Studiens syfte är att undersöka hur lärare på fritidshem tänker kring mobbning och på vilket sätt de arbetar för att förebygga mobbning i sin verksamhet. Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts på två fritidshem och fyra fritidslärare har intervjuats. Informanterna i studien är valda utifrån snöbollsmetoden. Studien utgår ifrån en tematisk analys med färgkodning. Det resultatet visar är att dessa fyra fritidslärare har olika erfarenheter av mobbning, vissa har personliga erfarenheter och vissa har det genom yrket. Samtliga lärare arbetar med att förbygga mobbning på fritidshemmet, men de använder sig av olika metoder för att förhindra mobbning. Informanterna arbetar målmedvetet för att förebygga mobbning, bland annat genom att vara synliga och deltagande i aktiviteterna. På ett av fritidshemmen har man också inrättat ett trygghetsteam.

Nationalekonomisk litteratur har visat att utsatthet för skolmobbning kan ha negativa konsekvenser på lång sikt såsom lägre utbildningsnivå och löner. I denna uppsats undersöks huruvida olovlig frånvaro kan vara en mekanism som ligger till grund för de långsiktiga följderna genom att studeraorsakssambandet mellan mobbning och skolkning. Därtill undersöks ifall elevernas kön har en påverkan i denna fråga. OLS samt paneldatametoden fixed effects används i studien med hjälp av data på kommunnivå från finska enkätundersökningen Hälsa i skola för åren 2017 och 2019. I studien hittas inget starkt bevis för att mobbning skulle orsaka olovlig frånvaro hos offren eftersom den mest pålitliga modellen inte finner något signifikant samband. Dock tyder övriga resultat på att det kan finnas ett i verkligheten. Andra modeller estimerar att en procentenhets ökning i andelen mobbade elever orsakar ungefär 0,2 procentenheters ökning i andelen skolkande elever. Resultaten indikerar att det kan finnas könsskillnader i denna fråga. / It has been shown in the economical literature that being bullied at school may have negative consequences in the long run, such as lower educational levels and wages. This paper examines whether school absenteeism could possibly be one mechanism behind the long-run consequences by studying the causality between bullying and truancy. Gender’s role in the question has also been examined. OLS and panel data method fixed effects along with Finnish survey data for 2017 and 2019 are applied. No strong evidence that bullying would lead the victims to truant was found as the most reliable model couldn't find any significant association. Other results, though, suggest that such causality might exist. Alternative models estimate that a one percentage point increase in the share of students bullied causes an increase of approximately 0,2 percentage points in the share of truants. The results indicate that there might be gender differences regarding the topic.

Mobbning sker ofta i närvaro av fler personer än förövaren och offret. Det är ett socialt fenomen där även deltagarroller såsom den passiva åskådaren och försvararen bevittnar mobbningen, varav den passiva åskådaren håller sig undan och försvararen väljer att ingripa för att hjälpa offret. Trots att forskning om barns och ungas perspektiv på mobbning visar att de anser det vara både omoraliskt och fel så ökar mobbningen i de svenska skolorna och många elever som bevittnar mobbning förblir passiva. Med bakgrund av detta syftade aktuell studie till att identifiera och undersöka hur gymnasieelever, i sina naturliga kompisgrupper och med egna ord, resonerar kring varför vissa elever ingriper medan andra förblir passiva i en mobbningssituation trots att tidigare forskning visat att elever generellt tycker att mobbning är fel. Deltagarna bestod av 51 gymnasieelever inom åldersspannet 16 till 21 år (34 flickor, 17 pojkar) och kom från 14 skolor lokaliserade i åtta orter i Sverige. Datainsamling skedde genom semistrukturerade fokusgruppsintervjuer om 3–5 elever i vilka två vinjetter (en med flickor och en med pojkar) som illustrerade fiktiva mobbningssituationer innehållandes flera deltagarroller fungerade som utgångspunkt för samtalen. Data analyserades genom konstruktivistisk grundad teori och utmynnade i en grundad teori. Analys av deltagarnas utsagor visar på att elever beräknar vilka konsekvenser som kan komma av ett potentiellt ingripande, och om dessa anses allt för negativa så resulterar det i vidare passivitet. Studien erbjuder en djupare förståelse för hur gymnasieelever motiverar och förklarar deltagarrollernas beteende och kan fungera som ett ramverk för framtida antimobbningsarbete som syftar till att få åskådare att kunna agera i linje med sina moraliska värderingar. / Bullying often takes place in the presence of more people than the perpetrator and the victim. It is a social phenomenon where participant roles such as the passive bystander and the defender also witness the bullying, of which the passive bystander stays away and the defender chooses to intervene to help the victim. Although research on children’s and youth’s perspective on bullying show that they consider it both immoral and wrong, bullying is increasing in Swedish schools and many students who witness bullying remain passive. Based on this, the current study has aimed to identify and investigate how upper secondary school students, in their natural groups of friends and with their own words, reason about why some students intervene while others remain passive in a bullying situation, despite previous research showing that students generally consider bullying as wrong. The participants consisted of 51 upper secondary school students in the age range 16 to 21 years (34 girls, 17 boys) and came from 14 schools located in eight counties in Sweden. Data was gathered through semi-structured focus group interviews consisting of 3-5 students in which two vignettes (one with girls and one with boys) that illustrated fictitious bullying situations containing several participant roles served as a starting point for the conversations. The data was analyzed through constructivist grounded theory and resulted in a grounded theory. Analysis of the participants’ statements shows that students calculate the consequences that can come from a potential intervention, and if these are considered too negative, it results in further passivity. The study provides a deeper understanding of how upper secondary school students motivate and explain the behavior of participant roles and can serve as a framework for future anti-bullying work aimed at enabling bystanders to act in line with their moral values.

The purpose of this study was to examine the relation between previously experienced bullying with students’ current risk behaviors. The participants were 341 university students in Sweden and the data were collected with a web-based survey. The results showed that students with high experiences of previous bullying were less satisfied with their lives today than students with low experiences of bullying. In addition, male students who experienced bullying in childhood had higher levels of risk behaviors today, whereas female students who experienced bullying in adolescence had higher levels of risk behaviors today. This could be discussed by the fact that relational bullying, which is more common among females, occurs the most in adolescence, while physical bullying, which is more common among males, occurs mostly in childhood. Future research should control for sensation seeking and risk behaviors in adolescence, as well as the effects of cyberbullying. / Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan tidigare upplevd mobbning och studenters riskbeteenden idag. Deltagarna bestod av 341 universitetsstudenter i Sverige och datainsamlingen genomfördes via en webbaserad enkät. Resultatet visade att studenter som tidigare hade upplevt högre nivåer av mobbning var mindre nöjda med sina liv idag jämfört med studenter som hade upplevt lägre nivåer av mobbning. Dessutom hade manliga studenter som hade upplevt mobbning i barndomen högre riskbeteenden idag, medan kvinnliga studenter som hade upplevt mobbning i tonåren hade högre riskbeteenden idag. Detta kan diskuteras genom att indirekt mobbning, som är vanligare hos kvinnor, oftast uppstår under tonåren, medan fysisk mobbning, som är vanligare hos män, oftast uppstår under barndomen. Framtida forskning borde kontrollera för sensationssökande och riskbeteenden i tonåren, samt effekterna av nätmobbning.

Syftet med studien är att undersöka och kritiskt granska förskolors plan mot kränkande behandling med fokus på dominerande diskurser och interdiskursiva mönster i formuleringarna kring arbetet mot kränkande behandling. Det empiriska materialet består av förskolors plan mot kränkande behandling samt övergripande nationella policydokument. Materialet har analyserats med kritisk diskursanalys som teoretisk och metodologisk utgångspunkt vilket kompletterats med begreppet governmentality. Analysen har fokuserat hur arbetet mot kränkande behandling framställs i förskolors plan mot kränkande behandling, vilka texter dessa dokument bygger på och vilken betydelse den intertextuella kedjan får samt vilka diskurser kring barn och barndom som blir synliga och hur de kan förstås i relation till arbetet mot kränkande behandling. Analysen visar att arbetet mot kränkande behandling framställs primärt i termer av trygghetsarbete och som arbete för demokrati och allas lika värde. Analysen visar även hur flera diskurser kring barn och barndom framträder i dokumentens formuleringar som både samverkar och kan uppfattas som motstridiga i komplexa mönster. I undersökandet av vilka diskurser som framträder och den intertextuella kedjan visar analysen även att vissa typer av diskurser som framträder i förskolornas plan mot kränkande behandling kan förstås som relativt stabila och oförändrade i relation till övergripande nationella dokument medan andra visar på mer tydliga förändringar.

Mobbning är ett universellt fenomen som sker i olika miljöer i gruppsammanhang, bland annat på arbetsplatser och i skolor. Psykisk ohälsa ökar i takt med att mobbningen ökar, och kan ge livslånga effekter hos mobbningsoffret. Syftet med den här studien är att undersöka hur mobbning hanteras i svenska skolor. Specifikt undersöker studien olika strategier som elevhälsoteamen arbetar med för att förebygga mobbning och motverka pågående mobbning i skolmiljön och hur det arbetet ser ut utifrån ett individ- och grupperspektiv, samt huruvida mobbning orsakas av individuella eller sociala faktorer. Denna studie utgår ifrån socialpsykologiska teorier och begrepp kring social identitet, gruppdynamik och sociala normer. Tio intervjuer genomfördes och urvalet bestod av respondenter verksamma inom elevhälsan, både som kuratorer och skolsköterskor. Studiens resultat visar att mobbning är ett gruppfenomen snarare än ett individfenomen. Det har framkommit olika arbetssätt att arbeta både förebyggande och åtgärdande på individnivå och på gruppnivå. Det har även visat sig att lärare har en väsentlig påverkan på det förebyggande arbetet mot mobbning. Elevhälsans arbete får bäst resultat när samtlig skolpersonal arbetar med varandra för att motverka mobbning är ett ytterligare resultat. / Bullying is a universal phenomenon that occurs in group settings, including workplaces and schools. Mental illness increases as bullying increases and might cause the victim lifelong effects. The aim of this study is to look into how bullying is handled in Swedish schools. The study specifically explores different strategies that the student care team works on preventing the occurrence of bullying and ongoing bullying in the school environment from an individual and group perspective, and whether bullying is caused by individual or social factors. This study is based on social psychological theories and concepts such as the social identity theory, group dynamics and social norms. Ten interviews were conducted in the process. The results of this study demonstrate that bullying is a group phenomenon. It has shown different working methods to prevent and remediate from individual and group level. The results of this study reveal that bullying is a group phenomenon rather than an individual one. There has also been emphasis and great importance on the essential influence of the teachers in the work. It has been shown that the work of student care gets the best results when everyone at the school helps each other to counteract bullying.

Bakgrund: Sjuksköterskan kan i sitt omvårdnadsarbete använda sig av det teoretiska ramverket Fundamentals of Care för att uppnå en personcentrerad vård. Ramverket förespråkar patientsäkerhet och allas rätt till högkvalitativ omvårdnad men även att sjuksköterskan behöver vara medveten om hur organisationen och miljön påverkar omvårdnaden. Socialstyrelsen (2023) beskriver att patientsäkerheten bland annat påverkas av arbetsmiljön och dess faktorer, exempelvis hög arbetsbelastning och stress. Inom hälso- och sjukvården har en försämrad arbetsmiljö ett samband med mobbning som på så sätt även kan påverka patientsäkerheten och omvårdnadsarbetet. Förekomsten av mobbning på arbetsplatsen mot sjuksköterskor är således oönskat och problematiskt. För att öka medvetenheten kring hur problematiskt detta fenomen är behövs en förståelse för hur sjuksköterskor upplever utsattheten för mobbning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att utsättas för mobbning på arbetsplatsen av sina kollegor. Metod: Litteraturstudien baserades på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databassökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Data analyserades i enlighet med Popenoe m.fl. (2021) metod. Resultat: Resultatet utgörs av tre kategorier; Mobbningens karaktär, Påverkan på sjuksköterskornas välbefinnande och Påverkan på sjuksköterskornas omvårdnadsarbete. Mobbningens karaktär utgörs i sin tur av tre underkategorier. Konklusion: Mobbningen uttrycks i olika former och ger konsekvenser hos sjuksköterskorna som påverkar deras fysiska och psykiska välbefinnande, patientsäkerheten samt omvårdnadsarbetet. Förekomsten av mobbning på arbetsplatsen ger en försämrad arbetsmiljö som utgör ett direkt hot mot patientsäkerheten och gör att omvårdnad inte kan ges utifrån Fundamentals of Care. / Background: Nurses can use the Fundamentals of Care theoretical framework in their nursing work to achieve person-centered care. The framework advocates patient safety and everyone's right to high-quality care, but also that the nurse needs to be aware of how the organization and the environment affect patient care. Socialstyrelsen (2023) describes that patient safety is, among other things, affected by the work environment and its factors, for example high workload and stress. Within health care, a deteriorating work environment has a connection with bullying, which in this way can also affect patient safety and nursing work. The occurrence of bullying in the workplace against nurses is thus undesirable and problematic. To increase awareness of how problematic this phenomenon is, an understanding of how nurses experience being exposed to bullying is needed. Aim: The aim of the literature study was to highlight nurses' experiences of being bullied in the workplace by their colleagues. Method: The literature study was based on twelve qualitative scientific articles. Database searches were performed in Cinahl, PubMed and PsycInfo. Data were analyzed in accordance with Popenoe et al. (2021) method. Result: The result consists of three categories; The nature of the bullying, The impact on the nurses' well-being and The impact on the nurses' nursing work. The nature of the bullying is in turn made up of three subcategories. Conclusion: The bullying is expressed in various forms and has consequences for the nurses that affect their physical and mental well-being, patient safety and nursing work. The presence of bullying in the workplace creates a deteriorated work environment that poses a direct threat to patient safety and means that nursing care cannot be provided based on the Fundamentals of Care framework.

Bakgrund: Kränkande särbehandling är ett betydande problem på arbetsplatser både nationellt och internationellt, även inom hälso- och sjukvården. Trots detta har svenska arbetsgivare inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att bekämpa problemet, speciellt när det gäller att ge enhetschefer rätt kunskaper och förutsättningar. För att hjälpa arbetsgivare ta itu med detta problem, främja hälsa bland anställda och säkerställa att de uppfyller sina lagstadgade skyldigheter att stödja chefer inom arbetsmiljöfrågor, krävs därav mer kunskap om hur enhetschefer själva upplever förutsättningarna i arbetet mot kränkande särbehandling. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur enhetschefer inom hälso- och sjukvård upplever förutsättningarna för att identifiera och hantera kränkande särbehandling bland sin personal. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod med induktiv ansats använts för att uppfylla syftet med forskningen. Tio enhetschefer inom hälso- och sjukvården intervjuades genom ett semi-strukturerat format, och intervjudata analyserades därefter genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att studiedeltagarna var överens om att förutsättningarna upplevdes påverkas av flera faktorer, inklusive tillgången till socialt och organisatoriskt stöd, närvaro, tillgänglighet och kommunikationen med personalen, samt chefens personliga erfarenheter och egenskaper. Slutsats: Denna studie bidrar med en ökad kunskap om vilka förutsättningar som upplevs nödvändiga i arbetet mot kränkande särbehandling, varav även ny kunskap framkommit om hur detta upplevs av specifikt enhetschefer inom hälso- och sjukvården. Även om studiens resultat bör överföras med försiktighet till andra kontexter, föreslås det användas som ett hjälpmedel för arbetsgivare att förstå enhetschefernas perspektiv, för att därigenom kunna förbättra sitt chefsstöd, och sålunda det systematiska arbetsmiljöarbetet mot kränkande särbehandling på arbetsplatsen. / Aim: The aim of this study was to explore how first-line managers in healthcare perceive the prerequisites for identifying and managing victimization among their staff. Method: In this study, a qualitative method with an inductive approach were used to fulfill the aim of the research. Ten first-line managers in healthcare were interviewed using a semi-structured format, and the interview data were subsequently analyzed through a qualitative content analysis. Results: The results indicated that the participants agreed that the prerequisites were perceived to be influenced by several factors, including access to social and organizational support, the presence, availability, and communication with the staff, as well as the manager’s personal experiences and traits. Conclusion: This study contributes to increased knowledge about the prerequisites perceived as necessary in the work against victimization, including new insights about how this is experienced specifically by first-line managers within healthcare. Although the results of the study should be cautiously transferred to other contexts, it is suggested to be used as a tool for employers to understand the perspectives of first-line managers, thereby improving their support for managers, and thus the systematic occupational health work against victimization in the workplace.

Syftet med studien är att undersöka och kritiskt granska förskolors plan mot kränkande behandling med fokus på dominerande diskurser och interdiskursiva mönster i formuleringarna kring arbetet mot kränkande behandling. Det empiriska materialet består av förskolors plan mot kränkande behandling samt övergripande nationella policydokument. Materialet har analyserats med kritisk diskursanalys som teoretisk och metodologisk utgångspunkt vilket kompletteras med begreppet governmentality. Analysen har fokuserat hur arbetet mot kränkande behandling framställs i förskolors plan mot kränkande behandling, vilka texter dessa dokument bygger på och vilken betydelse den intertextuella kedjan får samt vilka diskurser kring barn och barndom som blir synliga och hur de kan förstås i relation till arbetet mot kränkande behandling. Analysen visar att arbetet mot kränkande behandling framställs primärt i termer av trygghetsarbete och som arbete för demokrati och allas lika värde. Analysen visar även hur flera diskurser kring barn och barndom framträder i dokumentens formuleringar som både samverkar och kan uppfattas som motstridiga i komplexa mönster. I undersökandet av vilka diskurser som framträder och den intertextuella kedjan visar analysen även att vissa typer av diskurser som framträder i förskolornas plan mot kränkande behandling kan förstås som relativt stabila och oförändrade i relation till övergripande nationella dokument medan andra visar på mer tydliga förändringar.

This study analyses how abusive treatment is handled in three novels for adolescents, Färglös, Näthat blues, and Fjärde riket, in order to reveal how these novels can be used as a basis for discussions of values in the teaching of Swedish in upper secondaryschool. The three novels were chosen because statistics showed that they were the most frequently borrowed books for young people under the subject heading bullying at a library in southern Sweden. The analysis shows that there are different forms of abusive treatment in the three books. Färglös describes abusive treatment against a social category, where the members of the vulnerable group are forced to protect themselves and each other as a group. Näthat blues is about net bullying, sexual harassment, and gender-related bullying against a specific individual, while Fjärde riket shows how abuse can be used as a strategy to achieve a higher power position. The latter book tells the story from the point of view of both the victim and the perpetrators. The conclusionis that the three novels, in different ways, invite changes of perspective and can function well as a basis for discussions about abuse using fictitious characters.