Bakgrund: Alla människor har rätt till sjukvård på lika villkor, trots detta förekommer diskriminering och vården är inte jämlik för alla. Både personal och patienter kan utsättas för olika typer av diskriminering. Kvinnor som har negativa vårderfarenheter avvaktar med att söka vård på grund av rädsla för att bli diskriminerade.  Syfte: Studiens syfte var att belysa barnmorskors erfarenheter av diskriminering i förlossningsvården. Metod: Datainsamlingen utfördes genom tre fokusgrupper med elva barnmorskor. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats valdes som analysmetod. Resultat: Resultatet frambringade tre huvudkategorier med tre underkategorier vardera: erfarenheter av kommunikationssvårigheter, erfarenheter av omedveten diskriminering och verksamhetens begränsningar. Studiens resultat visade att bristande kommunikation var en anledning till att födande kvinnor utsätts för diskriminering. Det kan leda till minskad delaktighet samt att de födande inte får det stöd de behöver. Det framkommer att det finns en vilja hos barnmorskorna att inte diskriminera men det kan vara svårt att urskilja vilka beteenden som uppfattas diskriminerande. Strukturella och organisatoriska faktorer möjliggjorde diskriminering och ansågs vara svåra att påverka för barnmorskorna.  Slutsats: Genom att medvetandegöra och diskutera diskrimineringsgrunder på barnmorskornas arbetsplats skulle förutsättningar kunna skapas för att minska diskrimineringen både gentemot barnmorskor och patienter. Att ge varje födande tillgång till en egen närvarande barnmorska skulle kunna skapa rätt förutsättningar för en vård utan diskriminering. / Background: Everyone has the same rights to health care on equal terms, despite this, discrimination exist and the health care is not equal for everyone. Both health-care providers and patients can be exposed to different types of discrimination. Women who have negative care experiences are hesitant to seek care due to fear of being discriminated. Purpose: The aim of the study was to illustrate midwives’ experiences of discrimination in delivery care.    Method: The data collection took place through three focus groups with 11 midwives. A qualitative content analysis with an inductive approach was used as an analytical method which resulted in three main categories with three subcategories each.  Result: The result produced three main categories with three subcategories each: experiences of communication difficulties, experiences of unconsious discrimination and limitations at the delivery care. The study's result showed that lack of communication was one reason why the women giving birth were discriminated against. This can lead to reduced participation and that the mothers do not receive the support they need. It appears that there is a will among the midwives not to discriminate, but it can be difficult to distinguish which behaviors are perceived as discriminatory. Also, structural and organizational factors enabled discrimination and were considered difficult to influence for midwives. Conclusion: By raising awareness and discussing grounds for discrimination in the midwife's workplace, conditions could be created to reduce discrimination against both midwives and patients. Through allowing each mother to have access to her own present midwife could give the oppurtunity to create the right conditions for care without discrimination.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur rekryterare inom konsult- och bemanningsbranschen hanterar kraven kring diskriminering i sina processer. Rekryteringsprocessen är den var rekryteraren förser organisationerna med arbetskraft. Precis som alla andra mänskliga interaktioner återfinns risken för att bära på fördomar som kan leda till diskriminering i processen. Det är inte bara av vikt för organisationer att rekryteringsprocessen sker på ett diskrimineringsfritt sätt på grund av de krav som infinner sig i samhället utan även för att uppvisa legitimitet. Genom att uppvisa legitimitet kan företagen etablera sig i det organisatoriska fältet. Rekryteringsförfarandet är därav en viktig process som bör utföras på korrekta grunder. Rekryterare inom konsult- och bemanningsbranschen ansvarar för rekryteringen åt andra företag utan att ha det slutgiltiga ordet gällande tillsättandet av kandidater. Således behöver rekryterarna behaga kundens önskemål samtidigt som de måste utföra sitt arbete korrekt. Denna studie vill undersöka hur rekryterare går tillväga för att undgå diskriminering samt hur dess handlingsutrymme upplevs gentemot kundens önskemål i rekryteringsprocessen. Med hänsyn till studiens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats med semistrukturerade intervjuer för att fånga rekryterarnas arbetssätt och upplevda handlingsutrymme. Materialet som utvunnits analyserades utifrån den nyinstitutionella teorins ramverk. Resultaten visade att rekryterarna har flertal tillvägagångssätt för att undvika diskriminering där majoriteten uppgav att hårda kompetenser bör ligga till grund för en objektiv bedömning. Handlingsutrymmet upplevs vara befintligt i urvalsprocessen men varierande beroende på uppdrag och kund. Inget handlingsutrymme upplevs av rekryterarna i tillsättandet av kandidater. Vidare diskuteras resultatet och analysen i förhållande till tidigare forskning med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar. Slutligen ges praktiska implikationer för eventuella utmaningar som kan ligga till grund för förbättringsområden samt inspiration till vidare forskning.

Bakgrund: Världen över begränsas transpersoners rättigheter på grund av lagar och normer. Transpersoner är mer utsatta i samhället och utsätts oftare för diskriminering, hot och våld. Som följd av detta skattas både den fysiska och psykiska hälsan sämre för dessa personer. Det sociala nätverket är däremot en påverkande faktor för hur det allmänna måendet upplevs och har visats lindra stress och depressioner. Vårdpersonal har både ett professionellt och personligt ansvar att beakta människors samma rättigheter och möjligheter till jämlik vård. Omvårdnad ska ges med respekt oavsett kön, hudfärg, kulturell eller etnisk bakgrund, social ställning och sexuell läggning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva transpersoners upplevelse av möten med vårdpersonal. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar som sedan granskats och analyserats. Resultat: I resultatet framkom fem olika teman: Ojämlik vård, Bristande kunskap och förståelse, Känsla av utsatthet, Felkönad & Vårdrelationen. Sammanfattning: Vårdpersonalens bemötande var avgörande för vårdupplevelsen. Erfarenheterna var dock ofta negativa och kopplade till skam, utsatthet och oro. Detta berodde oftast på bristande kunskap om transpersoner och deras behov. / Background: All over the world the rights of transgender people are restricted by laws and standards. Transgender people are more exposed in the society and are more often exposed to discrimination, threats and violence. Because of this both the physical and mental health are underestimated for these people. The social network is an influencing factor for how the general health is experienced and has shown to relieve stress and depression. Nursing must be given with respect regardless of gender, skin color, cultural or ethnic background, social status and sexual orientation. Aim: The aim of this study was to describe transgender people’s experience of the encounters with healthcare professionals. Method: Literature review based on ten scientific articles that were reviewed and analyzed. Results: The research resulted in five themes: Unequal care, The lack of knowledge and understanding, The feeling of vulnerability, Misgendered & Care relation. Conclusion: Evidently, the way the healthcare professionals perceived the encounter was monumental for the experience as a whole. The experiences were often negative and connected to feelings like shame, vulnerability and anxiety. This was usually because of lack of knowledge about transgender people and their needs.

: Dagens svenska arbetsmarknad är etniskt segregerad och det lyfts ofta att utrikes födda har en utsatt position på den svenska arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka hur företag arbetar med att öka etnisk mångfald på arbetsplatsen och hur anonyma rekryteringsprocesser kan bidra till det arbetet. Vidare syftar studien till att undersöka hur HR-personal arbetar med att skapa en så rättvis rekryteringsprocess som möjligt och därmed bidrar till en minskad etnisk segregerad arbetsmarknad. Syftet besvaras genom två frågeställningar, på vilket sätt arbetar HR i organisationen för att främja mångfalden samt vilken betydelse har en anonym rekryteringsprocess för att bidra till mångfald. Tidigare forskningar visar att mångfaldsarbetet medför mycket fördelar som arbetsmotivation, legitimitet, företagsimage och rättvis behandling. Att vilja möta omvärldens krav är en stark drivkraft till varför företag arbetar med mångfald. Anonym rekrytering lyfts som ett verktyg som kan minska ojämlikheten i rekryteringsprocessen samt minskar risken för att chefer tar beslut baserade på stereotyper. Tidigare forskning lyfter även att arbetsmarknaden är etniskt segregerad i Sverige och att utrikes födda ofta blir bortvalda på grund av etnicitet trots att de besitter samma kompetens och erfarenheter som inrikes födda. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för att genomföra studien där sju respondenter från fem olika företag inom privat sektor har intervjuats. Resultatet visar att HR-funktionen arbetar med att öka medvetenheten kring mångfald och dess positiva effekter på arbetsplatsen, samt att anonym rekrytering är ett verktyg som skapar en mer jämlik rekryteringsprocess och kan bidra till starkare mångfald på arbetsplatsen. / Today's Swedish labor market is ethnically segregated and it is often highlighted that foreign- born people have a vulnerable position on the Swedish labor market. The purpose of this study is to investigate how companies work to increase ethnic diversity in the workplace and how anonymous recruitment processes can contribute to that work. Furthermore, the study aims to investigate how HR personnel work to create as fair a recruitment process as possible and thereby contribute to a reduced ethnically segregated labor market. The purpose is answered through two questions, in which way does HR work in the organization to promote diversity and what is the importance of an anonymous recruitment process in contributing to diversity. Previous research shows that diversity work brings many benefits such as work motivation, legitimacy, company image and fair treatment. Wanting to meet the demands of the outside world is a strong driving force behind why companies work with diversity. Anonymous recruitment is highlighted as a tool that can reduce inequality in the recruitment process and reduce the risk of managers making decisions based on stereotypes. Previous research also highlights that the labor market is ethnically segregated and that foreign-born people are often excluded because of ethnicity, even though they have the same skills and experience as domestic-born people. Qualitative semi-structured interviews have been used to conduct the study where seven respondents from five different companies in the private sector have been interviewed. The result shows that the HR function works to increase awareness of diversity and its positive effects in the workplace and that anonymous recruitment is a tool that creates a more equal recruitment process and can contribute to stronger diversity in the workplace.

Ett flertal fall av trakasserier mellan kollegor inom kriminalvården har under åren rapporterats utan någon grundligare undersökning gällande ämnet. Även om det framkommer forskning vilket undersöker denna problematik inom ett antal olika miljöer och yrken, saknas det information specifikt för kriminalvården i Sverige. Med en betydande påverkan på de utsatta individerna, bör däremot det förebyggande arbetet mot trakasserier på arbetsplatsen anses vara av stor vikt. Inte enbart på grund av de anställdas välbefinnande utan även beträffande de negativa påföljder handlingarna kan skapa för verksamhetens säkerhet. För att vidare undersöka förekomsten så väl som hanteringen och förebyggandet av trakasserier mellan kollegor inom kriminalvården, har gällande studie genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra kriminalvårdare. Samtliga respondenter befinner sig på en högre ansvarsposition inom verksamheten och belyser endast förekomsten utefter deras personliga uppfattningar. Resultaten enligt respondenterna tyder på en allmänt positiv arbetsmiljö med en övergripande låg befintlighet av trakasserier. Det framkommer däremot att de trakasserier vilka anmäls huvudsakligen sker i form av sexuella trakasserier mellan nyanställda, utfrysning mot nya vikarier eller att kvinnor blir bortvalda från vissa arbetsuppgifter. Samtliga medverkande bekräftar dessutom att mörkertalet troligtvis är stort och att en stor del av problematiken inte uppenbaras för de ansvariga. Då studiens urval varit begränsat, kan vidare undersökningar inom forskningsområdet anses väsentligt för ett tillförlitligt och förebyggande resultat. / Several cases of harassment between colleagues within the correctional service have been reported over the years, without any more thorough investigation into the incidents. Although there is research that examines this problem within several different environments and professions, there is a lack of information specifically for the correctional service in Sweden. With a significant impact on the vulnerable individuals the preventive work against harassment in the workplace should be considered of great importance. Not only because of the well-being of the employees, but also regarding the negative consequences these actions can have for the actual work safety. To further investigate the occurrence, the administration, and the prevention of harassment between colleagues within the correctional service, the current study has conducted semi-structured interviews with four correctional officers. All respondents hold a position of increased responsibility within the institution and solely describe the occurrences according to their perceptions. According to the respondents, the results indicate a generally positive work environment with an overall low presence of harassment. It appears that the actual reported cases of harassment mainly take the form of sexual harassment between new employees, ostracism towards temporary employees and women being excluded for certain tasks. All participants confirm that there is potentially an extensive amount of unreported case that are not revealed to the responsible authority. Because of the studies limited sample, further research within the topic is needed to obtain higher reliability of the results, hopefully to then prevent future cases of harassment.

Glass ceiling is a phenomenon that describes an abstract barrier that hinders career progression and promotion to higher management positions. A majority of studies regarding this discrimination in workplaces have solely focused on women as victims. The purpose of this study is to investigate how the phenomenon is expressed in workplaces and how it could also be intersectionally conditioned by examining how experts perceive glass ceiling discrimination, which is related to several grounds of discrimination. A phenomenographic approach has been implemented to capture perceptions from experts through semi-constructed interviews along with an extraction and examination of several documents to strengthen their perspectives. The experts' contributions are evaluated through a social constructivist approach. The findings of glass ceiling are separated into different themes: individual, situational, and cultural as well as interpersonal relationship barriers. The glass ceiling discrimination has been shown to mostly affect women; however, intersectional factors have shown to create various power structures that strengthen discrimination for individuals who belong to multiple grounds of discrimination. The study contributes to an unique viewpoint of how discrimination and the glass ceiling can occur in workplaces today. The findings are useful when working with discrimination- and gender equality.

I denna studie har vi studerat om och hur mångfald är inkluderat i TV-program som används i förskolan med hjälp av det poststrukturalistiska perspektivet. Med en normkritisk blick på samhälleliga normer om kön, könsuttryck, sexualitet, etnicitet, ålder och funktionalitet har vi studerat vilka individer som blir representerade genom gestaltade karaktärer samt hur dessa individer representeras. De TV-program som studeras är fem olika avsnitt av fem olika program från Utbildningsradions (UR) hemsida. Vi har använt den multimodala diskursanalysen som metod för att analysera dessa avsnitt. Resultatet visar att avsnitten genom gestaltade karaktärer både kan förstås som att det inkluderar och inte inkluderar en representation av mångfald. Detta eftersom avsnitten till viss del innehåller representation av de kategorier som individer tillskrivs men inte alla. Resultatet visar även att gestaltningen av karaktärerna både reproducerar och utmanar normativa diskurser.

Bakgrund: Forskning visar att urfolk har en sämre hälsa än majoritetsbefolkning. Samernas hälsostatus är i jämförelse med andra urfolk god men det framträder en problematik kring psykososocial hälsa. Delaktighet och inflytande är hälsofrämjande faktorer samt att det också finns ett rättsligt perspektiv på delaktighet. Det finns anledning att förtydliga vilka frågor som berör och är betydelsefulla ur samiskt perspektiv. Syfte: Studiens syfte var att genom Photovoice få ökad kunskap om vilka frågor som berör och är betydelsefulla ur samiskt perspektiv, där delaktighet och inflytande behöver äga rum. Metod: Den deltagarstyrda aktionsforskningsmetoden Photovoice användes, där deltagarna utifrån egna fotografier utforskade samiska perspektiv på delaktighet. Sju samordnare från sex samiska kommuner inom samiskt förvaltningsområde deltog i digitala workshops i två grupper, där samtliga workshops spelades in och transkriberades. Grunden till analysen var deltagarstyrd med urval, kontext och kodning av deltagarna. Gruppernas resultat sammanfördes genom tematisk analys av uppsatsförfattaren, där det slutliga resultatet konfirmerades av respektive deltagare. Resultat: Betydelsefulla frågor som berör är renen och renskötseln, landoch vattenrättigheter på samiska traditionella marker, myndighetsfrågor i samiskt förvaltningsområde samt kultur, språk och identitet. Därtill framkom att det finns en övergripande strukturell problematik som har negativ påverkan på samernas reella möjlighet för inflytande och delaktighet. Slutsats: Renens centrala plats i samisk kultur gör att delaktighet kring land och vatten är av särskild betydelse. Alla områden är dock sammanflätade vilket gör att ett helhetsperspektiv krävs. Studien tyder på att det övergripande strukturella problemet, både explicit och implicit, har en koppling till rasism och diskriminering. Photovoice som metod har främjat medskapande och kunskap. Ytterligare studier föreslås kring etnisk diskriminering och rasism i relation till delaktighet samt hälsa. / <p>Betyg i Ladok 230323.</p>

Diskriminering är ett globalt fenomen som i dagens samhälle är oacceptabelt i många länder och kulturer. Det är något som drabbar många människor runt om i världen och många gånger är det av skäl man som person inte kan ändra på. Med den ökande globaliseringen och medvetenheten om vad som kan betraktas som acceptabelt och oacceptabelt har diskrimineringen hamnat högre upp på agendan. Detta har medfört att diskriminering inte bara prioriteras utav stater men också inom den privata sektorn. I denna kvalitativa studie undersöks hur diskriminering mot minoritetsgrupper påverkar de i arbetslivet. De delar som berörs under undersökningen är anställningsprocessen, arbetet och grupperingar i arbetet men även karriärmöjligheter. Undersökningsmetoden bestod utav kvalitativa intervjuer där respondenterna fick svara på frågor hur de uppfattade de olika sakerna baserat på deras arbetslivserfarenheter. Undersökningen omfattade sju personer där alla hade en kandidatexamen inom ekonomi, de olika respondenterna arbetade på olika arbetsplatser och olika arbetsuppgifter. Den teorier som använts är teorier som behandlar rekryteringsprocesser, diskriminering, stigmatisering och organisationsteori. Efter att ha analyserat det empiriska data och teorierna så visar forskningen på att det finns en viss del diskriminering på arbetsmarknaden. Dock är den väldigt beroende på faktorer som vart man arbetar och vilken typ av medarbetare man har på arbetsplatsen. / Discrimination is a global phenomenon today and is unacceptable in various countries and cultures. It is something that affect people around the world and often it’s for reasons that cannot change. With the increasing globalization and awareness of what can be acceptable and unacceptable discrimination has ended up higher in the agenda. This means that discrimination is not only prioritized by states but also in the private sector. This qualitative study examines how discrimination against minority groups affects them in working life. The parts that are affected during the survey are the hiring process, the work and groupings at work, but also career opportunities. The survey method consisted of qualitative interviews where the respondents had to answer questions about how they perceived the different things based on their work experiences. The theories used are theories that deal with recruitment processes, discrimination, stigma and organizational theory. After analyzing the empirical data and theories, the research shows that there is a certain amount of discrimination in the labor market. However, it is very dependent on factors such as where you work and what type of employee you have in the workplace.

Lärarutbildningars innehåll ska styras av de kursplaner som ingår i programmen. Kursplanernas innehåll styrs i sin tur till hög grad av de examensmål som finns i högskoleförordningens bilaga två, examensordningen. Dessa dokuments juridiska tyngd för styrning av högre utbildningars innehåll, tillsammans med en frågeställning om lärarutbildnings förberedande roll för arbete med värdegrund, är utgångspunkt för detta arbete. Studiens syfte är att undersöka och bidra med kunskap om olika lärosätens utformning av kursplaner och program med fokus på innehåll av värdegrundsfrågor. Genom en kvantitativ innehållsanalys avkodas förekomst av indikatorer kopplade till värdegrund i kursplaner inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) med hjälp av konstruktiv länkning som analysverktyg. Kursplanerna hämtades från ett urval av tre lärosäten som bedriver ämneslärarprogram med inriktning musik. Resultatet visar på att utbildningsprogressionen i de olika lärarprogrammen vad gäller värdegrundsfrågor, ser väldigt olika ut på de tre lärosätena. Den konstruktiva länkningen visar å ena sidan att de flesta av kursplanerna innehåller värdegrunds-indikatorer. Å andra sidan förekommer indikatorerna i de flesta av fallen inte genomgående i kursplanens olika delar, vilket indikerar ett generellt bristande fokus på värdegrund i kursplanerna. Dessa resultat stämmer överens med annan liknande forskning. Det kan därtill konstateras att både utbildningsprogression och dokuments skriftliga innehåll inte måste spegla verkligheten. Vidare forskning måste till för att se hur kursplanernas innehåll om värdegrundsfrågor implementeras i praktiken.