Gränsdragningen mellan närings- och hobbyverksamhet är särskilt svår i hästverk-samheter där det nästan alltid finns ett inslag av personligt nöje i utövandet. En verk-samhet ska bedrivas yrkesmässigt, självständigt och med ett vinstsyfte för att uppfyl-la näringskriterierna i 13 kap. 1 § IL. Är kraven på näringsverksamhet inte uppfyllda så kan verksamheten istället beskattas som hobby. Det räcker oftast inte att hästverk-samheten bedrivs med ett vinstsyfte utan den måste i princip generera ett överskott för att inte beskattas som hobbyverksamhet. Kraven som ställs på en hästverksamhet för att den ska uppfylla näringskriterierna är således att den bedrivs yrkesmässigt, självständigt och att den går med vinst.I en näringsverksamhet måste det avgöras vilka hästar som ska ingå och hur de som tillgångar ska klassificeras. Alla hästar som innehas med ett vinstsyfte ska ingå i när-ingsverksamheten. Vinstsyftet uppnås genom att hästen är till för att omsättas eller används för reproduktion. När hästen uppfyller vinstsyftet ska den klassificeras som antingen djur i jordbruk, omsättningstillgång eller inventarium. Det är syftet med in-nehavet som styr klassificeringen.Innehav av en näringsfastighet utgör automatiskt näringsverksamhet utan att prövas mot näringskriterierna. Frågan är om hästinkomster kan ha en sådan naturlig anknyt-ning till en näringsfastighet att den automatiskt utgör näringsverksamhet. Som rätts-läget ser ut idag så kommer inte inkomster från en hästverksamhet automatiskt be-skattas som näringsverksamhet enbart på grund av ett näringsfastighetsinnehav. Hästverksamheten måste självständigt uppfylla kraven på näringsverksamhet för att beskattas som sådan. / The distinction between professional business and hobby activities is particularly dif-ficult when there is a personal interest involved in the activity. Such problem emerges in businesses involving horses. According to chapter 13, § 1 of the Swedish taxation law the activity must fulfill certain conditions to be seen as a professional business. The activity has to be professional, durable and pursued in such way that it aims to be profitable or else it can be seen as a hobby. A horse related business must often generate a profit to be seen as a professional business. Once established that the horse related activity is a professional business it must be determined which horses should be included. All horses with an aim to be profitable should be included in the business. If the horse is intended to be sold or used as a breeder it fulfills the requirement to be included in the business. When included in the business the horse have to be classified as an asset. The horse can be classified as either animals in agriculture, current asset or inventory.Profits generated from activities which originate from a farm property can be seen as a professional business without having to fulfill the requirements in chapter 13, § 1 of the Swedish taxation law. The question is whether horse activities carried out on a farm property can be seen as a business solely because it is situated on a farm proper-ty. Profits originating from horse related activities on the property must according to the Swedish Supreme Administrative Court fulfill the business criterions to be taxed as a business. It will not automatically be seen as a business just because it is carried out on a farm property.

<p>Handel med värdepapper förekommer både i finansiella- och icke-finansiella företag. Det är främst finansiella företag såsom kreditinstitut och värdepappersbolag som handlar med värdepapper. Dessa företag presumeras bedriva värdepappersrörelse då de yrkesmässigt bedriver kapitalförvaltning utåtriktat. Handel med värdepapper förekommer också i icke-finansiella företag, exempelvis handels- och produktionsbolag. Dessa företag handlar med värdepapper i syfte att förvalta och hantera kapital för egen räkning. Förvaltningen kan, då den uppnår viss omfattning, klassificeras som värdepappersrörelse. Uppsatsen behandlar gränsdragningsfrågan när förvaltning övergår till yrkesmässig värdepappersrörelse. Frågan är av vikt för företag då det leder till tillämpning av skilda resultatberäkningsregler och därmed skilda skattekonsekvenser. Värdepapper i ett företag som anses bedriva värdepappersförvaltning klassificeras skatterättsligt som kapitaltillgångar och beskattningen av dessa sker enligt kapitalreglerna. För ett företag som anses bedriva värdepappersrörelse klassificeras istället värdepapperen skatterättsligt som lagertillgångar och beskattningen sker då enligt rörelsereglerna. Gränsdragningsfrågan vid värdepappershandel har utvecklats genom rättspraxis i avsaknad av klara rättsregler på området. Det har i doktrin diskuterats att kvantitativa kriterier utvecklats i rättspraxis och att dessa torde vara vägledande vid gränsdragningen. Kriterierna har sin utgångspunkt i rekvisitet yrkesmässighet i 13 kapitlet (kap). 1 § 1 st. Inkomstskattelag (1999:1229) (IL). Med yrkesmässighet menas att det ska företas en utåtriktad handel, i viss omfattning, vara varaktigt och regelbundet. I doktrin framförs ytterligare kriterier såsom bolagsordningens och redovisningens betydelse. Av rättspraxis kan vi utläsa att det inte finns några tydligt uppställda kriterier för företag att uppfylla för att anses utgöra värdepappersrörelse, istället sker en bedömning i det enskilda fallet. Vi är av åsikten att det är av vikt för företag att på förhand kunna förutse sin beskattning och att gränsdragningen leder till en minskad förutsebarhet urett företagsperspektiv. Detta är inte en önskvärd situation och föranleder att en tydligare gränsdragning på området måste ske. Vi har därför utformat två förslag: en lösning baserad på lagstiftning om krav på hur stor omsättningen bör vara, och en lösning med redovisningen som utgångspunkt för den skatterättsliga klassificeringen. Slutligen har vi funnit att den lösningen som är baserad på lagstiftning är mest fördelaktigt ur både ur ett nationellt- och ett företagsperspektiv.</p> / <p> </p><p>Both financial and non-financial corporations are trading in securities. It is mainly financial companies such as credit and securities companies dealing in securities. These companies are presumed to conduct securities business as they are offering clients professional asset management. Non-financial companies, such as trade and production companies also conduct trading in securities. These companies deal in securities in order to manage their own financial assets. The management can be classified as a securities business if it reaches a certain level. The thesis deals with the demarcation issue when regular asset management exceeds a certain level and turns into a securities business. The issue is of importance for companies as it leads to different tax consequences. When conducting asset management the securities will be classified as capital assets. The company will then be taxed according to certain tax rules applicable for capital assets. When conducting securities business the securities will be classified as stock assets and the company will then be taxed according to certain tax rules applicable for those assets. The demarcation issue has been developed through case law in the absence of clear rules of law in the area. It has been discussed in the doctrine that quantitative criteria were developed in case law and that these can serve as guidelines when solving the issue of demarcation. The criteria are based on the requirement of professionalism in the Swedish Income Tax Act Chapter 13 paragraph 1. Professionalism means that there should be an outward trade, to a certain extent, be stable and on a regular basis. The doctrine states that additional criteria such as the corporate charter and the companies accounting also can be of importance.</p><p> </p>

This qualitative study treats the construction and maintenance of balance between work and private life and how flexibility in the workplace is perceived. The study was conducted using semi-structured interviews and these have been conducted in five large companies around Gothenburg. The analysis and results are based on the phenomenographic method approach and the final results were four themes: Balance, Flexibility, Combining family and work and lifelong learning with related subcategories. The result shows that the construction and maintenance of balance between work and personal life is something that is tied to the indi-viduals and the current situation in life. Two of the most common strategies to maintain a dis-tinction proved to be planning as well as other activities, in order to move the focus away from the work. In the larger picture flexibility of work turned out to be something that all re-spondents are in favor of, and not perceived as something stressful / Denna kvalitativa studie behandlar konstruerandet och upprätthållandet av balans mellan ar-bete och privatliv samt hur flexibilitet i arbetslivet uppfattas. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och dessa har utförts på fem stora företag runt omkring Göteborg. Analysen och resultatet utgår från den fenomenografiska metodansatsen och slut-produkten blev fyra teman: Balans, Flexibilitet, Kombination familj och arbete samt Livslångt lärande med tillhörande underkategorier. Resultatet visar på att konstruerandet och upprätt-hållandet av balans mellan arbete och privatliv är någonting som är knutet till individerna och den nuvarande livssituationen. Två av de mest förekommande strategierna för att hålla en distinktion visade sig vara planering samt aktivera sig med annat för att flytta fokus bort från arbetet. Flexibilitet i arbetet visade sig på det stora hela vara någonting som alla respondenter ställer sig positiva till och inte uppfattar som någonting stressande

<p> </p><p>Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15 hp</p><p>Högskolan i Skövde</p><p>Titel: Nolltolerans i skolan om hot och våld - En studie om rektorers tolkning av</p><p>begreppet nolltolerans</p><p>Sidantal: 41</p><p>Författare: David Löfving och Joakim Petersson</p><p>Handledare: Kennert Orlenius</p><p>Datum: januari, 2009</p><p>Nyckelord: nolltolerans, hot och våld, åtgärder, gränsdragning, agerande</p><p>I USA på 1990-talet infördes en lag gällande nolltolerans mot vapen i skolan. Denna lag</p><p>har fått en vidare tolkning vilket har gjort att många elever har blivit exkluderade från</p><p>undervisningen av märkliga skäl.</p><p>Uppsatsen handlar om rektorers syn på begreppet nolltolerans i frågor om hot och våld</p><p>mot skolpersonal. Vidare redogör studien för hur rektorer arbetar förebyggande och hur</p><p>deras efterarbete ser ut. Dessutom berör studien rektorers erfarenheter kring hot och</p><p>våld mot skolpersonal. För att nå fram till studiens syfte så intervjuades rektorer på</p><p>högstadieskolor.</p><p>De intervjuade rektorerna hade inga större erfarenheter kring hot och våld mot</p><p>skolpersonal. Rektorerna är positivt inställda till nolltoleransbegreppet dock så ser de en</p><p>viss svårighet till att införa ett sådant begrepp. Allting handlar om gränsdragningar, var</p><p>går gränsen för hot och våld? Rektorerna ger också uttryck för det förebyggande arbetet</p><p>i undervisningen. Det finns handlingsplaner på samtliga av de intervjuade rektorernas</p><p>arbetsplatser som både tar upp förebyggande och efterföljande arbete kring hot och</p><p>våld.</p><p> </p>

Syftet med studien är att undersöka hur chefer upplever flexibelt arbete samt hur de använder sig av gränsdragningsstrategier för att hantera balansen mellan arbete och privatliv. Studien har baserats på frågeställningar gällande hur chefer ser på det flexibla arbetet, hur krav/kontroll/stöd och balans påverkar chefers hälsa, hur förhållandet mellan arbete och privatliv ser ut samt vilka gränsdragningsstrategier som används. Studien visar på att cheferna har en positiv uppfattning om flexibelt arbete men att det finns svårigheter kring hur flexibiliteten ska hanteras. Vidare visar resultatet i studien att cheferna önskar en balans mellan arbete och privatliv, vilket de får genom en hårddragen gräns som vissa av cheferna dock saknar. Resultatet visar också på att cheferna är i behov av stöd från arbetsgivare, chef och omgivning och att de uppskattar ett stödjande och öppet klimat där de tillåts diskutera kring arbetssituation och hur de hanterar det flexibla arbetslivet. En kvalitativ metod valdes för studien som sedan genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer tillsammans med sex chefer som valdes på grund av deras flexibla arbetsliv. Svaren från intervjuerna analyserades sedan gentemot relevanta teorier och tidigare studier inom ämnet. / The purpose of this study is to investigate how managers experience flexible work and how they use work balance strategies to be able to handle the balance between work and private life. The study is based on questions regarding how managers experience flexible work, how high demand-low control and balance affects managers health, how the relationship between work and private life looks like and what work balance strategies that are being used. The study shows that the managers have positive experiences with flexible work but that there are difficulties with how the flexibility should be handled. Furthermore, the results of the study show that the managers would like to have a certain balance between work and private time which they get with set limits. However, some managers lack these limits. The results also show that the managers require support from their managers, employers and work environment and that they appreciate a supporting and open work environment where they are allowed to discuss their work situation and how they handle flexible work. A qualitative method was chosen for the study which was done as a semistructured interviews with six managers who were chosen because of their flexible work. The answers from the interviews were analysed and compared with relevant theories and earlier studies in the subject.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om worklife balance genom att undersöka hur individer hanterar gränsdragningsarbetet mellan arbetsliv och privatliv. Undersökningens empiriska material har samlats in genom sju kvalitativa intervjuer som sedan analyserats med utgångspunkt i Clarks (2000) gränsteori, där domäner, integrering, segregering, gränser, inflytande och gränsbevakare utgör undersökningens begreppsliga utgångspunkter. Vi valde att avgränsa studiens urval till individer med flexibel arbetsform som tillhör milleniumgenerationen. Resultatet visar att de respondenter som integrerar och segregerar arbetsliv och privatliv hanterar gränsdragningen på olika sätt. De individer som integrerade gjorde det främst genom att vara kontaktbara via tekniska hjälpmedel på fritiden, arbeta flexibelt på andra platser än den befintliga arbetsplatsen samt genom att ofrivilligt oroa sig över arbetet under sin fritid. En del respondenter tenderade att segregera domänerna genom att framförallt undvika tillgänglighet genom tekniska hjälpmedel, sträva efter att arbeta enbart på arbetsplatsen samt undvika att tänka på arbetet under fritiden. Vidare kunde vi se att de individer som hade inflytande över arbetet även hade självbestämmande över sina arbetsvillkor och högre krav från privatlivet. Vi fann även att respondenternas stöd från arbetsgivaren i form av förståelse och anpassningsbara villkor påverkade deras känsla av worklife balance. Graden av inflytande och stöd i arbetet påverkade således individens förutsättning att hantera gränserna utifrån vad som passade i deras livssituation, vilket i sin tur bidrog till balans mellan arbete och privatliv. Avslutningsvis för vi en diskussion kring vårt resultat utifrån studiens syfte och frågeställningar, teoretiska utgångspunkt och tidigare forskning där vi även belyser de faktorer vi funnit har inverkan på gränsdragningen. / The aim of this study is to develop knowledge about worklife balance by examining how individuals handle the work-life-boundary work. The empirical material of the study has been collected through seven qualitative interviews, then analyzed on the basis of Clarks (2000) boundary theory, where domains, integration, segregation, borders, impact and border keeper constitute the conceptual starting points of the survey. We chose to delimit the study’s selection to millennials with flexible working conditions. The result shows that respondents who integrate and segregate working life and private life manage the boundaries in different ways. Some individuals integrate primarily by being available through free-time technical aids, work flexibly in places other than the existing workplace, and by involuntarily worrying about their work during their spare time. Furthermore, some respondents tended to segregate the domains mainly by avoiding availability through technical aids, striving to work only in the workplace, as well as avoiding thinking about work during their free time. Furthermore, we could see that individuals who had impact in their work also had self-determination of their working conditions and higher demands from their private life. We could also see that support from employers in terms of understanding and adaptable conditions influenced the respondents sense of worklife balance. The degree of impact and support at work thus contributed to the individual's prerequisite to managing the boundaries based on what suited their life situation, which in turn affected the sense of worklife balance. Finally, we discuss our results based on the aim and the issues of the study, the theoretical perspective and previous research, where we also highlight the factors we have found to influence the boundaries.

The working life has since the industrialization gone through big changes in the entire world. With these structural changes being made in the working life, the labor market and the operative businesses now have new demands on their coworkers as a response to the increasing competition. At the same time progress has been made in both technology and communication, individuals now have the opportunity to work from other places than a physical office and at any given time. In total, these changes have led to what’s often referred to as "boundaryless work. In boundaryless work the individual has to draw the line between working life and personal life. Previous research has shown that the personal life and working life are getting harder to keep apart, and organizations are focusing more on task orientation rather than working time orientation. This essay has the purpose of investigating how people draw lines between their working life and their personal life when work can be done everywhere and at any given time. It also looks at to what extent individuals working boundaryless experience classic bureaucracy principles such as strict accountability, hierarchy and expert power. This is done through qualitative interviews with white collar workers. The results provided by this essay shows that the individuals tend to experience classical bureaucracy principles in some respects. The results show a positive attitude towards the boundaryless work, and the responsibility to draw the boundaries between work and private life. It’s also shown that almost every respondent uses a strategy where they go offline on their phone to draw these boundaries. / Arbetslivet har sedan industrialiseringen genomgått stora förändringar världen över. Strukturella förändringar i arbetslivet innebär att arbetsmarknaden och verksamma företag har nya förväntningar på deras medarbetare till följd av en ökad konkurrens. Samtidigt har det gjorts stora framsteg inom både teknologi och kommunikation, individer har nu möjlighet att arbeta från andra platser än ett fysiskt kontor och på andra tider än kontorstider. Sammantaget har dessa förändringar lett till vad som kallas "gränslöst arbete". I det gränslösa arbetet förväntas individen att själv dra gränser mellan vad som är arbete- och vad som är privatliv, annars tenderar arbetet att tränga in i privatlivet. Tidigare forskning visar att privatliv och arbetsliv blir allt svårare att hålla isär, samtidigt som organisationer blir mer fokuserade på uppgiftsorientering snarare än arbetstidsorientering. Tidigare forskning visar också att organisationer blir mer individualiserade och flexibla. Denna uppsats har som syfte att undersöka hur individer drar gränser mellan arbets- och privatliv när arbetet kan utföras överallt och under vilken tid som helst på dygnet. Den kollar också på hur mycket individer upplever klassiska byråkratiska principer såsom tydlig ansvarsfördelning, hierarki och expertmakt. Uppsatsen undersöker också hur individer i dessa arbeten upplever sin work- life balance. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med tjänstemän. Resultaten i denna uppsats visar att individer inom gränslösa arbeten upplever klassiska byråkratiska principer i vissa avseenden samtidigt som de inte upplever dessa avseenden i andra aspekter. Resultaten visar också en positiv attityd gentemot det gränslösa arbetet och ansvaret att själva dra gränser mellan arbete och privatliv. Det har också visat sig att nästan varje respondent använder en strategi där de går offline på deras telefon för att dra dessa gränser.

Patenträtten kan användas för att förhindra tredje man från att sälja vidare, rekonstruera eller kopiera en patenterad produkt. Det starka patentskyddet för patentinnehavare utgör ett ekonomiskt incitament för skapande och gör möjligheten till reparation svårare, och från fall till fall olagliga, eftersom patentlagstiftningen förhindrar rekonstruktion av patenterade produkter. Patenträtten, i relation till rätten till reparation, står inför en avvägning mellan intresset att säkerställa patentinnehavararens ensamrätt att förhindra tillverkning av den patenterade produkten och att fortsätta styra marknaden i riktning mot en cirkulär ekonomi och hållbar produktlivslängd genom reparation. En produkt under patentskydd kan normalt sett repareras inom Europeiska unionen och Sverige utan att det görs intrång i patentet i enlighet med konsumtionsprincipen. Enligt 3 § 3 st. 2 p. Patentlag (1967:837) konsumeras rätten vid förvärv och den patenterade produkten kan säljas vidare eller repareras, om den patenterade produkten har satts på marknaden av eller med tillåtelse från patentinnehavaren. Det är viktigt att skilja på tillverkning och reparation eftersom reparation av en patenterad produkt är tillåtet medan tillverkning fortfarande utgör ett direkt patentintrång.    Gränsdragningen mellan begreppen reparation och rekonstruktion ger ett utrymme för ovisshet för i vilka fall en reparation går över till att utgöra en intrångshandling genom rekonstruktion. Omfattningen av begreppet reparation och vad som avser en lovlig reparation har, i rättsfall inom EU, baserats på om det skett inom den normala livslängden. Om bedömningen sker utifrån marknadens uppfattning av vad som utgör en normal livslängd finns det upphov till oförutsägbarhet. I uppsatsen behandlas problematiken inom ramen för konsumtionsprincipen och de tillhörande begreppen reparation, rekonstruktion samt normal livslängd. Utifrån en utblick i tyska och brittiska rättsfall samt i relation till europeiska patentkonventionen, konstateras i uppsatsen att gränsdragningen mellan begreppen görs avseende: huruvida den tekniska lösningen återspeglas i den ersatta komponenten, handlingen skett under den normala livslängden eller omfattningen av återställandeåtgärden. I utredningen av den föreliggande problematiken föreslås, dels en tydliggjord definition av livslängden under en garanterad minimilivslängd i relation till Ekodesign-direktivet, dels ett särskiljande av begreppen reparation och rekonstruktion i den grundläggande ensamrätten, 3 § Patentlag, samt i det kommande ’Unitary patent convention’ (UPC-avtalet) art. 25(a) för enhetliga EU-patent, utan att motsätta minimikraven fastställt i art. 28(1a) Agreement on Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights. / Patent law can be used to prevent third parties from using, reusing, or copying a patented product. The strong patent protection for patent holders constitutes an economic incentive for creation and makes the possibility of repair more difficult, and from case-to-case illegal, as patent law prevents the reconstruction of patented products. Patent law, in relation to the right to repair, faces a need to balance between the interest in ensuring the patent holder's exclusive right to prevent the manufacture of the patented product and steering the market towards a circular economy and sustainable product life through repair. A product under patent protection can normally be repaired within the European Union and Sweden without infringing the patent, in accordance with the principle of consumption. As stipulated in 3 Sec. 2 Para. Patent Act (1967: 837) the right is consumed upon acquisition and the patented product can be resold or repaired if the patented product has been put on the market by or with permission from the patent holder. It is important to distinguish between manufacturing and repair because repair of a patented product is permissible while manufacturing still constitutes a direct patent infringement.    The demarcation between the concepts of repair and reconstruction leaves room for uncertainty as to in which cases a repair becomes an act of infringement through reconstruction. The scope of the concept of repair and what constitutes a lawful repair has, in legal cases within the EU, been based on whether it took place within the normal lifespan. If the assessment is based on the market's perception of what constitutes a normal life expectancy, this gives rise to unpredictability. In this thesis, the problems within the framework of the consumption principle and the associated concepts of repair, reconstruction and normal service life are discussed. Based on regards to German and British cases and in relation to the European Patent Convention, its concluded in this thesis that the demarcation between the concepts is made on: whether the technical solution is reflected in the replaced component, the action took place during the normal life or the scope of the restoration measure. The investigation of the present problem proposes a clarified definition of service life under a guaranteed minimum service life in relation to the Ecodesign Directive, and a distinction between the concepts of repair and reconstruction in the fundamental exclusive right, Section 3 of the Patent Act, and in the forthcoming 'Unitary patent convention' (UPC agreement) Art. 25(a) for uniform EU patents, without prejudice to the minimum requirements set out in Art. 28(1a) Agreement on Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights.

Vi valde att utföra vår studie på poliser i yttre tjänst då de har mest kontakt med allmänheten vilket ställer unika krav på dem vilket i sin tur skapar en speciell arbetsmiljö. Detta gjorde det intressant för oss att genomföra studien på denna yrkesgrupp. Studien har skett genom att se till de anställdas perspektiv. Vår studie har till syfte att ge läsaren en större förståelse gällande poliser i yttre tjänsts upplevelse kring deras work-life balance, deras psykosocial arbetsmiljö samt deras motivation i arbetet. Vi har valt att göra en kvalitativ studie bestående av fem polismän och tre poliskvinnor från ett kontor i Mellansverige. Vi har använt en kvalitativ ansats i vårt val av metod och det empiriska materialet har insamlats med hjälp av åtta intervjuer. Vi utformade vårt teorikapitel med litteratur och tidigare forskning. Studiens teoretiska referensram redogör för både modeller och teorier, bestående av segmenteringsmodellen, spill- över teorin, konfliktteorin, krav-kontroll- och stödmodellen samt Herzbergs tvåfaktorsteori. Dessa teorier och modeller ligger till grund för hur vi sedan har analyserat vårt empiriska material. Det kapitlet består av tre övergripande områden med tillhörande delområden. Våra huvudområden är ”work-life balance” och ”Psykosocial arbetsmiljö”. I enlighet med dessa utformade vi delområden. Resultatet av våra intervjuer redovisas genom citat och återberättelser som vi har analyserat utifrån den teoretiska referensramen. I vår studie visar resultatet att poliser i yttre tjänst upplever sin work-life balance olika beroende på individuella omständigheter i form av familjesituation, om det finns närstående släkt eller familj som underlättar för uppkomsten av denna balans, arbetstider för partner och sig själv. Resultatet visar att majoriteten av respondenter upplever sin work-life balance relativt bra, dock kan vi utläsa att det råder en form av obalans vilket vi diskuteras i kapitlet ”analys och resultat”. Det framgår även tydligt att det är gemenskapen, gruppdynamiken samt möjlighet till kompetensutveckling som har störst betydelse för deras motivation i arbetet. I analysen visas att deras upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön präglas av stöd från kollegorna, deras närmsta gruppchef, gruppdynamik samt gemenskap. Vi avslutar studien med en sammanfattande diskussion samt förslag till vidare forskning.

Studien syftar till att undersöka dramapedagogers syn och hållning till begreppet terapi i pedagogiskt drama. Vidare undersöks hur gränsdragningen görs mot det terapeutiska och huruvida terapeutiska effekter förekommer i deras arbete. I studien medverkar fyra dramapedagoger och metoden som används är kvalitativ undersökningsmetod. Intervjuerna skedde under april och maj 2011. Teorin för studien är det personlighetsutvecklande perspektivet (Sternudd 2000) som är grunden för drama med såväl pedagogiska som terapeutiska syften. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en öppen, men reserverad syn på begreppet terapi. De känner en viss osäkerhet kring var gränsen mot det terapeutiska går och när den överskrids. Samtidigt har de utvecklat strategier för gränsdragningen som handlar om deras roll som ledare, vilken kompetens de har och den överenskommelse de har med sin grupp. En strategi för gränsdragningen mot det terapeutiska fältet är nödvändig för att skapa en trygghet för sig själv som ledare för ett dramapedagogiskt arbete och för deltagarna. Slutsatsen kring studien är att det terapeutiska fältet i dramapedagogiken är ett komplext och svårt ämne att tala om, eftersom dramats ställning gentemot det terapeutiska är oklart.