Spelling suggestions: "subject:"familj."" "subject:"enfamilj.""
451 |
Vad kvinnor vill ha: sex timmars arbetsdag : En kvantitativ studie av förhållandet mellan kön, arbetstidsomfattning och inställning till arbetstidsförkortningRahimi, Niloufar, Rapaport, Mikaela January 2022 (has links)
Studien ämnade förklara varför svenska kvinnor i mycket högre grad än svenska män är positivt inställda till förslaget om införandet av en sex timmars arbetsdag. Då kvinnor och män har olika genomsnittliga veckoarbetstider testades om en del av könsskillnaden i frågan kunde förklaras av arbetstidsomfattning. Forskningsfrågan var: Kan könsskillnader i arbetstidsomfattning vara en orsak till att kvinnor generellt sett är mer positivt inställda till arbetstidsförkortning än vad män är? Studien baserades på data från SOM-institutets årliga nationella undersökning från 2013. Tidigare forskning har bland annat belyst vikten av arbetstidsförkortning som ett verktyg för jämställdhet, med grund i den obalans som råder mellan könen i frågan om obetalt hushållsarbete och närvaro på arbetsmarknaden. En förhållandevis vanlig anledning varför kvinnor väljer att deltidsarbeta är obetalt omsorgs- och hushållsarbete. Genom att studera arbetstidsomfattnings effekt på inställningen till arbetstidsförkortning utforskades således huruvida kvinnors deltidsarbete skulle kunna vara en delförklaring till deras positiva inställning. Studiens teoretiska ramverk utgjordes av arbete/familj gränsteorin samt begreppet work-life-balance (WLB). Bivariata OLS-regressioner fastslog signifikanta könsskillnader i både arbetstidsomfattning och inställning till arbetstidsförkortning, samt ett kurvlinjärt samband mellan arbetstidsomfattning och inställning till arbetstidsförkortning. Vid kontroll för ytterligare variabler hade arbetstidsomfattning ingen signifikant påverkan på kvinnors inställning till arbetstidsförkortning. För män fanns det dock ett samband mellan variablerna i nästan alla arbetstidsomfattningsgrupper. Dessa resultat teoretiseras bland annat spegla stereotypen om mannen som hemmets huvudförsörjare.
|
452 |
Att leva nära döden : En litteraturöversikt om patienters upplevelser av terminal cancerMårtensson, Heidi, Schwarz, Grant January 2022 (has links)
Cancersjukdomar samt överlevnad av cancer ökar i samhället. Det har lett till ett ökat omvårdnadsbehov av dessa patienter. Patienterna har möjlighet att erhålla palliativ hemvård och vara hemma i en läkande miljö för att på så sätt få ett lindrande i sjukdomen. Genom att vara en del av vården och känna sammanhang kan det bidra till mening i tillvaron och känslor av värde för den egna personen. Patienter med terminal cancer kan erfara existentiella tankar vilket kan ge ohälsa i livet. Studiens syfte var således att få en uppfattning om hur patienter upplever att leva med en cancer som är terminal. En litteraturöversikt genomfördes där datainsamlingen resulterade i nio kvalitativa artiklar med patienters upplevelser av terminal cancer i centrum. Efter grundlig analys valdes artiklar vilka bäst besvarade syftet och inkluderades i studien. Resultatet av studierna pekade på en otrygghet i den terminala fasen av livet. För att uppleva hälsa och trygghet var det värdefullt för patienterna att ha familj och nära vänner runtomkring. För sjuksköterskan är det betydande att ha en förståelse för patientens upplevelse för att på så sätt få en insikt i patientens livsvärld och därmed kunna ge vård på bästa sätt. En vidare forskning inom ämnet är av värde för patientens välmående.
|
453 |
Hederskultur / Honor CrimeNilsson, Maryam January 2018 (has links)
Våld mot kvinnor är en kränkning av de universella mänskliga rättigheterna som baseras på alla människors lika värde och rättigheter. Flera internationella konventioner har antagits som ger staten skyldighet att skydda kvinnor, oavsett om våldet mot kvinnor sker i den privata eller offentliga sfären. Det hedersrelaterade systemet är ett komplext system som är väldigt strukturellt och organiserat. Denna karaktär innehåller olika former av förtryck och anses inte som enskilda och isolerade händelser utan dessa bör ses i tidsföljd och ingår i ett större organiserat sammanhang. De komponenter som förekommer i en hederskontext är: tradition, kultur, religion, könsmaktsordning, utanförskap, individuella/ psykologiska komponenter[1]. Här i Sverige finns unga personer som lever med tanken att de aldrig får dra skam över familjens heder vilket leder till ett ständigt hot i deras vardag. När man pratar ”hdrv” så är det inte enbart en man som misshandlar en kvinna utan oftast planeras detta av hela familjen som utövas både av släktingar utanför (män och kvinnor) eller enbart av den närmaste familjen[2]. Syftet med denna studie är att jag ska försöka ta reda på så mycket information och fakta för att kunna förstå olika diskurser kring hedersförtryck, hedersvåld och förhoppningsvis kunna nyansera hederskultur i relation till kultur, normer och religion.
|
454 |
Upplevelser av att vara en anhörigvårdare till en person diagnostiserad med schizofreni : En litteraturöversikt / Experiences of being a family caregiver for a person diagnosed with schizophrenia : A literature reviewSaad, Zahraa, Kosiedowska, Vanessa January 2024 (has links)
Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykossjukdom som påverkar 0,4–1 procent av befolkningen. Anhörigvårdare, som utgör nästan en femtedel av den vuxna befolkningen i Sverige, ger vård eller stöd till någon nära. Att vara anhörigvårdare till en person diagnostiserad med schizofreni innebär en stor utmaning och påverkar olika aspekter av livet i större eller mindre utsträckning. För sjuksköterskor är det viktigt att förstå anhörigvårdarnas upplevelser för att kunna stödja anhörigvårdarna effektivare. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelser av att vara en anhörigvårdare till en person diagnostiserad med schizofreni. Metod: För att besvara syftet har en litteraturöversikt valts som metod. Artikelsökningen genomfördes i två databaser, CINAHL Complete och PubMed, vilket resulterade i tolv kvalitativa originalartiklar som därefter analyserades enligt Fribergs beskrivning av analysarbete. Resultat: Författarna identifierade fyra huvudteman: Anhörigvårdares upplevelser av otillräckliga stödresurser, Anhörigvårdares känslomässiga utmaningar, Anhörigvårdares livsförändringar och anpassningar samt Den positiva påverkan av att vara anhörigvårdare. Slutsats: Anhörigvårdare för personer med schizofreni stöter på en del utmaningar i sin vårdarroll och behöver stöd från både vården och familjemedlemmar. De behöver också kunskap för att ge adekvat stöd till personen med schizofreni. Trots känslomässiga utmaningar och livsförändringar upplevde anhörigvårdare även positiva upplevelser, där de kände sig emotionellt starkare och har ökat tålamod för andra. Enligt transitionsteori är sjuksköterskan den första som möter en person och dess familj under en transition och därför är det viktigt att sjuksköterskan erbjuder stöd och tillhandahåller information som främjar en framgångsrik transition, där vårdandet inte blir en börda för anhörigvårdaren utan istället en möjlighet till att bli en starkare person. / Background: Schizophrenia is a severe psychotic disorder that affects 0.4–1 percent of the population. Caregivers, constituting nearly one-fifth of the adult population in Sweden, provide care or support to someone close. Being a family carer for a person diagnosed with schizophrenia is a big challenge and affects various aspects of life to a greater or lesser extent. For nurses, understanding the experiences of caregivers is crucial for providing more effective support for family caregiver. Aim: The purpose of this literature review was to describe experiences of being a family caregiver to a person diagnosed with schizophrenia. Method: To answer the purpose, a literature review has been chosen as the method. The article search was conducted in two databases, CINAHL Complete and PubMed, resulting in twelve qualitative original articles that were subsequently analyzed according to Friberg´s description of the analysis work Results: The authors identified four main themes: Family caregivers' experiences of insufficient support resources, Emotional challenges of family caregivers, Life changes and adjustments of family caregivers, and The positive impact of being a family caregiver. Conclusion: Family carers for people with schizophrenia encounter some challenges in their carer role and need support from both healthcare and family members. They also need knowledge to provide adequate support to the person with schizophrenia. Despite emotional challenges and life changes, family caregivers also experienced positive experiences, where they felt emotionally stronger and have increased patience for others. According to transition theory, the nurse is the first to meet a person and their family during a transition, and therefore it is important that the nurse offers support and provides information that promotes a successful transition, where care does not become a burden for the family caregiver, but instead an opportunity to become a stronger person.
|
455 |
Familjealbum : Familjevarons fenomenologi utifrån konstens bilderFranzén, Sofia January 2022 (has links)
Existence is essentially in a world and with others, as Heidegger stated, and this essay wants to emphasize that our first, closest and most prosaic experience of in- and with-being is our home and family. The aim is to explore, describe and understand the experience of the existential time space, that is constituted by the family ties companion-parent-child. The question at issue is: How can the existential experience of being in- and with family be phenomenologically described and ontologically understood? The question will be explored in relation to intimacy and through experiences as they are expressed in art, literature as well as painting, mainly by Duras, Lispector, Glück and Cronqvist, and in dialogue with philosophers such as Heidegger, Arendt, Levinas and Bataille. The phenomenon of family ties is the starting point of the exposition, which unfolds into three essential aspects, that will be further explored. Firstly, the experiences of home, what it is to share an intimate place, which constitutes the common life space of the family, displayed in the dialectics between world and nature. Secondly, the inner experience of community and contact as we find it by the lovers, where the exteriority of intimacy turns out to be essential. Thirdly, the relation to the child, which expose the wider context of generation and tradition. The examination then gathers the studied pictures of the phenomen family as expressed in art, and considers the phenomenological connections between family ties and the family album. Finally, the essay discusses in what ways the space in between has been showed to be essential to the existential time space of family, where in addition seemingly contradictory but intertwined temporalities has been exposed. As a conclusion the family existence can be understood as a complex of dialectical tensions and transcending and transformative movements.
|
456 |
Patienters upplevelser av palliativ vård : Litteraturöversikt / Patients´ experiences of palliative care : A literature reviewSmith, Kia, Zetterqvist, Tilde January 2022 (has links)
Bakgrund: Vid palliativ vård botas inte längre sjukdomen, utan fokus ligger på att lindra patientens symtom. Patienter med palliativ vård förekommer på olika vårdenheter och därmed är det nödvändigt att sjuksköterskan är kompetent inom området och arbetar yrkesetiskt. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av palliativ vård. Metod: Som metod valdes en litteraturöversikt som inkluderar tio kvalitativa och kvantitativa studier. PubMed och Cinahl Complete var de två databaser som användes och artiklarna analyserades enligt Fribergs analyssteg. Resultat: Fyra teman identifierades i resultatet: Patienters upplevelser av vårdpersonal vid palliativ vård, Patienters upplevelser av familjen vid palliativ vård, Vikten av det sociala livet vid palliativ vård och Känslomässiga upplevelser vid palliativ vård. Sammanfattning: Resultatet visade att patienter ville känna sig sedda och få en individanpassad vård där sjuksköterskan hade kunskap om hur de ska informera patienter. Det framkom att sjuksköterskor behövde ha mer kunskap om palliativ vård och att patienterna inte uppskattade när anhöriga vid vårdbesöket visade sorg. Resultatet påvisade även att det sociala livet för patienterna var viktigt för att känna sig värd. Att känna oro och rädsla var återkommande känslor och negativa tankar om framtiden, familjen och ekonomin förekom. / Background: In palliative care, the disease is no longer cured, but the focus is on alleviating the patient's symptoms. Patients with palliative care occur in various care units and thus it is necessary that the nurse is competent in the field and works professionally ethically. Aim: The aim was to describe patients' experiences of palliative care. Method: A literature review was chosen as the method, which includes ten qualitative and quantitative studies. PubMed and Cinahl Complete were the two databases used and the articles were analyzed according to Friberg´s analysis step. Results: Four themes were identified in the results. Patients' experiences of nursing staff in palliative care, Patients' experiences of family in palliative care, The importance of social life in palliative care and Emotional experiences in palliative care. Summary: The results showed that patients wanted to feel seen and receive individualized care where the nurse had knowledge of how to inform patients. It emerged that nurses needed to have more knowledge of how to inform patients. It emerged that nurses needed to have more knowledge about palliative care and that patients did not appreciate when relatives showed sadness during the care visit. The results also showed that the social life of the patients was important to feeling valued. Feeling anxiety and fear were recurring feelings and negative thoughts about the future, the family and the economy were present.
|
457 |
Mamma, Pappa, Barn…? : Familjekonstellationer i barnböckerBirgersson, Anne-Maj, Sanlier, Seda January 2023 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur familjekonstellationer gestaltas i barnböcker. Tolv barnböcker med varierande familjekonstellationer har analyserats. Studien utgår från socialkonstruktionism. I studien har diskursanalys av böckernas texter genomförts med begreppen diskurs, subjektsposition och utestängningsprocedur. I studien har även en semiotisk bildanalys av 24 av böckernas bilder genomförts. Varje bild har analyserats genom begreppen denotation och konnotation. Studiens slutsats är att det framkommit fyra diskurser, nämligen att när problem uppstår i familjesituationen så löser sig problemen till slut, det kan vara svårt för barn när nya familjemedlemmar tillkommer, det är jobbigt att vara ett skilsmässobarn samt att vissa familjer har sämre ekonomiska villkor än andra. Studien lyfter även fram att de vuxna ofta har en högre subjektsposition än barnen, men att det även syns fall där barn och vuxna är mer jämlika. I böckerna syns olika grader av intimitet mellan par. Slutsatsen som dragits är att graderna av intimitet beror på bokens ton och inte huruvida paren är samkönade eller olikkönade.
|
458 |
Jag visste att det var något på gång... : Att leva nära en person under utredning och behandling för könsdysfori. / I knew there was something going on... : "Family members" experience of being close to a person with gender dysphoria during evluation and treatment.Dahlenborg, Åsa, Sterner, Molly January 2023 (has links)
Under de senaste 10 åren har gruppen som sökt hjälp för könsdysfori ökat. Personer med könsdysfori är särskilt utsatta för att utveckla psykisk ohälsa jämfört med befolkningen i övrigt. Det saknas dock kunskap om deras närståendes upplevelser. Den här studien är del av svenska könsdysforistudien, SKDS. Syftet med studien var att i en svensk kontext undersöka närståendes upplevelse av att leva nära en person som genomgår utredning och behandling för könsdysfori. Utifrån semistrukturerade intervjuer med elva närstående tolkades materialet genom induktiv tematisk analys. Analysen visade att de närstående upplevt att relationen fördjupats genom processen. Oavsett varierande reaktioner initialt har samtliga närstående landat i en vilja att genom fördjupad kunskap stå upp för den vårdsökande. För många har processen känts tung och ensam. Samsjuklighet och minoritetsstress har bidragit till ökad komplexitet och tyngd. Man har också hittat kraft i den gemensamma kampen. En slutsats är att den icke-dömande hållningen och oreserverade acceptansen hos de närstående, inte i samma grad återspeglats i internationella studier. En ytterligare slutsats är att de närstående utgör en viktig resurs i den vårdsökandes möjlighet till ett gynnsamt behandlingsutfall och att de närstående behöver uppmärksammas och erbjudas stöd för att själva kunna vara ett stöd. / Delstudie till Svenska könsdysforistudien (SKDS)
|
459 |
Anhörigas upplevelser av plötslig hjärtdöd : De emotionella och praktiska konsekvenserna av plötslig död inom familjen / Family Members Experiences of Sudden Cardiac Death : The Emotional and Practical Consequences of Sudden DeathCarlborg, Sara, Wiberg, Marcus January 2023 (has links)
Bakgrund: Ett oväntat dödsfall som plötslig hjärtdöd ger inga möjligheter till förberedelse och anhöriga kan därför möta andra utmaningar än vid väntade dödsfall. För att vårdpersonal bättre ska kunna förstå anhörigas behov är det viktigt att ha kunskap om deras upplevelser av att förlora en närstående i plötslig hjärtdöd. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser vid förlust av en familjemedlem i plötslig hjärtdöd. Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie med kvalitativ ansats. En litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsychINFO. En innehållsanalys av nio originalartiklar från databassökningen utfördes. Resultat: Tre huvudteman identifierades: Det plötsliga dödsfallet, Skräcken att drabbas igen och Att leva med förlust. Resultatet belyser de första reaktionerna till dödsfallet, rädslan över risken att andra familjemedlemmar skulle kunna dö plötsligt samt hur de anhöriga hanterade sin sorg och fann vägar att gå vidare. Slutsats: Vårdpersonal har en viktig roll i att informera anhöriga om dödsorsaken för att underlätta sorgeprocessen. Ett empatiskt och tillgängligt bemötande från vårdpersonal förbättrar anhörigas upplevelse. Anhöriga har ett behov av psykosocialt stöd som bland annat kan mötas upp med kamratstödinsatser. / Introduction: Unexpected death such as sudden cardiac death, leaves no time forfamilies to prepare and provides different challenges than in the case of expected death. To better understand the needs of families, healthcare workers must have knowledge about the bereavement experience of families following sudden cardiac death. Aim: To describe families experience of losing a family member by sudden cardiac death. Method: A qualitative approach was applied in this literature review. A database search was conducted in PubMed, CINAHL and PsycINFO and nine original articles were selected for content analysis. Result: Three main themes were identified: The sudden death, Fear of another death, and To live with loss. The result highlights the first reactions to the death, the fear of potentially losing another person to sudden death, and how the families dealt with the loss and found ways to move forwards. Conclusion: Healthcare workers have an important role in informing families about the cause of death to facilitate the bereavement process. It is important for health care workers to be empathic and available, to improve the family’s experiences. Peer support may help with families need for psychosocial support.
|
460 |
Pojkar och flickors syn på ämnet hem- och konsumentkunskap år 2022 : En enkätstudie till elever i årskurs 9 gällande värdet av ämnet, lärarens kompetens, elevers delaktighet, inflytande och konsumtionKöhn, Sara, Berg, Ingrid January 2022 (has links)
År 2003 gjordes en nationell utvärdering av Skolverket över hem- och konsumentkunskaps ämnets måluppfyllelse. Syftet med studien 2022 var att undersöka elevers syn på ämnet hem- och konsumentkunskap och om detta förändrats sedan Skolverkets senaste utvärderingen av ämnet 2003. Metoden för undersökningen gjordes genom förfrågan till olika grupper på Facebook, för ämneslärare i hem- och konsumentkunskap. Ämneslärare (Hkk) delade enkäten med årskurs 9:e elever och enkäten besvarades av 153 elev – respondenter i studien 2022. Data sammanställdes i Microsoft Excell och analyserades digitalt och manuellt. Studien 2022 visade att elevernas syn på Hkk- ämnets betydelse har minskat för livet i hem och familj i jämförelse mot Skolverkets utvärdering 2003. Dessutom visar resultatet 2022 även på att eleverna i låg omfattning upplever att de har möjlighet att påverka både undervisningen och känna delaktighet, vilket är lägre än Skolverkets utvärdering 2003. Den viktigaste slutsatsen utifrån denna studie 2022 är att ämneslärare i Hkk bör tydligare synliggöra nyttan med ämnet för elevens framtid och genom det öka motivationen för elevens lärande.
|
Page generated in 0.037 seconds