191 |
Motivation i relation till elevers läsutveckling i ämnet svenska : En kvalitativ intervjustudie om hur svensklärare i årskurs F–3 uppger att de stöttar omotiverade elever i deras läsutvecklingKizil, Stina January 2021 (has links)
Motivation anses vara av stor betydelse för elevers läsutveckling, vilket därmed utgör ett intressant område att undersöka. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers motivation till läsning enligt sex svensklärare i årskurs F–3, samt att undersöka hur dessa lärare uppger att de stöttar omotiverade elever för att höja deras motivation i relation till deras läsutveckling. Studien präglas av den sociokulturella teorin där språket och det sociala sammanhanget är av stor betydelse. För att ge svar på studiens tre frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts som metod, där sex svensklärare som arbetar i årskurs F–3 intervjuats.Enligt studiens resultat framgår det bland annat att läraren, hemmen och omgivningen anses vara av stor betydelse för elevers läsmotivation. Däremot uppges faktorer, såsom brist på läsande förebilder, ha en negativ inverkan på läsmotivationen. För att stötta omotiverade elever i deras läsutveckling framhålls bland annat vikten av en anpassad undervisning med elevnära innehåll. En slutsats baserad på studiens resultat är att det finns utvecklingspotential hos samtliga lärare gällande elevers läsmotivation. Denna slutsats grundar sig i det faktum att ingen av respondenterna nämner samtliga faktorer som aktuell forskning uppger höjer elevers läsmotivation. / <p>Svenska</p>
|
192 |
Digitala verktygs effekter på skrivutveckling : En litteraturstudie om digitala skrivverktygs inverkan på textproduktionen i svenskämnet årskurs F-3 / The effects of digital tools on writing development : A literature study on digital tools’ influenceon text production in Swedish teaching in grade F-3.Olsson, Niklas, Awes, Nils January 2021 (has links)
Syftet med denna uppsats är undersöka vilka effekter digitala verktyg kan ha på elevernas skrivande, detta berör både hur eleverna påverkas kognitivt men också om hur textproduktionen kan påverkas. Utvecklingen rör sig mot hur man på olika sätt kan integrera digitala verktyg i undervisningen alltmer. Lärare och elever ställer sig positiva till att använda tekniken och kravet på att skolor ska erhålla en rik uppsättning av teknik som lärplattor ökar. Skrivundervisningen rör sig mot att ge mer utrymme för att skriva och bearbeta texter digitalt, samtidigt som det analoga skrivandet har fått ta ett steg åt sidan. Syftet med studien är att undersöka effekterna utav detta genom frågeställningen: Hur visar tidigare forskning effekterna av skrivprocesser med analoga respektive digitala verktyg? Hur visar forskning att elever påverkas kognitivt av digitala lärprocesser? Undersökningsmaterialet är internationella artiklar som har samlats in genom databassökningar Resultatet visade att elever ställer sig mycket positiva till att arbeta med digitala verktyg i skrivandet. Detta på grund av att redigeringsmöjligheterna upplevdes lättare och att eleverna känner att det blir mer estetiskt tilltalande. Det vi fann som kritiskt med att skriva med digitala verktyg är att det krävde tangentbordfärdigheter vilket kunde leda till att den kognitiva belastningen vid skrivandet påfrestas. Forskningsresultat påvisade differerade svar angående längd och textkvalité i jämförelsen med analogt- samt digitalt skrivande.
|
193 |
Inkludering av elevers kulturella och religiösa erfarenheter i religionsundervisning : En kvalitativ studie från ett lärarperspektivPoli, Daniella, Butrus, Merna January 2023 (has links)
Syftet med studien är att fördjupa kunskaper om hur F-3-lärare i mångkulturella skolor resonerar kring mång- och interkulturalitet i religionskunskapsundervisningen. För att besvara våra forskningsfrågor har vi använt kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att inkludering av elevers kulturella och religiösa erfarenheter sker i en interkulturell undervisning men att lärare efterfrågar mer kunskap om arbetet med interkulturalitet. Slutsatsen är att det behövs bredare kunskap om arbete med interkulturell pedagogik, i syfte för att undervisningen ska bli inkluderande och ta hänsyn till elevers olika bakgrunder och erfarenheter.
|
194 |
Bilderböcker och elevers läsförståelse : En litteraturöversikt om bilderbokens påverkan på läsförståelsen hos lågstadieelever / Picturebooks and students reading comprehension : A literature review about the influence of picturebooks on the reading comprehension regarding primary-aged studentsBernström, Julia, Hedlund, Moa January 2023 (has links)
Den här litteraturöversikten redogör för forskning kopplat till läsförståelseutvecklingen utifrån läsning av bilderböcker hos elever i lågstadiet. Syftet är att lyfta olika strategier som elever använder sig av när de tillgodogör sig innehållet i bilderböcker. Utöver detta redovisas möjligheter och utmaningar utifrån läsförståelseutvecklingen när elever läser bilderböcker. Forskningen som har granskats till litteraturöversikten har en spridning från fem länder. De är hämtade från två databaser som publicerar vetenskapliga artiklar utifrån utbildningsvetenskap och psykologi. Resultatet redogör för hur elever använder sig av olika strategier vid läsning, däribland används semiotiska resurser som strategi för att förstå bilderbokens innehåll. Detta följs av de möjligheter och utmaningar som framkommit utifrån artiklarna.
|
195 |
Dialogisk högläsning i klassrummet : En kvalitativ studie om hur lärare använder dialogisk högläsning i årskurserna f-3 / Dialogic read-aloud in the classroom : A qualitative study on how teachers utilize dialogic read-aloud in primary educationHögemo, Amanda January 2023 (has links)
Enligt läroplanen för grundskolan är högläsning något som ska erbjudas i alla årskurser. Syftet med denna studie är därför att bidra med kunskap om lärares arbete med dialogisk högläsning i förskoleklass till årskurs 3, samt belysa progressionen mellan dessa årskurser. För att besvara syftet fokuserar studien på följande frågeställningar: -Hur förbereder lärare sig för dialogisk högläsning i klassrummet? -Vilka strategier använder lärare för att skapa en interaktiv och engagerande läsning? -Hur ofta förekommer dialogisk högläsning, samt i vilka sammanhang?Sociokulturellt perspektiv är studiens teoretiska utgångpunkt. Studien är fallstudie-inspirerad då den utgår från en specifik skola. Studien använder triangulering i form av intervjuer och observationer. I studien intervjuas lärare i årskurs f-3. Observationer sker i förskoleklass och årskurs 3. I resultatet framkommer en tydlig progression gällande elevinflytande i val av böcker som högläses. Ju äldre eleverna blir desto mer inflytande har eleverna i valet av högläsningsbok. Resultatet visar att aktiviteter inom högläsning inte kan kopplas till någon tydlig progression, utan det beror snarare på lärares val av aktiviteter och inte vilken årskurs undervisningen sker i. Slutligen återfinns en tydlig progression gällande frekvens av högläsning. Elever i årkurs 2 och 3 får i högre uträckning erfara högläsning jämfört med elever i årkurs 1 och förskoleklass. I diskussionen framkommer det att högläsning anses viktig för undervisningen i årskurs f-3. Slutligen är det viktigt att eleverna får möta en mångfald av texter samt erbjudas att göra text-till-själv-kopplingar.
|
196 |
Digitala verktyg eller skriva för hand? : En litteraturstudie om skrivundervisning med digitala verktyg och att skriva för hand / Digital tools or handwriting? : A literature study about writing lesson with digital tools and writing by handBernspång, Moa, Jogenvik Nyander, Emilia January 2023 (has links)
Denna litteraturstudie sammanställer forskning om för och nackdelar i skrivundervisningen med digitala verktyg och att skriva för hand. Syftet med litteraturstudien är att få en förståelse kring vilken metod som gynnar elevernas skrivinlärning samt motivation för att skriva. Syftet är även att se om det går att kombinera de olika arbetssätten i skrivundervisningen och hur det påverkar elevernas motivation. Fokuset är på studier som undersökt elever som går i förskoleklass upp till årskurs 3. Litteraturanalysen (bilaga 1) som användes gav litteraturstudien en bredare förståelse och översikt kring vad forskning säger om skrivundervisning. Eleverna behöver ha motivation för att producera texter och undervisningen ska utveckla deras skrivprocess. I litteraturstudien framkommer inte någon större skillnad mellan att ha skrivundervisning med digitala verktyg eller att skriva för hand, förutom några moment som skiljer sig åt. Däremot är det tydligt att forskarna till studierna förespråkar en kombinerad undervisning med digitala verktyg och att skriva för hand.
|
197 |
”Alla ska få den stöttning de behöver” : En kvalitativ studie om hur lärare uppfattar likvärdighet i svenskundervisningen i årskurs 1-3 / "Everyone should get the support they need" : A qualitative study on how teachers perceive equivalence in teaching in grades 1-3Markstedt, Amanda January 2023 (has links)
En likvärdig undervisning och utbildning är centralt i skollagen och läroplanen, men när är en undervisning likvärdig för alla? Det finns många olika individer i varje elevgrupp vilket medför flera olika behov och förutsättningar till att lära. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 1–3 uppfattar begreppet likvärdighet och hur deras förståelse om begreppet omsätts i undervisningen i ämnet svenska, för att skapa en likvärdig utbildning för alla elever. Studien baseras teoretiskt i det sociokulturella perspektivet och specifikt utifrån den proximala utvecklingszonen. Materialet i studien har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Frågeställningar som besvaras är: Hur beskriver lärare begreppet likvärdighet? Vilka konsekvenser beskriver lärare att deras förståelse av begreppet likvärdighet får i deras undervisning? Resultatet visar att lärarna i studien har samma grundtanke när det kommer till definitionen av begreppet likvärdighet. Begreppet behöver inte betyda lika för alla utan att en likvärdig utbildning är efter varje individs förutsättningar och behov. Däremot visar resultatet på skillnader vad gäller hur undervisningen ser ut. Resultatet visar att samtliga lärare anser att undervisningen ska utformas efter varje individ och deras förutsättningar för att få en likvärdig utbildning men att tillvägagångssättet för att uppnå det skiljer sig åt.
|
198 |
Användning av digitala verktyg : En enkätstudie om användningen av digitala verktyg i F-3 i ämnet svenskaRosberg, Signe, Schultz, Emma January 2023 (has links)
Digitaliseringen har en stor inverkan på samhället och skolan. Det medför högre krav på undervisningen och dagens lärare har ett ansvar för att organisera och genomföra utbildningen för att främja elevernas kunskapsutveckling. För att undervisningen ska fungera behöver lärare rätt kompetens och medvetenhet om de digitala verktyg som används i undervisningen och vad det har för inflytande på elevernas läs- och skrivutveckling. Med detta som bakgrund är syftet med studien att undersöka användningen av digitala verktyg inom läsning och skrivning i svenskämnet för grundskolan. Undersökningen har genomförts genom kvantitativa metoder där data har samlats in genom en digital enkät som har skickats ut till lärare runtom i Sverige. Sammanlagd deltog 225 lärare från 21 län i undersökningen. Enkäten bestod av 18 frågor där två av tre avsnitt hade slutna frågor och sista avsnittet innehöll öppna frågor. Som teoretisk utgångspunkt användes ramverket TPACK som fokuserar på de tre grundkomponenterna ämnesinnehåll, pedagogik och teknik. Resultatet i undersökningen visade att lärare har en varierad inställning till digitala verktyg i svenskundervisningen inom läsning och skrivande. Lärarnas bekvämlighet i att använda digitala verktyg i undervisningen är avgörande enligt majoriteten av lärarna som deltog i vår studie. Dessutom behöver verktyget ha ett syfte för att det ska vara effektivt för elevernas lärande. De deltagande lärarna tog även upp utmaningar som digitala verktyg medför i svenskundervisningen. Några exempel på utmaningar som kan uppstå är tekniska problem som kan ta tid från undervisningen. De möjligheter som finns med digitala verktyg är att de används som kompensatoriska hjälpmedel och bidrar till ökad motivation hos elever. Resultatet visade att lärare använder digitala verktyg i olika sammanhang för undervisningen. Det kan vara vid planering, förberedelse, genomförande eller genom att eleverna får tillgång till digitala verktyg. Sammanfattningsvis visar den här undersökningen att användningen av digitala verktyg inom svenskundervisningen för läsning och skrivning erbjuder både möjligheter och utmaningar för elevernas lärande. För att främja elevernas lärande och öka användningen av digitala verktyg behöver lärare utveckla sin kompetens och medvetenhet om hur verktygen kan användas på ett effektivt sätt i undervisningen. Slutsatsen är att lärare i hög grad använder digitala verktyg inom svenskämnet för läs- och skrivutveckling och att digitala verktyg upplevs vara användbara för både lärare och elever, även om det finns variation i användningen och olika inställningar till verktyget.
|
199 |
En kvalitativ studie om lärares uppfattningar om kooperativt lärandes effekter på elevernas matematiska problemlösningsförmåga och sociala samspel från F-3 / A qualitative study on teachers' perceptions of the effects of cooperative learning on students' mathematical problem-solving skills and social interaction from F-3Maruotti, Fabio, Sand, Victor January 2023 (has links)
Vi har valt att undersöka vilka effekter kooperativt lärande kan ha på elevers problemlösningsförmåga i matematik och på elevernas sociala samspel i årskurs F-3. För att undersöka effekterna valde vi att utgå från lärarens perspektiv och genomförde semistrukturerade intervjuer med totalt sju lärare från tre olika skolor. De lärare som medverkade i studien har eller har haft erfarenhet av att arbeta med kooperativt lärande inom ämnet matematik från F-3. För att förstå vårt insamlade material valde vi att utgå från ett sociokulturellt perspektiv som menar att ett lärande inte kan ske utan interaktion mellan eleverna och att samspel är en grundläggande aspekt för att nå ett högre lärande. Resultatet visar att lärarna uppfattar att en av effekterna är att problemlösningsförmågan fördjupas när elever får träna på att resonera och förklara för varandra. Lärarna uppfattar även att elevernas analyser blir mer komplexa och att eleverna får chans till att hjälpa varandra i att förstå och lära sig matematik.
|
200 |
Miljöundervisningen i F-3 – svårt men fullt möjligt. Environmental education in primary school – difficult but fully possibleHiggins, Ruben, Thalberg Adegran, Olof January 2015 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att undersöka yrkesverksamma lärares upplevelser av möjligheter och utmaningar i sin miljö- och hållbarhetsundervisning. Detta då vi genom egna erfarenheter genom reaktioner från vänner och bekanta eller i samtal med lärare under vår vfu uppfattat No-ämnen, där även miljö- och hållbarhetsundervisningen ingår, som för komplext och abstrakt för att kunna läras ut i åldrarna F-3. I vårt arbete har vi studerat lärare i årkurs F-3 för att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som upplevdes i miljö- och hållbarhetsundervisning. Vi har även analyserat traditioner i miljöundervisningen för att diskutera hur komplexiteten i hållbarhetsfrågor kommer fram. För att kunna genomföra vår undersökning använde vi oss av semistrukturerade intervjuer som efter transkribering användes i en innehållsanalys. I resultatet fann vi att lärarnas förmåga att använda närmiljön fungerade som en möjlighet att praktiskt förankra undervisningen samt lägga den på en passande nivå för eleverna. Under utmaningar var det bristen på tid som tydligast framkom.Normerande miljöundervisning med inslag av en faktabaserad tradition, är det perspektiv som dominerar i lärarnas berättelser. Den mer komplexa pluralistiska traditionen var däremot inte så tydlig. / The purpose of this study is to investigate the teachers' perceptions of opportunities and challenges in the environmental and sustainability education. This because through our own experiences and reactions from friends, acquaintances but also conversations with teachers during our internship, we have perceived the subject of science to be conceived as too complex and abstract to be taught in primary school. In our study, we have interviewed teachers in grades K-3 to examine the challenges and opportunities experienced in environmental and sustainability education. We have also analyzed the traditions of environmental education to discuss how the complexity of sustainability issues is portrayed. To carry out our study we used semi-structured interviews and after transcribing them they were used in a content analysis. In the result, we found that teachers' ability to use the local environment served as an opportunity to anchor the practical teaching and put it on a suitable level for the students. The lack of time was the most prominent challenge reported by the teachers. Normative environmental education with elements of a factual tradition, is the perspective that dominates the teachers' stories. The more complex pluralistic tradition, however, was not so clear.
|
Page generated in 0.1122 seconds