Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilka förutsättningar som finns att arbeta med storboksmetoden och relatera dessa till hur storboken används på Nya Zeeland. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och bygger på en kvalitativ enkätundersökning, intervjuer med fyra lärare samt en intervju med en förlagsredaktör på Bonnier Utbildning. Resultatet visar på de förutsättningar som finns för att arbeta med storboksmetoden i Sverige idag och dess ställning. Genom intervjuer med lärarna undersöker vi även varför eller varför inte de svenska lärarna skulle kunna tänka sig att undervisa utifrån storboksmetoden. Undersökningen pekar på de olika förutsättningar som finns att arbeta utifrån storboksmetoden beroende av skolans ekonomi, huruvida skolan är kommunal eller privat och skolans läge. Under intervjuerna märkte vi också att lärarnas pedagogiska arbetssätt påverkas mycket av skolans och samhällets kunskapssyn, skolans styrning samt lärarnas kännedom om olika läs- och skrivmetoder. Att storboksmetoden inte fått ett större genomslag i den svenska läs- och skrivinlärningen tror vi kan bero på lärarnas rädsla för att använda en metod de inte känner sig säkra på. Att metoden inte heller har fått framstående svenska forskare bakom sig kan även vara ett skäl till lärarnas skepticism. För att elever ska kunna lära sig läsa och skriva krävs en beredskap där läraren möter alla barn där de befinner sig i sin utveckling. Enligt oss är det också viktigt att ta i beaktande att alla barn lär sig på olika sätt och lärare måste vara beredda på att använda sig av olika läs- och skrivinlärningsmetoder, där de stora böckerna från Nya Zeeland kan vara en av dem.

Denna intervjustudie fokuserar på att undersöka lärarnas inställning till arbetet med evidensbaserad högläsning i undervisningen samt identifiera eventuella hinder vid implementering av aktuell forskning gällande högläsning. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet är implementeringsforskning där vi valt att analysera insamlat material utifrån implementeringsforskningens begrepp förstår, kan och vill.  Genom semistrukturerade intervjuer av tio undervisande lärare i ämnet svenska, årskurs 1–3, visar resultatet på att kunskap om den evidensbaserade högläsningens effekt är stor men att kunskap kring hur det ska tillämpas i klassrummet brister. Vidare identifieras olika faktorer som lärarna menar bidrar till att evidensbaserad högläsning bortprioriteras, exempelvis elevgrupper, tidsbrist, okunskap och intresse. Konklusionen är dock att bristande stöttning från skolledning samt forskare kan vara orsaken till att högläsning i praktiken inte blir det lärtillfälle som lärarna menar kan gynna elevernas språkliga utveckling.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur gemensam läsning behandlas i forskning. Vidare belyser studien dess påverkan på läsförståelsen. I dagens skola finns det indika-tioner på att färre elever läser samt att läsintresset minskar. Dessutom visar resultaten i både PISA och PIRLS en försämrad läsförståelse hos eleverna. Utifrån analys av tolv forskningsartiklar från olika delar av världen sammanställdes ett resultat. Litteraturstudien lyfter fram olika sätt att arbeta med gemensam läsning, samt potentiella möjligheter och utmaningar. Faktorer som läraren och undervisningens struktur visar sig ha en positiv inverkan på elevernas läsutveckling. En lärare som är väl insatt och engagerad i hur läsundervisningen bedrivs kan5 med hjälp av olika metoder främja elevernas läsförståelse. Utifrån litteraturstudiens resultat framgår det att elever som arbetar tillsammans med andra tenderar att utveckla olika färdigheter och förmågor inom läsning. Eleverna kan genom välstrukturerade grupper stötta varandra för att uppnå ett gemensamt lärande. Slutligen visar resultatet vikten av att låta elever samtala om olika texter för att uppnå en utvecklad förståelse och ett ökat intresse för läsning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i den tidiga skolåldern kan arbeta med att utveckla läsmotivation samt elevers attityd till läsning. Detta grundar sig i den bristande läsmotivationen hos elever enligt resultatet i den senaste PIRLS-studien. Vi har utgått från två frågeställningar: Hur ser elevers attityder till läsning ut? samt Vilken betydelse har lärare för utvecklandet av elevers läsmotivation?. Den sociokulturella teorin, som grundas i social interaktion, ligger till grund för studien. De centrala teoretiska begrepp som studien utgår från är motivation, såsom inreoch yttre motivation. Den kvalitativa forskningsmetoden, semistrukturerad intervju, har använts för att besvara forskningsfrågorna. Informanterna består av 16 elever och fem lärare från fyra olika skolor i södra Sverige. Det empiriska materialet har tematiserats och resulterat i lärares, respektive elevers synsätt på läsning och läsmotivation. Resultatet av studien visar att elever tycker att läsning är viktigt och lätt. Vi finnerdock att majoriteten inte känner inre motivation till läsning. Ungefär hälften av eleverna läser självmant på fritiden. Utifrån lärares perspektiv visas en enighet om att legitimera läsning för eleverna. Engagemang och uppmuntran är av stor vikt för elevers motivation och självkänsla. Merparten lärare och elever är eniga om att högläsning och textsamtal är motivationshöjande. Även val av bok har visat sig ha stor betydelse för läsmotivationen.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om 1-3-lärares erfarenheter av att väcka och främja elevers läslust genom gemensam och enskild läsning. Därigenom skapas en bild av vilka för- och nackdelar det finns med de olika lässätten. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med 8 verksamma 1-3-lärare. Resultatet visar att lärare arbetar på flera sätt där de använder gemensam och enskild läsning på varierande sätt. Det finns flera faktorer som påverkar elevers läsintresse och läslust, exempelvis lyfts vikten av läsarförebilder och en god och stimulerande läsmiljö. Dessutom visar studiens resultat och slutsats vilka för- och nackdelar det finns med gemensam och enskild läsning samt att en gemensam läsning skapar en läsargemenskap.

Reading and especially the practice of reading aloud are crucial elements in the education of children’s earlier years. Amounts of previously conducted research is tackling reoccurring problems around reading and literacy, but just relatively few relate their work to the practice of reading aloud in the classroom setting.  This study is hereby focusing on reading aloud in the context of the large classroom and examining question types of observed conversations. By taking three different student and teacher groups (years 1, 2 and 3) into account, the small-scale study attempts to answer concerns on how, where and about what these conversations are taking place. With a backdrop on related research, the study makes use of three different researchers as a framework to respond to this. Because the narrow scale of the study it can’t be seen as representative as such, but provides suggestions for further reflections.

<p>Syftet med uppsatsen är dels att studera hur relationerna mellan karaktärerna Sigrid och Magnus samt mellan Arn och Cecilia framställs och dels att analysera vilka egenskaper och tankar var och en av karaktärerna ger uttryck för, i romanen <em>Vägen till Jerusalem</em>. Undersökningen har en kvalitativ prägel och den har genomförts genom en närläsning av olika sekvenser där ovanstående karaktärer figurerar. Tidigare forskning som både behandlar romansviten om Arn och den historiska fiktionen i allmänhet ligger även till grund för undersökningens resonemang. Ett annat syfte är att utifrån undersökningens resultat resonera kring vilka tänkbara för- och nackdelar som finns med att läsa romanen tillsammans med eleverna i en skolklass, på antingen högstadiet eller gymnasiet.    <strong></strong></p><p>Undersökningen visar att Sigrid i flera avseenden gestaltas som en kvinnlig pionjär och att hon dessutom besitter förmågan att kunna påverka sin make Magnus beslut, i den riktning hon själv önskar. Emellertid realiserar hon ofta sina nydanande idéer på så vis att hon genom övertalning av maken får honom att representera besluten som tas. Magnus uttrycker en viss glädje över sin hustrus företagsamhet men den resulterar även i att hans maktställning som husbonde undermineras, vilket grämer honom. Arn övertar sin mor Sigrids roll som en slags banbrytare för nya värderingar som är oförenliga med den skildrade tidens synsätt, vad beträffar både såväl synen på kärlek som på människovärdet.</p>

Syftet med uppsatsen är dels att studera hur relationerna mellan karaktärerna Sigrid och Magnus samt mellan Arn och Cecilia framställs och dels att analysera vilka egenskaper och tankar var och en av karaktärerna ger uttryck för, i romanen Vägen till Jerusalem. Undersökningen har en kvalitativ prägel och den har genomförts genom en närläsning av olika sekvenser där ovanstående karaktärer figurerar. Tidigare forskning som både behandlar romansviten om Arn och den historiska fiktionen i allmänhet ligger även till grund för undersökningens resonemang. Ett annat syfte är att utifrån undersökningens resultat resonera kring vilka tänkbara för- och nackdelar som finns med att läsa romanen tillsammans med eleverna i en skolklass, på antingen högstadiet eller gymnasiet.     Undersökningen visar att Sigrid i flera avseenden gestaltas som en kvinnlig pionjär och att hon dessutom besitter förmågan att kunna påverka sin make Magnus beslut, i den riktning hon själv önskar. Emellertid realiserar hon ofta sina nydanande idéer på så vis att hon genom övertalning av maken får honom att representera besluten som tas. Magnus uttrycker en viss glädje över sin hustrus företagsamhet men den resulterar även i att hans maktställning som husbonde undermineras, vilket grämer honom. Arn övertar sin mor Sigrids roll som en slags banbrytare för nya värderingar som är oförenliga med den skildrade tidens synsätt, vad beträffar både såväl synen på kärlek som på människovärdet.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur verksamma mellanstadielärare väljer ut och arbetar med skönlitterära böcker vid gemensam läsning, samt vilka möjligheter och utmaningar lärarna upplever kring detta. Det insamlade materialet består av sex semistrukturerade intervjuer med behöriga och erfarna svensklärare. Intervjuerna analyseras utifrån Louise Rosenblatts litteraturteori samt Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Valet av teoretiskt ramverk utgår från skönlitteraturens betydelse för människan och intresset för lärande i samspel med andra. I studiens resultat framkommer det att lärarna har väldigt olika förutsättningar och att tillgängligheten av skönlitteratur skiljer sig åt mellan skolorna. Detta är problematiskt då alla elever ska ges en likvärdig skolgång, vilket försvåras när skolornas resurser är ojämnt fördelade. Såväl tidigare forskning som förevarande studie synliggör vikten av att inkludera elevers intressen vid bokval. Däremot visar resultatet att detta är en utmaning för flera av lärarna då en elevgrupp vanligtvis består av elever med många skilda intressen, vilket kan vara svårt att ta hänsyn till. Tidigare forskning visar även att elevers läsintresse har minskat och detta intygar de intervjuade lärarna om. Genomförandet av gemensam läsning bör därför prioriteras då det enligt lärarna kan fungera motiverande för eleverna och bygga deras intresse för läsning. En slutsats som kan dras är att bokval och arbete med skönlitteratur vid gemensam läsning kräver eftertänksamhet. Det bör utgå från den specifika elevgruppen samt lärarens förutsättningar.

This master´s thesis is a qualitative study that examines reader leaders’ experiences of Shared Reading with children and young people aged 11-17 years. Ten reader leaders were interviewed about their arguments to work with Shared Reading with children and teenagers and whether they feel that Shared Reading contributes to increased engagement in reading among the young people they have met. The study also examines what motives the reader leaders have for working with Shared Reading in schools and if they see any problems or difficulties when working with Shared Reading in schools. To shed light on the work with Shared Reading in libraries and schools, the theory of practice architectures has been used. I conducted a qualitative interview study with ten informants. The qualitative results were analysed with content analysis.The results shows that the informants emphasize that reading aloud makes the texts accessible, even to those who are inexperienced or unwilling to read. The informants states that it gives participants a feeling of being accepted regardless of previous experiences of reading. The social context is an important part of Shared Reading. The informants appreciate the joint meaning-making and that the participants help each other to understand a text. The fact that everyone's voices are important in the group is inclusive, and to do things together in a group promotes reading engagement. Shared Reading is a method that promotes reading, but joint reading also promotes the participants' personal development and group relationships. Informants emphasize that the young participants see that people's differences and different opinions are good, and that they practice arguing and accepting the participants' different opinions. Thus, Shared Reading can promote the group's relationships and be a way of working for democratic values. Furthermore, this study shows many benefits for libraries to collaborate with schools through Shared Reading. In outreach work towards the school, Shared Reading reaches more children than those who come to the public library. By collaborating with the school and teachers, the opportunity to be more adults around reading sessions with Shared Reading increases. Informants have also experienced that young people are not used to relating reading to their own lives and that assessment affects students' relationship to text conversations and reading. Shared Reading can be a complement to the school's reading, which is more focused on an analytical reading of text and evaluative reading comprehension. Shared Reading can serve as a space free from assessment and a performance-oriented culture in schools.When young people see themselves as competent readers, it can motivate further reading. Sharing thoughts and discussing texts together with others motivates children and young people to participate in the joint reading. Informants see that the democratic and inclusive values that Shared Reading stands for can be motivating and engaging. Based on the results of this study, Shared Reading removes the barriers to reading and opens paths for literature to strengthen readers' self-confidence and reader identity. Shared Reading in libraries and schools can promote the reading of literature in a way that creates empathy, builds relationships, and is inclusive and democratic.