• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 143
  • 1
  • Tagged with
  • 144
  • 144
  • 112
  • 74
  • 73
  • 56
  • 55
  • 54
  • 53
  • 37
  • 31
  • 27
  • 27
  • 27
  • 26
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
61

Den magiska grammatiken – ”Kan man grammatiken så kan man språket”: En studie av SFI-studenters språk- och grammatiksyn

Estephan Sezer, Caroline January 2015 (has links)
Följande examensarbete är en studie av några SFI-studenters språk- och grammatiksyn i relation till undervisning. Detta arbete föranleds av en studie (Carlson 2003) kring kunskapssynen inom SFI (svenska för invandrare). Inom ramen för Carlsons (2003) studie ligger särskilt delen som är relaterad till grammatiksynen inom SFI som grund för detta arbete. Syftet med examensarbete är att utifrån teorier om systemisk funktionell grammatik skapa en vidgad förståelse av studenternas syn på språk och grammatik genom att synliggöra inom vilka kontexter informanterna efterfrågar kunskaper i svenska språket och i grammatik. För att synliggöra kontexten används de funktionella begreppen verksamhet, relation och kommunikationssätt som analysverktyg. Syftet är också att diskutera grammatikundervisning ur ett elevperspektiv med utgångspunkt i forskning kring grammatikundervisningens roll i andraspråksundervisning. Materialet utgörs av intervjuer med fyra SFI-studenter. Resultatet visar att informanterna i stor utsträckning efterfrågar kunskaper i svenska inom verksamheter som rör deras vardag, en verksamhet som av informanterna förknippas med kommunikationssättet att tala. Resultatet visar även att informanterna uttrycker ett glapp mellan deras vardagliga behov och det språk som undervisas i skolkontexten. Resultatet visar också att informanterna har en syn på grammatiken som grunden i språket, men visar att de förknippar grammatik med särskilda kommunikationssätt och en standardiserad språkvarietet. Vad gäller undervisning kan slutsatsen dras att informanterna efterfrågar dels vardagsrelaterad språkkunskap och dels grammatikkunskap.
62

En litteraturstudie om systemisk-funktionell grammatik och dess möjligheter i undervisningen : Effekterna av goda grammatikkunskaper / A literature study on systemic-functional grammar and its possibilities in teaching : The effects of good grammar skills Författare Emelie

Fransson, Emelie January 2022 (has links)
Systemisk-funktionell grammatik är en ny riktning för synen på språk och grammatik. Den funktionella grammatiken skiljer sig från den traditionella grammatiken genom att fokusera på språkets funktion snarare än vad som anses vara språklig korrekthet. Att arbeta enligt den systemiska-funktionella grammatiken i undervisningen kan få olika effekter på elevers språkutveckling. Genom en systematisk litteraturstudie har forskning sammanställts i frågan om vilka möjligheter systemisk-funktionell grammatik erbjuder. Ett sådant exempel är att den funktionella grammatiken erbjuder verktyg för att skapa ett gemensamt språk om språk i klassrummet, ett metaspråk. Detta metaspråk skapar utrymme för läraren att diskutera språk, språkval och språkliga funktioner med eleverna genom ett gemensamt språk. Vidare kan eleverna vid det funktionella arbetet utveckla en förtrogenhet med språkets funktioner genom att lära sig genretypiska drag eller hur man producerar satser av en mer komplex karaktär. Den funktionella grammatiken erbjuder även ett analysverktyg för eleverna att förhålla sig kritiskt till text vilket grundar sig i att grammatikmodellen baseras på tre metafunktioner som eleverna kan utgå ifrån när mindre beståndsdelar av en text ska analyseras vilket något som bidrar till att eleverna utvecklar litterära strategier. Avslutningsvis är det viktigt att lärare besitter goda grammatikkunskaper. Lärare med goda grammatiska kunskaper kan stötta elever i den egna språkutvecklingen i högre grad. Språkundervisningen kännetecknas av en högre grad av variation och baseras på välgrundade didaktiska och metodologiska val. Språkundervisningen skapar även goda förutsättningar för att etablera ett metaspråk i klassrummet.
63

Som alla andra, men annorlunda : En kritisk jämförelse av den språkliga konstruktionen av personer med funktionsnedsättning / Like everyone else, but different : a critical comparison of the linguistic construction of people with disabilities

Fagerberg, Andreas January 2023 (has links)
Studien är en diskursanalys med kritisk ansats som ämnar synliggöra hur samhällsgruppen personer med funktionsnedsättning konstrueras språkligt samt hur rättigheter genom lagen om stöd och service förhandlas i två texter. Genom att jämföra privata och kommunala aktörer kan språkliga skillnader mellan texter härledas till en vinstdrivande bakomliggande orsak. Texterna är hämtade från ett privat vård- och omsorgsbolag samt en kommunal utförare av insatser enligt LSS. Metoden för analyserna är systemisk-funktionell grammatik och fokuserar språkhandlingar, modalitet, processer och agentivitet. Resultatet visar på både likheter och skillnader mellan avsändarnas texter, där den största skillnaden yttrar sig i vem som tillskrivs agentivitet i texterna. I texten från det privata vård- och omsorgsbolaget är det i stor utsträckning den egna verksamheten som tillskrivs agentivitet, medan den kommunala texten har en knappt synbar avsändare. Gemensamt för texterna är deras givande talarroll samt hur teman såsom självständighet och delaktighet behandlas, där en normativ syn på att leva som andra skönjs / This study is a discourse analysis with a critical approach that aims to make visible how the social group people with disabilities is linguistically constructed and how rights through the Support and Service Act are negotiated in two texts. By comparing private and municipal actors, linguistic differences between the texts can be traced to a profit-driven underlying cause. The texts are gathered from a private health and care company and a municipal provider of interventions according to LSS. The method for the analyses is systemic-functional grammar and focuses on language acts, modality, processes, and agency. The result shows both similarities and differences between the senders’ texts, where the biggest difference is expressed in who is attributed agency in the texts. In the text from the private healthcare company, it is the company itself who is attributed agency, while the municipal text barely has a visible sender. What the texts have in common is their giving speaking role and how themes such as independence and participation are treated, where a normative view of living like others is discernible.
64

Funktionell grammatikundervisning i svenskämnet / Functional grammar teaching in the Swedish subject

Esbjörnsson, Ida January 2023 (has links)
Mot bakgrund av debatten om brister i den traditionella grammatikundervisningen i skolan syftar föreliggande kunskapsöversikt till att beskriva hur arbete med funktionell grammatikundervisning kan ta sig uttryck i svenskämnet (eller motsvarande ämnen i engelskspråkiga kontexter) för elever i gymnasieålder. Vidare syftar översikten till att redogöra för de effekter som olika undervisningsformer av funktionell grammatik kan ha på elevernas kunskapsutveckling.    Genom systematisk informationssökning i tre databaser valdes tio empiriska forskningsstudier ut som fokuserar på funktionell grammatikundervisning. En av dessa är svensk och nio internationella. De två frågeställningarna lyder: Hur kan funktionell grammatikundervisning ta sig uttryck i svenskämnet (eller motsvarande ämnen i engelskspråkiga kontexter) för elever i gymnasieålder? samt: Vilka effekter har olika typer av funktionell grammatikundervisning på elevernas kunskapsutveckling?   Genom analysen har fem undervisningsformer identifierats. Resultatet visar att arbete med funktionell grammatikundervisning kan ta sig uttryck genom att utgå från autentiska texter, att koppla språk till genre, att samtala om språk, att leka med språket samt genom att undervisa explicit om grammatisk terminologi. Vidare visar resultatet att effekterna av funktionell grammatikundervisning är att eleverna utökar sin metalingvistiska medvetenhet samt utvecklar sin skrivförmåga. Resultatet påvisar även begränsningar inom funktionell grammatikundervisning vilka innefattar att undervisningen tycks främja skrivande men inte grammatikkunskaperna i sig, samt att den funktionella grammatikundervisningen främst tycks gynna de skriftligt högpresterande eleverna.    Utifrån detta resultat dras slutsatsen att det finns olika sätt för lärare att arbeta med funktionell grammatikundervisning, och att dessa sätt har vissa saker gemensamt, men att de också skiljer sig åt på olika sätt. Funktionell grammatikundervisning ger positiva effekter på elevernas utveckling av metalingvistisk medvetenhet och skrivande. Dock finns en del begränsningar.
65

Våldtäktsrapportering före och efter #metoo : Gestaltning av offer och gärningsman i nyhetsrapportering om våldtäkt

Helander, Hedvig January 2024 (has links)
När denna uppsats skrivs har det gått drygt fem år sedan #metoo-rörelsen och införandet av samtyckeslagstiftningen i Sverige. Dessa två händelser anses ha haft inverkan på den allmänna kunskapen om och synen på sexualbrott, där skulden i större utsträckning flyttas över från offret till gärningsmannen.  Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hur offer och gärningsman gestaltas grammatiskt i nyhetstexter i svenska tidningar före och efter #metoo-rörelsen och samtyckeslagstiftningen. Undersökningen utgår från transitivitetssystemet inom Hallidays systemisk-funktionella grammatik och i huvudsak analyseras processtyper samt första- och andradeltagare. 50 nyhetsartiklar om våldtäkt från svenska tidningar, hälften från 2016 och hälften från 2022 är föremål för undersökningen.  Resultaten visar att gärningsmannen 2022 i större utsträckning konstrueras som aktiv och ansvarig samt placeras mer i centrum än i texterna från 2016.
66

Ämnesspråkens funktionella grammatik : En läromedelsanalys i ämnena NO och SO för årskurs 6

Andersson, Sofia, Persson, Wilma January 2023 (has links)
Sofia Andersson och Wilma Persson: Ämnesspråkens funktionella grammatik. En läromedelsanalys i ämnena NO och SO för årskurs 6 (2023). Svenska, självständigt arbete i svenska, grundnivå 15 högskolepoäng, inriktning 4–6, hösttermin 2023. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Denna studie är en kvalitativ textanalys av fyra läromedel avsedda att användas inom NOoch SO-undervisningen i årskurs 6. Uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken. Syftet med arbetet är att karaktärisera och jämföra ämnesspråket i läromedel i de naturorienterande respektive samhällsorienterande ämnena. Genom att analysera ämnesspråkens interpersonella och ideationella grammatik synliggör uppsatsen läromedlens användning av språkhandlingar, modus och modaliteter samt processer, omständigheter och grammatiska metaforer. Ett huvudresultat är att språket i läromedlen uppvisar stora likheter med avseende på de analyserade nivåerna. I läromedlen finns exempelvis en relativt hög abstraktionsnivå med en dominans av relationella processer och en stor utsträckning av grammatiska metaforer. I diskussionen utvecklas de identifierade språkliga dragen ur ett lärandeperspektiv. Utifrån studiens resultat och den tidigare läromedelsforskningen framgår det att ämnesspråkens skolspråkliga innehåll skapar utmaningar i undervisningen. Lärare inom NO och SO behöver stötta eleverna genom att exempelvis aktivera deras förförståelse och arbeta med de nya orden i undervisningen.
67

Att utveckla handling i krönikor : En analys av texter skrivna av elever som läser svenska eller svenska som andraspråk / Developing action in chronicles : An analysis of texts written by students who study Swedish or Swedish as a second language

Huovila, Alicia January 2023 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka hur elever som antingen läser svenska eller svenska som andraspråk utvecklar handling i krönikor och vilka eventuella skillnader som finns mellan elevgrupperna. Genom en systemisk-funktionell textanalys analyserades: vilka typer av grammatisk utvidgning som förekommer, förekomsten av de olika typerna och hur dessa utvidgningar utvecklar handlingen i krönikorna som eleverna skrivit. Genom att undersöka dessa aspekter kan studien synliggöra om och på vilket sätt analys av grammatisk utvidgning kan användas i undervisningssammanhang. Det vill säga att grammatisk utvidgning kan utgöra didaktiskt stoff för svensklärares skrivundervisning. Materialet bestod av 27 krönikor. Resultatet visar att skillnader mellan elevgrupperna inte är särskilt stora. Eleverna som läser svenska som andraspråk har en större andel av tillägg i sina texter, vilket är i linje med tidigare forskning. En annan skillnad mellan grupperna är att det förekommer en större va
68

Perspektiv på flerspråkighet : – En studie om läsbarhet för flerspråkiga

Arvidsson, Amanda, Wallin, Sofie January 2022 (has links)
I denna uppsats har vi genom en komparativ kvalitativ metod granskat läromedel som utformats för läsinlärning och är publicerade med ett spann på nio år. Materialet avser böckerna Mysterier på äppelstigen (2020) och Den magiska kulan (2011). Texterna analyseras utifrån ett interpersonellt och textuellt fokus och mer specifikt tittar vi på språkhandlingar, huvudsatser och bisatser, högertunga respektive vänstertunga meningar samt att vi gör en uträkning av läsbarhetsindex på de två läroböckerna. Syftet med analysen är att få syn på eventuella skillnader i böckernas anpassning gällande läsförståelse för flerspråkiga elever. Det vi kommer fram till är att det till största del inte skildras några kraftiga klyftor i böckernas anpassning för flerspråkighet. Läseböckerna besitter snarlika drag och båda två kan på ett gynnsamt sätt användas i ett mångkulturellt klassrum. Slutligen diskuterar vi resultatet i enlighet med transpråkandets teorier.
69

Vem ansvarar på vintern? : En kritisk diskursanalys av ansvarsförhållanden i kommuntexter om vinterväghållning

Lindholm, Emelie January 2022 (has links)
Kommuner är en institution som agerar på lokal nivå, nära medborgarna och till vilka medborgare kan vända sig när det uppstår problem i vardagen. De har ett ansvar gentemot sina invånare att genomföra det som ligger inom deras ansvarsområden. Men då kommunerna själva kan informera om sina ansvarsområden och vad de gör har de även makt att till- och avskriva aktörer ansvar genom språkliga strategier. Syftet med denna studie har varit att blottlägga hur ansvar fördelas i kommuners informativa texter. Detta har gjorts genom att analysera vilka som förekommer som förstadeltagare och i vilka kontexter dessa förekommer. Det material som undersökts har varit nio texter från olika kommuner i Region Gävleborg som behandlar ämnet vinterväghållning. Genom att tillämpa en transitivitetsanalys och deltagaranalys, med vissa inslag av grammatiska metaforer och modalitet, inom ramen för systemisk-funktionell grammatik och kritisk diskursanalys har detta mål uppnåtts. Resultatet visar att icke-mänskliga aktörer såsom händelser eller nominaliseringar var vanligast förekommande som förstadeltagare. Sällan tillskrevs kommunerna ansvar som förstadeltagare i negativa kontexter som outfört arbete eller plogskador. Detta liknar tidigare undersökningar om myndighetsdiskurs där myndigheten eller kommunen sällan intog deltagarroller när negativa ämnen behandlades. Därmed skulle även kommuntexter gällande vinterväghållning kunna placera sig inom denna myndighetsdiskurs där myndigheten eller kommunen själv avskriver sig ansvaret genom olikaspråkliga strategier.
70

Vem bryr sig? : -        En studie om dialogicitet i Försvarsmaktens rekryteringskampanjer 2011–2013

Lykke-Olesen, Lene January 2019 (has links)
2010 avskaffades den allmänna värnplikten och Försvarsmakten stod inför nya rekryteringsutmaningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Försvarsmakten använder sina rekryteringskampanjer mellan 2011 och 2013 för att förmedla en bild av organisationen som en attraktiv arbetsgivare. Analysmetoden utgår från den systemisk funktionella grammatikens språksyn och från analyskategorierna dialogicitet, språkhandlingar, visuella aspekter och multimodalitet. Materialet för uppsatsen består av prints och videos från Försvarsmaktens rekryteringskampanjer från år 2011, 2012 och 2013. Materialet består av samtliga fem kampanjer under dessa år: Välkommen till vår verklighet 2011, Vem bryr sig 2012, Det där löser sig nog 2012, Vad håller du på med 2013 och Det är mycket nu 2013. Resultatet visar att Försvarsmakten riktar innehållet i kampanjerna mot specifika delar av tjänster samt breddar vad och vem som avbildas vilket medför att de kan nå ut till en bredare målgrupp. Myndigheten gör detta genom modalitet, språkhandlingar och visuella aspekter som skapar kontrast mellan mottagarens vardag och Försvarsmaktens verklighet.

Page generated in 0.1016 seconds