Denna studie undersöker hur elever i årskurs 4 uppfattar likhetstecknet. Syftet är att undersöka om elevernas uppfattningar av likhetstecknet kan förklaras av dess framställning i läroböckerna. Tre svenska läromedelsserier för årskurs 1 till 3 studeras där uppgifter med likhetstecknets kategoriseras och klassificeras. Studien visar att likhetstecknet i nio fall av tio presenteras på traditionellt vis, det vill säga där räkneoperation är lika med svar (t.ex. 2+5=7). Mest sällan presenteras likhetstecknet i operation är lika med operation (t.ex. 2+5=3+4). Förklaringar till likhetstecknets betydelse eftersöktes även i de studerade läroböckerna, vilket visar att en förklaring av likhetstecknets betydelse kortfattat ges i första boken men följs sällan eller aldrig upp. Vidare genomfördes en undersökning med elever i årskurs 4 där knappt hälften av eleverna ger svar som indikerar på en relationell förståelse för likhetstecknet. Det går inte att dra några generella slutsatser men studiens resultat indikerar att en förändring av läroböckerna skulle kunna öka elevernas förståelse för likhetstecknet.

Läroplanen för förskolans strävansmål gör att arbetet kring modermålsutvecklingen kommer upp till diskussion allt mer. I studiens region har yttre stöd i form av modermålspedagoger tagits bort och uppdraget ligger nu enbart på förskolans pedagoger. Barn med annat modersmål än svenska är en utmaning för pedagogerna.  Syftet med studien är att undersöka hur föräldrarna upplever att modersmålsstöd fungerar för barn med finska som modersmål. Forskningsfrågan var: hur upplever de finsktalande föräldrarna att deras barns språkutveckling i finska stöds i förskolan? Vad händer med barnets modersmål när pedagogerna inte talar finska utan bara erbjuder barnen att ta del av olika kulturuttryck på sitt modersmål. På Gotland finns 610 invånare med finskt ursprung. Det finns en modersmålslärare, 15 grundskoleelever och 4 gymnasieelever som har modersmålsundervisning i finska. I den gruppen finns 12 föräldrar, som alla fick enkäten varav 10 svarade. Studiens slutsats är att föräldrarna tycker att det inte fungerar med det modersmålsstöd som erbjuds nu. Det räcker inte med olika kulturuttryck på barnens modersmål med svensktalande pedagoger för att bibehålla språket, det behövs finsktalande pedagoger flera gånger i veckan i förskolan. Det är då språkinlärningen är som intensivast och det stödjer även andraspråksinlärningen. / Esikoulun (tässä päiväkodin) opetussuunnitelman toiveet merkitsevät sitä, että äidinkielen kehitystyö nousee yhä enemmän keskusteluun. Tutkitussa kunnassa tuki äidinkielenopettajien muodossa on poistettu ja tehtävä on nyt yksinomaan esikoulun opettajilla. Lapset, joiden äidinkieli on muu kuin ruotsi, ovat haaste esikoulun opettajille. Tutkimuksen tarkoituksena on selvittää, miten vanhemmat kokevat suomenkielisten lasten äidinkielen tuen toimivan. Tutkimuskysymys oli: miten suomenkieliset vanhemmat kokevat, että heidän lastensa kielen kehitystä tuetaan esikoulussa?  Mitä tapahtuu lapsen äidinkielelle, kun esikoulunopettajat eivät puhu suomea, vaan tarjoavat sen sijaan lapsille mahdollisuuden osallistua erilaisiin kulttuuri-ilmaisuihin omalla äidinkielellään?  Gotlannissa on 610 alkuperältään suomalaista asukasta. Äidinkielenopettajia suomen kielessä on vain yksi, äidinkielen oppilaita on 15 peruskoulussa ja 4 lukiossa. Tässä ryhmässä vanhempia on 12, joille lähetin kyselylomakkeen, johon sain 10 vastausta. Tutkimuksen johtopäätös on, että vanhempien mielestä äidinkielen tuki nykyisessä muodossaan ei riitä.  Eri kulttuuri-ilmaisuihin osallistuminen ruotsinkielisten esikouluopettajien kanssa äidinkielen ylläpitämiseen ei riitä, vaan tarvitaan suomenkielisiä esikoulunopettajia useita kertoja viikossa esikoulussa. Silloin kielen oppiminen on kaikista tehokkainta ja tukee myös toisen kielen oppimista.

Denna studie har som fokus och syfte att undersöka på vilket sätt det nedärvda och förvärvade utbildningskapital påverkar gymnasieungdomars framtida utbildningsstrategier i landsbygdskommuner i Norrbotten. Studien har även som syfte att undersöka hur platsen där gymnasieungdomarna bor påverkar det nedärvda och förvärvade utbildningskapitalet och om platsen är en av förklaringarna på att många gymnasieungdomar söker sig bort från landsbygdskommuner i Norrbotten och vidare till högre utbildning på större orter. Följande teoretiska tillika utbildningssociologiska begrepp av Pierre Bourdieu har använts för att bearbeta och besvara studiens syfte; utbildningskapital och utbildningsstrategi. Metoden för att samla in data var kvantitativa enkätundersökning med kvalitativa inslag. 20 personer svarade på enkäten från gymnasieskolans studieförberedande klasser fördelat på två mindre landsbygdsorter, Pajala och Arvidsjaur. De analysmetoder som användes för att bearbeta insamlade data var univariat analys och tematisk innehållsanalys. Resultatet i studien indikerar att de utbildningsstrategier som växer fram påverkas av det nedärvda och förvärvade utbildningskapitalet hos ungdomar i Norrbottens inland. Framväxten av individens utbildningsstrategi beror även på geografiska och socioekonomiska omständigheter. Det går inte automatiskt att säga att ett högt utbildningskapital hos föräldrarna leder till att en individ söker sig vidare till högre studier samtidigt som det inte går att säga att ett lågt utbildningskapital hos föräldrarna gör att individen inte söker sig vidare till högre studier. Utan platsen, familjen, kulturen man växer upp och lever i och de socioekonomiska förutsättningar inverkar också på vilka utbildningsstrategier som växer fram hos individen. Föräldrars utbildningskapital är närvarande för ungdomarna, både det höga och låga utbildningskapitalet hos föräldrarna inverkar på ungdomarnas utbildningsstrategier när de tar form.

No description available.

Denna studie syftar till att genomföra en kartläggning som belyser förekomsten av ungdomars upplevelser kring hedersrelaterade normer och begränsningar samt därtill undersöka erfarenheter av kränkande behandling i Malmö. För att uppnå syftet har följande tre frågeställningar formulerats: I vilken omfattning upplever ungdomar att de begränsas eller har begränsats av normer inom familjen avseende val av partner, kärleksförhållande, val av umgänge och om de har de krav på att förbli oskulder fram till äktenskap? I vilken omfattning begränsas eller har dessa ungdomar begränsats av normer inom familjen avseende vanligt förekommande aktiviteter på fritiden och/eller lektioner eller aktiviteter under deras skolgång? I vilken utsträckning upplever eller har dessa ungdomar upplevt kränkande behandling som innefattar inskränkningar i den personliga integriteten, förbud, social kontroll, isolering, förskjutning, hot om våld och/eller våld från sin familj eller annan släkting? Vidare ämnar studien även undersöka om det förekommer likheter och skillnader avseende ungdomarnas upplevda begränsningar utifrån ungdomarnas bakgrund. Studien är av kvantitativ ansats baserad på en guppenkätundersökning riktad till ungdomar i tredje årskurs på gymnasiet i Malmö och ägde rum hösten 2011. Det slumpmässiga urvalet består av 549 respondenter, varav 384 respondenter har besvarat enkäten. Analysen av det empiriska materialet utgår från tidigare forskning samt en kulturteoretisk förklaringsmodell på hedersproblematiken. Studiens resultat påvisar att cirka tre procent av samtliga respondenter anses leva med hedersrelaterade normer och begränsningar. Resultatet påvisar att tjejer i större utsträckning är utsatta för hedersrelaterade normer och begränsningar i jämförelse med killar. / The aim of this study is to conduct a survey that highlights the presence of teenagers’ knowledge and involvement regarding honor-related norms and limitations while also examining experiences of offensive treatment in Malmö. In order to come to a conclusion, the following three questions have been formulated: To what extent do teenagers feel that they are or have been restricted or limited by the norms within the family regarding the choice of partner, love relations, choice of friends and if there is a requirement to remain a virgin until marriage? To what extent are these teenagers limited or have been limited by norms within the family concerning classes and activities during school and activities after during their leisure time? To what extent do these teenagers experience or have experienced offensive treatment which includes restrictions in their personal integrity, prohibitions, social control, isolation, displacement, threats of violence and/or violence from their family or other relative? Furthermore, the study also intends to investigate whether similarities and differences occur concerning teenagers experienced limitations with their background. The study is of a quantitative approach based on a group survey of teenagers in the last year of high school in Malmö and took place during the autumn of 2011. The simple random sampling consists of 549 respondents, of which 384 respondents have answered the questionnaire. The result and analysis of the empirical material is integrated with previous research and a cultural theory that explains the issue of honor. Our results indicate that approximately three percent of all respondents deemed to live with honorary norms and limitations. The result shows that girls are more likely to experience honorary norms and limitations than boys.

Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv belysa bokföringens didaktiska frågor hur, vad och varför ur ett elevperspektiv. Studien genomfördes med totalt 49 elever fördelade på två olika klasser i två olika skolor, Stockholm och Östersund. Eleverna svarade på en enkätstudie bestående av 41 frågor, varav 33 stycken var av formen “håller absolut ej med….håller absolut med” med 6 nivåsteg. Resultatet visade sig inte stämma överens med den förutfattade meningen vi hade om att en elev från en företagarfamilj skulle ha ett naturligt försprång i sin kunskap och djupare förståelse och motivation gällande momentet bokföring. Studien visade istället på hur den tilltänkta yrkesrollen ekonom motiverar eleven då hen får känna sig viktig och att just den unika kunskapen om bokföring särskiljer eleven från övriga yrkesgrupper. Tankarna om ett bättre och rikare liv visade sig vara av stor vikt för motivation och insikten om lärarens betydelse för sin egen utveckling i lärandeprocessen var betydande. En positiv framtidstro med en stark koppling till lärandet finner vi vara kärnan till en djupare motivation inom kunskapsområdet bokföring. Att läsa ekonomi och bokföring är faktiskt något man kan använda sig av i det verkliga livet utanför skolans väggar, vilket undersökningen gav tydliga svar på. De undervisande lärarna hade mer än väl förmedlat denna insikt!

Frågorna som lades till grund för min studie, och som är direkt kopplade till de valdafrågorna som användes i utvärderingsenkäten för Mål 3-projektet som Sydskånska Gymnasieförbundet har genomfört med all sin personal, var följande:- Vilken inverkan kan man se att lärarna tycker att kompetensutvecklingskurserna för Mål 3-satsningen har över deras arbete med elevinflytande och i deras samarbeten?- Vilken påverkan kan man se att lärarna tycker att de har haft över Mål 3-satsningen, och kan man se samband mellan detta och hur lärarna upplever att Mål 3-satsningen har motsvarat deras önskemål om kompetensutveckling?- Finns det samband mellan lärarnas uppfattningar om hur Malmö högskolaskompetensutvecklingskurser har lyckats anknyta till deras vardagliga verksamhet, och skolansbehov av Mål 3-satsningen?Mitt syfte med undersökningen var att analysera resultaten av enkäterna för att kunna uppfylla önskemålen om att Sydskånska forskargruppen ska bidra med en utvärdering och genomlysning av processen för Mål 3-projektet. Ett annat syfte som jag har haft med min undersökning var att tolka materialet utifrån de postmoderna kontexterna som läraryrket infinner sig i idag. Anledningen till detta var att kunna ge djup och tolkning av enkätsvaren.Jag undersökte vissa utvalda frågor som svarar på frågorna angivna ovan, och vidareanalyserades dessa utifrån varje rektorsområde. Enkätsvaren på de utvalda frågornaindikerar att majoriteten av lärarna på Sydskånska Gymnasieförbundet tycks varamissnöjda med kompetensutvecklingskurserna för Mål 3-satsningen. En majoritet tycksange positiva svar på frågorna som inte har någon anknytning till hur Mål 3-satsningenpåverkar deras arbetssätt. Men så fort enkätfrågorna knyts till hur Mål 3-satsningeninverkar på deras vardagliga verksamhet, får man starkt negativa resultat, och detta gällerav samtliga enkätfrågor.Som avrundning utgörs min slutdiskussion av förslag och tankar om vidareforskningar för att söka svar på de frågor som analysen väcker. I det avslutande avsnittet om förslag på fortsatt forskning framför jag flera resonemang kring varför min ytliga studie saknar djup, och varför jag menar att djupstudier kring SydskånskaGymnasieförbundets omstruktureringsprocess återstår att göras.

Bakgrund: Telefonrådgivning utgör en stor del av sjuksköterskans arbetsuppgifter inom primärvården och de allra flesta har någon gång tagit kontakt med vården via telefon. Användningen av ett beslutsstöd vid rådgivning och triagering har blivit allt vanligare. Region Skåne har utvecklat Triagehandboken som är ett beslutsstöd framtaget för att användas på alla vårdnivåer.Syfte: Studien vill belysa hur sjuksköterskor inom primärvården upplever att använda sig av Triagehandboken vid telefonrådgivning. Om den upplevs som ett stöd eller en begränsning samt hur de upplever patienternas tillfredsställelse då ett beslut tagits enligt Triagehandboken.Metod: En enkätstudie gjordes med kvalitativ inriktning. Manifest innehållsanalys användes för att analysera materialet. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna överlag upplevde Triagehandboken som ett tryggt stöd vid triagering och rådgivning samt att patienternas tillfredsställelse oftast upplevdes som god. En del begränsningar visade sig i resultatet, såsom att den av en del sjuksköterskor upplevdes som tidskrävande att använda och i vissa situationer ansågs ofullständig. Slutsats: Studiens resultat ser vi som representativt för primärvården i sydöstra Skåne. / Background: Telephone consultation is a large part of the primary health care nurse’s work and almost everyone has at some point of time been in telephone contact with the medical care. The use of a decision support is now more usual in consultation and triaging. Region Skåne has developed the Triagehandboken (a triage manual) which is a decision support made for all levels in medical care. Aim: The study will illustrate primary health care nurses’ experience of using the Triagehandboken in telephone consultation. If it is experienced as a support or a limitation, and how they experience the patients satisfaction when a decision has been made according to the Triagehandboken.Method: A questionaire study with qualitative approach was made. Manifest content analysis was used to analyse the data. Result: The result showed that the nurses´ for the most part experienced the Triagehandboken as a safe support in triaging and consultation and that they often experienced the patients’ satisfaction as good. Some limitations emerged in the result, as some of the nurses´ experienced that the Triagehandboken was time-consuming to use and in some situations was seen as incomplete.Conclusion: We think that the result of the study is representative for the primary care in southeast Skåne.

Studien belyser förskollärares pedagogiska överväganden i utformandet av den fysiska lärmiljön i förskolan. Denna kvantitativa och kvalitativa enkätstudie riktade sig till förskollärare som arbetar i förskolan. Syftet med studien är att undersöka förskollärares synpunkter på utformandet av lärmiljön och hur de involverar barn i åldern 1–6 år. Valet att använda båda metoderna bottnar i att de kompletterar varandra i resultatanalysen samt skapar djupare analys. Svaren analyserades utifrån korstabulering och induktiv tematisk analys. Korstabulering gav möjlighet till att synliggöra respondenternas svar i förhållande till andra frågor. Resultaten analyseras utifrån Shiers delaktighetsstege för att synliggöra barns delaktighet utifrån respondenternas svar. Resultatet påvisar att respondenterna ser barns intresse som centralt i utformandet i lärmiljön. Studiens resultat påvisar även att förskollärare ser både utmaningar och möjligheter i att utforma goda fysiska lärmiljöer i förskolan. Resultatet visar på utmaningar i att involvera alla barn i skapandet av lärmiljön. Respondenterna nämner olika metoder beroende på barnens ålder, där de yngsta barnens synpunkter kan uppmärksammas via observation, medan de äldsta barnen exempelvis intervjuas.

This study aims to research the user perspective on interactions between authors, readers and the tagging system on the fanwork website Archive of Our Own. To answer the research questions a survey was made and sent out to users of the website via Tumblr and Reddit. In total 97 answers were received. The survey results and subsequent analysis showed us that users have similar preferences and opinions on tag usage, but have some differing opinions on the restrictions of the tag system and its affordances, as well as different views on other users’ tagging behaviors depending on if they are readers or authors. Much of the analysis stays consistent with the results of previous studies and suggestions for future research are given as a result of our own conclusions.