Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur representanter ur den samlade elevhälsan beskriver arbetet för elever med bristande förmåga till socialt samspel och den utsatthet som finns kring kränkningar, utanförskap och mobbning. De aktuella frågeställningar som ligger till grund är följande: Hur beskriver professionsutövare inom elevhälsan att de arbetar med elever med bristande förmåga till socialt samspel? Hur resonerar professionsutövare inom elevhälsan kring det förbyggande och åtgärdande arbetet för elever med bristande förmåga till socialt samspel? Vika insatser beskriver professionsutövare inom elevhälsan att de vidtar för elever med bristande förmåga till socialt samspel när mobbning och utanförskap är problembeskrivningen?    Föreliggande studie har utgått från en konstruktivistisk grundad teori med tydliga rötter i den symboliska interaktionismen. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Åtta deltagare ur elevhälsan (tre rektorer, tre kuratorer och två specialpedagoger) är intervjuade med en semistrukturerad intervjuguide till grund. Materialet från de transkriberade intervjuerna har kodats initialt, teoretiskt och fokuserat och har resulterat i tre teoretiska modeller. Den första teoretiska modellen är Underlättande och försvårande faktorer för elevgruppen som har brister i förmågan till socialt samspel och elevhälsans arbete för och med gruppen. Denna modell behandlar de faktorer representanter ur elevhälsan finner försvårande eller underlättande i arbetet. Den andra Strategier för att överkomma hinder behandlar de strategier representanterna använder sig av i arbetet med elevgruppen med bristande förmåga till socialt samspel. Den sista teoretiska modellen Strategier och förklaringsmodeller till mobbning, kränkningar och utanförskap hos elevgruppen med brister i förmåga till socialt samspel behandlar de strategier och förklaringsmodeller representanterna använder sig av för att förhålla sig till elevgruppens överreprepresentation i utanförskap, samt mobbnings- och kränkningssammanhang.

Bakgrund: Forskning visar på en stark koppling mellan elever som utsätts för kränkningar och på psykisk och fysisk ohälsa. Kränkningar som sker på nätet upplevs av tonåringar som extra skadligt på den mentala hälsan. Skolsköterskor har möjlighet att förebygga kränkningar och främja hälsa på tre olika nivåer; individ, mellanmänsklig och systemnivå. Syfte: Studiens syfte var att undersöka skolsköterskors erfarenhet av att förebygga kränkningar i skolor och på nätet. Metod: Det användes en kvalitativ metod i studien och resultatet analyserades genom innehållsanalys. Sju skolsköterskor i Sverige har intervjuats via e-post. Resultat: Tre kategorier framträdde i resultatet: att vara tillgänglig för elever och vårdnadshavare, att samtala med elever, och att samverka. Konklusion: Studien visar att skolsköterskorna visar på bred erfarenhet av att förebygga kränkningar. Dessa erfarenheter beskrivs framförallt i det individinriktade- och mellanmänskliga arbetet. Arbetet på systemnivå tenderar att vara eftersatt. Fynd visar på varierad erfarenhet av normkritiskt perspektiv som arbetsmetod. / Background: Research shows a strong connection between pupils exposed to harassment and to physical and mental illness. Harassment occurring on the internet are perceived by teens as extra harmful to their mental health. School nurses have the opportunity to prevent harassment and to promote health on three different levels; individual,- interpersonal,- and system level. Aim: The purpose of the study was to investigate the school nurses’ experiences in preventing harassment in schools and on the internet.  Method: A qualitative methodology was used in the study and the results were analyzed by content analysis. Seven school nurses in Sweden have been interviewed by email.  Result: Three categories appeared in the result: to be available to pupils and their guardians, to talk with pupils and to cooperate.  Conclusion: The study shows that school nurses demonstrate broad experiences in preventing harassment. These experiences occur primarily in the individual-oriented and interpersonal work level. Experiences at the system level are less occuring. It appears there were varied experiences of norm-critical perspective as a working method.

Since 2009 the Swedish Sport Confederation has included a child rights perspective in their policy guidelines for child sport in Sweden. These guidelines states that all children shall be protected from all forms of physical or mental violence, injury or abuse, neglect or negligent treatment, maltreatment or exploitation. Despite this, studies show not only that emotional abuse and maltreatment occurs in children´s sport but that it is has a great effect on children. The aim of this study was to analyze the experiences and effects of emotional abuse and maltreatment among children athletes. Data were gathered through semi-structured interviews with nine children, 13-18 years old, from both team- and individual sports. The result shows that emotional abuse and maltreatment occurs between both athletes and between athletes and their coaches. It is the coherency and atmosphere in the group that is a vital factor for the sport to lead to positive feelings and experiences. When there is no strong coherency, the atmosphere is perceived as negative, destructive criticism between athletes increases or when destructive criticism comes from coaches, it leads to negative feelings and experiences. The most commonly form of emotional abuse and maltreatment was verbal abuse, lack of attention, neglect and non-verbal abuse. The result show effects such as decrease in performance, lower self-confidence and insecurity. It also shows effects associated with feelings such as irritation, inadequateness, unsuccessfulness and sadness. Emotional abuse and maltreatment occurs on practice, competitions as well as beside the field of play and is in the vast majority of situations linked to performance.

Syftet med denna studie var att undersöka om samband fanns mellan respondenters känsla av sammanhang (mätt genom KASAM-13) och psykiska välbefinnande (mätt genom General Health Questionnaire) beroende på om individerna upplevt att de utsatts för mobbning eller inte under grundskoleåren. En kvantitativ studie utfördes med hjälp av en enkät där de 121 deltagarna besvarade frågor gällande KASAM och psykiskt välbefinnande. 74 respondenter rapporterade att de utsatts för mobbning och 47 respondenter att de inte upplevt sig utsatt för mobbning under grundskoleåren. Resultatet visade att KASAM kunde predicera psykiskt välbefinnande, vilket innebar att individer med högre KASAM även hade högre psykiskt välbefinnande. Medelvärdet för KASAM i gruppen med mobbade individer var signifikant lägre än medelvärdet i gruppen med respondenter som inte upplevt sig bli mobbade. Gällande psykiskt välbefinnande var medelvärdet något lägre för mobbad-gruppen än vad det var för icke mobbad-gruppen, men inte signifikant skild från icke mobbad-gruppen. / The purpose of this study was to investigate whether there was a relationship between respondent’s Sense of Coherence (measured by SOC-13), and psychological well-being (measured by the General Health Questionnaire) depending on whether the individuals were bullied during the years they spent in elementary school or not. A quantitative study was conducted with the help of a questionnaire in which 121 participants answered questions about Sense of Coherence and psychological well-being. 74 respondents reported being bullied and 47 responded not being bullied during the elementary school years. The result showed that Sense of Coherence can predict psychological well-being which means that individuals with higher Sense of Coherence also had higher psychological well-being. The mean value of Sense of Coherence in the group of bullied individuals was significantly lower than the mean value in the group of respondents who did not have the same experience. Regarding psychological well-being, the mean was slightly lower for the bullied group than it was for the non-bullied group, but not significantly different from the non-bullied group.

Den här studiens syfte är att bidra med kunskap om grundsärskollärares perspektiv på kränkande behandling av elever med måttlig till svår/grav intellektuell funktionsnedsättning samt kunskap om lärarnas eget arbete med att hantera kränkande behandling av dessa elever. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Nio lärare i grundsärskolan deltog. Genom ett målstyrt urval och utifrån en intervjuguide, intervjuades lärare som arbetat minst ett år med elever med måttlig till svår/grav intellektuell funktionsnedsättning inom grundsärskolans inriktning ämnesområden. Det empiriska materialet systematiserades och analyserades med tematisk analys utifrån ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv. Analysen resulterade i fyra teman: uppfattningar, kunskap, kommunikation och uppföljning. Resultat visar att för att identifiera, tolka och agerar vid kränkande behandling av elever med måttlig till svår/grav intellektuell funktionsnedsättning, beskriver deltagarna att lärarna använder sig av verktyg, som kunskap om sig själva och eleven, kommunikation med eleven, kommunikation inom personalgruppen och med elevens vårdnadshavare, samt uppföljning med elev och personal. En analys av resultatet visar att även kommunikation om styrdokumentens innehåll och vägledning om vad som ska skrivas i anmälan om kränkande behandling skulle kunna läggas till som ett verktyg. Deltagarna beskriver ett omfattande arbete som kräver stort personligt engagemang med ett empatiskt förhållningssätt, där skapandet av relationer upplevs som viktigt. Konsekvenser av kränkande behandling för eleverna beskriver deltagarna är att de blir otrygga och/eller att deras inlärning påverkas negativt men också att reaktion kan utebli om den kränkande behandlingen inte är av fysisk karaktär. Studiens resultat i form av verktyg bör vara användbara inom annan verksamhet än grundsärskolan som exempelvis daglig verksamhet eller LSS-boende.

Syftet med studien var att undersöka skolkuratorns roll i arbetet mot mobbning. Systematisk litteraturgenomgång samt användande av innehållsanalys tillämpades för att besvara litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Rollteori samt tidigare forskning utgjorde underlag för analys av resultat. Resultatet visade att begreppet mobbning av skolkuratorer kan tolkas olika och medför därav en syn på mobbning som är mångtydig. Skolkuratorer kan i sin förklaring av hur de ser på mobbning utgå ifrån ett eller flera perspektiv. Mobbning kan betraktas ur ett allmänorienterat, individorienterat eller miljöorienterat synsätt. Ett allmänorienterat synsätt utgår ifrån en helhetssyn kring eleverna. Ett individorienterat synsätt betraktar att elevers individuella svårigheter, kroniska tillstånd eller funktionsnedsättningar ger upphov till inblandning i mobbningsincidenter. Ett miljöorienterat synsätt innefattar en psykosocial syn där norm, kultur, familj, lärare samt klasskamrater betraktas som bidragande till involvering i mobbning. Arbetet mot mobbning betecknar en komplex funktion där skolkuratorns roll består av flera aktiviteter. Exempel på ett urval av aktiviteter involverar initiativ som individuella samtal, stödgrupper, medling samt samarbete med familj och skolpersonal. / The purpose of the study was to investigate the role of the school counselor in the work against bullying. A systematic review of literature and use of content analysis were applied to answer the aims and questions of the literature study. A role-theoretical framework and research provided the basis for analysis of results. The result showed that the concept of bullying by school counselors can be interpreted differently, and thus entails a view of bullying that is ambiguous. In their explanation of how they view bullying, school counselors can start from one or more perspectives. Bullying can be viewed from a general, individual or environmental view. A general-oriented view is based on a holistic view of the students. An individual-oriented view considers that students' individual difficulties, chronic conditions or disabilities give rise to involvement in bullying incidents. An environment-oriented view includes a psychosocial view where norm, culture, family, teachers and classmates are considered contributing to involvement in bullying. The work against bullying represents a complex function in which the role of the school counselor consists of several activities. Examples of a selection of activities involve initiatives such as individual discussions, support groups, mediation and collaboration with family and school staff.

Syftet med studien var att utifrån ett medarbetarperspektiv undersöka sambandet mellan arbetstillfredsställelse och ledares utövande av härskartekniker. Dessutom studerades vilka härskartekniker som av medarbetare upplevdes mest förekommande från ledare. Genom en enkätundersökning studerades arbetstillfredsställelse i förhållande till härskarteknikerna osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påförande av skuld och skam. Resultatet visade en negativ korrelation mellan härskartekniker och arbetstillfredsställelse. En multipel regressionsanalys visade att förlöjligande starkast predicerade arbetstillfredsställelse. En ANOVA följt av ett post-hoc testvisade att osynliggörande upplevdes mest frekvent. Slutsatsen var att ledares användande av härskartekniker primärt har en negativ effekt på medarbetarens arbetstillfredsställelse, och att det därmed bör finnas ett organisatoriskt intresse i att uppmärksamma och arbeta förebyggande med härskartekniker. / The purpose of this study was to investigate the relationship between job satisfaction and leaders’ practices of master suppression techniques from an employee perspective. Further, the master suppression techniques most frequently experienced were studied. A survey was conducted to investigate job satisfaction in relation to following master suppression techniques; making invisible, ridicule, withhold information, double bind andheap blame/put to shame. Results showed that there was a negative correlation between job satisfaction and master suppression techniques. A multiple regression showed that the strongest predictor for job satisfaction was “ridicule”. Furthermore, an ANOVA followed by a post-hoc test showed that the master suppression technique “making invisible” was used most by leaders based on employees’ experience. In conclusion, master suppression techniques overall have a negative effect on employees’ job satisfaction. Therefore, there should be an organizational interest in noticing and working preventively with master suppression techniques.

Information kring mobbing och utanförskap är viktig men kan ofta upplevas som torr och ointressant. Detta kandidatarbete utforskar fantasyillustrationer som ett sätt att hantera svårare ämnen genom berättande och underhållning. Jag har forskat kring berättande och fantasygenren som verktyg för att kunna diskutera svårare ämnen på ett mindre konfronterande och mer lättmottagligt sätt samt hur illustration kan användas som ett medium för att berätta. Detta har lett till min gestaltning, en fantasyberättelse om mobbning och utanförskap vid namn ”Himlen, Havet och Riddaren”. Jag har samarbetat med Lotusmodellen och deras Trygga Klassen arbete för att utveckla en berättelse och sedan genom en process av konceptarbete utvecklat karaktärer och en visuell värld av unga riddare på en ö i ett grönt hav. Jag har använt mig av storyboarding och ett flertal illustreringsbaserade berättarmetoder som färgmening och komposition för att skapa en berättelse som är tydlig trots att den saknar text eller berättare. Jag har testat och använt digitala illustrationsmetoder för att arbeta effektivt och hinna med ett stort arbete under kort tid. Resultatet är en video bestående av 36 illustrationer som tillsammans bildar en berättelse som visualiserar mobbing och utanförskap med ett positivt budskap och en stämning som förstärks med timing, ljudeffekter och musik. / Information about bullying and exclusion is important but can often be perceived as dry and uninteresting. This bachelor thesis explores fantasy illustrations as a way to deal with more difficult topics through storytelling and entertainment. I have researched storytelling and the fantasygenre as a tool for discussing more difficult topics in a less confrontational and more receptive way as well as how illustration can be used as a medium for storytelling. This has led to my design, a fantasy story about bullying and exclusion called “Himlen, Havet och Riddaren”. I have collaborated with Lotusmodellen and their Trygga Klassen work to develop a story and then through a process of concept art developed characters and a visual world of young knights on an island in a green sea. I have used storyboarding and a number of illustration-based storytelling methods such as colour meaning and composition to create a story that is clear even though it lacks text or narrator. I have tested and used digital illustration methods to work efficiently and get a great deal of work done in a short time. The result is a video consisting of 36 illustrations that together form a story that visualizes bullying and exclusion with a positive message and a mood that is enhanced with timing, sound effects and music.

Denna studie utforskar sexuella trakasserier, mobbning och kränkningar i akademisk miljö. På uppdrag av Luleå tekniska universitet har en sekundäranalys av data från en nationell prevalens­studie genomförts i syfte att beskriva före­komsten av kränk­ningar inom lärosätet samt analysera skillnader i utsatthet. För att synliggöra hur maktordningar i akademin är närvar­ande i de kränk­ningar som sker har skillnader i utsatthet under­sökts utifrån kön, ålder samt de olika organisa­toriska positioner som anställda, doktorander och stu­denter har inom lärosätet. I syfte att sätta resultaten i en kontext har också jämförelser gjorts med aggregerade data för högskole­sektorn. Särskilt fokus har lagts på att kartlägga före­komsten av sexuella trakass­erier, mobb­­­ning och andra former av kränkande behandling men stud­ien utforskar därtill en samlad teo­retisk förstå­else av kränk­ningar för att belysa mångfalden och komplexiteten i utsattheten. Resultaten visar att Luleå tekniska universitet i stort följer trenden för högskolesektorn som helhet; totalt 4 procent vid lärosätet upp­ger att de utsatts för sexuella trakasserier och totalt 8 pro­cent uppger att de utsatts för mobbning. Ungefär dubbelt så många uppger att de har varit åskådare, det vill säga fått kännedom om andra som utsatts. De närmre analyser som gjorts av vilken typ av kränkningar som sker visar att de beteenden som är mest utbredda inom läro­sätet kan beskrivas som mer subtila och normal­iserade former av kränkningar. Resul­taten visar också att det finns betydande skillnader i utsatt­het. De övergr­ip­­ande trenderna indikerar att kvinnor, yngre ålders­grupper och studenter rapp­orterar högre utsatt­het för sexuella trakasserier medan främst kvinnor, äldre ålders­grupper och anställ­da rapp­orterar att de utsatts för mobbning. Sam­tidigt finns några trendbrytande resultat som indi­ker­ar att män i högre utsträckning utsätts för vissa beteenden som kan förknippas med en masku­lin och kränkande jargong. Dessa kunskapsbidrag har flera implikationer för ett vidare förändringsarbete inom läro­sätet. Bland annat finns behov av att tillämpa ett brett arbets- och studiemiljö­arbete som kan adressera även de subtila och mer var­dagliga former av kränkningar som är mest utbredda. Arb­ets- och studie­miljö­­arbetet bör dessutom utformas med grund i kunskap om vilka grupper som är särskilt ut­satta; kvinnors situ­ation bör beaktas särskilt men även insatser för att före­bygga sexuella traka­sserier bland yngre och stu­denter samt mobbning bland äldre och anställda bör vara en målsätt­ning. Avslut­ningsvis pekar studien på att det fortsatt finns kun­skaps­luckor som behöver utforsk­as vidare, bland annat krävs upprepade mätningar för att avgöra vilken påverkan covid-19-pandemin haft på utsattheten samt ytterligare studier kring doktoranders situation inom lärosätet. / This study explores sexual harassment, bullying and violations in academic environment. On behalf of Luleå University of Technology, a secondary analysis of data from a national preva­lence study has been conducted in an aim to describe the incidence of violations within the uni­­versity and to analyse differences in exposure. To shed light on how power relations within the Aca­demy are present in violations, differences in exposure have been examined based on gender, age and the different organi­za­tion­­al positions of employees, doctor­al students and other stud­ents. In an aim to contextualize the results, comparisons have also been made with aggre­gated data for the higher education sector. Primarily, focus has been to examine the incidence of sexual harass­ment, bullying and other vio­lations, but the study also explores an interweaved theoretical under­standing of violations to emphasize the diversity and complexity of abuse. Results show that Luleå University of Technology largely follows the trend for the higher education sector as a whole; a total of 4 percent state that they have been subjected to sexual harassment and a total of 8 percent state that they have been subjected to bullying. About twice as many reports being bystanders. The closer analysis made concer­ning the type of violations that occur show that behav­iours that are most widespread within the university can be described as more subtle and everyday-like violations. Furthermore, results show that there are signi­ficant differ­ences in who is subjected to violations. The overall trends indi­cate that women, younger age groups and students report higher exposure to sexual harassment, while mainly women, older age groups and employees report being subjected to bullying. However, there are also some trend-breaking results, indicating that men are more exposed to certain behaviours that can be associated with a masculine and offensive jargon. These knowledge contributions have several implications for further development work within Luleå University of Technology. Among other things, there is a need to apply a broad app­roach to improvements of the work and study environment that can address also the subtle and more everyday-like forms of violations that are most widespread. Actions should also be based on an aware­ness of which groups are particularly vulnerable; the situation of women should be given special con­sider­ation, but eff­orts to prevent sexual harassment among young people and stud­ents and bullying among older age groups and employees should also be an objective. Finally, the study indicates that there are still considerable knowledge gaps that need to be explored further, including repeated measurements to determine the impact of the covid-19 pandemic as well as further studies on doctoral students' situation within the university.

Författare, forskare och lärare har länge lyft fram skönlitteraturs förmåga att låta läsare förstå sina egna liv och erfara andras till en grad utan motsvarighet bland pedagogiska och didaktiska redskap. Vad gäller verk som simultant kan imponera med litterär kvalité och värdegrundsfrämjande potential kan få konkurrera med Oima Yoshitokis manga Koe no katachi (sv. (En) Tyst Röst), ett påstående som denna uppsats syftar att bevisa. Genom att analysera mangan i förhållande till skolans vädegrund, gymnasiesvenskämnets kunskapskrav, samt forskning om didaktisk potential, litterär kompetens, mobbningsbekämpning och diskriminering framhäver denna studie hur väl mangan lämpar sig i gymnasiesvenskarbete. Resultaten visar att Koe no katachi kan utmana elever på sätt likvärdiga med mer konventionell litteratur (epik, lyrik och dramatik), att den har god didaktisk potential, och att den överensstämmer väl med forskares tankar om verk som utvecklar elevers litterära kompetens. Mangan ger god inblick i mobbning och diskriminring som fenomen (med specifikt fokus på diskriminering utifrån funktionsvariation, kön och könsöverskridande identiteter och uttryck), och innehåller viktiga budskap om medmänsklighet och förståelse. Slutsatsen är således att mangan skulle fungera utmärkt både för gängse skönlitteraturundervisning och värdegrundsfrämjande klassrumsarbeten, men att mangas fallande status och svåråtkomlighet i Sverige likväl gör gymnasieanvändning av den opraktisk i dagsläget.