Global ETD Search

11	Humankapitalmätningar : medarbetarnas vikt i kunskapsföretag / Measuring Human Capital : the employees'importance in knowledge based companies Emblad, Annika, Karlsson, Christer January 1999 (has links) Kunskapssamhället är här vilket innebär att den dominerande resursen i allt fler företag är personalen. Hushållning med mänskliga resurser har blivit en central frågeställning. Modeller har utvecklats för att lyfta fram det mänskliga kapital et och syliggöra satsningar på personalen. En ny trend är att allt fler företag börjat mäta sitt humankapital. Syftet med denna uppsats är att analysera i vilket syfte företag utför humankapitalmätningar. Vi har även för avsikt att generera idéer för att skapa bättre förutsättningar och möjligheter att bedriva effektivt arbete med humankapitalmätningar. Primärdata har samlats in genom intervjuer på tre företag. Sekundärdata har utgjorts av väletablerad litteratur inom vårt ämnes- och vetenskapsområde, det vill säga böcker, facklitteratur och informationsmaterial. Det finns två syften med humankapitalmätningar. Det primära syftet är utifrån ett ledningsperspektiv där mätningarna skall leda till kostnadsbesparingar, effektivare användning av företagets resurser samt ökad produktivitet. Det sekundära är att skapa bättre arbetsmiljö för de anställda. För ett effektivt arbete måste ett större fokus läggas på arbete med åtgärder, ledarskapet och delaktighet bland de anställda. Business and economics Humankapitalmätningar humankapital personalekonomi personalmätningar Ekonomi Business and economics Ekonomi
12	Familjeföretag och användningen av finansiell information vid beslutsfattande Dahlbom, Rebecka, Olsson, Rebecca January 2013 (has links) Familjeföretag är en ständigt växande företagsform och står idag för hälften av allt företagande i Sverige. Familjeföretag har visat sig skilja sig från icke-familjeföretag i olika hänseenden, och dessa skillnader har forskats mycket kring. Bland annat har forskning visat att familjeföretag i mindre grad använder sig av finansiell information vid beslutsfattande än icke-familjeföretag, samtidigt som de visar sig prestera bättre än dem. Detta trots att finansiell information har påståtts vara ett viktigt underlag vid beslutsfattande för företag generellt. Detta väcker intresse för att undersöka hur familjeföretagare använder sig av finansiell information när de fattar beslut, och vilken roll den har. Syftet med studien är att utifrån familjeföretagarens perspektiv utforska användningen av finansiell information, genom att studera beslutsprocessen vid långsiktiga och återkommande satsningar som familjeföretagare ställs inför. Studiens forskningsfråga är därför hur familjeföretagare använder sig av finansiell information som underlag vid beslutsfattande. Genom att gå in i undersökningen med en abduktiv ansats, fungerar teorierna rationell beslutsteori, begränsad rationalitet och beslutsirrationalitet som inspirationskälla för att kunna hitta mönster och tendenser som pekar på hur familjeföretagare använder sig av finansiell information när de fattar beslut. För att kunna få en förståelse för detta, görs en kvalitativ undersökning baserat på semi-strukturerade intervjuer. Slutsatsen av denna studie är att användningen av den finansiella informationen påverkas av hur mycket familjeföretagsanda som finns i företaget, vilket förklaras av graden av öppenhet och behovet av kontroll. Större familjeföretagsanda bidrar till att den finansiella informationen används i mindre grad vid långsiktiga beslut, och i större grad vid återkommande beslut. Företag med mindre familjeföretagsanda tenderar att använda lika mycket finansiell information som icke-finansiell information vid både långsiktiga och återkommande beslut. / Family firms are an ever growing business and now accounts for half of all employment in Sweden. Family firms have been found to differ from non-family firms in different aspects, and these differences have been studied a lot by researchers. For example, research has shown that family firms use financial information in decision-making in smaller extent than non-family firms, while they also appear to perform better than them. This despite the fact that financial information has been alleged to be an important basis of decision making for companies in general. This raises interest in examining how family entrepreneurs use financial information when making decisions, and what role it plays. The purpose with this study is that by the family entrepreneurs explore the use of financial information by studying the decision making for long term and recurring decisions that family entrepreneurs face. Therefore, the study research question is how family entrepreneurs use financial information as a basis for decision making. By entering the study with an abductive approach, the theories rational decision theory, bounded rationality and decision irrationality work as inspiration to find patterns and trend that point to how family entrepreneurs use financial information when making decisions. In order to gain an understanding of this, a qualitative study is made by using semi-structured interviews. The conclusion of this study is that the use of financial information is affected by how much family spirit exists in the firm, which is explained by the degree of transparency and the need of control. Larger family spirit contributes to that financial information is used to a lesser extent in long term decisions, and to a greater extent in recurrent decisions. Companies with smaller family spirit tend to use as much financial as non-financial information on both long-term and recurring decisions. Family firms financial information use decision making familjeföretag finansiell information användning beslutsfattande
13	Svenska börsnoterade företags informationsutgivning : Den frivilliga informationsutgivningens påverkan på företagets kapitalkostnad Lidman, Tora, Moraeus, Karin January 1900 (has links) I Sverige lever vi idag i ett informationssamhälle där tillgången och efterfrågan på information är stor. Detta upplever även de börsnoterade företagen som i sina årsredovisningar publicerar en stor mängd information utöver vad som är lag- och regelstadgat, så kallad frivillig information, för att attrahera riskkapital. Röster för och emot detta expansiva utlämnade har hörts från marknaden och idag pågår en diskussion kring att minska ned denna informationsmängd eller om mängden är nödvändig för att investerare ska få tillräcklig insyn i företaget. Mer information skulle enligt teorier kring asymmetrisk information innebära en fördel för företaget men även bidra till en mer effektiv marknad. Under de senaste årtiondena har forskningen kretsat kring att undersöka sambandet mellan företagets frivilliga informationsutlämnade och dess kapitalkostnad. Flertalet tidigare studier har funnit ett negativt samband där företagen får en fördel i form av en lägre kapitalkostnad. Förklaringen till detta samband ligger i att informationsasymmetrin minskar. Dock finns även kostnader förknippade med ett ökat informationsutgivande, vilket talar för att nyttan av detta kan vara avtagande. Debatten och problematiken kring företagets informationsutgivning har denna studie tagit fasta på och formulerat följande problemformulering: Vilken påverkan har svenska börsnoterade företags frivilliga informationsutlämnande på deras kapitalkostnad? För att uppnå studiens syfte har en undersökning av olika typer av frivillig information, finansiell, ickefinansiell och strategisk information, genomförts. Detta för att, ur företagets perspektiv, undersöka vilken typ av information som tydligast påverkar företagets kapitalkostnad. Genom att ta del av företaget Kantons material gällande de svenska börsnoterade företagens frivilliga informationsutlämnade mellan åren 2007-2012 har denna studie, genom en kvantitativ metod, valt att hypotespröva om ett linjärt samband mellan finansiell, ickefinansiell respektive strategisk information och kapitalkostnaden föreligger. Studiens slutsats är att endast mer ickefinansiell information kan hjälpa de svenska börsnoterade företagen att sänka sin kapitalkostnad genom att informationsasymmetrin minskar mellan företagets ägare och ledning. Finansiell information kan leda till en högre kapitalkostnad, trots att den bidrar till att minska informationsasymmetrin mellan investerare, då kostnader förknippade med ett ökat informationsutlämnade är större än fördelarna. Den strategiska informationen har ingen inverkan genom att sänka informationsasymmetrin mellan investerare och har i studien endast visat sig medföra större kostnader än fördelar i påverkan på kapitalkostnaden. Frivilligt informationsutlämnande Asymmetrisk information Kapitalkostnad Finansiell information Ickefinansiell information Strategisk information
14	Hur sker den interna styrningen på vårdcentraler i Kronobergs Län? / How are health care centers controlled internally inKronobergs county? Ekberg, Markus, Litzén, Sanna January 2014 (has links) Inledning: Uppsatsen handlar om intern styrning inom hälso- och sjukvården, närmare bestämt av vårdcentraler med olika huvudmannaskap. Det är viktigt att undersöka hur styrningen och organisering är uppbyggd eftersom resurserna som finns tillgängliga bör användas på bästa sätt för att kunna ge en effektiv och kvalitativ vård för alla patienter. Detta då kostnadsökningar sker vilket leder till att effektiviseringar krävs. Frågeställning: 1. Hur används finansiell och icke-finansiell information för intern styrning av offentligt och privat ägda vårdcentraler i Landsting Kronoberg? 2. Vilka skillnader och likheter finns i den finansiella och icke-finansiella information som används för intern styrning av de offentligt och privat ägda vårdcentralerna, och varför finns dessa? Metod: För att kunna undersöka ämnet har vi genomfört en kvalitativ studie inom Kronobergs Län, där vi intervjuat ett flertal personer på vårdcentraler med olika huvudmannaskap. Teori: Här beskrivs organisationers struktur, huvudmannaskap och det speciella med serviceorganisationer. Därefter förklaras New Public Management och några av dess inriktningar. Styrning och variabler av olika slag presenteras sedan, för att till sist behandla information samt olika mål och mått. Empiri: Först förklaras Landstinget Kronoberg och dess uppbyggnad, därefter redogörs vilka krav vårdvalet har på de olika vårdgivarna. Sedan skildras den information som framkommit i de olika intervjuerna uppdelade i offentlig och privat verksamhet. Analys: Analysen börjar med att undersöka hur styrningen ser ut för de olika vårdcentralerna för att hitta faktorer som är lika för de olika typerna av styrning. Där efter jämförs de funna skillnaderna och likheterna med det som framkommit i teorin. Resultat/Slutsats: De offentligt och privat drivna vårdcentralerna styrs på ett väldigt likartat sätt. Där alla de undersökta verksamheterna utgår från samma uppdragsspecifikation för att skapa konkurrensneutralitet. De undersökta är alla decentraliserade verksamheter som styrs mot specifika mål. De mål och mått som används för att styra verksamheten är relativt likvärdiga och skiljer sig bland annat i de större krav på effektivitet och produktivitet som finns bland de privata aktörerna. privata vårdcentraler offentliga vårdcentraler intern styrning extern styrning icke-finansiell information
15	Processen för inhämtande av finansiell information : En undersökning av generation Y:s agerande i ett nytt informationslandskap / The process of obtaining financial information : An examination of how generation Y act in a new information landscap Eriksson, Elin, Höglund, David January 2019 (has links) BACKGROUND: Generation Y are habitual technology and internet users who prefer to collect information fast and easy. The search-costs are considered to have decreased since information is more accessible now than before, but the valuation costs have instead increased when both disinformation and misinformation is present. Generation Y’s financial behaviour have been proved by earlier researches to have been affected by financial literacy, financial socialisation, interests and needs, which may also have a crucial part in their information-seeking behaviours. Research has concluded, by a quantitative approach, which information sources is preferred by generation Y but why these information sources are preferred and what costs they cause are missing from the current research literature. AIM: The purpose of this dissertation consists of two parts. Firstly, it is to examine how young adults belonging to generation Y collect and critically value financial information with the help of their own experience, reasoning and influence from other people to substantiate a financial decision. Secondly, the purpose is to analyse generation Y’s perceived transaction costs in their handling of accessible financial information and how these processes are affected by financial socialisation, financial literacy, interests and needs. COMPLETION: This dissertation takes the qualitative approach as nine semi-structured interviews have been carried out. The respondents have discussed several different aspects which revealed detailed insight in their information-seeking behaviour where there were features of retellings about personal information-seeking in regard to financial information. CONCLUSION: Generation Y prefer to use people or the internet as information sources because that is where the perceived search and valuation costs are the lowest. Their preferences are affected by the perceived costs, these costs in turn are affected by financial literacy, financial socialisation, interest and needs. Considering the four dimensions of financial capability, it is apparent that interests is the crucial element to generation Y if they want to attain all four dimensions by themselves. In those cases where interests are lacking, financial advisory services can replace generation Y’s need to attain all four dimensions. / BAKGRUND: Teknikvana och internetanvändande generation Y föredrar att inhämta information snabbt och enkelt. Med lättillgänglig information anses sökkostnader vara lägre än tidigare men värderingskostnader ökar då både desinformation och missinformation förekommer. Generation Y:s finansiella beteende har av tidigare forskning visats påverkas av både deras finansiella bildning, ekonomiska socialisering, intresse samt behov, vilka även kan ha en avgörande roll i deras informationssökande. Forskning har med en kvantitativ ansats konstaterat olika informationskällor som generation Y föredrar men varför dessa informationskällor föredras och vilka kostnader de medför saknas i det nuvarande forskningsläget. SYFTE: Uppsatsens syfte består av två delar. För det första är syftet att undersöka hur unga vuxna från generation Y inhämtar och kritiskt granskar finansiell information utifrån egna erfarenheter, resonemang och påverkan från andra människor för att underbygga ett finansiellt beslut. Därefter är syftet att lyfta fram och analysera generation Y:s upplevda transaktionskostnader i deras hantering av lättillgänglig finansiell information och hur dessa processer påverkas av ekonomisk socialisering, finansiell bildning, intresse och behov. GENOMFÖRANDE: Studien har haft en kvalitativ ansats och därav har nio semistrukturerade intervjuer gjorts med individer tillhörande generation Y. Respondenterna fick diskutera kring olika aspekter för att få insikt i deras informationsinhämtning där även egna återberättelser om individuella informationsinhämtning om finansiella dilemman förekom. SLUTSATS: Generation Y föredrar att vända sig till experter, amatörer eller internet för att det är där de lägsta sökkostnader och värderingskostnader upplevs finnas. Deras preferenser påverkas utifrån upplevda transaktionskostnaderna, som i sin tur har influerats av både finansiell bildning, ekonomisk socialisering, intresse och behov. Utifrån de fyra dimensionerna av finansiell kompetens, framgår det att intresse är den avgörande faktorn för att generation Y ska uppnå alla fyra kompetenser på egen hand. I de fall där intresse saknas, kan finansiell rådgivning ersätta generation Y:s behov av att uppnå alla fyra finansiella kompetenser. Generation Y financial information information search transaction costs economic socialisation financial literacy. Generation Y finansiell information informationssökning transaktionskostnader ekonomisk socialisering finansiell bildning. Business Administration Företagsekonomi
16	Små och medelstora företags användning av icke-fiansiell information : En kvalitativ studie om hur SMF signalerar icke-finanisell information i sina förvaltningsberättelser för att få bifall från finansiärer, samt hur denna signalering bidrar till ökat legitimitet. Geidemark, Alma, Jonsson, Tindra January 2023 (has links) Forskningsfrågor: - Vilka icke-finansiella signaler skickar små och medelstora aktiebolag genom sina förvaltningsberättelser för att få positivt bifall av externa finansiärer? - Hur påverkar denna signalering företagens legitimitet? Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur små och medelstora aktiebolag signalerar icke-finansiell information för att öka sina chanser att erhålla extern finansiering. Studien kommer enbart fokusera på de signaler som bidrar positivt till bifall, det vill säga vilka sambanden är mellan icke-finansiell information som förmedlas ut och bifall av finansiärer. Syftet är också att öka kunskapen kring hur signaleringen gällande den icke-finansiella informationen kan bidra till att företag ökar sin legitimitet. Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ förklarande studie. Som utgår från en deduktiv ansats. Där undersökning består av analys utav förvaltningsberättelser i små och medelstora företag. Slutsats: Slutsatsen dras att den information som små och medelstora företag signalerar ut i sina förvaltningsberättelser till övergripande del liknar varandra. Det kan konstateras att signaler gällande miljö, arbetsklimat och arbetsmiljö är mest återkommande och tas upp av flest företag. Studien kan därför dra slutsatsen att baserat på legitimitet är det denna information som investerare kräver mest vid bifall. Ytterligare kan det fastställas att väsentliga händelser, risker samt framtid också är av stor vikt gällande det som signaleras ut. Dessa typer av icke-finansiell information är därmed också av väsentlig betydelse vid bifall från finansiärer. Slutligen kan det konstateras att den icke-finansiella informationen överlag inte är omfattande. Därmed dras slutsatsen att externa finansiärer inte kräver välutvecklad information, utan det räcker med att viktiga delar av icke-finansiell information nämns i en kortare och mer koncis text. / Research questions: - What non-financial signals do small and medium-sized limited companies send through their management reports to gain positive approval from external financiers? - How does this signaling affect the legitimacy of companies? Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of how small and medium-sized limited companies signal non-financial information to increase their chances of obtaining external financing. The study will only focus on the signals that contribute positively to approval, that is, what are the connections between non-financial information that is conveyed and approval by financiers. The purpose is also to increase knowledge about how the signaling regarding the non-financial information can contribute to companies increasing their legitimacy. Method: The study was conducted through a qualitative explanatory study. Which is based on a deductive approach. Where research consists of analysis of management reports in small and medium-sized companies. Conclusion: The conclusion is drawn that the information that small and medium-sized companies signal out in their management reports is broadly similar. It can be stated that signals regarding the environment, working climate and working environment are the most frequent and are taken up by the most companies. The study can therefore conclude that based on legitimacy, it is this information that investors require the most in case of approval. Furthermore, it can be established that significant events, risks and the future are also of great importance regarding what is signaled. These types of non-financial information are therefore also of essential importance in the case of approval from financiers. Finally, it can be stated that the non-financial information is generally not comprehensive. The conclusion is thus drawn that external financiers do not require well-developed information, but it is enough that important parts of non-financial information are mentioned in a shorter and more concise text. Non-financial information SME information asymmetry signaling legitimacy and external financing Icke-finansiell information SMF informationsasymmetri signalering legitimitet och extern finansiering Business Administration Företagsekonomi
17	Prestationsmätning inom privat primärvård : En kvalitativ studie om hur prestationer mäts och utvärderas av privata vårdcentraler / Performance measurement within private primary care : A qualitative study of how performances are measured and evaluated by private healthcare providers Nylander, Linn, Stolina, Adam January 2023 (has links) Bakgrund: År 2010 infördes det fria vårdvalet i Sverige och därmed har även privata aktörer rätt att etablera sig som vårdgivare samt har också patienten rätt att själv välja mellan olika vårdgivare inom primärvården. Det övergripande målet inom primär- vården är att erbjuda vård på lika villkor för hela befolkningen och på så vis uppnå en god folkhälsa. Ett sätt att säkerställa att man som organisation arbetar i linje med sin strategi och når upp till de övergripande målen är att använda sig av prestations- mätningar och inom primärvården kan det bidra med en förbättring av effektiviteten med syftet att kunna erbjuda vård med en högre kvalitet till ett större antal patienter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur privata vårdcentraler använder sig av prestationsmätningar för att nå upp till de övergripande målen om kvalitativ vård och samtidigt sina egna finansiella målsättningar samt hur de mäter och utvärderar resultaten av dessa mätningar. Metod: Uppsatsen är en intervjustudie där 11 verksamhetschefer från 11 olika privata vårdcentraler inom 6 olika regioner i Sverige inkluderas. Vidare har uppsatsen antagit en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Slutsats: I uppsatsen identifieras ett antal steg som ingår i processen med att mäta och utvärdera prestationer, dessa är strategi, måtturval, mätning och utvärdering. Upplevelserna av huruvida mätningarna bidrar till kvalitativ vård skiljer sig dock åt beroende på i vilken utsträckning mätningar valts ut av respektive enhet. I frågan om finansiella målsättningar anses dock prestationsmätningar vara ett viktigt verktyg. / Background: In 2010, free choice of healthcare provider was introduced in Sweden, which means that private actors also have the right to establish themselves as health- care providers and patients have the right to choose between different healthcare providers within primary care. The overall goal within primary care is to offer healthcare on equal terms for the entire population and thereby achieve good public health. One way to ensure that an organization is working in line with its strategy and achieving its overall goals is to use performance measurements, and within primary care, this can contribute to improving efficiency with the aim of providing higher quality care to a larger number of patients. Purpose: The purpose of this essay is to create an understanding of how private healthcare providers use performance measurements to achieve the overall goals of providing high-quality care while also meeting their own financial objectives, as well as how they measure and evaluate the results of these measurements. Method: The essay is an interview study that includes 11 managers from 11 different private healthcare providers in 6 different regions in Sweden. Furthermore, the essay has adopted a qualitative research strategy using semi-structured interviews. Conclusion: The essay identifies a number of steps involved in the process of measuring and evaluating performance, which include strategy, metric selection, measurement, and evaluation. However, experiences of whether the measurements contribute to high-quality care differ depending on the extent to which metrics are chosen by each unit. In the question of financial objectives, however, performance measurements are considered an important tool. Performance measurement Primary care Private health care providers Region Financial and Non-financial information Quality Administration Prestationsmätning Primärvård Privata vårdcentraler Region Kvalitet Administration Business Administration Företagsekonomi
18	Reviewing the Non-Financial Reporting Directive : An analysis de lege lata and de lege ferenda concerning sustainability reporting obligations for undertakings in the EU Björklund, Jacqueline January 2021 (has links) The Non-Financial Reporting Directive (“NFRD”),[1]is an important contributor to the European Union’s (EU) goal of creating a more sustainable future for all. By requiring large public-interest entities to report non-financial information relating to sustainability matters, the NFRD increases business transparency and gives stakeholders the opportunity to make more informed investment decisions, monitor corporate activities and initiate discussions based on current practices. The purpose of this thesis is to analyze the NFRD as it stands today and to analyze in what way the NFRD has the potential to improve by chiefly using the legal dogmatic method. The thesis reached its completion with an appropriate timing (January 2021) as the EU has announced its ambition to revise the NFRD by the first quarter of 2021. The conclusion drawn is that the NFRD should be revised on a series of points. Most importantly, reliability of the provided information should be secured through a stronger verification mechanism. Other areas for improvement concern the enlargement of the scope of the NFRD and the implementation of further measures securing comparable data. [1]Directive 2014/95/EU. Non-Financial Reporting sustainability non-financial information law accounting eu eu-law NFRD Taxonomy disclosure Sweden de lege ferenda european green deal disclosure regulation Non-Financial Reporting Directive SFDR 2014/95 2013/34 sustainable icke-finansiell information hållbarhetsrapportering hållbarhetsrapport eu-rätt gröna given taxonomi 2014/95 direktiv 2014/95 Law Juridik
19	IDENTIFIKATION AV RISKINDIKATORER I FINANSIELL INFORMATION MED HJÄLP AV AI/ML : Ökade möjligheter för myndigheter att förebygga ekonomisk brottslighet / INDENTIFICATION OF INDICATORS FOR RISK IN FINANCIAL INFORMATION BY USING AI/ML : Improved possibilities for authorities to prevent economic crimes Ahlm, Kristoffer January 2021 (has links) Ekonomisk brottslighet är mer lukrativt jämfört med annan brottslighet som narkotika, häleri och människohandel. Tidiga åtgärder som försvårar att kriminella kan använda företag för brottsliga syften gör att stora kostnader för samhället kan undvikas. En genomgång av litteraturen visade också att det finns stora brister i samarbetet mellan svenska myndigheter för att upptäcka grov ekonomisk brottslighet. Idag uppdagas brotten först ofta efter att en konkurs inletts. I studier har maskininlärningsmodeller prövats för att kunna upptäcka ekonomisk brottslighet och några svenska myndigheter använder maskininlärningsmodeller för att upptäcka brott men mer avancerade metoder används idag av danska myndigheter. Bolagsverket har idag ett omfattande register för bolag i Sverige och denna studie syftar till att undersöka om maskininlärning kan användas för att identifiera misstänkta bolag, genom att använda digitalt inlämnade årsredovisningar och information ur bolagsverkets register för att kunna träna klassificeringsmodeller att identifiera misstänkta bolag. För att träna modellen så har stämningsansökningar inhämtats från Ekobrottsmyndigheten som kunnat kopplas till specifika bolag av de inlämnade årsredovisningar. Principalkomponentanalys används för att visuellt visa på skillnader mellan grupperna misstänkta och icke misstänkta bolag och analyserna visade på ett överlapp mellan grupperna och ingen tydlig klustring av grupperna. Data var obalanserat med 38 misstänkta bolag av totalt 1009 bolag och därför användes översamplingstekniken SMOTE för att skapa mer syntetiskt data och för att öka antalet i gruppen misstänkta. Två maskininlärningsmodeller Random Forest och Stödvektormaskin (SVM) jämfördes i en 10 fold korsvalidering. Där båda uppvisade en recall på runt 0.91 men där Random Forest hade en mycket högre precision och med högre accuracy. Random Forest valdes och tränades på nytt och uppvisades en recall på 0.75 när den testades på osett data bestående av 8 misstänkta av 202 bolag. Ett sänkt tröskelvärde resulterade i en högre recall men med en större antal felklassificerade bolag. Studien visar tydligt problemet med obalans i data och de utmaningar man ställs inför med mindre data. Ett större data hade möjligjort ett strängare urval på brottstyper som hade kunnat ge en mer robust modell som skulle kunna användas av bolagsverket för att lättare kunna identifiera misstänkta bolag i deras register. / Economic crimes are more lucrative compared to other crimes as drugs, selling of stolen gods, trafficing. Early preventions that make it more difficult for criminals to use companies for criminal purposes can reduce large costs for sociaty. A litterature study showed that there are large weaknesses in the collaboration between Swedish authorities to detect serious economic crimes.Today most crimes among companies that commit fraud are found after a company has declared bancruptcy. In studies, machine learning models have been tested to detect economic crimes and some swedish authorites are now using machine learning methods to detect different crimes and more advanced methods are used by the danish authorites. Bolagsverket has a large register of companies in Sweden and the aim of this study is to investigate if machinelearning can be used to detect on annual reports that have been digitaly submited and information in Bolagsverket’s register to be able to train classificationsmodels and identify companies that are suspicious. To be able to train the model lawsuits have been collected from the Swedish Economic Crime Authority that can be connected to specific companies through their digitally submited annual report. Principal component analysis is used to visually show differences between the groups suspect companies and not suspected companies and the analysis show that there is an overlap between the groups and no clear clustering between the groups. Because the dataset was unbalanced with 38 suspicious companies out of 1009 companies the oversampling tecnique SMOTE was used to create more synthethic data and more suspects in the dataset. The two machinelearnings models Random Forest and support vector machine (SVM) was compared in a 10 fold crossvalidation. Both models showed a recall on around 0.91 but Random Forest had a much higher precision with a higher accuracy. Random Forest was chosen and was trained again and showed a recall on 0.75 when it was tested on unseen data with 8 suspects out of 202 companies. Lowering the treshold resulted in a higher recall but with a larger portion of wrongly classfied companies. The study shows clearly the problem with an unbalanced dataset and the challanges with a small dataset. A larger dataset could have made it possible to make a more selective selection of certain crimes that could have resulted in a more robust model that could be used by Bolagsverket to easier identify suspicous companies in their register. financial crime ecocrime ecocrime machine learning fraud risk riskwork authorites artificial intelligence ai ml financial information annual reports prevention criminality detect fraudster fradulent detect economic crimes ekobrott ekobrottslighet maskininlärning bedrägeri risk riskarbete myndigheter artificiell intelligens ai ml finansiell information årsredovisningar förebygga brottslighet riskindikatorer upptäcka upptäcka ekonomisk brottslighet förebygga ekonomisk brottslighet Mathematics Matematik
20	Licence to Talk : Sustainability Managers and their Managerial Realities within the Corporate Sustainability Paradox El hajjari Borg, Mounia, Sundberg, Elin January 2021 (has links) While sustainability-dedicated managers and related titles represent a profession that has hardly existed for more than a decade, it is not surprising that the field of research concentrating on these professionals is in itself relatively new. With an increasing demand for corporations to take their social and environmental responsibility, and a corporate sustainability characterized by tension and paradox, we found it of importance to explore the role and entanglements of these professionals. By analysing 17 in-depth interviews with sustainability-dedicated professionals from the private sector in Sweden, our interpretation is that sustainability managers hold the function of selling sustainability, with talk as their main weapon. Expressly, in the intersection between business-case logics and sustainability logics, sustainability managers have to, above all, make a convincing case for sustainability, inwards and outwards. Therefore, they draw dynamically on different narratives which we conceptualise in three roles: the chameleon, the pragmatic, and the nagging manager. Through these roles, we intend to capture the fluidity with which the managers relate and engage with sustainability, and hence we do not mean to ossify a role’s dynamics within a single, static or stereotypical category. We discuss these findings and concepts to the background of previous studies and existing literature. Sustainability managers sustainability-dedicated professionals sustainable development sustainable management corporate sustainability corporate paradox CSR stakeholders governance sustainability strategies communication strategic communication sustainability reporting non-financial disclosure private sector in Sweden paradox approach paradox perspective business case social and environmental responsibility organizations multinationals MNC Nils Brunsson organizational theory organizational hypocrisy neo-institutionalism organizational individuals decision-making action business operations isomorphism institutional logics market logics reporting frameworks GRI global reporting initiative walk the talk change making change agent systemic change behaviour and human resources identity work organizational sociology legitimacy Hållbarhetschefer hållbarhetsrelaterade roller hållbar utveckling hållbar ledning hållbarhet paradox CSR intressenter styrning hållbarhetsstrategier kommunikation strategisk kommunikation hållbarhetsrapportering icke-finansiell information privat sektor i Sverige paradox perspektiv affärsstrategi socialt och miljöansvar organisationer multinationella företag MNC Nils Brunsson organisationsteori organizational hypocrisy hyckleri neo-institutionalism organisatoriska individer individnivå beslutsfattande affärsverksamhet isomorfism institutionell logik marknadslogik rapporteringsramverk GRI global reporting initiativ walk the talk förändringsarbete förändringsagent systemförändring beteende och mänskliga resurser identitetsarbete organisatorisk sociologi legitimitet externa och interna påtryckningar. Social Sciences Samhällsvetenskap

Search results