Undersökningens syfte har varit att se om det finns någon relation mellan betygsnivå och förekomsten av interpersonella funktioner i nationella prov genom att analysera och jämföra fyra elevtexter i svenska 1 respektive fyra i svenska som andraspråk 1 med utgångspunkt i systemisk-funktionell grammatik och dess interpersonella metafunktion. Undersökningens resultat visar att studie av de interpersonella grammatiksresurserna språkhandlingar och modalitet kan vara värdefulla för detta syfte. Resultatet visar även att några av dessa interpersonella variabler verkar påverka markant elevtexters betygsnivå medan andra inte gör det i samma skala. Vidare visar undersökningen att de interpersonella variablernas förekomst inte verkar skilja sig markant mellan ämnena.

Syftet med den här studien är att undersöka hur råd och rekommendationer under covid-19 konstrueras för att få medborgarna att lyda dem. Aktörerna som undersöks är Folkhälsomyndigheten, Vännäs kommun och Älmhults kommun, detta för att få en spridning av aktörer på både nationell och lokal nivå. Metoden som här används är främst den interpersonella metafunktionen där språkhandlingar och modalitet är det centrala, men även teori och perspektiv från Faircloughs tredimensionella modell har använts för att se resultaten från textanalysen ur andra synvinklar. Studiens resultat visar att det främst är deklarativa uppmaningar men även en del direktiva uppmaningar som utgör krävande av varor och tjänster. De deklarativa uppmaningarna är främst utformade genom modala hjälpverb, huvudsatsverb och med modaliteten förpliktelse. Studien visar även att eftersom tilliten i Sverige är hög till myndigheter och experter kan man se uppmaningar som är svaga och medelstarka ändå som mycket uppmanande. Studiens resultat visar även att studiens material från de tre aktörerna bör kunna tolkas som mjuk styrning i och med den stora mängden påståenden kombinerat med uppmaningar.

I den här uppsatsen undersöks två begravningsbyråers externa kommunikation med språkvetenskapliga och multimodala metoder för att belysa vad det är för bild av begravningar som de vill förmedla till sina mottagare. Analysen fokuserar på texernas och bildernas ideationella metafunktion, det vill säga, hur språkliga och visuella resurser används för att konstruera gemensamma bilder och mentala föreställningar om verkligheten.                                                                                            Med hjälp av systemisk-funktionell grammatik analyseras propositioner, processer och deltagare för att visa hur begravningsbyråerna använder språkliga resurser i ett varumärkesstärkande syfte och för att positinera siig själva som en expert eller auktoritet inom områdena döden och begravningar. Den multimodala analysen används för att underaöka hur bilderna fungerar som en semiotisk resurs som förstärker det budskap som finns i texterna. Genom bilder och texter påbjuder begravningsbyråerna hur mottagaren bör tänka och agera kring begravningar.                                                                                                                                                                                                  Det analyserade materialet kan knytas till flera diskurser, men i första hand till en marknadsekonomisk diskurs som syftar till att positionera ett varumärke på en marknad med liten eller ingen efterfrågan. Genom analysen av processer och deltagarroller i materialet kan också en diskurs om makt och inflytande urskiljas, där begravningsbyråernas övertag gentemot de anhöriga ger goda möjligheter för de förstnämna att forma, påverka och upprätthålla idéer om hur vi tänker och agerar kring döden och begravningar.

Syftet med detta examensarbete är att normkritiskt granska ett av de vanligaste läromaterial som används i sex- och samlevnadsundervisning på högstadiet, Sex & sånt (Janouch 2006), för att se hur materialet förhåller sig till den mångfald av elever som finns i ett heterogent klassrum. Granskningen bygger på en kritisk diskursanalys av det kapitel i materialet som specifikt handlar om kärlek och sex. För att synliggöra hur normer och värderingar kommer till uttryck genom författarens grammatiska val används analysredskap från den systemisk-funktionella grammatiken. Resultaten tolkas mot bakgrund av tidigare forskning kring arbete med normer och normkritisk pedagogik samt svensk tradition av sexualupplysning. Resultatet från den kritiska diskursanalysen visar att stilgrepp, språkhandlingar, satskonstruktioner och ordval på olika sätt bidrar till att både bryta och upprätthålla begränsande normer. Slutsatsen som kan dras ur studien är att det finns en del normkritiska perspektiv, men att ett andrafokuserat och toleranspedagogiskt förhållningssätt genomsyrar delar av materialet, vilket leder till ett andragörande och exkluderande av elever som inte lever upp till normen. Mot bakgrund av detta kan konstateras att det i en demokratisk skola är viktigt att lärare är medvetna om språkets makt i upprätthållandet av diskriminerande maktstrukturer, så att normer som underbygger dessa kan synliggöras och utmanas.

The study investigates how grammar is taught in Swedish upper secondary schools and how educational methods have changed since 1996. The essay intends to explain what kind of grammar exercises are used in the subject of Swedish and how teachers describe their educational methods. The research method is qualitative interviews with six teachers of Swedish in upper secondary schools. In addition to the interviews some grammar exercises from the teachers are analysed. The theoretical framework is the functional perspective on grammar. The results show that one of the six teachers integrates grammar with other tasks, whereas the other teachers mainly use the isolated grammar method. Some of them combine grammar integrated with other tasks and also teach grammar as an isolated element. The majority of the teachers report that terminology is the major problem for students learning grammar. Teachers find it difficult to motivate the students to learn grammar, since the students want to see the immediate need of the knowledge. The study also shows that students are more motivated to learn grammar when the grammar is integrated with other tasks than when it is taught as an isolated element. Likewise, the results indicate, in accordance with other research results, that students are more inclined to find grammar important if it is taught with a functional perspective and integrated with other tasks. Despite that, the educational methods used are mainly described as isolated. The analysis of the grammar exercises signals the same result: one out of five exercises integrates grammar with other language proficiencies, whereas the other four exercises consist of practising traditional, isolated grammar.

Värdegrundstexter är en allt vanligare texttyp i Myndighets-Sverige. I denna uppsats analyserar jag Region Gävleborgs värdegrundstext, samt tre texter där värdegrunden presenteras och preciseras. Genom systemisk-funktionell och intertextuell textanalys undersöker jag hur olika språkliga resurser och intertextuella samspel samverkar i att realisera värdegrundens funktion. Jag analyserar bland annat språkhandlingar, deltagare, processer, tilltal, nominalisering och hur förpliktelse realiseras indirekt. Värdegrundstexten är på många vis vag och öppen för tolkning. Inom ramen för de analyserade texterna förtydligas den och får en i huvudsak förpliktigande och styrande funktion. Den är avsedd att påverka medarbetarnas inre värderingar och attityder såväl som yttre beteende och agerande i arbetet. Det lämnas inget utrymme för att vara medarbetare utan att leva upp till värdegrunden. Särskilt viktiga språkliga resurser är påståendesatser i presens, ett läsarinkluderande vi och ett förutsatt åtagande. De bidrar nämligen till att realisera förpliktelse men på ett sätt som på ytan dämpar det krävande. Analysen visar också hur särhållande av olika språkliga resurser gör det möjligt för organisationen att kräva att medarbetarna har vissa inre värderingar, utan att det framstår som alltför hotande. Det sker genom  att vissa betydelser och funktioner förekommer i själva värdegrundstexten och andra i de omgivande texterna, men aldrig kombineras inom samma satser. Exempelvis förekommer ett läsarinkluderande vi och ett modalt förpliktigande ska aldrig tillsammans i satser som utgör språkhandlingar. Grammatisk inkongruens och andra implicita uttryckssätt har också en avgörande roll. Förpliktelsen vad gäller värdegrunden kan sammantaget göras mycket hög, utan att det behöver synas i själva värdegrundstexten. Genom intratextuella hänvisningar till värdegrunden kommer de omgivande texternas höga förpliktelse att avse det som uttrycks i själva värdegrundstexten.

The aim for this paper has been to examine three textbooks designed for science education in upper secondary school in order to determine whether they convey any specific attitudes regarding what is considered to be ideal knowledge within the field of biology. The main focus has been to investigate if different types of design strategies have been used to emphasize certain values or attitudes and if this proves to be the case, how is this achieved specifically?                       For this purpose I have conducted several different qualitative linguistic analyses of the textbooks. The theoretical framework for the analyses lies within the main field of critical linguistics and more specifically in the context of systemic functional linguistics. The two main language models I have chosen to use for my investigations are functional grammar and multimodal text analysis.                       My results imply amongst other things that by conducting an overall assessment of the headlines in the textbooks a fair assessment can be made of which overall attitudes the books convey. Another founding that has proven to be of relevance is the multimodal analysis of the introductory chapter within each textbook. This chapter conveys more than anything else the true attitudes the authors have, not only towards the school subject itself but also, to the reader. Furthermore, the overall language use in the introduction significantly reveals the textbooks approach and usability as an educational tool. / Min ambition med denna uppsats har varit att analysera tre olika läroböcker i gymnasiekursen Biologi 1 för att undersöka vad och hur de förmedlar kunskapsideal kring innehåll och mening. Jag har velat undersöka om det finns skillnader i de olika böckernas didaktiska designstrategier och vad dessa eventuella skillnader har för olika betydelsepotentialer. För att försöka få svar på mina frågor har jag genomfört min undersökning i flera steg. Inledningsvis jämförde jag de olika böckernas övergripande struktur och innehåll. Därefter har jag ställt dessa resultat i relation till vad kursplanen i ämnet specificerar som centrala innehåll och slutligen genomförde jag en komparativ multimodal kompositionsanalys av introduktionskapitlet samt avsnittet i vardera boken som beskriver cellens uppbyggnad Den teoretiska utgångspunkten för läroboksanalyserna i denna uppsats ligger inom huvudområdet kritisk lingvistik och mer specifikt inom ramen för systemisk-funktionell lingvistik. De två vägledande språkteorierna och modellerna som jag använde mig av var funktionell- och multimodal textanalys. Resultaten indikerar att det går att göra en initial bedömning av lärobokens ”värdegrund” genom att lägga tid på att uppmärksamma några av de referenspunkter som jag har använt mig av. Rubrikerna har visat sig vara bra värdemätare för olika inställningar och framförallt förekomsten av frågeställningar och enstaka ord i rubrikerna. Introduktionskapitlet avslöjar mer än vad producenterna troligen inser angående bokens inställning till såväl läsaren som ämnet. Dock indikerar det generella språkbruket mer än allt annat vilken relation boken öppnar för gentemot läsaren samt även vilket ansvar den är beredd att ta för att fungera som ett pedagogiskt verktyg.

Att undersöka elevlösningar och att ta del av verksamma gymnasielärares erfarenheter rörande elevers användning av modalitetsmarkörer i skrift ger en bild av kvinnliga och manliga gymnasieelevers hållningar gentemot satsers innehåll och eventuella likheter och skillnader skribenterna emellan. Föreliggande studies huvudsyfte är att undersöka frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer i elevlösningar hämtade från 2015 års nationella prov i kursen svenska 3 i gymnasiet. Till syftet hör även att granska eventuella likheter och skillnader i frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer mellan de kvinnliga och de manliga skribenterna. Studiens bisyfte är att undersöka tillfrågade gymnasielärares erfarenheter rörande kvinnliga respektive manliga elevers användning av modalitetsmarkörer i skrift. För att uppnå syftet formulerat för denna studie kombineras och kompletteras en kvantitativ metod med en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden utgörs av en sammanställning och granskning av frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer i 60 elevlösningar jämnt fördelade mellan könen. Studiens kvalitativa metod omfattas av kvalitativa intervjuer med en hög grad av strukturering i kombination med öppna frågor med tre legitimerade svensklärare. Resultaten visar på en låg frekvens av modalitetsmarkörer i både de kvinnliga och de manliga elevlösningarna. Majoriteten av samtliga modalitetsmarkörer signalerar en låg grad av sannolikhet och har således en trolighetsfunktion i satsen. Frekvensen och funktionen hos modalitetsmarkörerna skiljer sig på så vis marginellt mellan de kvinnliga och de manliga skribenternas texter. Den låga frekvensen och trolighetsfunktionen som den mest framträdande i elevers texter bekräftas ytterligare av studiens informanter, vilka vidare delar erfarenheten att modalitetsmarkörer är en viktig komponent i ett nyanserat förhållningssätt. Fynden från den kvantitativa materialbearbetningen och den kvalitativa materialbearbetningen överensstämmer således. Någon större språklig variation utifrån faktorn socialt konstruerat kön kan inte fastställas utifrån de kvantitativa och kvalitativa resultat som presenteras i denna studie.

Syftet med denna undersökning är att studera förekomsten av grammatiska metaforer (GM) i form av nominaliseringar i elevtexter från det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs nio. Begreppet GM avser icke-typiska realiseringar av betydelser där GM till exempel kan vara en nominalisering – en process som uttrycks som ett substantiv (ex: tävling, trygghet) istället för ett verb (ex: tävla) eller ett adjektiv (ex: trygg). Vid användning av GM blir texter mer informationstäta och abstrakta eftersom språket packas ihop. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemisk-funktionell grammatik, i vilken GM spelar en viktig roll. Materialet utgörs av 60 elevtexter, fördelat på 30 elevtexter i svenska och 30 elevtexter i svenska som andraspråk. Av dessa 30 texter har 15 tilldelats betyget E och resterande hälft betyget B. I texterna undersöks fördelningen av GM av typen nominalisering av process och nominalisering av egenskap, förekomsten av GM i förhållande till betyg och ämne samt de mest använda GM. Resultatet visar att det förekommer betydligt fler GM av typen nominalisering av process än egenskap och att elevtexter som bedömts betyget B innehåller högre andel GM än elevtexter som tilldelats betyget E. Vidare visar resultatet att förekomsten av GM i förhållande till ämne är jämnt fördelat, med endast en GM i skillnad. Vad gäller de mest använda GM visar undersökningen att det finns 12 olika ord som är frekvent återkommande i elevtexterna, vilket förklaras genom provuppgiftens utformning och instruktioner.

Syftet med denna uppsats är klarlägga hur tre svenska skönhetskliniker framställer sina tjänster på respektive webbplats. Jag har valt att använda mig av en multimodal textanalys för att undersöka både skriftliga och visuella element. Materialet begränsas till startsidorna samt webbsidorna om botoxbehandling och fettsugning. Analysen avser att besvara hur klinikerna framställer sina ingrepp och behandlingar. De språkliga valen visar om dessa enbart inbegriper erbjudanden med möjligheter eller om det även ligger något ansvar på patienten. Vidare analyseras vilka kriterier den ideala patienten bör uppfylla. Den avslutande diskussionen avser att klargöra vilken inverkan dessa faktorer kan ha på individens fria val.  Resultatet visar att klinikerna framställer sina ingrepp och behandlingar som erbjudanden från deras sida, samt att ansvaret till största delen ligger på patienten. Löften realiseras med förbehåll och information talar om att patienten är skyldig att skaffa kännedom om riskerna innan ett ingrepp eller en behandling genomgås. Tidigare forskning har visat att den ideala patienten är frisk, har normal vikt och realistiska förväntningar. Detta har tidigare diskuterats utifrån ett risk- och säkerhetsperspektiv. Mitt arbete fördjupar denna problematik och belyser de kroppsliga normer som skapas för att ens få möjligheten att genomgå ett skönhetsingrepp. Vid exempelvis en fettsugning kan det innebära viktnedgång för en patient som inte redan har en ”någorlunda normal vikt”. Därtill finns det även en problematik kring vem som bedömer vad som är ”realistiska förväntningar”. Är det kliniken eller den som ska leva med resultaten? Skriftliga och visuella element hjälper till att förstärka patienternas behov. Tillsammans skapar klinikerna en värld där normerna för utseendet och hälsan förstärks och förnyas. Min konklusion är att det finns tydliga tendenser att vi strävar mot ett samhälle där individens status och framgång än starkare graderas efter utseende.