<p>I denna uppsats har de fyra skönlitterära titlarna <em>Kort kjol</em>, <em>Hey Dolly</em>, <em>Den osynlige</em> och <em>Låt den rätte komma in</em> analyserats. Dessa används i svenskundervisning på grundskolans senare år och på gymnasiet. Som teoretisk referenspunkt har genus- och queerteoretiska perspektiv använts. Detta för att få syn på hur den heteronormativa genusordningen framställs och eventuellt problematiseras. Heteronormativiteten ses således som avgörande för karaktärernas skapande av genus. Avstamp tas i kursplanerna då skönlitteraturen, enligt dessa, är av avgörande betydelse för elevernas skapande av identitet. Uppsatsen har en litteratursociologisk ansats för att belysa relationen mellan skönlitteratur och samhälle. Metoden är kvalitativ textanalys och boksamtal.</p><p>Resultatet av analyserna visar att den heteronormativa genusordningen till stor del reproduceras i de fyra titlarna även om den i två av dessa titlar är mycket mindre påtaglig. Det finns i samtliga titlar karaktärer som mer eller mindre utmanar den heteronormativa genusordningen. Det är dock i de två titlarna, <em>Låt den rätte komma in</em> och <em>Hey Dolly</em>, som vi får möta de stora normbrytarna. Dessa karaktärer utmanar och problematiserar den heteronormativa genusordningen både genom hur de framställs och genom deras förhållande till andra. Uppsatsen synliggör således vilka "förebilder" och vilken samhällsnormer som råder i de analyserade böckerna. Alltså de "förebilder" och samhällsnormer som eleverna som läser dessa böcker får möta.</p> / <p>The aim of this paper is to analyse how normative heterosexuality works in the creation of gender in four fiction titles used in the school subject Swedish. A gender and a queer perspective are used when analyzing the characters in the texts. According to queer theory, heteronormativity plays a decisive role in the creation of gender. The syllabus of the subject Swedish serve as the starting point as they proclaim that literature has a decisive influence on pupil's creation of identity.</p><p>The results of the analyses showed that the heteronormative gender structure exists and works in the books. But the result also shows that there are several characters that challenge the structure by breaking social norms and thereby creates possible gender positions.</p>

<p>Denna uppsats handlar om hur artisterna Håkan Hellström och Ken Ring konstruerar diskurser kring maskuliniteten i sina musiktexter. Utifrån poststrukturalistiskt influerad teori kring feminism och maskulinitet görs en komparativ närläsning som bildar en tematiskt uppbyggd studie. Utifrån det för artisterna gemensamma temat <em>utanförskap</em> visar studien att utanförskapet hos <em>Ken Ring</em> är relaterat till en känsla av maktlöshet. Denna kompenserar <em>Ken </em>genom att konstruera maskulina diskurser med ett överdrivet anspråk på det som den europeiska kulturen förknippar med maskulinitet och genus. Detta kan kontrasteras mot <em>Håkan Hellström</em> som i sitt utanförskap konstruerar maskulina diskurser där ”omanlighet” och ett kärleks- och sexualitetsbegrepp där ”jaget” blir könsmässigt tvetydligt, står i fokus. På så sätt tar <em>Håkan Hellströms</em> konstruktion av maskulinitet avstånd från, utmanar och ifrågasätter genusordningens hegemoniska ideal, medan <em>Ken Ring</em> är beroende av densamma för att stärka sin maktposition.</p> / <p>This essay examines how the two artists Håkan Hellström and Ken Ring construct discourses about masculinity in their music lyrics. Based on post-structuralist theory's influence on feminism and masculinity discpilines I have made a comparative close reading, which produces a thematically structured study. A central issue is the common theme of the artist's alienation. The study shows that Ken Ring's alienation is related to a sense of powerlessness. Ken compensates for this by constructing masculine discourses that exaggerate the European culture's notion of masculinity and gender. This can be contrasted with Håkan Hellström, who in his alienation construct masculine discourses based on "unmanly practices". The "self" becomes sexually ambiguous in concepts of love and sexuality. In this way Håkan Hellström's construction of masculinity challenge the gender order's hegemonic ideals, while Ken Ring is dependent on the same order to give himself power.</p>

Denna studie med titeln ”Boys will be boys - några exempel på hur kön konstrueras i en skola” är en kvalitativt inriktad studie där intervjuer och observationer har legat till grund för resultatet. Analysarbetet har skett utifrån olika teorier om hur kön konstrueras och befästs i samhället. Syftet med undersökningen var att se hur några lärare ser på kön och vilka konsekvenser detta får för verksamheten i skolan. Lärarna tyckte sig se skillnader mellan könen och dessa förklarades bero på både sociala faktorer och biologiska skillnader. Det visade sig också att lärarnas medvetenhet att uppmärksamma flickor lika mycket som pojkar inte alltid fungerade i praktiken. / This study ”Boys will be boys – a few examples of construction of gender in a school”, is a qualitatively focused study where the result has been based upon interviews and observations. In the study of analysis different theories of how gender is constructed and established in society, have been used. The purpose for my inquiry was to find out how a few teachers regarded gender and what the consequenses were on the work in school. The teachers thought they saw differences between the sexes and these were explained to be due to both social factors and biological differences. It also turned out that the teachers awareness of noticeing girls as much as boys did not always work in reality.

Syftet med denna uppsats är att beskriva genusordningen i Martin Widmarks böcker om Lasse-Majas detektivbyrå samt undersöka hur detta, på en teoretisk nivå, kan påverka barns uppfattning av genus. Utgångspunkten i textanalysen har varit Kritisk ideologianalys som syftar till att först beskriva och förklara texterna för att sedan sätta dem i relation till dess mottagare. Jag har använt mig av genusteorier som beskriver hur genusordningen är uppbyggd samt hur genus konstrueras och rekonstrueras. Dessa teorier har sedan kopplats till de böcker som jag har undersökt. Jag har också använt mig av forskning som beskriver barnlitteraturen och hur den kan påverka läsarens bild av genus och genusordningen. Min studie visade att karaktärerna i böckerna skildras på ett relativt könsstereotypt sätt, främst de vuxna karaktärerna. Även huvudkaraktärerna Lasse och Maja skildras på detta sätt visade det sig vid en närmare granskning. Det finns karaktärer i böckerna som bryter mot den rådande genusordningen, även om de är få. Böckerna skildrar med andra ord den genusordning som finns i vårt samhälle och kan bekräfta den bild av genus som en läsare har. Min slutsats är därför att det är viktigt att barn får lära sig att tänka kriktiskt och reflektera över genus och genusordningen för att på så sätt bli medveten om hur genus konstrueras och rekonstrueras.

Denna uppsats handlar om hur artisterna Håkan Hellström och Ken Ring konstruerar diskurser kring maskuliniteten i sina musiktexter. Utifrån poststrukturalistiskt influerad teori kring feminism och maskulinitet görs en komparativ närläsning som bildar en tematiskt uppbyggd studie. Utifrån det för artisterna gemensamma temat utanförskap visar studien att utanförskapet hos Ken Ring är relaterat till en känsla av maktlöshet. Denna kompenserar Ken genom att konstruera maskulina diskurser med ett överdrivet anspråk på det som den europeiska kulturen förknippar med maskulinitet och genus. Detta kan kontrasteras mot Håkan Hellström som i sitt utanförskap konstruerar maskulina diskurser där ”omanlighet” och ett kärleks- och sexualitetsbegrepp där ”jaget” blir könsmässigt tvetydligt, står i fokus. På så sätt tar Håkan Hellströms konstruktion av maskulinitet avstånd från, utmanar och ifrågasätter genusordningens hegemoniska ideal, medan Ken Ring är beroende av densamma för att stärka sin maktposition. / This essay examines how the two artists Håkan Hellström and Ken Ring construct discourses about masculinity in their music lyrics. Based on post-structuralist theory's influence on feminism and masculinity discpilines I have made a comparative close reading, which produces a thematically structured study. A central issue is the common theme of the artist's alienation. The study shows that Ken Ring's alienation is related to a sense of powerlessness. Ken compensates for this by constructing masculine discourses that exaggerate the European culture's notion of masculinity and gender. This can be contrasted with Håkan Hellström, who in his alienation construct masculine discourses based on "unmanly practices". The "self" becomes sexually ambiguous in concepts of love and sexuality. In this way Håkan Hellström's construction of masculinity challenge the gender order's hegemonic ideals, while Ken Ring is dependent on the same order to give himself power.

I denna uppsats har de fyra skönlitterära titlarna Kort kjol, Hey Dolly, Den osynlige och Låt den rätte komma in analyserats. Dessa används i svenskundervisning på grundskolans senare år och på gymnasiet. Som teoretisk referenspunkt har genus- och queerteoretiska perspektiv använts. Detta för att få syn på hur den heteronormativa genusordningen framställs och eventuellt problematiseras. Heteronormativiteten ses således som avgörande för karaktärernas skapande av genus. Avstamp tas i kursplanerna då skönlitteraturen, enligt dessa, är av avgörande betydelse för elevernas skapande av identitet. Uppsatsen har en litteratursociologisk ansats för att belysa relationen mellan skönlitteratur och samhälle. Metoden är kvalitativ textanalys och boksamtal. Resultatet av analyserna visar att den heteronormativa genusordningen till stor del reproduceras i de fyra titlarna även om den i två av dessa titlar är mycket mindre påtaglig. Det finns i samtliga titlar karaktärer som mer eller mindre utmanar den heteronormativa genusordningen. Det är dock i de två titlarna, Låt den rätte komma in och Hey Dolly, som vi får möta de stora normbrytarna. Dessa karaktärer utmanar och problematiserar den heteronormativa genusordningen både genom hur de framställs och genom deras förhållande till andra. Uppsatsen synliggör således vilka "förebilder" och vilken samhällsnormer som råder i de analyserade böckerna. Alltså de "förebilder" och samhällsnormer som eleverna som läser dessa böcker får möta. / The aim of this paper is to analyse how normative heterosexuality works in the creation of gender in four fiction titles used in the school subject Swedish. A gender and a queer perspective are used when analyzing the characters in the texts. According to queer theory, heteronormativity plays a decisive role in the creation of gender. The syllabus of the subject Swedish serve as the starting point as they proclaim that literature has a decisive influence on pupil's creation of identity. The results of the analyses showed that the heteronormative gender structure exists and works in the books. But the result also shows that there are several characters that challenge the structure by breaking social norms and thereby creates possible gender positions.

This thesis is based on qualitative text analyses of four works of fiction, used as teaching materials in the school subject of Swedish, from a queer theoretic perspective. The purpose of the study is to examine how sexual identities and expressions are being presented, as well as what positions are offered a reader, in relation to the heterosexual norm. Basis for this thesis are the schools fundamental values, which highlights the importance that intolerance be confronted through both knowledge and active measures, and the syllabus, which states that fiction should be viewed as a tool for identity development as well as an understanding of the outside world. The analyses reveals a distinct connection between the generally accepted heterosexual norm and a professed (or taken for granted) heterosexuality which is being carried out by the characters or the books as a whole. Out of the four titles only one disputes this norm, by offering a wide range of sexual identities and expressions. These expressions, however, are being invalidated – through insufficient ability to relate to the norm – or made invisible – through an imagined heterosexuality which, by superiority over other expressions, excludes them.

<p>Denna studie med titeln ”Boys will be boys - några exempel på hur kön konstrueras i en skola” är en kvalitativt inriktad studie där intervjuer och observationer har legat till grund för resultatet. Analysarbetet har skett utifrån olika teorier om hur kön konstrueras och befästs i samhället. Syftet med undersökningen var att se hur några lärare ser på kön och vilka konsekvenser detta får för verksamheten i skolan. Lärarna tyckte sig se skillnader mellan könen och dessa förklarades bero på både sociala faktorer och biologiska skillnader. Det visade sig också att lärarnas medvetenhet att uppmärksamma flickor lika mycket som pojkar inte alltid fungerade i praktiken. </p> / <p>This study ”Boys will be boys – a few examples of construction of gender in a school”, is a qualitatively focused study where the result has been based upon interviews and observations. In the study of analysis different theories of how gender is constructed and established in society, have been used. The purpose for my inquiry was to find out how a few teachers regarded gender and what the consequenses were on the work in school. The teachers thought they saw differences between the sexes and these were explained to be due to both social factors and biological differences. It also turned out that the teachers awareness of noticeing girls as much as boys did not always work in reality.</p>

Uppsatsen ”Det skyldiga offret och den oskyldiga förövaren” är en kritisk diskursanalys som syftar till att undersöka om våldtäktsmyter finns närvarande vid Aftonbladets rapportering kring två gruppvåldtäkter som skedde i Tumba 2003 och Tensta 2013. Tidigare forskning inom området visar att våldtäktsmyter är vanligt förekommande globalt, därför är syftet att se om dessa även finns i svensk kriminaljournalistik. Resultaten diskuteras utifrån tre teoretiska utgångspunkter, vilka är genus, kriminaljournalistik samt våldtäktsmyter. De våldtäktsmyter som uppsatsen kommer att undersöka utgår ifrån Helen Benedicts (1992) elva våldtäktsmyter som sägs vara vanligt förekommande i medier. Uppsatsens resultat tyder på att våldtäktsmyter är närvarande vid Aftonbladets rapportering kring två gruppvåldtäkter som skedde i Tumba 2003 och Tensta 2013.

Syftet med studien var att belysa vilka normer som finns kring hur en bra elev ska bete sig i gymnasiesärskolan och grundsärskolan och om normerna skiljer sig åt mellan könen. Frågeställningarna som jag använt lyder "Vilka beteendenormer finns det för flickor och pojkar i gymnasiesärskolan och grundsärskolan?" och "Om det finns skillnader mellan könen – hur skiljer de sig åt?" Studien utfördes på både lärare och elever från grundsärskola samt gymnasiesärskolan. Resultatet bygger främst på intervjuer men jag deltog även i elevernas undervisning under en vecka för både observation och för att skapa en trygg miljö för eleverna inför intervjuerna. I intervjufrågorna utgick jag ifrån en studie som gällde grundskolan av Maria Wester och inspirerades av hennes sätt att tematisera frågorna, men jag anpassade intervjufrågorna efter de medverkande. Teorin som användes i analysen var en teori om genus och könsmaktsordning. Genusteorin innebär att normerna för manligt och kvinnligt skiljer sig åt, och könsmaktsordningen syftar på att den manliga nromen är överordnad den kvinnliga. Genom att analysera mitt material mot en genusteori kom jag fram till att beteendenormerna för pojkar och flickor var olika när det gäller att anses som en en duktig elev. Personerna som medverkade i min studie var alla medvetna om att en inte ska behandla personer olika beroende vilket kön de har, dock fanns det här en skillnad mellan könen. Maktfördelning utifrån genusperspektivet visar att pojkar och flickor lägger sin energi på olika saker. Pojkarna beskrivs som duktiga elever när de presterar bra i skoluppgifter medan flickorna beskrivs som duktiga elever när de är en schysst kompis. Flickorna har två förväntningar på sig för att vara duktig elev, första förväntningen är att vara en schysst kompis därefter prestera bra på skoluppgifter. Pojkarna har bara en förväntning på sig och det är att prestera bra på skoluppgifterna. Det resultat som jag fick fram liknade de resultat om könsrelaterade skillnader i beteendenormer som andra forskare kommit fram till i undersökningar i i grund- och gymnasieskolan.