No description available.

Reklam kan ibland anses framställa kvinnor och män på ett nedvärderande sätt. I Sverige har alla rätt att anmäla den reklam som anses vara könsdiskriminerande. Anmälan görs till Reklamombudsmannen (RO), bestående av näringslivets självreglerande system, som bedömer reklamen utifrån Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation. Detta görs utifrån tre kriterier, vilka säger att reklam inte får: framställa kvinnor eller män som rena sexobjekt som kan anses kränkande (sexistisk reklam); ge en nedvärderande stereotyp bild på könsrollerna (schabloniserande reklam); eller på något annat sätt vara uppenbart könsdiskriminerande. Denna undersökning syftar till att jämföra RO:s syn på sexobjekt, nedvärderande stereotypa könsroller och sexism, med genusteorins syn på samma begrepp, för att därigenom kartlägga och analysera en eventuell skillnad mellan dem. Utgångspunkten i genusteorierna är genusordningen. Undersökningen är kvalitativ och utförs med en semiotisk analys av 16 reklamer, som blivit anmälda hos RO. Resultatet av den semiotiska analysen jämförs sedan med RO:s bedömning av samma reklam. Resultatet av undersökningen visar en skillnad mellan RO och genusteorins syn på könsdiskriminerande reklam. Denna skillnad grundar sig till viss del i hur de olika begreppen tolkas, men framförallt i vad som anses vara nedvärderande och acceptabelt. / The usage of images of women and men in advertisements is subject to regulations regarding their discriminating presentation as sex objects and arrangement as stereotypical gender roles. In Sweden, every person is given the right to file complaints about individual advertisements to Reklamombudsmannen (RO), a self-regulation agency, which analyzes the complaints in accordance to the Consolidated ICC Code and decides whether the reported advertisements infringe the rules laid out by it. These regulations define three categories: 1. advertisements presenting women or men simply as sex objects; 2. advertisements using stereotypical gender roles; and 3. advertisements using obvious gender discriminating imagery. Companies are required to withdraw advertisements that fall under at least one of these three categories as decided by the RO. This thesis aims at comparing the view on the term sex objects, on devaluing stereotypical gender roles and on sexism as exhibited by the RO with the definitions of the same concepts originating from gender theory in order to identify and analyze a possible disparity between them. Starting from the theory of gender systems, this qualitative investigation, in its first step, semiotically analyzes 16 advertisements that have been reported to the RO. The results of these analyses are then compared to the individual verdicts and their reasons as given by the RO. As a result, this comparison shows a discrepancy between the view of the RO and gender theory on discriminating advertisements and imagery. This is due to differing views and definitions of the individual terms discussed in this thesis as well as conflicting opinions as to when this form of presentation of women and men is acceptable, specifically in the area of advertising.

Denna kvalitativa studie syftade till att studera barns perspektiv på genus utifrån fyraDisney-karaktärer. Studien riktar sig till verksamma pedagoger inom förskolan ochkan bidra till en förståelse om genus och barns könsföreställningar. Genom att sepopulärkulturen som ett verktyg kan pedagoger i förskolan ta vara på barns intresseoch utgå ifrån dessa i sin undervisning. Studien belyser barns könsföreställningar ochhur de utrycks i fokusgruppsintervjuer. Intervjuerna med barnen gjordes ifokusgrupper och var semistrukturerade. I studien har barnen visat på ett stortengagemang, lust och nyfikenhet att diskutera genus tillsammans med varandra samtmed oss vuxna. Utifrån de teman som växte fram under studiens analysprocesstenderade barnen att ha stereotypiska könsföreställningar och barnen har ocksåanvänt sig utav liknande begrepp för att beskriva och könsdefinieramediakaraktärer.Nyckelord: genus, barn, förskola, populärkultur, fokusgrupper, genusordning,könsföreställningar, könsskillnader, Disney / This qualitative study aimed to study children’s perspective on gender when talkingabout four Disney characters. The study is aimed towards working educators inpreschools and can contribute to an understanding of gender and children’s genderperceptions. By seeing popular culture as a tool, preschool educators can takeadvantage of children’s interests and base their teaching on them. The study has shedlight on children’s gender beliefs, further how they are expressed in focus groupinterviews. The interviews with the children were in focusgroups and was semistructured. In this study children have shown great commitment, desire, and curiosityto discuss gender, both together with each other and also with us adults. Based on thethemes that emerged during the analysis process, children had tendencies ofstereotypical gender beliefs and the children used similar concepts to describe anddefine the gender on media characters.

Studien har syftat till att belysa kvinnojourers arbete med migrerande kvinnor i anknytningsrelation och deras utmaningar i arbetet. Tidigare forskning har framhållit att det brister i forskning om migrerande kvinnor och hur kvinnojourer arbetar med berörda kvinnor i anknytningsrelation. Studien grundar sig i kvalitativa intervjuer med åtta respondenter från olika kvinnojourer i Sverige. Resultatet visar att det finns utmaningar i kvinnojourers arbete med migrerande kvinnor. Utveckling och förbättring är nödvändigt av bland annat myndigheter i form av basal samhällsinformation, kunskap om vart kvinnor ska vända sig och vilka rättigheter de har. I enlighet med tidigare forskning och teorier appliceras intersektionella perspektivet i deras arbete, då migrerande kvinnor har andra behov gentemot vad en svenskfödd kvinna har. Genusordningen påvisar mäns maktövertag över kvinnor utifrån kön och normaliseringen redogör att kvinnor normaliserar våldet. Det finns befintliga lagar som skyddar migrerande kvinnor, men i själva verket är det sällan dessa lagar tillämpas. Vi som forskare tolkar att respondenterna upplever utmaningar i deras arbete, särskilt när det gäller tvåårsregeln. Kvinnojourer är delaktiga i migrerande kvinnors liv och hjälper utifrån befintliga resurser och möjligheter, men i själva verket ligger inte allt i kvinnojourers händer vilket försvårar deras arbete med migrerande kvinnor. / The purpose of this study is to enlighten women's shelters work with migrant women in an attachment relationship and their challenges. Previous research shows a lack of research on migrant women and women’s shelters work with women in attachment relationships. The study is based on qualitative interviews with eight respondents from various women’s shelters in Sweden. The results show challenges in women’s shelters work with migrant women. Development and improvement is necessary by authorities based on giving basic social information, knowledge of where women can seek help and knowing her rights. In accordance with previous research and theories, intersectional perspective is applied in women’s shelters work, as migrant women have different needs compared to what a Swedish-born woman has. The gender order demonstrates men's dominance over women based on sex and the theory of normalization explains that women normalize violence. There are existing laws that protect migrant women, but in reality, these laws are rarely enforced. We interpret that the respondents experience challenges in their work, especially regarding the two-year rule. Women's shelters are involved in migrant women's lives and help them based on their resources and opportunities, but in reality, not everything is in the hands of women's shelters, which makes their work with migrant women difficult.

The construction of an identity among lesbian women during 1950-­‐1965 is in focus in this master ́s thesis. My starting point is that identity, such as lesbian or any other identity, is formed in relation to other people and groups, as well as society. This thesis will also examine how lesbian women met and formed bonds with like-­minded, and whether these aspects changed, during the defined time period. The empirics is made up by letters written by women to Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (a Swedish organisation for lesbian and gays) as well as an interview with two lesbian women who were born in 1938 and 1940. The theoretical approach is queer theory and phenomenology. In summary: I have found that women in this study to a great extent formed their identity in relation to prevailing scientific ideas that claimed to explicate homosexuality. Disappointments in marriage and personal failures were stressed by the women writers in order to explain their lesbian desires. Some of them also put equal weight on the relationship between a high sexual drive/nymphomania and homosexuality. Among many lesbians outside Stockholm in the 1950’s personal ads played a major role in order for them to meet with like-­minded women. The women in this study travelled long distances with the aim to visit pen friends in other parts of Sweden. Through those penfriends they were also introduced to other lesbian women, showing how lesbian networks emerged and grew.

Peace processes have been slow to recognise women, which is later reflected in the political landscape of the post-conflict society. Researchers have emphasised that the post-conflict setting many times constitutes a greater challenge for women than men as they face more vulnerability and insecurity in forms of domestic violence and being excluded from the formal peace processes. This is the case for Bosnia and Herzegovina, which is still facing difficulties both socially, politically and economically due to the civil war at the beginning of the 1990s. For instance, the country is facing major economic difficulties, which have contributed to high unemployment rates which is especially affecting women and the youth. Thereby this study which is based on eight qualitative semi-structured interviews explores how young women with tertiary education in Bosnia and Herzegovina experience their participation in the post-conflict setting, and what out-looks they have on their future in relation to the predominant gender order. Through the thematic analysis and by using a theoretical framework related to “Conflict, Gender, Ethnicity and Post-Conflict Reconstruction” and “gender order” their experiences were analysed. The results of this study show that although the young women experienced that they could participate in society, all of them experienced obstacles related to politics and gender traditional expectations of women. Their outlooks were relatively positive as they recognised several opportunities to fulfil their dreams due to education. Moreover, the majority of them wanted to stay in Bosnia and Herzegovina. The post-conflict setting is affecting the entire population, however, young women are further affected by the gender order. Ultimately, the patriarchal gender order which is heightened in the post-conflict setting is impacting these young women’s participation and outlooks, which limits their prospects. However, through their participation and how they conduct themselves, they are opposing the place they have been given in the gender order. / Fredsprocesser har varit långsamma med att erkänna kvinnor, vilket senare har återspeglats i det politiska landskapet i samhället efter en konflikt. Forskare menar på att tiden efter en konflikt många gånger utgör en större utmaning för kvinnor än för män, eftersom de är mer sårbara och ofta möter olika former av våld i hemmet samt utesluts från de formella fredsprocesserna. Det här är fallet för Bosnien och Hercegovina, som fortfarande står inför svårigheter både socialt, politiskt och ekonomiskt på grund av inbördeskriget i början av 1990-talet. Landet står exempelvis inför stora ekonomiska svårigheter, vilket har bidragit till den höga arbetslösheten som särskilt drabbar kvinnor och ungdomar. Mot bakgrund av det här undersöker studien, som baseras på åtta kvalitativa semi-strukturerade intervjuer, hur unga kvinnor med högre utbildning i Bosnien och Hercegovina upplever sitt deltagande i det post-konfliktsamhälle som de lever i, hur deras framtidssyn ser ut och hur de förhåller sig till den nuvarande genusordningen. Genom tematisk analys och användningen av ett teoretiskt ramverk relaterat till “Konflikt, genus, etnicitet och post-konfliktrekonstruktion” och ”genusordning” analyserades deras erfarenheter. Resultatet av studien visar att de unga kvinnorna upplevde att de kunde delta i samhället men också att de kände vissa hinder, relaterade till politik och de traditionella könsrollerna som finns i samhället. Samtidigt var de ungas syn på framtiden relativt positiv, då de ansåg att det fanns många möjligheter för dem att uppfylla sina drömmar eftersom de hade studerat. Många av dem ville stanna i Bosnien och Hercegovina. Miljön som är i ett post-konfliktsamhälle påverkar hela befolkningen dock är unga kvinnor extra utsatta, då de också är påverkade av den regerande genusordningen. Den nuvarande patriarkala genusordningen som ofta kulminerar i ett post-konfliktsamhälle begränsar de unga kvinnornas deltagande, vilket påverkar deras tankar om framtiden. Dock, genom sitt deltagande och agerande i samhället sätter de sig emot den plats som de har tilldelats i genusordningen.

Genom en närläsning av släktkrönikan Till minne av en villkorslöskärlek, analyserar denna uppsats hur det patriarkala samhället begränsar huvudkaraktären Ingegärd Rasmussen. Med utgångspunkt i Yvonne Hirdmans teori om genusskapande samt Lois Tysons feministiska teori och litteraturkritik, presenterar jag de rådande könsroller, könsnormer samt genusordningar som begränsar Ingegärd Rasmussen under hela hennes livstid. Hennes normbrytande och normföljande beteende, resulterar i att hon aldrig riktigt lyckas befria sig från patriarkatets begränsningar. / Through a close reading of the family chronicle In memory of an unconditional love, this essay analyzes how the patriarchal society limits the main character Ingegärd Rasmussen. Based on Yvonne Hirdman's theory of gender creation and Lois Tyson's feminist theory and literary criticism, I present the prevailing gender roles, gender norms and gender arrangements that limit Ingegärd Rasmussen throughout her life. Her norm-breaking and norm-following behavior results in her never really succeeding in freeing herself from the limitations of patriarchy.