En stor del av kommunikationen i vårt samhälle sker igenom skriftspråk, så som böcker och andra texter. Läsförmåga är nödvändig för att ta del av skriftspråket. Läsutvecklingen är komplex och lärares stöttning i den är viktig, dessutom är intresse för litteratur och dess innehåll en viktig komponent för läsutveckling. Läsintresset ska stimuleras av lärare i skolan, men det kan vara utmanande att väcka och utveckla läsmotivationen hos olika elever. Denna studie avser därför ge ett kunskapsbidrag om hur lärare kan arbeta läsfrämjande i sin undervisning. Syftet med studien är att utifrån lärares beskrivningar undersöka hur de arbetar för att stimulera och skapa läsmotivation hos elever. Följande frågeställningar användes för att besvara syftet: • Vilka läsaktiviteter beskriver lärare att de använder för att motivera elever att läsa? • Vilka faktorer beskriver lärare påverkar elevers läsmotivation? I studien användes en kvalitativ metod som innefattade semistrukturerade intervjuer med sex f-3-lärare. Deltagare till studien valdes utifrån ett kriteriestyrt urval och undersökningen innebar analyser av de sex utvalda deltagarnas utsagor. Studien har det sociokulturella perspektivet som ramverk. Studiens resultat visar att lärare har en viktig roll som inspiratörer för läsning. Bland annat genom att vara läsande förebilder, men också för att modellera läsning och stötta elever i att välja böcker som både är intressanta och lagom svåra. Bokpresentationer, högläsning och textsamtal skapar intresse och motivation inför elevers enskilda läsning, dessutom framkom elevers egen delaktighet som en viktig faktor för läsmotivation. / A large part of the communication in our society takes place through written language, such as books and other texts. To be able to take part in these, the ability to read is necessary. However, the development of reading is complex, and the support of teachers is important. In addition, interest in literature and its content is an important component of the development of reading. Reading interest should be stimulated by teachers at school, but it can be challenging to awaken and develop the desire to read depending on the students. Therefore, this study intends to provide a knowledge contribution on how teachers can work to promote reading in their teaching. The purpose of the study is to investigate, based on teachers' descriptions, how they work to stimulate students reading motivation. To answer the purpose, the following questions were used:  • What reading activities do teachers describe that they use in order to motivate students to read? • What factors do teachers describe that affects students' reading motivation? The study used a qualitative method that included semi-structured interviews with six Primary School teachers. Participants for the study were selected based on a criteria-driven sample and the survey involved analyses of the six selected participants' statements. The study has a sociocultural perspective. The results of the study show that teachers have an important role as inspirers for reading. For example, by being Role models as readers, but also modelling reading and support students in choosing books that are both interesting and moderately difficult. Book presentations, reading aloud and text conversations create interest and motivation for students' reading. In addition, students' participation emerged as an important factor for reading engagement.

Studiens syfte var att undersöka hur multimodala texter påverkar elevers textskapande. Deltagare var elever som går i årskurs 2. En kvantitativ studie genomfördes där eleverna fick skapa två olika texter med hjälp av input från en bildserie respektive en kort tecknad film. I studiens bakgrund lyfts socialsemiotiken fram vilket är en teori om meningsskapande och teckenskapande. Multimodala texter är uppbyggda av olika modaliteter som bild, text, ljud, färger och former. En multimodal text kan innehålla två eller flera modaliteter som bidrar med sinnesintryck och påverkar upplevelsen hos läsaren. Elevernas texter analyserades utifrån olika textmått (textlängd, ordlängd, ordvariationsindex, nominalkvot, läsbarhetsindex och meningslängd) för att lyfta fram de textuella drag som fanns. En kvalitativ analys av texterna gjordes för att belysa och stärka studiens kvantitativa resultat. Resultatet visar att de båda typerna av input påverkade elevernas textskapande olika. Lärare behöver därför bli medvetna om de multimodala texternas påverkan på elevers textskapande. En implikation av studiens resultat till undervisning är att bildserien möjliggjorde för eget kreativt textskapande hos eleverna medan filmen bidrog till ökad textmängd, längre ord och meningar, högre informationstäthet samt en högre nivå av läsbarhet.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka lärares erfarenheter och upplevelser av arbetet med talängsliga elever. Syftet gav upphov till tre frågeställningar om hur talängslan framträder, vilka utmaningar dessa elever står inför i skolan och vilka arbetssätt som lärarna anser gynnar de talängsliga eleverna. För att ge en bakgrundsinformation till arbetet beskrivs det vad talängslan innebär, diagnoser som kan påverka talet och vilka förväntningar som finns på eleven gällande talet utifrån styrdokument och skolans upplägg. För att ge en tydligare bakgrund beskrivs tidigare forskning som bedrivits om ämnet. Den tidigare forskningen varierar avseende vilka årskurser den riktar sig mot och har utförts med olika typer av metoder. Generellt påvisar den tidigare forskningen gynnande arbetssätt för eleverna och vilken roll läraren bör ha i dessa situationer. Som teoretisk bakgrund för arbetet har vi valt en sociokulturell ansats där vi i diskussionen kopplar samman resultatet med begrepp som mediering, appropriering och den proximala utvecklingszonen. Materialinsamlingsmetoden utgörs av kvalitativa intervjuer med tio verksamma lärare i årskurserna förskoleklass till årskurs 3. Den kvalitativa intervjumetoden består av semistrukturerade intervjuer vilket innebär att vi utformat en intervjuguide som vi följt under intervjuerna. I analysen av det insamlade materialet har vi använt en kvalitativ innehållsanalys i syfte att strukturera och sortera svaren vilket fört oss fram till ett resultat. Resultatet visade att talängslan yttrar sig i situationer där eleven förväntas tala inför andra individer. Det kan handla om situationer där eleven ska tala i grupp men även när eleven ska svara på en fråga inför klassen. Informanterna menade även att viss bedömning kan vara svår när det gäller de talängsliga eleverna och att det sociala samspelet kan påverkas av talängslan. De uppgav att trygghet är viktig för att reducera talängslan och att tryggheten kan uppkomma genom ett tillåtande klassrumsklimat. Informanterna menade även att de kan anpassa momenten när eleverna ska tala och gav exempel på arbetssätt för att skapa trygghet för den talängsliga eleven.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur F-3-lärare upplever att ett språkutvecklande arbetssätt påverkar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling inom de samhällsorienterade ämnena. Studiens ansats är kvalitativ och variationsteorin har använts som ett teoretiskt perspektiv. Resultatet visar att arbeta språkutvecklande gynnar alla elevers språk- och kunskapsutveckling, inte enbart flerspråkiga elever. Studien visar vidare att det finns flera faktorer som påverkar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling; Att ta reda på flerspråkiga elevers förkunskaper, tidigare erfarenheter och intressen, visualisera ämnesinnehållet med digitala verktyg, förklara ämnesrelaterade ord och begrepp, lära eleverna olika strategier att bearbeta texter, samverkan med SVA-lärare och studiehandledare, samverkan med modersmålslärare, varierade kommunikationsformer, F-3-lärares erfarenheter och kunskaper om att arbeta språkutvecklande. Det är viktigt att arbeta språkutvecklande inom samtliga skolämnen inte enbart inom de samhällsorienterade ämnena. Genrepedagogiken, cirkelmodellen och kooperativ lärande upplevs som de mest effektiva språkutvecklande arbetssätten för att utveckla flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Slutsatsen är att ett språkutvecklande arbetssätt inom alla skolämnen har positiva effekter på elevers språk- och kunskapsutveckling.

Denna studie har syftet att fördjupa förståelsen för läslust genom att jämföra de sätt som kursplanerna i de nationella läroplanerna i Finland och Sverige kommunicerar läslust på i grundskolans första årskurser. Studien är en kvalitativ textinnehållsanalys som har en abduktiv ansats. Datamaterialet bestod av kursplaner ur de finska och svenska läroplanerna för förskoleverksamheterna samt de första årskurserna i grundskolan inom modersmålet svenska. Den teoretiska utgångspunkten var utifrån hermeneutiken. Genom att kombinera en deduktiv och induktiv analysmetod trädde 15 faktorer fram som bidrar till att väcka läslusten. Resultatet visar att samtliga analyserade kursplaner kommunicerar läslust, men den finska kursplanen för modersmålet svenska utmärker sig med att kommunicera en variation av faktorer samtidigt som dessa förankras i en kontext av att undervisningen ska väcka läslust. Den svenska läroplanen i modersmålet svenska kommunicerar faktorer som bidrar till att väcka läslust med ett fokus på främst två faktorer: textsamtal och variation av böcker. Förskoleverksamheterna i både Sverige och Finland kommunicerar faktorer som väcker läslust men den finska förskoleverksamheten kommunicerar dessa mer nyanserat.

Syftet med föreliggande studie är att ta reda på vilka arbetssätt som gynnar elevers språkutveckling och vilka språkliga kunskaper lärare anser att eleverna utvecklar. Studien syftar även till att ta reda på varför lärare väljer att arbeta med just högläsning. Studiens ansats är av kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data från nio verksamma lärare. Resultatet genererade tre kategorier som presenterar högläsningens centrala syfte, hur den används i praktiken och elevernas utveckling. Slutsatsen är att en variation av interaktiv högläsning får positiva effekter på elevers språkutveckling samtidigt som det bidrar till delaktighet och gemenskap. Interaktiv högläsning handlar om själva arbetet kring boken, det vill säga diskussioner, begreppsgenomgångar och utrymme för egna reflektioner.

Ett av grundskolans främsta mål är att samtliga elever oavsett behov och förutsättningar ska utveckla lärande och kunskaper i sin läs- och skrivförmåga. Examensarbetet syftar till att undersöka lärares uppfattningar om hur en genrepedagogisk undervisning fungerar för elever i de tidigare skolåren som befinner sig i läs- och skrivsvårigheter. Genrepedagogiken tar stöd från Vygotskijs lärandeteori och Hallidays språkteori. Således är studiens teoretiska ramverk förankrat till den sociokulturella teorin och systematisk-funktionella lingvistiken. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare (åk 1-3) ligger till grund för vår studie. Respondenterna arbetar i tre olika kommuner i sydöstra Sverige. Utifrån intervjuerna har vi sammanställt tre teman; genrepedagogiken i klassrummet, scaffoldning/stöttning i lärandet och genrepedagogiken och läs-och skrivsvårigheter. Resultaten visar att lärares förkunskaper om genrepedagogiken påverkar tillämpningen i undervisningen, att samtliga lärare är överens om att all stöttning är en förutsättning för elevers lärande, men också att de använder liknande stöttning för alla elever. Även det gemensamma textskapandet betonas som en central och viktig process. Slutsatserna vi drar är att lärare som brinner för genrepedagogiken är de som ger uttryck för att elever i läs- och skrivsvårigheter gynnas mest av genrepedagogiken och att cirkelmodellen framställs som fördelaktig för elever i svårigheter.

Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilka sätt läromaterialet NTA gerförutsättningar för elever i årskurs F-3 att utveckla förmågan att genomföra systematiskaundersökningar samt hur lärare använder materialet. Studien har grundats på tresemistrukturerade intervjuer av lärare samt en innehållsanalys av textmaterial tillhörande treolika NTA-teman. De intervjuer som genomfördes är även de analyserade med hjälp av eninnehållsanalys. Resultatet för intervjuerna visade på att lärarna använder sig av NTAmaterialetför att utveckla elevernas förmåga till att genomföra systematiska undersökningargenom att dels utföra uppdragen i ett tema enligt beskrivningarna dels genom att utförauppdragen med anpassningar till den aktuella gruppen. Intervjuerna visade även på hur lärarnakunde se tydliga kopplingar till läroplanen och de kunskapskrav som eleverna ska uppnå.Dessutom ansåg de att NTA-materialet ger förutsättningar för att blanda det teoretiska arbetetmed praktiskt arbete där lärarna även ansåg att materialet är genomtänkt. NTA-materialet ansesdärmed vara en hjälp för lärarna att få ihop en bra undervisning kopplat till läroplanen. Dockframkom det att materialet kan vara tidskrävande i förberedelserna och att uppdragen iblandliknar varandra för mycket och vissa delar hoppas över för att spara tid. Avslutningsvisframkom det av intervjuerna att NTA-materialet är ett bra redskap för att utveckla elevernasförmåga att genomföra systematiska undersökningar men att det ibland kan bli begränsande förelever som har svårt att tänka utanför boxen eller om uppdragen är för svåra för eleverna för attkomma till steget att genomföra egna undersökningar. Vid analysen av textmaterialet för de treNTA-temana framkom det att materialet hjälper eleverna till en utveckling av förmågan attgenomföra systematiska undersökningar men att det till större del i uppdragen endast är en litendel av en förmågemålet som eleverna får öva på. Det framkom inte från något uppdrag atteleverna fullständigt fick pröva på att genomföra en systematisk undersökning även om detfanns enstaka uppdrag som var i närheten av fullständiga. Av de olika delarna en systematiskundersökning består av var möjligheten att ställa egna frågor samt deltagande i planeringenbegränsad för eleverna. Lite mer vanligt förekommande var möjligheten till att utvärderaarbetet. Möjligheterna till att ställa egna hypoteser samt dokumentation var det som förekom mest. / <p>NO</p>

Denna litteraturstudie belyser flerspråkiga elevers tidiga skrivutveckling. Syftet med studien är att granska hur undervisning i svenskämnet för flerspråkiga elevers skrivutveckling i årskurs F-3 behandlas i forskning. Studien avser besvara vad forskning visar om undervisning gällande skrivutveckling för flerspråkiga elever. Studien undersöker även vilka möjligheter och utmaningar som förekommer vid skrivundervisningen men också vilka möjligheter och utmaningar flerspråkiga elever möter i sin skrivutveckling enligt forskning. De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien är sociokulturell och dialogistisk teoribildning. Teorierna fokuserar på hur lärande är beroende av sociala kontexter såsom samspel och interaktion. Studien fokuserar även på den skriftliga aspekten av litteracitet som också belyser vikten av sociala samspel vid skriftspråksutveckling. Inledningsvis genomfördes en informationssökning som resulterade i att vetenskapliga artiklar, rapporter och avhandlingar insamlades för att utgöra studiens forskningsmaterial. Materialet består av både nationell och internationell forskning för att ge en bred överblick av forskningsämnet. Resultatet följer teman som framkom genom en grundlig materialanalys. De teman som beskriver resultatet är olika metoder i undervisning för flerspråkiga elevers skrivutveckling, bilitteracitet i undervisningen, kopplingar mellan hem och skola, samarbete mellan pedagoger och lärare samt flerspråkiga elevers texter. Resultatet inkluderar även lärares perspektiv på skrivundervisning med flerspråkiga elever. Resultatet visar att genrepedagogik och skrivande utifrån gemensamma erfarenheter är av vikt för flerspråkiga elevers skrivutveckling. Interaktioner mellan klasslärare, modersmålslärare, specialpedagoger och klasskamrater betonas i resultatet att ha en viktig del i flerspråkiga elevers skrivutveckling.  När flerspråkiga elever får möjlighet att använda både modersmålet och andraspråket vid skrivande kan bilitteracitet utvecklas. De utmaningar som verksamma lärare uttrycker i forskning handlar om bristande kompetens, brist på didaktiska verktyg och kunskap om undervisningsmetoder. Undervisning som främjar kopplingen mellan hem och skola ger en möjlighet att engagera flerspråkiga elevers intresse för skriftspråk och att integrera elevers alla språk i undervisningen.

Språket är en central del i människors liv. Det är för oss alla ett verktyg för kommunikation såväl som bildning och tänkande. Skolan har i uppgift att gynna elevers språkutveckling och det kan göras på olika sätt. Lärarnas roll är att bedriva en varierad och inkluderande undervisning som gynnar och stöttar alla elevers olika behov. Som resurs och pedagogiskt redskap kan lärare använda sig av litterära texter. Litterära texter kan vara av olika slag, exempelvis skönlitteratur eller facklitteratur samt förekomma i olika former, exempelvis bokformat eller digitalt format. Syftet med denna litteraturstudie är att lämna ett kunskapsbidrag till hur elevers språkutveckling kan främjas med litterära texter som pedagogiskt verktyg i svenskundervisningen, med inriktning mot elever i årskurs F-3. Det material som undersökts i denna studie är nio vetenskapliga artiklar, tre doktorsavhandlingar samt en forskningsöversikt. Artiklarna är av såväl internationellt som nationellt ursprung. Resultatet av studien visar att litteratur som pedagogiskt verktyg i svenskundervisningen kan bidra till att skapa gemenskap och stärka elevers språkutveckling. Att utveckla bättre läsförståelse och ett ökat ordförråd är exempel på delar av språket som kan utvecklas med litterära texter som verktyg. Dessutom hjälper litteraturen elever att utveckla och stärka sin egen identitet genom att de går in i textvärldarna och vidgar bilden av sig själva och sin omvärld. Den viktigaste aspekten som framgår i studien av ett språkutvecklande arbete med texter är att det ger eleverna möjlighet att få samtala om texters innehåll och form som lästs vid både enskild läsning och högläsning. I studien framkom även att resurser i form av litteratur på elevers olika modersmål i kombination med litteratur på svenska kan främja flerspråkiga elevers språkutveckling. En av utmaningarna som lärare har i undervisningen med litteratur som verktyg är att skapa intresse och motivation inför texterna. Vår slutsats är att litteratur som språkutvecklande verktyg främjar elevers språkliga utveckling genom undervisningssammanhang som inkluderar samtal, högläsning och menings- och identitetsskapande.