The aim of this study was to examine how authors on Instagram describe masculinity norms. We aimed to further analyse how the authors illustrate the consequences of masculinity norms in relation to social problems. The study is based on 25 posts from authors on Instagram which were analysed by a content analysis method. The theoretical framework in this study consists of Connells (1995, 2008) theory of masculinity. A conception of socialization is also included (Connell 1995, 2009). The results indicated that masculinity norms have a negative impact on men by how they are expected to be, what they are expected to feel, what is allowed for them to talk about, how they should act and what sexual desires they should have. Furthermore, the study showed how masculinity norms lead up to social problems such as reluctance to seek help and using violence against others. The main conclusion of this study was that social problems often are based on the fact that men, due to present masculinity norms, are in need of proving, defending or maintaining their masculinities in different contexts. The man himself along with everyone around him are the one who pays for the consequences of masculinity norms. / Syftet med denna studie var att undersöka hur författare på Instagram beskriver maskulinitetsnormer. Syftet var även att undersöka hur författare belyser konsekvenser av maskulinitetsnormer i relation till sociala problem. Studiens empiri byggdes på 25 inlägg från medlemmar på Instagram som analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Studiens teoretiska referensram utgjordes av Connells (1995, 2008, 2009) maskulinitetsteori. Referensramen utgjordes även av begreppet socialisation (Connell 1995, 2009). Resultatet visade att maskulinitetsnormer har en negativ inverkan på hur män förväntas vara och vad de förväntas känna, vad som är tillåtet att tala om, hur de ska bete sig och vilka sexuella begär de ska ha. Studiens resultat visade även att maskulinitetsnormer leder till sociala problem såsom en motvilja att söka hjälp och ett våldsutövande gentemot andra. Studiens huvudsakliga slutsats blev att sociala problem många gånger grundar sig i att män på grund av rådande maskulinitetsnormer, i olika sammanhang behöver bevisa, försvara eller upprätthålla sina maskuliniteter. De som får betala priset för negativa konsekvenser av maskulinitetsnormer är mannen själv likt alla andra han har runt omkring.

<p>Efter att jag själv har arbetat inom äldreomsorgen och ofta reagerat på vad jag såg som en ojämn fördelning kring vem som får bo kvar hemma och vem som får möjlighet till särskilt boende, väcktes jag av tanken kring hur jämställdhetsarbetet i äldrevården ser ut. Ses de äldre personerna som könlösa? Eller besannas och uppmuntras de traditionella könsrollerna genom att det tas för givet att hustrun ska ta hand om sin sjuke man, medan det omvända sällan sker? Att granska äldreomsorgen och dess biståndsbedömning ur ett genusperspektiv anser jag vara en viktig uppgift för att förbättra de äldres livssituation men även för att förbereda äldreomsorgen på de förändringar som måste ske för att tillgodose de framtida behoven.Denna uppsats behandlar kommuners direktiv och riktlinjer för biståndsbedömning av äldres rätt till vård och omsorg. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dessa dokument formuleras samt att analysera vilka tankegångar som genomsyrar dem, för att få kunskap om den verklighetssyn kring äldre och deras livssituation som konstrueras och förmedlas. Direktiven har granskats med hjälp av den diskursanalytiska inriktningen diskursteori. Analysen visar att dessa riktlinjer framhåller en biståndsbedömning som är insatsstyrd, inte behovsstyrd. Det är den äldres behov som är grundläggande för om hon/han har rätt till bistånd, men den bedömning som görs av behoven är styrd av de insatser som kommunen har att erbjuda. De behov som lyfts fram som väsentliga är endast de som går att matcha med insatserna och på så sätt framställs behoven endast som teoretiska bedömningskriterier. Denna insatsstyrning påverkar även den bild av den äldre som förmedlas genom riktlinjerna. De äldre ses enbart för sin ålder och sina behov och sammanförs till en homogen identitet, ett kollektiv. Denna gestaltning bortser från vem den äldre människan är bakom behoven och osynliggör eventuella levnadsvillkor och livssituationer. På detta sätt framställs den äldre som en person som är lätt att bedöma då den förblir lösgjord från kultur, klass och kön.</p>

<p>Våldtäkt är ett stort samhällsproblem, med över 3000 anmälda våldtäkter i Sverige 2007. Definitionen av våldtäkt är en tolkningsfråga som påverkas av moraliska synsätt. Denna syn</p><p>bygger på historiska, religiösa och kulturella faktorer och kring dem kretsar ett antal vedertagna myter. Sverige är känt för att ha kommit långt på väg mot ett jämställt samhälle, vilket skulle kunna innebära att svenskar har lägre acceptans för dessa myter. Få studier om våldtäktsmyter har gjorts i Sverige. För att granska ämnet närmare genomfördes en kvantitativ</p><p>studie med syfte att undersöka studenters attityder gentemot myter kring våldtäkt i en heterosexuell kontext. Detta genom att studera om samband förelåg mellan studenternas kön</p><p>och acceptans av dessa myter och utifrån teoretiska ramar analysera resultatet. Undersökningen utfördes med hjälp av en amerikansk framtagen mätskala, designad för just våldtäktsmyter, IRMA-skalan. Materialet analyseras sedan med hjälp av socialkonstruktivistiska angreppssätt, där bl.a. genus, hegemonisk maskulinitet, pornografi, könsroller, samt medias skildring och vinkling av våldtäktsproblematiken.</p><p>Den slutsats som kunnat dras av föreliggande studie var att svenska studenter generellt hade låg acceptans av våldtäktsmyter. Dock kunde könsskillnader skönjas, där kvinnor tenderade att ha lägre acceptans för myterna än männen.</p> / <p>Rape is a severe societal problem, with over 3000 police reports in Sweden in 2007. Defining rape is a question of interpretation, influenced by moral views, which are based on historical, religious and cultural ideas, surrounded by a few accepted myths. Sweden’s well-known for its progress concerning gender equality, which could be an indicator of low rape myth acceptance. There are few Swedish studies about rape myths. To</p><p>explore the subject closer, a quantitative study was carried through, with the aim to examine attitudes of university students, in relation to rape myths in a heterosexual context. This by examining whether a connection between the sex of the students and their acceptance of rape myths was found. The results were then analyzed through a theoretical frame. Using an</p><p>American measuring instrument, the IRMA-scale, the examination was carried out. The material was analyzed through a social constructivist perspective, where gender, hegemonic masculinity, pornography, gender roles and the media was used to explain the problems of rape. The conclusion of this study was that Swedish students had generally low rape myth acceptance. However, gender differences were discovered. Female respondents tended to have lower acceptance of the myths compared to the male.</p>

Efter att jag själv har arbetat inom äldreomsorgen och ofta reagerat på vad jag såg som en ojämn fördelning kring vem som får bo kvar hemma och vem som får möjlighet till särskilt boende, väcktes jag av tanken kring hur jämställdhetsarbetet i äldrevården ser ut. Ses de äldre personerna som könlösa? Eller besannas och uppmuntras de traditionella könsrollerna genom att det tas för givet att hustrun ska ta hand om sin sjuke man, medan det omvända sällan sker? Att granska äldreomsorgen och dess biståndsbedömning ur ett genusperspektiv anser jag vara en viktig uppgift för att förbättra de äldres livssituation men även för att förbereda äldreomsorgen på de förändringar som måste ske för att tillgodose de framtida behoven.Denna uppsats behandlar kommuners direktiv och riktlinjer för biståndsbedömning av äldres rätt till vård och omsorg. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dessa dokument formuleras samt att analysera vilka tankegångar som genomsyrar dem, för att få kunskap om den verklighetssyn kring äldre och deras livssituation som konstrueras och förmedlas. Direktiven har granskats med hjälp av den diskursanalytiska inriktningen diskursteori. Analysen visar att dessa riktlinjer framhåller en biståndsbedömning som är insatsstyrd, inte behovsstyrd. Det är den äldres behov som är grundläggande för om hon/han har rätt till bistånd, men den bedömning som görs av behoven är styrd av de insatser som kommunen har att erbjuda. De behov som lyfts fram som väsentliga är endast de som går att matcha med insatserna och på så sätt framställs behoven endast som teoretiska bedömningskriterier. Denna insatsstyrning påverkar även den bild av den äldre som förmedlas genom riktlinjerna. De äldre ses enbart för sin ålder och sina behov och sammanförs till en homogen identitet, ett kollektiv. Denna gestaltning bortser från vem den äldre människan är bakom behoven och osynliggör eventuella levnadsvillkor och livssituationer. På detta sätt framställs den äldre som en person som är lätt att bedöma då den förblir lösgjord från kultur, klass och kön.

Denna uppsats är skriven inom jämställdhetsprojektet NättochJämt. Uppsatsens första syfte är att med jämställdhetslagen som grund kartlägga och analysera en organisations arbetsmiljö och möjligheten till intern rörlighet genom kompetensutveckling. Det andra syftet är att tolka de anställdas förslag på jämställdhetsåtgärder ur ett genusvetenskapligt perspektiv. Hirdmans teori om genusordningen och Johanssons teori om segregering och integrering fungerar som uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Analysen bygger på en enkät som besvarats av 101 anställda inom organisationen och hanterats i statistikprogrammet SPSS. Analysen baseras även på de skriftliga kommentarerna kring hur organisationens jämställdhetsarbete kan utvecklas. Detta relateras till de föreställningar om kön som kommit till uttryck i informella samtal med anställda. Resultatet visar att förhållandena inom organisationen både sammanfaller och avviker från tidigare forskning om arbetsmiljö och genus. Få vill prova arbetsuppgifter som annat kön än det egna utför, fler män än kvinnor kan dock tänka sig detta. Lika stor andel kvinnor som män vill kompetensutvecklas. I de anställdas förslag, som bland annat handlar om att fler kvinnor behövs på ledande positioner, förekommer ibland ett egenskapstänkande kring kön där mannen blir norm och kvinnor framstår som avvikande och annorlunda. I lika hög grad förekommer dock förslag grundade på ett maktordningstänkande vilket tolkas som en nödvändig förutsättning för att arbeta vidare med jämställdhet. / This essay is part of a project between Södertörn University College and the Equality-project NättochJämt. The first aim of the study is to examine and analyse work environment and possibilities for internal movement by competence development from the view of Swedish Equality Law. The second aim is to interpret employees own gender equality measures from a gender perspective. Hirdman’s theory about gender structures and Johansson’s thoughts about segregation and integration have been used as a theoretical framework. The analyse is built on a questionnaire which has been answered by 101 employees in the organisation and handled in the statistic program SPSS. Written replies about how the organisations equality work can be developed is also analysed. This is related to the informal conversations with the employers, in which assumptions about gender inequalities has been unveiled. The result shows a shattered pattern where the relations concerning work environment inside the organization both coincide with and diverse from earlier research in work environment and gender area. Few people wanted to try work tasks that mainly are performed by other gender than thier own, with a preponderance of men. Both men and women wanted to develop their competence. The employees own suggestions, which for example concerns more women in leading positions, reveals a conception in which the male is norm and in which women are held as divergent and different. But also, suggestions which seem to be grounded in a gender perspective do occur. This is interpreted as a necessary prerequisite for future equality work.

Våldtäkt är ett stort samhällsproblem, med över 3000 anmälda våldtäkter i Sverige 2007. Definitionen av våldtäkt är en tolkningsfråga som påverkas av moraliska synsätt. Denna syn bygger på historiska, religiösa och kulturella faktorer och kring dem kretsar ett antal vedertagna myter. Sverige är känt för att ha kommit långt på väg mot ett jämställt samhälle, vilket skulle kunna innebära att svenskar har lägre acceptans för dessa myter. Få studier om våldtäktsmyter har gjorts i Sverige. För att granska ämnet närmare genomfördes en kvantitativ studie med syfte att undersöka studenters attityder gentemot myter kring våldtäkt i en heterosexuell kontext. Detta genom att studera om samband förelåg mellan studenternas kön och acceptans av dessa myter och utifrån teoretiska ramar analysera resultatet. Undersökningen utfördes med hjälp av en amerikansk framtagen mätskala, designad för just våldtäktsmyter, IRMA-skalan. Materialet analyseras sedan med hjälp av socialkonstruktivistiska angreppssätt, där bl.a. genus, hegemonisk maskulinitet, pornografi, könsroller, samt medias skildring och vinkling av våldtäktsproblematiken. Den slutsats som kunnat dras av föreliggande studie var att svenska studenter generellt hade låg acceptans av våldtäktsmyter. Dock kunde könsskillnader skönjas, där kvinnor tenderade att ha lägre acceptans för myterna än männen. / Rape is a severe societal problem, with over 3000 police reports in Sweden in 2007. Defining rape is a question of interpretation, influenced by moral views, which are based on historical, religious and cultural ideas, surrounded by a few accepted myths. Sweden’s well-known for its progress concerning gender equality, which could be an indicator of low rape myth acceptance. There are few Swedish studies about rape myths. To explore the subject closer, a quantitative study was carried through, with the aim to examine attitudes of university students, in relation to rape myths in a heterosexual context. This by examining whether a connection between the sex of the students and their acceptance of rape myths was found. The results were then analyzed through a theoretical frame. Using an American measuring instrument, the IRMA-scale, the examination was carried out. The material was analyzed through a social constructivist perspective, where gender, hegemonic masculinity, pornography, gender roles and the media was used to explain the problems of rape. The conclusion of this study was that Swedish students had generally low rape myth acceptance. However, gender differences were discovered. Female respondents tended to have lower acceptance of the myths compared to the male.

Den här studien undersöker hur pojkar i klänning gestaltas i barnlitteratur. Syftet är att ur ett normkritiskt perspektiv synliggöra hur genusnormer bryts och upprätthålls. Studiens datainsamling består av kvalitativ text- och bildanalys av tre stycken barnböcker som riktar sig till barn i åldern 3–6 år.  Tidigare forskning redogör för att traditionella genusnormer gestaltas i berättelser för unga läsare, ett perspektiv som kan påverka barns möjligheter till att uttrycka sin könsidentitet. Enligt resultatet i den här studien bidrar karaktärer och innehåll till att både upprätthålla och bryta normer. Den traditionella genusordningen, som bland annat innebär att det maskulina värderas högre än det feminina, framträder i två av tre böcker. Samtidigt är pojkars handlingsutrymmen för att uttrycka sin könsidentitet snävare än flickors. / This study examines the portrayal of boys in dresses in children's literature. The purpose is to make visible from a norm-critical perspective how gender norms are broken and maintained. The study's data collection consists of qualitative text and image analysis of three children's books for children aged 3–6 years. Previous research reports that traditional gender norms are represented in literature for young readers, a perspective that may affect children's opportunities to make gender. The findings in this study show that characters and content contribute to both maintaining and breaking norms. The traditional gender order, meaning masculine is valued higher than feminine, appears in two out of the analyzed books. At the same time, masculine characters seem to have less possibilities of expressing their gender identity than the feminine ones.

Syftet med denna studie är att ta reda på om, och i så fall hur, en eventuell genusordning kan ta sig uttryck i en bestämd till synes könsneutral lek i skolans undervisning i idrott och hälsa, bland elever i årskurs fyra och fem. För att svara på syftet använde vi oss av följande frågeställningar; Uttrycks en hierarkisk genusordning, även i tillsynes könsneutrala lekar i skolämnet idrott och hälsa? Och hur tar den sig i så fall uttryck? För att svara på detta utfördes sju stycken, femtio till sextio minuter långa observationer på fyra sydskånska skolor. Observationerna, i vilka vi i varierande grad agerade deltagande och ickedeltagande, planerades och utfördes under en lektion i idrott och hälsa i vardera grupp: en grupp i årskurs fyra i och sex grupper årskurs fem. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt beskrivs i Yvonne Hirdman samt R.W Connells socialkonstruktivistiska och feministiska tankar om samhällets kulturella genusordning. En ordning där normen är hegemoni där män och maskulinitet är överställda kvinnor och femininitet. Resultatet visar ett en hierarkisk genusordning går att finna, där pojkar ikläder sig statusroller, och flickor trots visad motvilja, underordnar sig. En hegemonisk ordning syns hos såväl flickor som pojkar och maskulina egenskaper leder till styrande positioner i gruppen. / The purpose of this study was to determine whether, and if so how, any gender order can be expressed in a given seemingly gender-neutral game in physical education in schools among students in grades four and five. To answer the purpose we used the following questions: is a hierarchical gender order expressed, even in seemingly gender-neutral games in physical education? How does it express itself? To answer the purpose of our study, we made seven fifty to sixty minute’s long observations in four schools in the southern part of Sweden. In these observations, we participated and in non participation. They were planned and executed during one lesson each in physical education: six groups of fifth graders and one group of the fourth grade. The theoretical basis of this essay comes from Yvonne Hirdman, professor of gender and feminism and RW Connell´s social constructivist and feminist ideas about the cultural gender order. The order in which hegemony of men and masculinity seem as the superior norm in contrast to women and femininity. The results show that a hierarchical gender order can be found in the schools and in the physical education surrounding. Boys are in charge and take command and girls, despite the demonstrated reluctance, submit to boys. A hegemonic system is seen in both sexes and girls or boys with masculine characteristics take controlling positions in the group.

The purpose of this essay is to examine and interpret the usage and meaning of the greek word úποτασσω in the literary units in the New Testament called household codes (from the German word Haustafel included in Martin Luther´s Luthers Small Catechism). The verb úποτασσω is in the NRSV translated to be subject (Eph 5:22, Col 3:18) or accept the authority (1 Pet 3:1) and is used in the household codes as an exhortation to subordination for women. My examination and interpretation has been conducted through exegetical and redaction-critical analysis where I also have tried to cross-examine the christian writings on the topic with related texts on conceptions of gender in antiquity. I have studied the texts through the critical lens of feminist hermeneutics and from a feminist theological perspective. The aim of the study is to understand and interpret the texts from a historical-critical point of view, but my work also has a feminist-liberationist premise that hopes to find ways to constructively interpret texts that seem to diminish the full humanity of women and promote rigid culture-bound definitions of "male" and "female".

Tidigare forskning visar att det finns en skillnad i attityder avseende maskulinitetsnormer mellan män i traditionellt manliga yrken och män i traditionellt kvinnliga yrken. Denna uppsats ämnar belysa normer om maskulinitet och dess påverkan på könssegregering i utbildning och arbetsliv. Könssegregeringen är tydlig med ett traditionellt könsmönster. För en stark jämställdhet är det viktigt att män och kvinnor ges samma möjlighet att välja utbildning. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en skillnad i attityder avseende maskulinitetsnormer mellan studenter inom teknik- och vård/humanioraprogrammen och om det traditionella maskulinitetsidealet dominerar teknikprogrammen. I studien deltog 65 respondenter varav 28 studerade vård/humaniora och 37 studerade teknik. Den empiriska undersökningen utgjordes av en enkätundersökning som avsåg mäta respondenternas attityder avseende maskulinitet. Sex Mann-Whitney U-test visade signifikant skillnad i 1 av 6 undersökta attityder, där Vård/humaniora skattade lägre på Emotionellt återhållsam. Slutsatsen blev att det inte finns en avsevärd skillnad i attityder mellan Teknik och Vård/humaniora och att det traditionella maskulinitetsidealet inte dominerar teknikprogrammen.