Elbolag inom energibranschen fokuserar allt mer på tjänster, de genomgår på så vis en tjänstefiering som medför behovet av en kunskap om tjänsternas logik. Syftet med studien handlar om att undersöka elbolags tjänstelogik i jämförelse med den tjänstedominanta logiken. Studien har en teoretisk referensram som utgår från den tjänstedominanta logiken för att möjliggöra en jämförelse med elbolags tjänstelogik. Studien har en kvalitativ metod med en karaktär av fallstudie inriktad mot kommunalt ägda elbolag som fall. Studieobjekten för fallet var tre kommunalt ägda elbolag samt en samarbetspartner som har samarbetat med elbolag inom energibranschen. Semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod genomfördes med sex respondenter från studieobjekten. Intervjuerna gav information som analyserades och skapade studiens empiri som beskriver elbolags tjänstelogik. Den kännetecknas av att elbolag utgår från materiella resurser för att skapa värde i form av produkter och tjänster i värdeerbjudanden. Resultatet visar att elbolags tjänstelogik förändras mot att fokusera mer på tjänster. Elbolags kultur förhindrar verksamhetens fokus på tjänster, som är präglad av dess starka infrastruktur i form av elnät. Jämförelsen av elbolags tjänstelogik med den tjänstedominanta logiken visar att den inte har ett fokus på immateriella resurser och ser samtliga aktörer som resursintegratörer för värdeskapande.  Studiens slutsatser handlar om att elbolag genomgår en mer omfattande tjänstefiering genom att de introducerar både analoga och digitala tjänster. Det handlar om att elbolags tjänstelogik är i ett introducerande skede av den tjänstedominanta logiken. Dock är det inte självklart att elbolags tjänstelogik ska nå den tjänstedominanta logiken. Det på grund av att tjänstelogiken påverkas av elbolags bransch och industri där materiella resurser kan fungera som en utgångspunkt för värdeerbjudanden istället för immateriella resurser.

Syftet med studien är att förklara om arbetet med ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som avspeglas i hållbarhetsredovisning leder till högre prestation. Studien har en generös inkludering av prestationsmått för att ligga nära så många av de relevanta forskningsområden som möjligt. I studiens prestationsmått inkluderas såväl subjektiva faktorer som objektiva nyckeltal. För att uppnå syftet utgår studien från den svenska energibranschen vilket är en bransch med stor miljöpåverkan. En teoretisk modell utvecklas och framställs utifrån tidigare forskning inom ämnesområdet. Den teoretiska modellen och studiens hypoteser prövas genom en enkätundersökning och analys av företagsspecifik finansiell information. Enkäten består till största del av beprövade frågeställningar men även några egenproducerade frågeställningar. Totalt deltog 105 respondenter i undersökningen och energibranschens alla åtta näringsgrenar är representerade i studien. Analysen bygger på stegvisa multipla regressionsanalyser. Diskussionen antyder att forskningsfrågan inte var så enkel att besvara eftersom det förekommer stora variationer på definitioner av studiens centrala begrepp. I resultatet presenteras att hållbarhetsredovisning som talar om hur företaget arbetar och ska arbeta för en hållbar utveckling är tidskrävande och kostsamt på kort sikt. Denna kortsiktiga kostnad övergår på lång sikt till en högre prestation för företagen som implementerat hållbarhet i verksamheten. Arbetet med ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som avspeglas i hållbarhetsredovisning för på lång sikt inte bara med sig etiska och moraliska fördelar. Vi visar även att det finns prestationsmässiga fördelar.

Samhället är idag starkt beroende av en effektiv energiförsörjning, vilket gör det viktigt attförhindra och mildra ogynnsamma effekter för både samhället och energikonsumenter somkan uppstå till följd av avbrott och störningar i energitillförseln. Uppkomsten av dessa avbrottoch störningar är troligare under kriser, varav två kriser som nyligen påverkatenergibranschen är kriget mellan Ryssland och Ukraina samt hot om cyberattacker. Vid enkris är kommunikation en betydande del av krishanteringen som innefattar de åtgärder somvidtas för att begränsa påverkan på organisationen. Kriser ger ofta upphov till oro bland deanställda, där det blir viktigt med bra kommunikation från ledaren för att kunna hanterauppkomsten av dessa oroligheter. Forskning visar på flertalet positiva effekter av att företagprioriterar och utvecklar sig inom intern kommunikation, men många företag är idag kvar vidtraditionella kommunikationssätt. Det finns forskning kring ledarskap, kommunikation och krishantering, men tidigareforskning har nästan uteslutande fokuserat på den externa aspekten av kriskommunikationfrån ledare. Vidare är intern kommunikation inom energibranschen relativt outforskatöverlag, trots branschens vitala roll i samhället. Därav blir det av intresse att se till hur deninterna kommunikationen hanteras av ledare inom energibranschen under externa kriser.Utifrån denna studie kan företag inom energibranschen få en inblick i hur internkommunikation under dessa situationer bör hanteras, samtidigt som vi bidrar med en ökadförståelse om vikten av att kommunicera effektivt inom företag. En kvalitativ fallstudie genomfördes där åtta ledare på ett energiföretag i norra Sverige deltogi datainsamlingen. Valet av att intervjua ledare grundar sig i att det är ledarna på företagetsom ansvarar för att informera de anställda under kriser, och således är det deras perspektiv vivill undersöka. Insamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med ledare påfallföretaget som valdes ut utifrån studiens syfte. Studien visade på att ledarnas hantering av den interna kommunikationen under externa krisertill stor del överensstämde mellan varandra, där det framkom att deras ledarskap, krisledningoch kommunikation påverkar och påverkas av varandra. De mest framträdande faktorernasom påverkar hur ledare hanterar den interna kommunikationen visade sig vara synen påmotivation, både av sina anställda och sig själv, vad som anses vara effektivt gällandekommunikation, samt de riktlinjer som finns på företaget att luta sig mot. Studien har bådebidragit med ny kunskap och bekräftat tidigare forskning gällande hur intern kommunikationunder externa kriser bör hanteras av ledare för att kommunikationen ska vara effektiv.

Sverige står inför en stor omställning inom energisektorn. Det finns mål om mycket mer förnybar energi som kräver mer kraftanläggningar de kommande åren. Men redan nu har många anläggningar för förnybar kraft kommit till. En del i det har varit de kooperativa energiföretagen som detta arbetet kommer fördjupa sig inom. Mer specifikt kommer det att undersökas vad medlemmar i kooperativen får ut ekonomiskt av sina medlemskap. Detta sker genom att primärt undersöka avkastningen på eget kapital. Mer forskning om kooperation är också efterfrågat av såväl företagsledare som akademin, som båda anser att kooperationen är negligerad inom forskningen. 39 ekonomiska föreningar inom energibranschen ingick i denna studien. Begränsning skedde till dem som är registrerade som arbetsgivare. Föreningarnas avkastning på eget kapital har tagits fram som helhet och vidare undersöks faktorer som påverkar avkastningen. Faktorerna har tagit fram med hjälp av resursbaserad teori och kan vara egenskaper hos företag eller vissa bolagstyper. En kvantitativ metod har använts där främst hypotesprövning har använts. Undersökningen kom fram till några faktorer som påverkar avkastningen och ett par faktorer som inte riktigt klarar kraven som våra metoder kräver, men som är nära att göra det. Medlemsengagemang som resurs ökar avkastningen på eget kapital och minskar personalkostnaderna. Engagemanget minskar dock desto större kooperativet blir. Vindkraftskooperativ är vidare mer lönsamma ju äldre kraftverk dem har. I övrigt kan noteras att signifikanta resultat är nära för att elhandelsföretag och fjärrvärmeproducenter är mer lönsamma än övriga kooperativa energiföretag med personal. / Sweden is approaching a major change within its energy sector. There are goals for renewable energy that requires the construction of more facilities Although, a lot of facilities for renewable energy have already been constructed. Which the cooperative energy companies have been a part of, which this paper will focus on. More specifically, this paper will examine their members' financial gains from their memberships. This has been conducted primarily by looking at return on equity. More studies about cooperatives is requested by both corporate leaders and academics who both agree that cooperatives are neglected in research. 39 cooperatives from the energy sector were included in this study. The study was limited to those who were registered as employers. The cooperative companies return on equity was calculated as a whole and thereafter the factors which had an effect on it were examined. The factors were picked with the help of a resource based view and could for example be a company's properties or type of company. A quantitative method has been used with hypothesis testing. This paper concludes that some factors affect the return on equity and two other factors were on the verge of affecting it, but did not pass the requirements that our methods demanded. The members' engagement as a resource increases both the return on equity and decreases personnel costs. However, the engagement becomes lower the larger the cooperative becomes. Moreover, the windpower cooperatives had higher returns the older their plants were. Also, we noticed that companies within electricity trading and district heating are close to receiving significant levels regarding their companies being more profitable than the other cooperative energy companies who were registered as employers.

The environmental situation is becoming increasingly critical. The energy sector and other industries have a big impact on our climate and the public is raising their voice for companies to admit their responsibility towards the environment and society. Companies engage in corporate social responsibility (CSR) and happily disclose their responsible performance in annual reports. But what messages are they conveying in their CSR-reporting, and what attitudes towards CSR can be found underneath the explicit content?  The aim of this study is to discover which discourses exist in CSR-reports from Swedish energy companies, and how these discourses operate. Based on a social constructionist perspective a discourse analysis derived from the discourse theory of Laclau and Mouffe was selected to meet this certain aim.  The result of the discourse analysis showed that three different discourses figure in the CSR-reports of the Swedish energy sector. These were a responsibility discourse, an economic discourse and a discourse on development. The discourses found were not mutually exclusive rather than complementing each other to enclose the whole concept of CSR as depicted in the reports examined. As a final point this study confirms the idea of CSR as a socially constructed phenomenon. / Tillståndet för vårt klimat blir alltmer kritiskt. Energibranschen och andra industrier står för stor miljöpåverkan och allt fler röster höjs för att företagen ska ta sitt ansvar gentemot miljö och samhälle. Företag engagerar sig i corporate social responsibility (CSR), på svenska företags samhällsansvar, och talar gärna om sina ansvarsfulla satsningar i årliga rapporter. Men vad säger de egentligen i rapporterna och vad är det för syn på CSR de förmedlar?  Studiens syfte är att undersöka vilka diskurser som förekommer i svenska energibolags CSR-rapporter, och hur dessa diskurser fungerar. Med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv valdes en diskursanalys utvecklad från Laclau och Mouffes diskursteori som undersökningsmetod.  Resultatet visade att CSR-rapporter i den svenska energibranschen innehåller tre övergripande diskurser: en ansvarsdiskurs, en ekonomisk diskurs och en utvecklingsdiskurs. De övergripande diskurserna var inte ömsesidigt uteslutande utan kompletterade varandra för att tillsammans omfatta hela CSR-begreppet som det förmedlades i de undersökta rapporterna. Studien bekräftar slutligen idén om CSR som ett social konstruerat fenomen.

Bakgrund: Redovisning syftar till att ge en historisk bild av en organisation – ett företag eller en koncern. Skillnaden mellan den bild som baserar sig på redovisningsprinciper (och regler) och en bild, vilken som helst, är jämförbarheten. Goodwillned-skrivningar skapar problem med just jämförbarheten. Det skäl som anges baserar sig på regler stipulerade i IFRS. Skälen som koncerner anger är i sin tur naturligtvis motiverade mer eller mindre väl med utgångspunkt i IFRS men dessa regler innehåller en betydande rymlighet som kan beskrivas i termer av godtycke. Den här uppsatsen undersöker denna rymlighet i termer av regleringen och skälen för nedskrivning som ingen undersökning hittills orienterat sig mot. Syfte: Den här undersökningen syftar till att förtydliga strukturer i skälen till goodwill-nedskivningar som ett exempel på strukturer mellan explicita skäl och regler och underliggande (implicita) tillämpningar och normer. Metod: Metoden som användes var facktextanalys. Företagen i studien är valda utifrån kriterier som är energi- och råvaruföretag, börsnoterade på stockholmsbörsen (NASDAQ OMX Nordic). Resultat: Resultaten redovisas i en tabell där man kan se tendenser. En tendens är att företagen har ett behov av att förklara och försvara sitt agerande. En annan är på normnivån, att man gärna vill vara rationell och ärlig. Det som vidare framträder är ett möjligt samband mellan den explicit formulerade regeln (IFRS) och de skäl som anges. Men detta samband är inte entydigt. Slutsats: Goodwillnedskrivningar förefaller vara svagt institutionaliserat. Godtycket (öppenheten) tycks vara det centrala som bäst förklarar det empirin visat. De skäl som koncernerna ger kopplar inte entydigt till reglerna, istället tycks det som om det finns ett betydande utrymme (godtycke) att utforma en praktisk redovisningsmodell när det gäller nedskrivningarna. / Background: The aim of accounting is to provide a historical view of an organization – a company or concern. The difference between the view that is based on accounting principles (and rules) and a view, any view, is comparability. Goodwill impairment causes a problem with precisely this comparability. The reasons given are based on rules stipulated in IFRS. The reasons that a concerns use are, in turn, motivated more or less well on the basis of IFRS but these rules contain a considerable spaciousness thus the use is arbitrary. This thesis examines the spaciousness in terms of regulation and the reasons for impairment as no study so far has studied this. Aim: This study aims to clarify the structures in the reasons for goodwill impairment as an example of the structures of explicit reasons and rules and implicit applications of standards Method: The method used was specialized text analysis. Concerns in the study are selected based on specific criteria. These concerns are selected based on the commodity and energy industries. The stocks of the concerns are listed on the Stockholm Stock Exchange (NASDAQ OMX). Results: The results are presented in a table where one can see tendencies: one such tendency is that concerns have a need to explain and defend their impairments. Another tendency is on the normative level, that one wants to be rational and honest. What also emerges is a possible connection between the explicitly formulated rule (IFRS) and the reasons given. But this relationship is not unambiguous. Conclusion: Goodwill impairment appears to be only slightly institutionalized. The arbitrariness (spaciousness) appears to be the key element that explains what our empirical data has shown. The reasons that concerns provide does not clearly link to the regulations, instead it appears that there is a considerable spaciousness (arbitrariness) to the design of a practical accounting model in terms of impairment.

Bakgrund & Problemdiskussion: Hållbarhet är ett aktuellt och omdiskuterat ämne i det moderna samhället. I den hållbara utvecklingen bär företag ett stort ansvar där energibranschen har uppmärksammats för dess betydande inverkan på miljön. Företag tillhandahåller hållbarhetsredovisningar för att kommunicera hur de arbetar för att bidra till den hållbara utvecklingen. En intressentgrupp som efterfrågar information om detta är investerare då de är i behov av att kunna jämföra företags redovisningar vid investeringsbeslut. Trots tillämpning av samma riktlinjer förekommer det skillnader mellan företagens hållbarhetsredovisningar, vilket hämmar jämförbarheten. Tidigare forskning har visat att det är vanligt att företag upprättar hållbarhetsredovisningar enligt Global Reporting Initiative (GRI) vars riktlinjer och standarder skall främja både mätbarhet och jämförbarhet.  Syfte: Utifrån det institutionella begreppet isomorfism bör företag som tillämpar samma riktlinjer bli mer jämförbara. Därav syftar denna studie till att undersöka hur jämförbarheten mellan svenska energiföretags hållbarhetsredovisningar har utvecklats över tid vid tillämpning av GRI.  Metod: Studien har en kvalitativ ansats men omfattas även av kvantitativa inslag. En komparativ forskningsdesign har tillämpats då studien ämnar till att undersöka hur jämförbarheten mellan energiföretags hållbarhetsredovisningar har utvecklats över tid. Primärdata i form av hållbarhetsredovisningar för åren 2016 och 2019 har samlats in från sju energiföretag som följer GRI. Innehållet i hållbarhetsredovisningarna har analyserats utifrån en innehållsanalys som går under benämningen Consolidate Narrivate Interogation (CONI). Slutsats: Studiens resultat visar att jämförbarheten mellan hållbarhetsredovisningar av svenska energiföretag som följer GRI har ökat över tid. Däremot förekommer det skillnader gällande hur detaljerad information som tillhandahålls samt vad de anser är viktigast att informera om. Detta påvisar att även om jämförbarheten har ökat är företagens hållbarhetsredovisningar fortfarande inte jämförbara. / Background & Problem: Sustainability is a current and debated topic in modern society. Companies are held responsible to carry out the development of their goods and services in a sustainable way. The energy sector has been noticed for its considerable impact on the climate and the environment. Companies are providing sustainability reports to communicate their work to contribute to a more sustainable future. Investors are requesting sustainability reports to be able to compare the sustainable work within companies before making decisions regarding investments. There are guidelines to follow but despite that it is hard to compare the sustainability reports between companies. Research has found that it is common that the Global Reporting Initiative (GRI) guidelines are used by companies and the guidelines aim to make the comparison between companies easier. Purpose: Companies using the same guidelines should be more comparable according to the institutional concept of isomorphism. The purpose of this study is to investigate if Swedish companies within the energy sector who use the GRI guidelines have become more comparable over time. Method: The study has a qualitative approach but do also contain qualitative elements. A comparative research design has been applied as the study aims to investigate how the comparability between energy companies’ sustainability reports have developed over time. Sustainability reports for the years 2016 and 2019 have been collected as the primary data from seven companies that follow the GRI guidelines within the energy sector. The content of the sustainability reports has been analysed based on a content analysis model called Consolidate Narrivate Interogation (CONI).  Conclusion: The comparability between the companies sustainability reports have increased over time according to the findings of the study. There is still a difference though in the level of details provided and which topic that is the most important to provide information about. The conclusion of the study is that the companies are not comparable even if the comparability has increased over time.

This study focuses on small scale hydropower in Sweden. This means plants with a capacity of up to 10 MW. The study has a special focus on plants with a capacity up to 2 MW. The study has three aims. It strives to describe the small-scale hydroelectric industry in Sweden. It lists some of the challenges of positive and negative character that owners of small hydro are facing today. The last is to find out the owners' plans for their business for the future.The basis for the analysis is a literature review, visits to hydropower plants and interviews with owners and a questionnaire. The questionnaire was answered in the spring of 2011. 128 hydropower owners with together 165 plants participated. This represents about 9 % of the total amount of small scale hydropower plants. The owners rank economy, new environmental ruling, requirements for fish ways and lack of time as the biggest challenges. The owners' concern about the new environmental ruling ispreceded by a debate on the subject in which some County Boards (Länsstyrelser) raised theissue. 38 % of plants in the survey have fish ways and another 7 % plan to get it in within a period of 10 years.Small hydropower produces about 4.3 TWh per year. Calculations made on the respondents' answers show that 80% of plants have the potential to increase its effect. 55% plan to do so within 10 years. If the plants in the survey are representative for the industry as a whole, small scale hydropower in the range of 0 - 2 MW, has a potential to increase its production by 6.1 TWh per year. / I detta arbete studeras den småskaliga vattenkraften i Sverige med ett fokus på de mindre verkenmed en effekt upp till 2 MW. Studien har tre syften. Den skall beskriva den småskaliga vattenkraftverksbranschen i Sverige. Den skall redogöra för några av de utmaningar av positiv och negativ karaktär som ägare av småskalig vattenkraft står inför idag. Det tredje är att ta reda på ägarnas planer för framtiden. Som underlag för analysen ligger en litteraturstudie, besök i kraftverk och intervjuer med ägare samt en enkät. Enkäten besvarades under våren 2011 av 128 vattenkraftsägare med tillsammans 165 verk. Detta utgör ungefär 9 % av det totala antalet småskaliga vattenkraftverk. Ägarna rankar ekonomi, krav på nytt miljötillstånd, krav på fiskväg och brist på tid som de största utmaningarna. Ägarnas oro för krav på nya miljötilltsånd har föregåtts av en debatt i ämnet där ett antal länsstyrelser krävt detta. 38 % av verken i undersökningen har fiskväg och ytterligare 7 % planerar att skaffa det inom 10 år. Det finns en stor spridning i ägarnas bakgrund, utbildning och hur man kom in i branschen. Generellt har ägarna ett stort teknikintresse. De vanligaste utbildningarna är inom teknik, lantbruk eller elektriker. En tredjedel av ägarna är i pensionsåldern. Den småskaliga vattenkraften producerar ungefär 4,3 TWh per år. Beräkningar som har gjorts på respondenternas svar visar att 80 % av verken har en potential att öka sin effekt. 55 % planerar att göra det inom 10 år. Om de verk som deltog i enkäten är representativa för branschen i sin helhet skulle den småskaliga vattenkraften i spannet 0-2 MW kunna öka sin produktion med 6,1 TWh.

SAMMANFATTNING Titel: Sambandet mellan ESG-betyg och finansiell prestation inom energibranschen – en kvantitativ studie inom EU-länderna  Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Fanny Bergström och Julia Larsson  Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2023 - maj  Syfte: Intresset för hållbarhet och hållbarhetsredovisning har växt sig allt större och i takt med detta har sambandet mellan ett företags ESG-betyg och dess finansiella prestation blivit ett omdiskuterat forskningsområde. Tidigare forskning har kommit fram till motstridiga resultat då resultaten skiljer sig branscher och länder emellan. Med anledning av detta ska denna studie rikta in sig på energibranschen i EU för att utveckla det aktuella forskningsområdet. Studiens syfte är därmed att undersöka om det finns ett samband mellan företagens ESG-betyg och finansiell prestation inom energibranschen i EU. Studien ämnar dessutom undersöka vad ett eventuellt samband visar samt om sambandet skiljer sig om ett företag fokuserar mer individuellt på något av delkomponenterna miljö, social och bolagsstyrning.  Metod: Studien utgår ifrån en kvantitativ metod och tillämpar en deduktiv ansats. Datan som inhämtats är av sekundär art och har hämtats ifrån databasen Refinitiv Eikon. Urvalet består av 86 energibolag från 15 olika länder inom EU och har analyserats under en tidsperiod på fem år. Datan har analyserats med hjälp av univariat-, bivariat- och multivariat analys i statistikprogrammet SPSS.  Resultat och slutsats: Resultatet indikerade på ett negativt signifikant samband mellan ESG-betyg och ROA men också mellan E-betyget samt S-betyget och ROA. Fortsatt visade resultatet inget signifikant samband mellan G-betyget och ROA samtidigt som det inte, med varken ESG-betyget eller de enskilda komponenterna, fanns något signifikant samband med ROE.  Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med forskning om sambandet mellan ESG-betyg och finansiell prestation i en bransch som är relativt outforskad. Den utforskar även sambandet mellan de tre enskilda komponenterna och finansiell prestation. På så sätt går det att få en ökad kunskap om sambandet även i denna bransch.  Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning har föreslagits utefter denna studies begränsningar. Ett förslag är att använda data från fler databaser än en för att då kunna öka studiens generaliserbarhet. Ytterligare ett förslag är att undersöka detta samband i fler länder och fler branscher för att på så sätt kunna få en större bild på hur sambandet ser ut i olika branscher världen över.  Nyckelord: ESG-betyg, E-, S- och G-betyg, ROA, ROE, Finansiell prestation och Energibranschen / ABSTRACT Title: The relationship between ESG-score and financial performance within the energy sector – a quantitative study within the EU countries.  Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration  Author: Fanny Bergström and Julia Larsson  Supervisor: Jan Svanberg  Date: 2023 – May  Aim: The interest in sustainability and sustainability reporting has increased, and because of this, the relationship between a company´s ESG-rating and its financial performance has become a debated area of research. The result of previous research is conflicting as the results differ between sectors and countries. Due to this, this study will focus on the energy sector in the EU in order to develop the current research area. The purpose of the study is therefore to investigate whether there is a relationship between the companies ESG-rating and financial performance within the energy sector in the EU. The study also intends to investigate what a possible relationship shows and whether the relationship differs if a company focuses more individually on one of the sub-components environments, social and governance.  Method: The study is based on a quantitative method and has a deductive approach. The collected data is secondary and has been obtained from the Refinitiv Eikon database. The sample consists of 86 energy companies from 15 different countries in EU and has been analyzed over a period of five years. The data has been analyzed using univariate-, bivariate- and multivariate analysis in the statistical program SPSS.  Results and conclusions: The result indicates a negative significant correlation between ESG-score and ROA but also between E-score, S-score and ROA. The result showed a non-significant correlation between G-score and ROA while there was a non-significant correlation with ROE for either ESG-score or the individual components.  Contribution of the thesis: This study contributes to the research on the relationship between ESG-score and financial performance in a sector that is relatively unexplored. This study also explores the relationship between the three individual components and financial performance, thus allowing for a better understanding of the relationship in this sector.  Suggestions for future research: Suggestions for the future research have been proposed on the limitations of this study. One suggestion is to use data from more than one database to increase the generalizability of the study. Another suggestion is to investigate the relationship in more countries and sectors to get more knowledge about the relationship in different sectors and countries in the world.  Key Words: ESG-score, E-, S- and G-score, ROA, ROE, financial performance, energy sector

Bakgrund: Det har uppmärksammats att konsumtionen och efterfrågan av el fortsätter att öka för varje år. Resultatet av det växande behovet har lett till stigande utsläppsnivåer inom energibranschen. Ett sätt för att kontrollera nivåerna av utsläpp är utsläppsrätter. Priset på utsläppsrätter har ökat och förväntas öka ännu mer. Det finns i dagsläget inget gemensamt globalt direktiv om hur utsläppsrätter ska redovisas, däremot finns rekommendationer inom både IFRS och US GAAP om hur de kan klassificeras och värderas i redovisningen. IFRS är en principbaserad redovisningsstandard som är utgiven av IASB, medan US GAAP är en regelbaserad redovisningsstandard som utfärdas av FASB. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur utsläppsrätter redovisas i energibranschen hos europeiska respektive amerikanska företag. Frågeställning: Vilka likheter och skillnader finns mellan klassificering och värdering av utsläppsrätter utifrån IFRS och US GAAP i energibranschen? Metod: I denna studie har en kvantitativ innehållsanalys genomförts där det empiriska materialet utgörs av 31 företags årsredovisningar. Vidare har en kodningsmanual skapats där kategorier kring klassificering och värdering av utsläppsrätter utformats, för att sedan kunna sammanställa datan i ett kodningsschema. Teoretisk referensram: Studiens resultat har med hjälp av legitimitetsteorin och institutionell teori förklarat vad de rådande likheterna och skillnaderna gällande redovisningen av utsläppsrätter i Europa och USA kan bero på. Slutsats: Resultaten visar att de skillnader som finns mellan IFRS och US GAAP i energibranschen är främst klassificering av utsläppsrätter, efterföljande värdering av utsläppsrätter och redovisningen av utsläppsskyldighet. De största likheterna mellan IFRS och US GAAP är värdering av tilldelade utsläppsrätter samt köpta utsläppsrätter. / Background: It has been noticed that the consumption and demand for electricity continues to increase every year. The result of the growing needs has led to rising emission levels in the energy industry. One way to control the levels of emissions is emission rights. The price of emission rights has increased and is expected to increase even more. There is currently no common global directive on how emission rights are to be reported, however, there are recommendations within both IFRS and US GAAP on how they can be classified and valued in the accounts. IFRS is a principle-based accounting standard established by the IASB, while US GAAP is a rules-based accounting standard established by the FASB.  Purpose: The purpose of this study is to examine the accounting of emission rights in the energy industry between European and American companies.  Question: What are the similarities and differences between the classification and valuation of emission rights between IFRS and US GAAP in the energy industry?  Method: In this study a quantitative content analysis has been implemented where the empirical material consists of 31 companies' annual reports. Furthermore, a coding manual has been created where categories regarding classification and valuation of emission rights have been designed, in order to compile the data in a coding scheme.  Theory: The results of the study have with the help of legitimacy theory and institutional theory explained what the similarities and differences regarding the accounting of emission rights in Europe and the USA may be due to.  Conclusion: The results show that the differences that exist between IFRS and US GAAP in the energy industry are mainly the classification of emission rights, the subsequent valuation of emission rights and the reporting of emission obligations. The biggest similarities between IFRS and US GAAP are the valuation of allocated emission rights and purchased emission rights.