<p>This study focuses the gendered relations of the Military Academy of Karlberg. More specific the study is investigating the experiences among young women and men cadets of suppression techniques. The purpose of the study is to get more knowledge about the work climate and suppression techniques at the officers’ training program 2007/2010. The research questions employed for the study were:- Do the women and men officer students/cadets have any experiences of master suppressiontechniques at the officers’ training program?- What kind of master suppression techniques occur at the officer’s training program?- What kind of master suppression techniques do women experience?- What kind of master suppression techniques do men experience?The study is a survey and data were retrieved by a questionnaire sent out to the participants. The 30 participants were randomly chosen, out of a population of 120 students/cadets. The result of this study shows that a majority of the participants have experiences from being exposed to suppression techniques. When it comes to suppression techniques, there is a tendency that it targets women more frequently in comparison with men.</p>

This study focuses the gendered relations of the Military Academy of Karlberg. More specific the study is investigating the experiences among young women and men cadets of suppression techniques. The purpose of the study is to get more knowledge about the work climate and suppression techniques at the officers’ training program 2007/2010. The research questions employed for the study were:- Do the women and men officer students/cadets have any experiences of master suppressiontechniques at the officers’ training program?- What kind of master suppression techniques occur at the officer’s training program?- What kind of master suppression techniques do women experience?- What kind of master suppression techniques do men experience?The study is a survey and data were retrieved by a questionnaire sent out to the participants. The 30 participants were randomly chosen, out of a population of 120 students/cadets. The result of this study shows that a majority of the participants have experiences from being exposed to suppression techniques. When it comes to suppression techniques, there is a tendency that it targets women more frequently in comparison with men.

<p>Intresset av att studera den institutionaliserade diskrimineringen, det symboliska våldet och de mekanismer som skapar inne- och utestängningsmekanismer på grundskolan härstammar från erfarenheter under mina år som student och lärare i Sverige. Forskning inom ämnet visar på att skolan är en sorteringsarena där symboliskt våld upptar en stor plats. Skolan som den är idag är långtifrån att vara en arena ”för alla” utan vissa personer lider av exkluderande praktiker medan andra njuter av inkluderande praktiker. Jag har använt mig av self-reportmetoden för att undersöka förekomsten av det symboliska våldet ur ett elevperspektiv, samt för att undersöka vad skolchefer gör för att hantera problemet och på så sätt återge alla samma möjligheter i ett medvetande av ”en skola för alla”. Studiens aktionsradie är grundskolan. Elevernas berättelser pekar på brister i lärarnas yrkesetik och visar att det symboliska våldet tar sig uttryck i förhållningssättet hos vissa lärare. Eleverna berättar om olika former av diskriminering såsom i betygssättning, bemötande i klassen i samband med sent ankomst och användandet av mobiltelefoner. Eleverna vittnar om bestraffning av olika typer. Detta sker vid bråk mellan dem och elever av annat etniskt ursprung eller vid betygssättning. Eleverna gör en tydlig koppling mellan bemötandet de möter hos lärarna och deras kultur och/eller etniska bakgrunder. Främlingsfientlighet och fördomar menar eleverna är stark hos några lärare. Dessa elever känner sig maktlösa och stigmatiserade. Utanförskapet hanteras genom att söka stöd hos de kamrater de har i skolan. Det eleverna berättar matchar teorierna om skolan som en arena för symboliskt våld, och i detta fall gentemot elever med annan bakgrund än den svenska. Skolcheferna medverkar i studien med hjälp av samma undersökningsmetod som för eleverna. De berättar hur de hanterar situationen samt redogör för sina erfarenheter som syftar till en dekonstruktion av den institutionella diskrimineringen. Skolcheferna satsar på värdegrundsarbete, utbildning av både personal och elever, integrering av modersmålundervisning i reguljära undervisningar och arbete med likabehandlingsplaner bland annat. Skolcheferna gör det de kan inom ramen för vad staten har bestämt men för att hantera problemet krävs lite mera: en Lex Sarah eller en inblandning av fackföreningen är några punkter jag föreslår. Denna studie kan uppfattas som en ögonöppnare för lärarstudenter, lärare och skolpersonal på alla nivåer, skolchefer, rektorer och statstjänstemän som arbetar med diverse skolfrågor. För lärarutbildare som beslutar om innehållet i en lärarutbildning, är studien också något att reflektera över.</p> / <p>My interest to study institutionalized discrimination, symbolic violence and themechanisms that create pull-in and push-out mechanisms in primary schools arose fromlived experiences both as a student and as a teacher in Sweden. Research on this subjectshows that school is a sieve, a place where symbolic violence is alive. School as it istoday is far from being an arena “for equal opportunities” since some pupils suffer theeffects of push-out mechanisms while others enjoy those of pull-in mechanisms. I haveused self-report as an investigative method to probe into the occurrence of symbolicviolence as experienced by pupils. School directors efforts to curb such practices andfoster equal opportunities within the context of “equal opportunities for everyone” havebeen looked into. Pupils’ experiences as narrated in this study by the pupils themselves,is indicative of weaknesses in portraying the code of ethics teachers are expected toadhere to. This symbolic violence is shown in the way these kids are treated in schoolby some teachers. These pupils tell about different forms of discrimination such as inawarding scores, teachers reaction with respect to late coming and the use of mobilephones in class. They relate stories of varying forms of punishment. Punishment isunleashed in case there is a squabble between them and ethnic Swedes or when scoresare to be awarded. These kids make a clear connection between the way they are treatedand their cultural background as well as their ethnic origins. Xenophobia and prejudiceare believed to be part of the reasons for such treatment in school. These kids feelpowerless and stigmatized. Alienation is struggled with by seeking solace amongst thefriends they have in school. What they recount to me creates a synchrony with thetheories of school as an arena for symbolic violence afore mentioned, and in this case,pupils of non-Swedish heritage. School directors have also been interviewed using thesame self-report method as for the pupils. They give an account of their experiences inconnection to deconstructing institutionalized discrimination. Such efforts by theseschool directors are geared towards working with fundamental values, educating bothpupils and teachers in interaction techniques, incorporating mother tongue teaching intoregular classroom teaching as well as working with equal treatment directive amongstother things. A Lex Sarah option or an involvement of the workers union has beenadvanced as possible solutions. This study can be seen as an eye-opener for students ofpedagogy, teachers and school employees at all levels, school directors, principals andgovernment officials dealing with school issues of all sorts. For those who plan coursesin teacher education, much can be learnt from this thesis.</p>

Intresset av att studera den institutionaliserade diskrimineringen, det symboliska våldet och de mekanismer som skapar inne- och utestängningsmekanismer på grundskolan härstammar från erfarenheter under mina år som student och lärare i Sverige. Forskning inom ämnet visar på att skolan är en sorteringsarena där symboliskt våld upptar en stor plats. Skolan som den är idag är långtifrån att vara en arena ”för alla” utan vissa personer lider av exkluderande praktiker medan andra njuter av inkluderande praktiker. Jag har använt mig av self-reportmetoden för att undersöka förekomsten av det symboliska våldet ur ett elevperspektiv, samt för att undersöka vad skolchefer gör för att hantera problemet och på så sätt återge alla samma möjligheter i ett medvetande av ”en skola för alla”. Studiens aktionsradie är grundskolan. Elevernas berättelser pekar på brister i lärarnas yrkesetik och visar att det symboliska våldet tar sig uttryck i förhållningssättet hos vissa lärare. Eleverna berättar om olika former av diskriminering såsom i betygssättning, bemötande i klassen i samband med sent ankomst och användandet av mobiltelefoner. Eleverna vittnar om bestraffning av olika typer. Detta sker vid bråk mellan dem och elever av annat etniskt ursprung eller vid betygssättning. Eleverna gör en tydlig koppling mellan bemötandet de möter hos lärarna och deras kultur och/eller etniska bakgrunder. Främlingsfientlighet och fördomar menar eleverna är stark hos några lärare. Dessa elever känner sig maktlösa och stigmatiserade. Utanförskapet hanteras genom att söka stöd hos de kamrater de har i skolan. Det eleverna berättar matchar teorierna om skolan som en arena för symboliskt våld, och i detta fall gentemot elever med annan bakgrund än den svenska. Skolcheferna medverkar i studien med hjälp av samma undersökningsmetod som för eleverna. De berättar hur de hanterar situationen samt redogör för sina erfarenheter som syftar till en dekonstruktion av den institutionella diskrimineringen. Skolcheferna satsar på värdegrundsarbete, utbildning av både personal och elever, integrering av modersmålundervisning i reguljära undervisningar och arbete med likabehandlingsplaner bland annat. Skolcheferna gör det de kan inom ramen för vad staten har bestämt men för att hantera problemet krävs lite mera: en Lex Sarah eller en inblandning av fackföreningen är några punkter jag föreslår. Denna studie kan uppfattas som en ögonöppnare för lärarstudenter, lärare och skolpersonal på alla nivåer, skolchefer, rektorer och statstjänstemän som arbetar med diverse skolfrågor. För lärarutbildare som beslutar om innehållet i en lärarutbildning, är studien också något att reflektera över. / My interest to study institutionalized discrimination, symbolic violence and themechanisms that create pull-in and push-out mechanisms in primary schools arose fromlived experiences both as a student and as a teacher in Sweden. Research on this subjectshows that school is a sieve, a place where symbolic violence is alive. School as it istoday is far from being an arena “for equal opportunities” since some pupils suffer theeffects of push-out mechanisms while others enjoy those of pull-in mechanisms. I haveused self-report as an investigative method to probe into the occurrence of symbolicviolence as experienced by pupils. School directors efforts to curb such practices andfoster equal opportunities within the context of “equal opportunities for everyone” havebeen looked into. Pupils’ experiences as narrated in this study by the pupils themselves,is indicative of weaknesses in portraying the code of ethics teachers are expected toadhere to. This symbolic violence is shown in the way these kids are treated in schoolby some teachers. These pupils tell about different forms of discrimination such as inawarding scores, teachers reaction with respect to late coming and the use of mobilephones in class. They relate stories of varying forms of punishment. Punishment isunleashed in case there is a squabble between them and ethnic Swedes or when scoresare to be awarded. These kids make a clear connection between the way they are treatedand their cultural background as well as their ethnic origins. Xenophobia and prejudiceare believed to be part of the reasons for such treatment in school. These kids feelpowerless and stigmatized. Alienation is struggled with by seeking solace amongst thefriends they have in school. What they recount to me creates a synchrony with thetheories of school as an arena for symbolic violence afore mentioned, and in this case,pupils of non-Swedish heritage. School directors have also been interviewed using thesame self-report method as for the pupils. They give an account of their experiences inconnection to deconstructing institutionalized discrimination. Such efforts by theseschool directors are geared towards working with fundamental values, educating bothpupils and teachers in interaction techniques, incorporating mother tongue teaching intoregular classroom teaching as well as working with equal treatment directive amongstother things. A Lex Sarah option or an involvement of the workers union has beenadvanced as possible solutions. This study can be seen as an eye-opener for students ofpedagogy, teachers and school employees at all levels, school directors, principals andgovernment officials dealing with school issues of all sorts. For those who plan coursesin teacher education, much can be learnt from this thesis.

Syftet med studien är att undersöka hur boken Kalle och chokladfabriken (1964) kan användas i en värdegrundsundervisning där demokrati utgör ramen och där perspektiven klass och mångkultur specificerar undersökningen. Frågeställningarna är formulerade utifrån syftet och berör bokens kopplingar till styrdokumentens värdegrundsformuleringar samt hur boken kan användas i undervisningen utifrån mål i svenska liksom läroplanens övergripande mål. Narrativanalys är den metod som används vid analyserandet av boken och de teoretiska perspektiv som intas vid undersökning är det postkoloniala samt klassperspektivet. Resultatet av bokanalysen visar att det finns en problematik i framställandet av människor från andra kulturer liksom av människor från en viss klass. Boken som sådan skapar ingen förståelse för dessa människor utan det blir lärarens uppgift att bygga en undervisning utifrån denna problematik. Dessutom öppnar boken för en diskussion kring det komplexa begreppet ironi vilket i sin tur kan leda in på frågor kring etik och moral. Andra aspekter som kan beröras i en undervisning utifrån boken är mänskliga rättigheter, förmågan att leva sig in i andra människors liv samt stärkandet av elevernas identitet. / This study aims to investigate how the book Charlie and the Chocolate Factory (1964) can be used in value based education. The primary focus is on the aspect of democracy and the aspects social class and multiculturalism specify the investigation. The research questions concern the book’s connections to fundamental values set by the curriculum, as well as how the book can be used in teaching based on goals defined in the Swedish syllabus. The methodology used is narrative analysis and the theoretical perspectives used are post-colonial and class. The analysis concludes that the representation of people from different cultures and certain classes found in the book raise certain problems. The book itself creates no deeper understanding for these people and therefore it is up to the teacher to create and build a teaching based on these problems. The book opens for discussions regarding the complex concept of irony which in turn can lead to discussions concerning ethical and moral issues. Other aspects involved in teaching based on the book are human rights, the ability to put yourself in another person’s shoes as well as strengthening of the students’ identities.

This essay investigates how the first person narrative of Mark Haddon’s neurodiverse protagonist in The Curious Incident of the Dog in the Night-Time raises awareness for the complexity of neurodiversity in relation to a neurotypical society. This has been done by applying the critical lens of Disability Studies and Disability Studies in Education to explain how disability is a concept of social and cultural construct. As the Swedish school has failed to provide neurodiverse students with the inclusive environment they need, the importance of fostering students who are accepting towards cognitive disabilities is greater than ever. This essay therefore argues that an inclusion of Haddon’s novel in the EFL classroom could be used to provide the students with understanding for neurodiversity as well as strategies that could help them to navigate in a socially demanding society.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur litteratur kan användas i ett integrerat värdegrundsarbete i svenskundervisning på gymnasiet, utifrån exemplet Jennifer Mathieus roman Moxie (2021), med fokus på jämställdhet mellan könen. Genom att analysera romanen utifrån genus- och feministisk teori har värdefulla delar ur romanen lyfts fram. Detta ställdes sedan i relation till kursplanen för svenska (Skolverket, u.å.) och tidigare forskning kring litteratursamtal, både som arbetssätt och i ett värdegrundsarbete. Analysen visar att Moxie gestaltar och problematiserar patriarkala mönster och maktsystem, och hur en feministisk rörelse kan bidra till att förbättra kvinnornas ställning i samhället. Analysen visar också att dessa delar fungerar som ett bra material i litteratursamtal, och att detta i sin tur agerar som ett viktigt verktyg i ett integrerat värdegrundsarbete i svenskundervisningen. / The aim of this study is to illustrate how literature can be used in an integrated work on fundamental values in Swedish education at upper secondary school, with the example Jennifer Mathieu’s novel Moxie (2021), with focus on gender equality. By analyzing the novel based on gender- and feminist theory valuable parts from the novel have been highlighted. This was then put in relation to the syllabus for Swedish (Skolverket, u.å.) and previous research on book talk, both as an approach on work methods and as a part in a work on fundamental values. The analysis shows that Moxie portrays and problematizes patriarchal patterns and power structures, and how a feminist movement can contribute to improving the position of women in society. The analysis also shows that these parts serve as good material in book talks, and at the same time acts as an important tool in an integrated work on basic values in Swedish education.

The purpose of this study is to increase knowledge about how preschool teachers are using music in the planned education to promote the fundamental values. The study aims to find out how preschool teachers’ personal relationship to music affects how they teach music to the children, how preschool teachers describe the way that they use music in preschool, how preschool teachers use music in the planned education to work with the fundamental values and also to find out how preschool teachers perceive that the fundamental values relate to music activites in preschool. This survey is based on qualitative, semi-structured interviews that are based on a phenomenographic methodological approach, with five preschool teachers that all are active in Sweden. The results of this survey show that they all have a great interest in music and that they use music in planned activities to promote children’s learning and development on many levels in several different areas. However, they don’t use music in a conscious and goal-oriented way to work with the fundamental values. / Syftet med den här undersökningen är att öka kunskapen om hur förskollärare använder musik i den planerade undervisningen för att främja de grundläggande värdena. Studien syftar till att ta reda på hur förskollärare beskriver att de arbetar med musik i förskolan, hur förskollärare använder sig av musik i den planerade undervisningen för att arbeta med värdegrundsarbetet samt att ta reda på hur förskollärare uppfattar att värdegrund relaterar till musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Denna undersökning bygger på kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer utifrån en fenomenografisk metodansats, med fem förskollärare runt om i Sverige. Resultatet av undersökningen visar att dessa pedagoger har ett stort eget musikintresse och använder musik i verksamhetens planerade undervisning för att främja barnens lärande och utveckling på många plan i många olika områden. Man använder dock sig inte av musiken för att på ett medvetet och målstyrt sätt arbeta med värdegrund.

Denna studie syftar till att undersöka hur tre olika läromedel i svenskämnet för årskurserna 1–3 förhåller sig till skolans värdegrund avseende funktionsnedsättning. Studien har som utgångspunkt ett normkritiskt perspektiv, som utgår från att normer om fysisk, psykisk och intellektuell funktionsförmåga finns och att den som befinner sig utanför denna norm riskerar att bli diskriminerad på grund av det. Läromedlen har granskats kvantitativt och kvalitativt. I den kvantitativa granskningen har bilder och litterära karaktärer räknats för att synliggöra den relativa frekvensen av funktionsnedsatta karaktärer. I den kvalitativa granskningen av materialet har en teori om positionering använts med begreppen inkluderad och exkluderad för att tydliggöra hur funktionsnedsatta karaktärer positioneras i förhållande till icke funktionsnedsatta karaktärer. Den kvantitativa granskningen visar att det är få olika former av funktionsnedsättningar som representeras i de granskade läromedlen. Synnedsättning är den funktionsnedsättning som representeras mest frekvent, och barn med funktionsnedsättning representeras generellt i liten utsträckning. Den kvalitativa granskningen visar att de som positioneras som exkluderade alltid är karaktärer med funktionsnedsättning, medan de som positioneras som inkluderade alltid är karaktärer utan funktionsnedsättning.

Föreliggande studie kommer att belysa ämnet värdegrund. Syftet är att undersöka svensklärares syn på värdegrundsuppdraget samt hur de arbetar med uppdraget inom ramen för svenskundervisningen. Syftet uppnås genom frågeställningar gällande värdegrundsuppdragets betydelse inom svenskundervisningen samt dess möjligheter och utmaningar. Studien riktar sig till undervisning i svenska i årskurserna 4-6 och beskrivs utifrån ett lärarperspektiv med utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med verksamma svensklärare i årskurs 4-6 använts för datainsamling. Resultatet av studien visar på att lärare ser en betydelse i att integrera värdegrundsuppdraget i svenskundervisningen genom sitt förhållningssätt gentemot elever samt genom berättande material och helgruppsdiskussioner. Det framkom även att skönlitteratur och samtal om läst skönlitteratur öppnar möjligheter för att integrera värdegrundsarbete inom svenskundervisningen samt att läraren har en betydande roll som ledare i elevernas utveckling av normer och värden. / This study will highlight the topic fundamental values. The study aims to explore how teachers view fundamental values education and how they work this within Swedish education. The aim of the study is fulfilled based on questions about the meaning of fundamental values educations within Swedish education and what opportunities and challenges it brings. The study targets education in the Swedish subject in grades 4-6 and is described from a teacher perspective and through the lens of socio-cultural theory. The study is based on a qualitative method where data was collected through semi-structured interviews with working Swedish teachers in grades 4-6. The result of the study shows that teachers’ see a value in integrating fundamental values education within Swedish education through their own approach towards students as well as through narrative material and group discussions. Furthermore, fiction and discussions about fiction was described as an opportunity to integrate fundamental values education within Swedish education and that the teacher has a crucial role as a leader in students’ development of values.