of social media has grown over the past decade. In response, recruiters have become interested in social media as a tool to study candidates and their personal brand during the recruitment process. What this study aims to study is how recruiters make their decisions about candidates on social media and what various factors that can influence those decisions, such as prejudiced opinions and discrimination. This was done through interviews of recruiters at some of Sweden’s most attractive employers. To these interviews an analysis tool was also developed, constructed of several factors that can characterize recruiters’ decisions of candidates on social media, on which the interview questions then were based upon. These factors are derived through the collection and analysis of precious scientific articles and literature. The empirics were created through seven interviews, where all the interviewed persons worked as recruiters. The interviews were conducted based on a semi-structed interview template and with a targeted selection. The conclusion of our study shows that the factors presented in the analysis tool can influence the decisions that recruiters make about candidates on social media. Although the recruiters claimed that they wanted to make objective decisions to the highest extent possible and not be affected by the factors presented in the analysis tool. With the results of this study, we hope and believe that recruiters can become aware of the problem of preconceived opinions and prejudices about candidates on social media, discuss these and try to address all or part of the impact that is not a desirable impact in the decision on candidates in recruitment processes.

I denna uppsats presenteras resultaten av en kritisk diskursanalys av ledarartiklar om rasism och valfrihet i vården. Syftet med uppsatsen är att belysa vilka diskurser som, via några av Sveriges mest inflytelserika ledarskribenter, kom att dominera den debatt som blossade upp sommaren 2021 efter det att Dagens Nyheter gjort en granskning där de påstod sig ha avtäckt strukturell rasism i vården. Syftet är vidare att klargöra på vilket sätt som denna mediala elit valde att legitimera sina och i förlängningen även delar av samhällets ståndpunkter i frågan. Uppsatsens övergripande diskussionsfråga avhandlar vad resultaten säger beträffande de maktrelationer som avtäcks, såväl mellan media och dess konsumenter, som mellan olika aktörer inom vårdsektorn. Med hjälp av van Leeuwens modell för legitimeringsanalys, samt van Dijks resultat från tidigare forskning kring rasism och media, visar jag hur alternativa diskurser till den om rasism legitimeras i ledartexterna. Resultatet redovisas tematiskt efter de olika diskurser som framkommer i materialet. Genom en kvantitativ innehållsanalys beräknas den relativa frekvensen för de fyra huvudsakliga legitimeringsstrategierna. På de ställen där det görs relevant analyseras även förnekelsestrategier av rasism för att visa på vilken funktion förnekandena fyller i texterna. Sammanfattningsvis framträder fem alternativa diskurser till den om rasism i ledarartiklarna, där den om patientnöjdhet och den om språkförbistring förekommer i störst utsträckning. Mythopoesis är den legitimeringsstrategi som används flitigast för att legitimera alla alternativa diskurser. Resultaten visar även att samtliga ledarskribenter förnekar rasism i samband med att de konstruerar alternativa diskurser. Detta reproducerar i sin tur diskriminerande föreställningar och rasism, vilket i förlängningen resulterar i ett upprätthållande av rådande maktstrukturer både i vårdsektorn och i samhället i stort.