Bakgrund: Transpersoner är en del av samlingsnamnet HBTQI och inkluderar alla personer som anser att deras könsidentitet inte stämmer med deras kön vid födseln. Stigma och juridiska hinder präglar transpersoners värld vilket kan vara några anledningar till att transpersoner inte vill söka vård. Syfte: Syftet är att beskriva transpersoners erfarenheter av fysiska vårdmöten med sjuksköterskor inom primär- och slutenvården. Metod: En litteraturöversikt som utgått från tolv artiklar med kvalitativ design med fokus på transpersonernas perspektiv. Artiklarna publicerades mellan 2016–2022 och samlades in från Cinahl, Medline och PsycINFO. Analysen gjordes med Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet resulterade i tre huvudteman; diskriminering, sjuksköterskans kompetens och bristen på samskapande vård. Identifieringen av sex subteman gjordes; integritet och respekt, att bli felaktigt könsidentifierad, bristande kunskap hos sjuksköterskor, att utbilda sjuksköterskor, beroendeställning till sjuksköterskor och könsspecifik vård. Slutsats: Arbetet indikerar att en förändring kring bemötande med transpersoner måste ske för att öka tilliten till vården. En ökad tillit till vården kan leda till en ökad vilja att söka vård vid behov. Förslag till vidare forskning är en intervjustudie som kartlägger utbildningsbehovet kring könsspecifik vård. / Background: Transgender people are part of the collective name LGBTQI and include all people who feel that their gender identity does not match their gender at birth. The existence of the refusal to seek care due to various reasons, such as stigma and legal obstacles, characterizes the world of transgender people. Aim: The aim is to describe transgender people's experiences of physical care meetings with nurses in primary- and inpatient care. Method: A literature review based on twelve articles with qualitative design focusing on trans people's perspective. The articles were published between 2016–2022 and were collected from Cinahl, Medline and PsycINFO. The analysis was done with Friberg's analysis model. Result: The result showed three main themes; discrimination, the nurse´s competence, and the lack of co-creative care. The identification of six subthemes was done; integrity and respect, to be incorrectly gender-identified, lack of knowledge among nurses, to train nurses, dependence on nurses and gender-specific care. Conclusion: The literature review indicates that a change in treatment of transgender people must take place to increase trust in healthcare. Increased trust in care can lead to an increased willingness to seek care when needed. Proposals for further research are an interview study that maps the educational need for gender-specific care.

This study is a small investigation about how institutions who have impact on education and school evaluate knowledge and expectations on teachers.  We present the legal institution who runs universities in Sweden (Högskoleförordningen), what three different universities exam in chosen parts of the education for teachers. We also compare these with the expectations of teachers presented by the institution that directs the Swedish school (Skolverket). The study is an analysis of documents made with Bloom's taxonomy as an analysis tool. This study also includes a thematic analysis that has given us three themes “Encouraging lifelong learning” “Handling conflicts and discrimination” and “human rights, equal rights and values”. The results of the study shows that all institutions that are included in the analysis have expectations on teachers in all themes, but on different levels according to Bloom's taxonomy.  The result presents that all institutions have expectations that teachers should have knowledge in all three of our themes but the expectations look a bit different and are presented differently which makes them on different levels according to Bloom’s taxonomy.

The aim of this paper was to illustrate how private landlords perceives people with confidential personal information and their victim status. And look at how that could affect their willingness to offer a lease. The purpose of this paper was also to illustrate how contact persons close to the person with confidential personal information use strategies to support them in their search for housing. In addition, I will bring to light the consequences of not securing housing as a person with confidential personal information. With the use of a qualitative approach the empirical data was collected through semi-structured interviews with four contact persons who had several years of practice with people with confidentialinformation. The results were analyzed with intersectional theory and Nils Christies theory of the ideal victim. The results where then presented in seven themes. The results show that landlords find the confidential personal information as a signal for problems. It also shows that women with confidential personal information had an easier time finding housing than men in the same situation. The results also suggests that men with confidential personal information that has an immigrant background are at a further disadvantage.

Författare, forskare och lärare har länge lyft fram skönlitteraturs förmåga att låta läsare förstå sina egna liv och erfara andras till en grad utan motsvarighet bland pedagogiska och didaktiska redskap. Vad gäller verk som simultant kan imponera med litterär kvalité och värdegrundsfrämjande potential kan få konkurrera med Oima Yoshitokis manga Koe no katachi (sv. (En) Tyst Röst), ett påstående som denna uppsats syftar att bevisa. Genom att analysera mangan i förhållande till skolans vädegrund, gymnasiesvenskämnets kunskapskrav, samt forskning om didaktisk potential, litterär kompetens, mobbningsbekämpning och diskriminering framhäver denna studie hur väl mangan lämpar sig i gymnasiesvenskarbete. Resultaten visar att Koe no katachi kan utmana elever på sätt likvärdiga med mer konventionell litteratur (epik, lyrik och dramatik), att den har god didaktisk potential, och att den överensstämmer väl med forskares tankar om verk som utvecklar elevers litterära kompetens. Mangan ger god inblick i mobbning och diskriminring som fenomen (med specifikt fokus på diskriminering utifrån funktionsvariation, kön och könsöverskridande identiteter och uttryck), och innehåller viktiga budskap om medmänsklighet och förståelse. Slutsatsen är således att mangan skulle fungera utmärkt både för gängse skönlitteraturundervisning och värdegrundsfrämjande klassrumsarbeten, men att mangas fallande status och svåråtkomlighet i Sverige likväl gör gymnasieanvändning av den opraktisk i dagsläget.

Sammanfattning Studien belyser ämnen som rättsordning, rättssäkerhet, likvärdighet och måluppfyllelse samt det kompensatoriska uppdraget och skolans kunskapssyn. Intentionen har varit att öka förståelsen för den konflikt som finns i skolans lagstiftning och dess andra styrdokument gentemot diskrimineringslagen och FN:s internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Intentionen har även varit att uppmärksamma delar av det svenska skolsystemet som varje år hindrar ett stort antal elever från att ta sig vidare från grundskolan till gymnasieskolans nationella program (Skolverket 2021c).       I inledningen beskrivs två fiktiva elever. Båda eleverna är 15 år och de har precis avslutat sina nio år i grundskolan och båda vill vidare till studier i gymnasieskolan. Den ena ska göra det år 2021, den andra gjorde samma sak år 1989. Båda har dyslexi och dyskalkyli. Dyslexi är läs- och skrivsvårigheter och dyskalkyli innebär svårigheter med den grundläggande räkneläran. På grund av elevernas svårigheter har skolgången varit kämpig, särskilt har ämnet matematik varit ett bekymmer. Skillnaden för eleverna vad gäller möjligheten att kunna ta sig vidare till andra studier och att senare kunna få en anknytning till arbetsmarknaden och bli självförsörjande som vuxna är mycket stor. I slutdiskussionen beskrivs eleven från 2021 ännu en gång, men då utifrån ett diskrimineringsperspektiv.        På grund av ämnesvalet, metodvalet och valet av teori är det här arbetet omfattande. En rättsdogmatisk metod har använts. Konventioner, lagar, propositioner, förordningar och föreskrifter har systematiserats och tolkats för att besvara studiens frågeställningar. Detta har gjorts med utgångspunkt i systemteori. Studien har under arbetets gång befunnit sig i växelverkan mellan empiri, teori, metod samt tidigare forskning. Dessa fyra har kompletterat varandra genom hela arbetsprocessen.      Resultatet är uppdelat i två delar. Den första delen uppmärksammar rättskällor som handlar om gymnasieskolan med dess antagningskrav samt introduktionsprogram. Den andra delen problematiserar rättskällor för de som är verksamma inom skolan. Särskilt skollagens 3 kapitel som handlar om det kompensatoriska uppdraget problematiseras. Av alla juridiska texter som har granskats nämns specialpedagogen ytterst sällan. Specialpedagogen nämns framför allt då det handlar om elever som är i behov av stöd, vilket ingår i det kompensatoriska uppdraget. Studien belyser bland annat särskilt stöd som inte resulterar i godkända betyg och vad det kan innebära för den enskilde individen samt vilka följder det kan få.

Bakgrund: Transpersoner har betraktats som en marginaliserad och utsatt grupp i samhället. Det har framkommit exempel på diskriminering och stigmatisering från samhällsstrukturer och normer. Både från omgivningen och internaliserat. Vidare har det visat sig leda till att transpersoner löper ökad risk för psykisk ohälsa och missbruk utöver deras transspecifika omvårdnadsbehov. Syfte: Litteraturstudien beskrev transpersoners erfarenheter av bemötandet i hälso- och sjukvården. Metod: Studien var en beskrivande litteraturstudie. Huvudresultat: De mest framträdande fynden i resultatet innefattade kommunikationen mellan vårdgivare och transpersoner. Negativa upplevelser av vårdmöten karaktäriserades av när transpersonerna blev bemötta respektlöst utifrån affirmerat pronomen och identitet. Negativa upplevelser präglades även av vårdpersonalens egna värderingar, där transfobi beskrevs, eller en skillnad i kunskap mellan vårdgivare och transpersonen gällande transhälsa. Resultatet av respektlösheten kunde i sin tur leda till att vården fick minskad kvalité eller uteblev. Goda upplevelser i möten präglades av respekt för individen, kunskap om transhälsa samt acceptans och förståelse. Slutsats: Hur transpersoner bemötts inom hälso- och sjukvården har präglats av positiva och negativa erfarenheter. Att vårdpersonalen haft transhälsorelevanta kunskaper och förmåga att möta transpersonen med ett holistiskt och personcentrerat förhållningssätt har potential att kunna bidra till att öka hälsa och förebygga ohälsa. / Background: Transgender people have been seen as a marginalized and vulnerable group in society. Examples of discrimination and stigmatization have emerged from societal structures and norms. Both from the environment and internalized. Furthermore, it has been shown that transgender people are at increased risk of mental illness and substance abuse in addition to their trans-specific nursing needs. Aim: The literature study described transgender persons experiences of professional-patient relations in health care. Method: The study was a descriptive literature review. Main results: The most prominent findings included communication between caregivers and transgender people. Negative experiences of care meetings were characterized by when the transgender people were treated disrespectfully by not referring to their affirmed pronoun and identity. Negative experiences were also characterized by the care staff's own values, where transphobia was described, as well as a difference in knowledge between caregivers and the transperson regarding transhealth. The result of this disrespect could in turn lead to quality of care being reduced or care being not available. Good experiences in meetings were characterized by respect for the individual, knowledge of transhealth as well as acceptance and understanding. Conclusion: How transgender people have been treated in health care has been characterized by positive and negative experiences. The fact that healthcare staff have had transhealth-relevant knowledge and the ability to meet the transgender person with a holistic and person-centered approach has the potential to contribute to increasing health and preventing ill health.

No description available.

Bakgrund: Det är en förhållandevis liten andel personer som lever med diagnostiserad hiv-infektion i Sverige, men eftersom flertalet av dessa personer kommer från högendemiska länder är det som blivande sjuksköterska av intresse att undersöka vad stigmatisering kan innebära i mötet med vårdpersonal. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa hiv/aids-patienters erfarenheter av stigma i mötet med vårdpersonal. Metod: Litteraturstudie är baserad på femton empiriska studier med kvalitativ ansats. Artikelsökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Vid kvalitetsgranskning användes SBU;s kvalitetsgranskningsmall. Som analysmetod användes Graneheim & Lundman 2004. Resultat: Fem kategorier framkom från analysen; bristande integritet, fördomar, rädsla, bortprioritering och okunskap. Konklusion: Hivstigma utgör ett hinder för patienters tillgång till behandling samt riskerar vidare smittspridning. Stigma inom vården kan leda till att patienter undviker att delge sin hiv-status eller undviker att söka vårdtjänster. Detta utgör en risk för såväl patienten som vårdgivaren. Sårbara riskgrupper bland hiv-patienter är framför allt migranter och unga kvinnor, vilket kan vara viktigt att uppmärksamma. / Background: There is a relatively small proportion of people living with HIV infection in Sweden, but since most of these people come from high endemic countries, it is interesting as a prospective nurse, to explore what stigmatization can mean in the meeting with healthcare professionals. Aim: The aim of the literature study was to compile HIV/AIDS patients' experiences of stigma in meeting with healthcare professionals. Method: A literature study based on fifteen empirical studies with qualitative approach. Article searches were made through the PubMed and CINAHL databases. Quality review was done with SBU's quality review template. As an analytical method, Graneheim & Lundman 2004 was used. Results: Five categories emerged from the analysis; lack of integrity, prejudice, fear, prioritization and ignorance. Conclusions: HIV stigma constitutes to be a barrier to patients' access to treatment and prevent continued spread of the infection. Stigma in healthcare can lead to patients not willing to disclose their HIV status or avoiding seeking health care services. These are risk factors for both the patient and the healthcare provider. Vulnerable risk groups among HIV patients are mainly migrants and young women.

Syftet med studien är att uppmärksamma äldre döva. Genom kvalitativa undersökningar belysa äldre dövas tankar och farhågor om att åldras och eventuellt vara i behov av äldreomsorg, utifrån perspektiven social konstruktion och stigmatisering. Studiens fem informanter var, en från biståndsenheten, en äldrevägledare samt tre äldre döva personer för att få ett brett perspektiv på problemområdet. För att skapa det empiriska materialet användes semistrukturerade intervjuguider. Empirin har analyserats med meningskategorisering i programmet Nvivo-12 för att få fram relevanta och trovärdiga resultat. Inom tidigare forskning var det svårt att finna artiklar som tar upp ämnet äldre döva, vilket understryker behovet av ytterligare forskning kring ämnet. Vi har i vårt resultat kunnat urskilja att det finns en diskriminering av äldre döva i processen kring äldreomsorg. Vi fann också att hörande, som inte har någon dövkunskap, som kommer i kontakt med döva konstruerar egna uppfattningar om dövas livsvillkor, utifrån okunskap och samhällsnormer. Resultat av studien visar också att det finns möjligheter till förbättring där vissa städer efter påtryckningar av dövrörelsen har öppnat äldreomsorg för döva samt medborgarkontor

Introduktion: Forskning har visat att patienter kan uppleva diskriminerande bemötande inom vården. Några faktorer som påverkar bemötande är personers etnicitet, könsidentitet och socioekonomisk position. Diskriminering inom sjukvård kan ha allvarliga konsekvenser, och bidra till lägre förväntad livslängd. Syfte: Syftet med arbetet är att utforska hur patienter med olika etniska bakgrunder, olika könsidentiteter och i socioekonomiskt utsatta positioner upplever bemötandet inom hälso-och sjukvården. Metod: För att besvara syftet genomfördes en allmän litteraturöversikt där elva originalartiklar genomförda med kvalitativ metod analyserades. Artiklar inhämtades från PubMed och APA PsychInfo och granskades med hjälp av Fribergs fyra-stegs analysmetod. Resultat: Personer med olika etniciteter, könsidentiteter och socioekonomisk ställning hade upplevt både positivt och negativt bemötande. Vissa personer som upplevt negativt bemötande och diskriminering valde att inte söka hjälp nästa gång eller att avvakta tills behovet krävde akuta insatser. Strukturella normer kombinerat med patienters individuella faktorer ledde till erfarenheter av diskriminering inom vården. Slutsats: Patienter kan uppleva bemötande som diskriminerade på grund av etnisk tillhörighet, könsidentitet och socioekonomisk utsatthet. Det behövs kunskap och utbildning för att alla ska få möjlighet till jämlik vård. Patienters upplevelser och berättelser är en viktig del för ökad förståelse gällande hur diskriminerande faktorer samverkar. / Introduction: Studies have shown that patients can experience encounters in health care as discriminatory. Factors that affect encounters are people’s ethnicity, gender identity and socioeconomic positions. Discrimination in healthcare can have serious consequences, amongst others lower life expectancies for some groups. The aim: The aim was to explore patients’ experiences of the encounter within healthcare depending on factors such as ethnicity, gender identities and socioeconomical positions. Method: Descriptive design with a literature review was used as method where eleven qualitative original articles were analysed. Articles were found through searches in the databases PubMed and APA PsychInfo and were analysed with a four-step method by Friberg. Result: Individuals with different ethnicities, gender identities’ and socioeconomical positions had experiences of both positive and negative interactions. Some who had negative experiences and had been subjects of discrimination chose to avoid care until the need was so great that they required emergency care. Structural and normative ideas combined with patients’ different conditions created discrimination in health care settings. Conclusion: Patients can experience encounters as discriminatory based on their ethnicity, gender identity and socioeconomic vulnerable positions. More knowledge and education are needed to get closer to the goal of health equity. Patients experiences and stories are an important part to be able to reach a greater understanding of how different discriminatory factors intersect.