Denna studie undersöker nyanländas elevers erfarenheter av tiden i förberedelseklassrespektive ordinarie klass. Studiens syfte är att undersöka elevers uppfattningar avinkludering, samhörighet och utanförskap när de lämnar förberedelseklassen för attövergå till en ordinarie klass. Ett delsyfte är att undersöka vilka faktorer som påverkarelevers känslor av inkludering respektive exkludering. Materialet består avsemistrukturerade fokusgruppsintervjuer som genomfördes med sammanlagt niodeltagare i tre olika intervjugrupper. Tematisk innehållsanalys används för att analyserainsamlade data. Resultatet av studien visar att språkbarriären i klassrummet leder till atteleverna känner sig exkluderade från den ordinarie klassen. Att inte ha tillräckligaspråkkunskaper bidrar även till exkludering i den ordinarie klassen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare beskriver och uppfattar sitt arbete i två olika förberedelseklasser, en med en hög andel flerspråkiga elever och en med få flerspråkiga elever. I studien jämförs och analyseras lärarnas beskrivningar av arbetssätt, förberedelseklassens organisation och elevernas skolframgång. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie genomförts där fyra lärare har intervjuats. Resultaten som framkom visar att arbetssätten i de båda förberedelseklasserna är snarlika. Samtliga lärare betonar vikten av att utforma arbetet utifrån varje individ och utgå ifrån elevens tidigare kunskaper. I resultatet visade sig den stora skillnaden mellan skolorna vara tillgången på modersmålslärarna och studiehandledarna. Vidare är föreberedelseklasserna organiserade på olika sätt och gruppuppdelningarna ser även olika ut. Resultatet uppvisar att utslussningen från förberedelseklasserna i båda fallen sker efter ungefär ett och ett halvt år. Informanterna berättar om vikten av kartläggning och samarbete med ämnes- och klasslärare. När det gäller elevernas skolframgång visar det sig i denna undersökning att samtliga lärare menar att det är ytterst individuellt hur eleverna klarar sig efter sin tid i förberedelseklassen. Informanterna pekar på att det är olika faktorerar som påverkar elevernas skolframgångar. Vidare pekar resultatet på att i början av sin tid i förberedelseklassen interagerar eleverna främst med varandra, men att eleverna tids nog integreras och blir slutligen en del av den ordinarie klassen. Slutligen visar resultatet att faddersystem är att föredra, men att det oftast är andraspråkselever som blir faddrar till de nyanlända.

Den här studien handlar om hur lärare hanterar det dagliga arbetet med målrelaterat arbete och bedömning i förberedelseklassen. Syftet med studien är att undersöka vilka mål lärarna utgår ifrån i arbetet med sina elever samt hur de arbetar med bedömning och dokumentation av elevernas språkutveckling. Undersökningen består av fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i förberedelseklass på tre olika grundskolor. Enligt resultatet arbetar lärarna i enlighet med andraspråksforskningen samtidigt som deras arbete på flera punkter krockar med Skolverkets förordningar. Studien visar även att Skolverkets förordningar i ett fall motsäger varandra samt att lärarna arbetar enligt 4 § i Skollagen då de anpassar utbildningen efter varje elevs behov.

I januari 2016 beslutade Skolverket om nya riktlinjer för skolors mottagande av nyanlända elever och de har bland annat lyft fram social delaktighet som en framgångsfaktor för dessa elevers språk- och kunskapsutveckling. Ett led i den nya mottagningen är att nyanlända elever ska ut i den ordinarie klassens undervisning fortast möjligt. Syftet för denna kvalitativa studie är att undersöka lärares arbete, erfarenheter och tankar kring att få nyanlända elever socialt delaktiga i det ordinarie klassrummet samt vilka utmaningar som kan uppstå i arbetet med detta. Detta undersöks genom intervjuer. Under studiens gång visade det sig att lärarna i fråga ännu inte direkt påverkats av de nya riktlinjerna då de ännu inte hade slagit igenom verksamheten. Ändå valde jag att gå vidare med studien eftersom lärarna sedan tidigare har erfarenheter av att ta emot nyanlända elever, erfarenheter som är viktiga för det framtida mottagandet. Resultatet och analysen visar genom två frågeställningar att en bra metod är att använda sig av den ordinarie klassens elever som stöd och resurs. Dock framkommer det att det inte är helt okomplicerat. Men studien visar även hur läraren direkt och indirekt i samspel med alla elever kan skapa en välkomnande atmosfär. Ett annat sätt för få nyanlända elever mer socialt delaktiga i undervisningen är att anpassa den så att den fungerar för alla elever, oavsett språk eller kunskapsnivå. Verktyg i form av en Ipad kan också öka den nyanländes möjlighet att vara aktiv i undervisningen. Slutligen framkom att studiehandledarens närvaro är otroligt viktig för nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling vilket också ökar möjligheten för social delaktighet och samspel med både klasskamrater och lärare. Däremot ifrågasätts studiehandledarens roll och lärare ser gärna att organisationen kring den bör effektiviseras.

De senaste åren har ett stort antal personer anlänt till Sverige. Med detta har många skolorrunt om i landet tagit emot många nyanlända elever. Många av dessa barn har varit borta frånskolan länge, andra har kanske aldrig gått i skolan, därför är kontakten med den svenskaskolan setts som en introduktion till det nya samhället. Svenska skolan arbetar för att allaelever, oavsett modersmål, ska lyckas i skolan och nå framgång i livet. Studiens syfte är attundersöker hur lärarna mottagar och inkluderar nyanlända elever för att de ska få sammaförutsättningar som elever som har svenska som modersmål. Studien riktar sig till årskurs 1-3och går djupare in på de olika organisationsmodellerna som finns och deras funktion. Vi harintervjuat fem lärare varav två jobbar i förberedelseklass och tre med direkt integrering iordinarie klass. I resultatdelen lyfter respondenterna de sätten som de själva använder förmottagbara och inkluderande de nyanlända eleverna i undervisningen. I slutdiskisionen komvi fram till vilka metoder och mottagnings sätt som är lämpliga att använda i att inkludera denyanlända eleverna i både förberedelseklassen och i direkt integrerad undervisning.

Syftet med vår kvalitativa studie var att studera hur mottagande och undervisningkan formas för nyanlända elever i årskurs 1. Vi valde att jämföra två grundskolor somär placerade i olika kommuner som skiljer sig åt gällande det mångkulturella. Enaskolan är i ett “svensktätt” område och den andra skolan är i ett “invandrartätt”område. Metoden som vi valde att använda oss av var intervjuer. Resultatet visarskillnader och likheter i mottagande samt undervisning mellan grundskolorna. I vårslutsats ser vi att skolorna har olika arbetssätt och metoder för att både ta emot ochundervisa nyanlända elever, i svenskämnet. Skolorna anpassar arbetssätt ochsvenskundervisningen utifrån de olika behov som finns bland de nyanlända eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tre mellanstadielärare arbetar med nyanlända elevers språkutveckling. Studien genomförs i tre olika skolor. Lärarna intervjuas genom semistruktuerade intervjufrågor. Resultatet visar att lärarna har varierande arbetsuppgifter i klassrummet. I alla tre intervjuer beskriver lärarna de utmaningar de möter i klassrummen, som bland annat påverkar undervisningen. Lärarnas arbetssätt kopplas till den sociokulturella teorin som även beskrivs i studien. Slutsatsen är att lärarnas arbetssätt uppvisar vissa likheter, samtidigt som de varierar väldigt mycket. Lärarna vill utveckla den kunskap som finns för att undervisa nyanlända elever trots utmaningarna de möter.

Syftet med min studie är att få kunskap om nyanlända elevers integrering i den svenska skolan genom att lyfta fram nyanlända elevers berättelser om mötet med utbildningens fält. För att besvara syftet utgick jag ifrån två frågeställningar hur kan beskrivningar av nyanlända elevers möten med den svenska utbildningens fält förstås? och hur kan skillnader i elevernas upplevelser av inträdet på utbildningens fält förklaras?. Under arbetets gång fungerade frågeställningarna som vägledning och hjälpmedel. För att få relevant data avgränsas studien till enbart nyanlända högstadieelever.    I studien har jag intresserat mig över att skapa djup förståelse över nyanlända elevers upplevelser, erfarenheter och tolkningar av den svenska skolan. Studien är därför en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. De kvalitativa intervjuerna genomfördes på en mångkulturell skola i en större stad i södra Sverige. Med hjälp av Bourdieus teoretiska begrepp fält, kapital och habitus har jag kunnat analysera resultatet för att förklara elevernas upplevelser och skillnader mellan dem. I likhet med tidigare forskning visar resultatet av min studie att nyanlända elever upplever svårigheter i att behärska det svenska språket som ligger till grund för exkludering av övriga elever. Slutsatsen av denna studie är att det är viktigt för lärare att effektivisera sitt lärande genom att utveckla sina kunskaper och kompetenser om hur man tar emot och integrerar nyanlända elever i skolan.

Hur mottagandet och undervisningen av nyanlända elever i skolan bör ske har länge varit ett omdebatterat ämne. Undervisning genom förberedelseklasser och direktplacering i ordinarie klass är två modeller för hur undervisningen av nyanlända elever brukar ske i de svenska grundskolorna. Båda modellerna är omtalade och har kritiserats utefter undervisningsmodellernas för- och nackdelar. Inkludering och exkludering är två begrepp som präglar skolverksamheten och som diskuterats inom området nyanlända elever. Enligt läroplanen är skolans uppdrag att bidra till en likvärdig utbildning där undervisningen anpassas efter varje enskild elevs förutsättningar och behov. Syftet med studien var att undersöka hur lärare uppfattar begreppet inkludering samt få förståelse för hur det skapas och hur inkluderingen av nyanlända elever bör ske utifrån lärares upplevelser och erfarenheter. Genom kvalitativa studier med utgångspunkt från den fenomenologiska teorin har vi valt att genomföra semistrukturerade intervjuer där studiens resultat är baserat på sju lärares uppfattningar och erfarenheter. Studiens resultat visar på likheter gällande lärarnas uppfattningar om begreppet inkludering och hur det uppnås i undervisningen. När det kommer till hur lärarna anser att undervisningen av nyanlända elever bör ske finns det även där främst likheter i de olika lärarnas utsagor.

Den ökade invandringen har påverkat Sverige på många olika sätt. Ett av de områdena som har påverkats mest har varit skolverksamheten. Skolan är en bra plats för nyanlända elever att integreras i samhället. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare uppfattar och arbetar med nyanlända elevers integrering i skolor runt om i Sverige. Studien grundar sig i kvalitativa intervjuer med fyra lärare från olika städer. Intervjuerna har skett via kommunikationssystemet Zoom. I undersökningen har svenskämnet varit i fokus, då det bygger en grund för bättre kommunikationsmöjligheter mellan eleven och läraren. Kunskaper i det svenska språket underlättar elevens inlärningsprocess. Detta gäller även andra ämnen i skolan. I studien utgår vi utifrån hermeneutiskt perspektiv. Hermeneutiken är läran om tolkning där tolkningen är processen för förståelsen. Det har visat sig vara delade uppfattningar bland forskarna i arbetet gällande vilken organisationsmodell som är mest gynnsam. Studien har visat att majoriteten av de intervjuade lärarna föredrar användning av förberedelseklass som organisationsmodell i skolan. Inga specifika riktlinjer eller arbetssätt har framkommit bland forskarnas studier som förespråkas eller rekommenderas på samhällsnivå. Skolorna prövar sig fram för att finna egna arbetssätt som kan vara till de nyanlända elevernas fördel.